"Vasshet" hos banddiskanter.

[Sven]

Ser ingen korrugering på filmsnuttarna??
iaf inte på den ena jag såg
Skulle nog inte sitta fel med nytt band

Mylar: Håller med! Ser lindrigt sagt ut som om någon manipulerat banden...

/Sven

[patrikf_inaktiv]

Ser ingen korrugering på filmsnuttarna??
iaf inte på den ena jag såg
Skulle nog inte sitta fel med nytt band

Justera upp ljuset på din monitor, så ser du korrugeringen.
Här är en bild annars.

[patrikf_inaktiv]

Inte för att jag vill göra anspråk på att någon fullständig kännedom om bandinspänningen i de där systemen, men så pass mycket vet jag som att banden i ORIGINALVERSION var fast anbringade på 3 punkter utmed sin längd, just för att eliminera eller åtminstonde kraftigt reducera de rörelser Du beskriver. Detta kunde jag själv notera vid mässbesök. Trots att det var fullt med folk i rörelse, stod banden helt stilla...

Låter som om någon modifierat Dina exemplar....

/Sven

Den version som avbildades i Allt om Elektronik hemma hos BO Bengtsson har inga synliga fästpunkter av det slag du nämner. Hur skulle dessa ha varit anbringade?
Mina exemplar är inköpta av en referenskund till Bo Bengtsson.
På vilket sätt spulle korrugeringen inverka på membranrörelserna som syns i filmen?

Sven. Du verkar vara mer intresserad av att hitta brister i mina iakttagelser än att diskutera banddiskander. Det går alltid att komma med invändningar av det slaget du gör, men varför? Jag är intresserad av att diskutera de iakttagelser jag gör på forumet. Du verkar vara intresserad av att till varje pris försvara en produkt...

Bo Bengtsson har ju utvecklat nya bandelement. Jag tror att dom har samma problem, vad tror du?

[Sven]

Ser ingen korrugering på filmsnuttarna??
iaf inte på den ena jag såg
Skulle nog inte sitta fel med nytt band

Justera upp ljuset på din monitor, så ser du korrugeringen.
Här är en bild annars.

Patrik: Om kondensatorbanken man ser nederst på Din bild och om kabeln man ser, (som förmodligen leder till den övre anslutningspunkten?), är vad som använts vid mätningarna så blir i alla fall inte jag förvånad över mätresultatet...

Vad som förmodligen är anslutningskabeln, löper i så fall i omedelbar närhet av ett starkt magnetfält utmed hela dess längd... Samma för kondensatorerna. Såvida resistansen i matarkabeln inte är oerhört mycket lägre än resistansen i bandet, lär Du få problem!

/Sven

[Naqref]

Har bara följt denna tråd lite så jag har egentligen ingen stor koll på vad som avhandlas. Kan någon ge en resumé? Är det den vågiga frekvenskurvan som alla linjekällor har i fresnelzonen med en fallande frekvensgång uppåt? Har det något med verkningsgraden att göra?

[Sven]

"Inte för att jag vill göra anspråk på att någon fullständig kännedom om bandinspänningen i de där systemen, men så pass mycket vet jag som att banden i ORIGINALVERSION var fast anbringade på 3 punkter utmed sin längd, just för att eliminera eller åtminstonde kraftigt reducera de rörelser Du beskriver. Detta kunde jag själv notera vid mässbesök. Trots att det var fullt med folk i rörelse, stod banden helt stilla... Låter som om någon modifierat Dina exemplar"....

Den version som avbildades i Allt om Elektronik hemma hos BO Bengtsson har inga synliga fästpunkter av det slag du nämner. Hur skulle dessa ha varit anbringade?

Om jag skulle ha konstruerat ett dylikt band skulle jag anbringat horisontella stöd av icke ferromagnetiskt material på baksidan och "låst" bandet med hjälp av exempelvis silikongummi. Jag skulle tro att BB använde något liknande. En liknande support användes f.ö. flitigt av bl.a. Decca i deras "Kelly Ribbon" och "Decca London" horn.

Mina exemplar är inköpta av en referenskund till Bo Bengtsson. På vilket sätt spulle korrugeringen inverka på membranrörelserna som syns i filmen?

Jag kan av lätt insedda skäl inte känna till någonting om Dina affärer och eventuella "referenskunder". Den informationen säger ingenting om sakförhållandena. Mina kommentarer inskränker sig således till att bemöta Dina frågeställningar. I fallet med korrugeringen ber jag Dig tänka över följande: Ett band inspänt i ett magnetfält representerar bl.a. massa och fjäder, något som i sin tur i viss mån bromsas av magnetflödet i gapet. Storleken av denna dämpning regleras i sin tur av bandets koppling till slutsteget.

Sven. Du verkar vara mer intresserad av att hitta brister i mina iakttagelser än att diskutera banddiskander.

Den slutsatsen får stå för Dig. Om Du skapar en tråd i mötet där Du mer eller mindre ger anspråk på att ha belägg för att linjeljudkällor inte existerar, får Du räkna med att själv bli ifrågasatt, i synerhet som Dina "bevis" lämnar en hel del i övrigt att önska.

Det går alltid att komma med invändningar av det slaget du gör, men varför? Jag är intresserad av att diskutera de iakttagelser jag gör på forumet. Du verkar vara intresserad av att till varje pris försvara en produkt...

Därför att jag bl.a. ifrågasätter Ditt resonemang bakom Ditt ifrågasättande av linjeljudkällans existens. Vi har för övrigt diskuterat Dina iakttagelser här i tråden, eller hur? Jag har därvid gett Dig mina synpunkter. Det vore mig totalt främmande att försvara en viss produkt, - däremot är jag en varm anhängare till linjeljudkälleprincipen (av dipoltyp!) då det är min fasta övertygelse att den är den (enda?) framkomliga vägen till bättre ljud i våra hem.

Bo Bengtsson har ju utvecklat nya bandelement. Jag tror att dom har samma problem, vad tror du?

Jag kan av naturliga skäl inte uttala mig om saker jag inte känner till. Audio-Tronics hemsida verkar ju vara nerlagd till förmån för nya projekt.

/Sven

[Naqref]

Om jag skulle ha konstruerat ett dylikt band skulle jag anbringat horisontella stöd av icke ferromagnetiskt material på baksidan och "låst" bandet med hjälp av exempelvis silikongummi. Jag skulle tro att BB använde något liknande. En liknande support användes f.ö. flitigt av bl.a. Decca i deras "Kelly Ribbon" och "Decca London" horn.

Hmmm. Men då blir det ju inte längre en linjekälla om man fäster vissa punkter....

[Sven]

Om jag skulle ha konstruerat ett dylikt band skulle jag anbringat horisontella stöd av icke ferromagnetiskt material på baksidan och "låst" bandet med hjälp av exempelvis silikongummi. Jag skulle tro att BB använde något liknande. En liknande support användes f.ö. flitigt av bl.a. Decca i deras "Kelly Ribbon" och "Decca London" horn.

Hmmm. Men då blir det ju inte längre en linjekälla om man fäster vissa punkter....

DET uttalandet för helt och hållet stå för Dig! Ett "avbrott" i överföringen på några millimeter i en linje innebär inte att linjen upphör att fungera som just linje. Vad skall man i så fall säga om PipeDream's 24 tweeters i rad..? DÄR kan man nog ifrågasätta en hel del däremot eftersom avbrotten i längd- och distributionshänseende tangerar membranens diameter...

/Sven

[Naqref]

[
DET uttalandet för helt och hållet stå för Dig! Ett "avbrott" i överföringen på några millimeter i en linje innebär inte att linjen upphör att fungera som just linje.

Jo definitionsmässigt gör den ju faktiskt det men troligen är 'felet' rätt litet sett ur totalpespektivet så att det torde försummas.

Vad skall man i så fall säga om PipeDream's 24 tweeters i rad..? DÄR kan man nog ifrågasätta en hel del däremot eftersom avbrotten i längd- och distributionshänseende tangerar membranens diameter...

Motsätter inte det....åtminstone så länge vi rör oss för frekvenser som ligger i närheten av vågtlaet för de elementen.

[DrJukiba]

Av patrikfs filmer,bilder och iakttagelser kan man dra slutsatsen att det missnöje han uttrycker är ytterst välbefogat. Det han drabbats av är endera en illa hopkommen garageprodukt eller ett entusiastprojekt i glad "knep-och-knåp-anda"- inget ont i detta då det är en av grundstenarna som för utvecklingen framåt. Dessvärre blir det ofta problematiskt när dessa laborationer råkar lämna byggarens trygga vård. Detta är alltså ett specifikt fall som det ej går att dra generella slutsatser av ang. olika typer av ljudkällors vara eller icke vara.
Debatten om linje vs. punktkälla är mycket intressant och kommer förhoppningsvis att fortsätta framledes, medan patrikfs problem med det numera ökända bandelementet vid det här laget nog har diskuterats klart.

DJ

[Sven]

Av patrikfs filmer,bilder och iakttagelser kan man dra slutsatsen att det missnöje han uttrycker är ytterst välbefogat. Det han drabbats av är endera en illa hopkommen garageprodukt eller ett entusiastprojekt i glad "knep-och-knåp-anda"- inget ont i detta då det är en av grundstenarna som för utvecklingen framåt. Dessvärre blir det ofta problematiskt när dessa laborationer råkar lämna byggarens trygga vård. Detta är alltså ett specifikt fall som det ej går att dra generella slutsatser av ang. olika typer av ljudkällors vara eller icke vara.
Debatten om linje vs. punktkälla är mycket intressant och kommer förhoppningsvis att fortsätta framledes, medan patrikfs problem med det numera ökända - bandelementet vid det här laget nog har diskuterats klart.

DJ

DJ: Alldeles oavsett exemplet med patrikf, och alldeles oavsett vad man nu kan tycka om de omdebatterade systemen, så anser jag nog att det i princip är trist när en medlem i mötet direkt eller indirekt anklagar en producent, (oaktat vilken!), för att producera inferiora produkter utan annat på fötterna en ett isärtaget, (och som det verkar), manipulerat system, samt inte minst genom att i det här fallet patrikf verkar ha underlåtit att inhämta konstruktörens kommentarer över huvud taget. Det hela reduceras således enligt mitt förmenande till en fråga om trovärdighet...

I övrigt instämmer jag i att debatten om det för mig och många andra, helt eller delvis okända, - (snarare än ökända) - elementet lägges till handlingarna, om inte för annat så i brist på fakta i målet...

/Sven

[DrJukiba]

Sven
Som jag framhöll i ett tidigare inlägg tilll patrikf så brukar tillverkare i allmänhet vara ytterst hjälpsamma när problem uppstår. Som jag förstått det i detta specifika fall är ett hemmabygge som kommit i patrikfs ägo och då är situationen en annan-det finns ingen som är ansvarig för produkten och det var nog därför han vände sig till forumet.
Och jag instämmer helt-allmänt sett bör man i första hand avhandla sådana här problemställningar med tillverkaren eller återförsäljaren.
Vad trovärdighetsfrågan i patrikfs fall anbelangar så tycker jag inte det finns någon anledning att misstro honom.Han är bara en missnöjd musikälskare som försöker förstå vad han inte tycker låter bra och det är en viktig process på vägen till det hägrande målet-en total musikupplevelse. Att ifrågasätta hans tolkningar och tekniska kompetens är nog inte rätt väg till målet, utan vad han och många med honom behöver är hjälp med att lösa problemen på ett sakligt och konstruktivt vis.
Och vi får hoppas att den fortsatta debatten leder dithän.
DJ

[patrikf_inaktiv]

Sven,

DJ: Alldeles oavsett exemplet med patrikf, och alldeles oavsett vad man nu kan tycka om de omdebatterade systemen, så anser jag nog att det i princip är trist när en medlem i mötet direkt eller indirekt anklagar en producent, (oaktat vilken!), för att producera inferiora produkter utan annat på fötterna en ett isärtaget, (och som det verkar), manipulerat system, samt inte minst genom att i det här fallet patrikf verkar ha underlåtit att inhämta konstruktörens kommentarer över huvud taget.

Banddiskanter har diskuterats på forumet, och i denna tråd tidigare. När jag gjorde en mätning som bekräftade bla Isidors teoretiska resonemang kring banddiskanters egenskaper är det självklart att jag publicerar dom här.
Inget i tråden har framkommit, som tyder på att andra långa kanthängda banddiskanter är befriade från de problem jag pekat på. Att systemet var isärtaget påverkar undre gränsfrekvens, vilket bara är en bisak i det här samanhanget. Att systemet är manipulerat är orimligt. Det verkar enbart vara ett påstående ämnat att göra mina iakttagelser mindre relevanta.

Det hela reduceras således enligt mitt förmenande till en fråga om trovärdighet...

Det reducerandet får stå för dig. Jag är intresserad av sakfrågan, nämligen banddiskanters faktiska funktion.

övrigt instämmer jag i att debatten om det för mig och många andra, helt eller delvis okända, - (snarare än ökända) - elementet lägges till handlingarna, om inte för annat så i brist på fakta i målet...

Jaså.... ?

[Sven]

Att systemet är manipulerat är orimligt. Det verkar enbart vara ett påstående ämnat att göra mina iakttagelser mindre relevanta.

patrikf: Du har på ett som jag ser det på ett irrelevant sätt försökt omkullkasta (eller i bästa fall ifrågasätta) linjeljudkällans vara eller icke vara utan att ens försäkra Dig om huruvida det är originalsystem Du leker med, eller om de är manipulerade. Du har med filmsnuttar försökt övertyga oss alla om att det system Du har fladdrar "bara man hostar i rummet", trots att jag och många med mig med egna ögon på mässor kunnat se att banden inte rör sig synligt över huvud taget.

Det är i sammanhanget ointressant vilket system Du har använt; det intressanta är att Du har - som det verkar - inte lagt två strån i kors för att kollat upp fakta i målet innan Du delger oss andra Dina klagomål, tvivel och funderingar. Koncensus blir att Du brister i trovärdighet.

/Sven

[patrikf_inaktiv]

Visst, vi kör på konspirationsteorin då. Mina iakttagelser ang känslighet för ljudtrycksförändringar/variationer är gjorda på ett band med ca 180 cm fri längd. Det väsentliga är att frihängda bandkonstruktioner har såpass litet mekaniskt motstånd och massa att deras rörelse inte är kontrollerad(och således kan vara en linjeljudkälla). De fästpunkter "sven" beskriver höjer det mekaniska motståndet vid just fästpunkten. Mitt förnuft säger mig att bandet, även med fästpunkter kommer att fladdra. Fladdrets amplitud kommer givetvis att vara lägre, men okontrollerat.

Sven:
Ett bandelement med exempelvis 50 cm "fri" längd uppvisar också, för diskant/mellanregistersammanhang, stora rörelser till följd av trycksförändringar/variationer i den omgivande luften.
Är påståendet rätt eller fel?

[Sven]

Patrik skrev: Sven,

Ett bandelement med exempelvis 50 cm "fri" längd uppvisar också, för diskant/mellanregistersammanhang, stora rörelser till följd av trycksförändringar/variationer i den omgivande luften.
Är påståendet rätt eller fel?

Patrik: Det beror HELT och hållet på hur systemet är konstruerat. Jag aktar mig noga för att komma med några kategoriska imperativ...

/Sven

[patrikf_inaktiv]

Patrik skrev: Sven,

Ett bandelement med exempelvis 50 cm "fri" längd uppvisar också, för diskant/mellanregistersammanhang, stora rörelser till följd av trycksförändringar/variationer i den omgivande luften.
Är påståendet rätt eller fel?

Patrik: Det beror HELT och hållet på hur systemet är konstruerat. Jag aktar mig noga för att komma med några kategoriska imperativ...

/Sven

Min fråga gäller ett band som är uppspänt upptill och nedtill, dvs i kortändarna.
Rätt eller fel?

[Sven]

Patrik skrev: Sven,

Ett bandelement med exempelvis 50 cm "fri" längd uppvisar också, för diskant/mellanregistersammanhang, stora rörelser till följd av trycksförändringar/variationer i den omgivande luften.
Är påståendet rätt eller fel?

Patrik: Det beror HELT och hållet på hur systemet är konstruerat. Jag aktar mig noga för att komma med några kategoriska imperativ...

/Sven

Min fråga gäller ett band som är uppspänt upptill och nedtill, dvs i kortändarna.
Rätt eller fel?

patrikf: Ånyo: Det finns inget "rätt" eller "fel". Den problematik som Du försöker påvisa löses enkelt: Anbringa en 5-10 mm tjock och mycket gles skumfront (typ 20-30 ppi) av den typ som sitter i till exempel luftkonditioneringsaggregat, på såväl fram- som baksidan av ribbonmodulen. Du kommer som resultat att kunna BLÅSA rätt mot bandet på 20 cm avstånd utan att det rör sig. (Diffusion).

/Sven

[patrikf_inaktiv]

patrikf: Ånyo: Det finns inget "rätt" eller "fel". Den problematik som Du försöker påvisa löses enkelt: Anbringa en 5-10 mm tjock och mycket gles skumfront (typ 20-30 ppi) av den typ som sitter i till exempel luftkonditioneringsaggregat, på såväl fram- som baksidan av ribbonmodulen. Du kommer som resultat att kunna BLÅSA rätt mot bandet på 20 cm avstånd utan att det rör sig. (Diffusion).

/Sven

Sven, det som diffuseras i ditt exempel är en luftström.
För att förtydliga avser min fråga hur tryckförändringar/variationer i den omgivande luften inverkar på bandelement.

[Sven]

patrikf: Ånyo: Det finns inget "rätt" eller "fel". Den problematik som Du försöker påvisa löses enkelt: Anbringa en 5-10 mm tjock och mycket gles skumfront (typ 20-30 ppi) av den typ som sitter i till exempel luftkonditioneringsaggregat, på såväl fram- som baksidan av ribbonmodulen. Du kommer som resultat att kunna BLÅSA rätt mot bandet på 20 cm avstånd utan att det rör sig. (Diffusion).

/Sven

Sven, det som diffuseras i ditt exempel är en luftström.
För att förtydliga avser min fråga hur tryckförändringar/variationer i den omgivande luften inverkar på bandelement.

Om tiden t för tryckförändringen är längre än vad som motsvaras av våglängden för avståndet mellan bandets fram- och baksida händer ingenting... Om Du tror att bandet skulle svänga som en slavbas, exiterat av baselementen, så måste jag nog göra Dig besviken även på den punkten, givet att avståndet mellan basystemet och ribbonmodulen är rimligt och ger tillträde till "fri luft".

//Sven

[patrikf_inaktiv]

Skulle just bandet i en banddiskant vara undantagen att exiteras av energi (tryckförändringar)???
Jag har erfarenhet av att just detta sker. synligt för blotta ögat dessutom.

[Sven]

Skulle just bandet i en banddiskant vara undantagen att exiteras av energi (tryckförändringar)???

Det har jag aldrig påstått...

Jag har erfarenhet av att just detta sker. synligt för blotta ögat dessutom.

Men snälla patrikf... sluta tjata om det här nu... Du tycks ju dessutom själv ha svaren på alla frågor? Har Du REDAN hunnit göra experimentet som jag tipsade Dig om?

/Sven

[patrikf_inaktiv]

Hehe!
Klart jag har svaren, eftersom mina är retoriska frågor! Jag "tjatar" eftersom de svåra, avgörande frågorna förblir obesvarade.

Vilket tips menar du? Diffusorn av skumfronten?
PS. Jag finner diskussionen givande, bra med lite hjärngympa!DS.

[Isidor]

Hej allihopa,

Jag tänkte komma med några kommentarer kring en del av frågorna som kommit upp i den här tråden på sistone.

Linjekällor och bandresonanser

Linjekällor är, liksom punktkällor eller ytkällor, en teoretisk abstraktion. I strikt mening går de naturligtvis inte att realisera praktiskt. Däremot kan man under vissa förutsättningar med god noggrannhet anse att man har en approximativ punktkälla, linjekälla eller ytkälla. Det är således ingen lögn att hävda att ett smalt bandelement kan beskrivas som en linjekälla utom för riktigt låga frekvenser.

Resultaten från de mätningar som beskrivs ovan och som utförts mycket nära ett bandelement är inte speciellt märkliga. Bandet svänger huvudsakligen som enhet, men vid vissa frekvenser överlagras högre ordningens modformer med kraftig amplitud (resonanser).

Tänk er en närmast bananformad utböjning (nyttoformen eller egentligen grundmoden för bandet) över hela bandets längd med några mycket kortvågiga variationer ovanpå, eller nästan en linjekälla plus icke-perfektioner i form av punktkällor med alternerande polaritet. Dessa kortvågiga variationer eller resonanser strålar egentligen mycket ineffektivt eftersom över- och undertrycksdelarna släcker ut varandra och ger en relativt liten påverkan på frekvensgången. Gör man därmot misstaget att dra sina slutsatser från mätningar mycket nära bandet så ser man bara de individuella bidragen där de inte släcker ut varandra som de gör på lite längre avstånd.

Eftersom man inte befinner sig så nära bandet när man lyssnar är mätresultaten endast av tekniskt intresse. Faktum är att det är lika meningslöst som att mäta en normal högtalare av "punktkälletyp" på någon decimeters avstånd där summeringen av elementbidragen blir helt förvrängd.

Resonanser inom arbetsområdet förekommer ovillkorligen i alla typer av membranelement och kan mycket väl påverka frekvensgången märkbart i lyssningspositionen. Den resistiva belastningen från den omgivande luften är inte tillräcklig för att undertrycka dem, detta är en urgammal myt. Den jämna kraftverkan mildrar exciteringen av resonanserna, men eliminerar dem tyvärr inte. Det går att kontrollera dessa resonanser så att deras inverkan blir försumbar, men detta kräver en hel del av konstruktören och leder som vanligt till kompromisser.

Hur som helst, att bandresonanser förekommer medför inte att att ett långt bandelement slutar att huvudsakligen uppföra sig som en linjekälla och inte heller nödvändigtvis att man får en hörbar påverkan på frekvensgången i lyssningspositionen.

Avslutningsvis vill jag absolut avråda från att dra långtgående slutsatser från mätresultat om man inte har en solid teoretisk förståelse för ämnet. Detta gäller i synnerhet akustiska mätningar där man oftast måste ta hänsyn till väldigt många faktorer som kan påverka resultaten. Alltför många personer tycks anse att mätningar är sanning och teori är någonting högst misstänkt. Efter att under ganska lång tid ha arbetat med både beräkningar och mätningar kan jag bara konstatera att mätresultat sällan är absoluta ens när man vet vad man gör.


Långa bandelements känslighet för luftrörelser i deras närhet

Förvisso ett reellt "problem" om man ofta viftar med dörrar eller springer förbi i bandets närhet när man spelar. En stor fri längd för bandet ökar naturligtvis känsligheten, liksom en låg massa och en öppen dipolkonfiguration. Det går ändå att minimera alla former av eventuella konstigheter.

Under praktiska lyssningsförhållanden kan man dock vanligen glömma frågeställningen helt, annat än om man riktar en basreflexport mot bandet på några centimeters avstånd förstås.

[patrikf_inaktiv]

Isidor, jag börjar med detta:

Långa bandelements känslighet för luftrörelser i deras närhet

Förvisso ett reellt "problem" om man ofta viftar med dörrar eller springer förbi i bandets närhet när man spelar. En stor fri längd för bandet ökar naturligtvis känsligheten, liksom en låg massa och en öppen dipolkonfiguration. Det går ändå att minimera alla former av eventuella konstigheter.

Under praktiska lyssningsförhållanden kan man dock vanligen glömma frågeställningen helt, annat än om man riktar en basreflexport mot bandet på några centimeters avstånd förstås.

En stor, tunn aluminiumyta (långt bandmembran) försätts ovillkorligen i vibration av lufttrycksvariation i basfrekvens. Detta leder till modulationsproblem.
Eller hur?

[patrikf_inaktiv]

Isidor citeras igen!

Eftersom man inte befinner sig så nära bandet när man lyssnar är mätresultaten endast av tekniskt intresse. Faktum är att det är lika meningslöst som att mäta en normal högtalare av "punktkälletyp" på någon decimeters avstånd där summeringen av elementbidragen blir helt förvrängd.

Ja, det var av tekniskt intresse. Att ta reda på varför diskanten låter illa!

Gör man därmot misstaget att dra sina slutsatser från mätningar mycket nära bandet så ser man bara de individuella bidragen där de inte släcker ut varandra som de gör på lite längre avstånd.

Blir en massa fel rätt bara för att de jämnar ut varandra?

Hur som helst, att bandresonanser förekommer medför inte att att ett långt bandelement slutar att huvudsakligen uppföra sig som en linjekälla och inte heller nödvändigtvis att man får en hörbar påverkan på frekvensgången i lyssningspositionen.

Vilka definitioner för linjekällor använder man sig av? Kanske inte bredbandig, utan vid gynnsamma betingelser?

[Isidor]

patrikf,

Frågan är inte om "modulationsfenomenet" existerar, vilket det självklart gör, utan om det är ett reellt problem, vilket det inte är (undantaget taffliga praktiska lösningar). Samma situation som så många gånger annars inom audioområdet, alltså.

Faktum är att det absolut största "modulationsproblemet" uppstår om baffeln är vek och vibrerar kraftigt (t.ex. p.g.a. baselement monterade i densamma) och därmed även exciterar bandet. Excitering via ljudtrycket från baselement är ett mindre problem.

Bandet har för övrigt för den magnetkonfiguration som gäller för exempelvis Athena en ganska lång linjär slaglängd och klarar säkerligen flera mm förskjutning p-p innan svårare olinjäriteter uppträder.

[patrikf_inaktiv]

Hej!
Om ett diskantmembran rör sig flera mm. Ger inte det hörbara modulationer? Amplituden överstiger tom våglängden.

[Isidor]

patrikf,

Ja, det var av tekniskt intresse. Att ta reda på varför diskanten låter illa!

En lite mer bredbandigt ojämn frekvensgång på, säg, tre meter är avgjort ett problem. På en decimeters avstånd kan man inte dra några som helst slutsatser om subjektiv verkan i det här fallet.

Varför bandelementet ifråga låter illa kan jag tyvärr inte svara på.
Jag skulle behöva studera element och ganska omfattande mätresultat i detalj för att möjligtvis kunna förklara varför problemen uppstår. Det hela verkar mycket märkligt, inte minst att det talas om att bandelementet måste delas vid 5-6 kHz.

Låt mig bara konstatera att detta alls inte är representativt för pricipen, tvärtom är det ganska svårt att konstruera ett bandelement som låter direkt illa eftersom naturlagarna mestadels är på konstruktörens sida. Det finns dock som vanligt en del mindre lyckade exempel här också.

Blir en massa fel rätt bara för att de jämnar ut varandra?

I det här fallet är det absolut så. Att "felen" tar ut varandra på lite längre avstånd är inte konstigare än att en motkopplad förstärkare fungerar utmärkt.

Vilka definitioner för linjekällor använder man sig av? Kanske inte bredbandig, utan vid gynnsamma betingelser?

I huvudsak är det en linjekälla vi talar om, om detta råder inga tveksamheter.

Om ett diskantmembran rör sig flera mm. Ger inte det hörbara modulationer? Amplituden överstiger tom våglängden.

Gäller detta för ren och extern ljudtrycksexcitering av bandet? Det låter minst sagt otroligt för mig vid världsliga ljudtryck åtminstone. I värsta fall synbar rörelse - ja, flera mm - nej. Om amplituden skall överstiga ljudvåglängden i luft måste den vara minst 17 mm...

I ogynnsamma fall kan dock bandet vid mycket höga utnivåer från bandet påverkas av olinjäriteter i fjäderstyvhet och flödestäthet som ger upphov till relativt stora och ganska okontrollerade rörelser. Är bandelementet hyfsat välbyggt lovar jag att vi talar om obehagliga ljudnivåer när detta sker.

[patrikf_inaktiv]

Galet av mig när det gäller våglängden och amplituden . En decimal fel...
Jag avser "ren och extern ljudtrycksexcitering". Amplituder som vida överstiger den vekaste baffel.
Borde väl ge upphov till dopplereffekt??