Vad gör att det låter bra?

[IngOehman]

Jo.

Där ser du hur kortfatat man kan anmäla en avvikande åsikt

Inga argument dock.

Så vem av oss har "rätt"?

Jag.

[Bill50x]

Jo.

Där ser du hur kortfatat man kan anmäla en avvikande åsikt
Så vem av oss har "rätt"?

/ B

Jag.

Nu har du snart målat in dig i ett hörn...

Kan en person säga "jag ljuger alltid" - och ha rätt? I så fall ljuger han ju inte när han säger så...

/ B

[IngOehman]

Que?

Nu är du helt orationell.


Jag har rätt - för med "jo" gick det bara att anmäla en avvikande åsikt - inte att få fram något argument, vilket är rätt okonstruktivt. Dessutom öppnade det vägen för dig att misstolka det - vilket du gjorde och sålunda spelade mig rätt i händerna / hjälpte mig att bevisa min tes.


Så här var det ju...

Önskemålet att en textmassa skall vara "överskådlig" är rätt tveksamt. Man skall ju läsa den, inte överskåda den.

Tveksamt, varför det? Det är väl inget som hindrar att riktighet och saklighet presenteras på ett kort, koncist och överskådligt sätt?

Jo.

Folk som bara säger emot utan att berätta varför (som jag gjorde för att påvisa det dumma i ett sådant beteende) tillför ingenting vettigt överhuvudtaget.


Om inte annat visar ditt senaste inlägg* att jag har rätt.

Överskådlighet är inte ett dugg viktigt - med entydighet är det.
Ett överskådligt inlägg (t ex "jo") som måste tolkas är inget att ha.


Vh, iö

- - - - -

*Där du ju drar en felaktig slutsats (att jag är motsägelsefull) på grund av att du misstolkar mitt demonstrativa ofullkomliga svar.


PS. En korrekt tolkning av "jo" hade varit:
. "-jo, om ämnets komplexitet är sådan att riktighet och saklighet inte kan presenteras entydigt och komplett på ett kort, koncist och överskådligt sätt finns det ett hinder för att fatta sig kort!"

Med mindre än att man tvingas överge ambitionen att svaret skall vara entydigt och komplett går det helt enkelt inte (den ambitionen har jag. ). Och hur kan ett svar som inte är varken entydigt eller komplett påstås vara ett riktigt svar?

[Wolfie]

Que?

Nu är du helt orationell.


Jag har rätt - för med "jo" gick det bara att anmäla en avvikande åsikt - inte att få fram något argument, vilket är rätt okonstruktivt. Dessutom öppnade det vägen för dig att misstolka det - vilket du gjorde och sålunda spelade mig rätt i händerna / hjälpte mig att bevisa min tes.


Så här var det ju...

Önskemålet att en textmassa skall vara "överskådlig" är rätt tveksamt. Man skall ju läsa den, inte överskåda den.

Tveksamt, varför det? Det är väl inget som hindrar att riktighet och saklighet presenteras på ett kort, koncist och överskådligt sätt?

Jo.

Folk som bara säger emot utan att berätta varför (som jag gjorde för att påvisa det dumma i ett sådant beteende) tillför ingenting vettigt överhuvudtaget.


Om inte annat visar ditt senaste inlägg* att jag har rätt.

Överskådlighet är inte ett dugg viktigt - med entydighet är det.
Ett överskådligt inlägg (t ex "jo") som måste tolkas är inget att ha.


Vh, iö

- - - - -

*Där du ju drar en felaktig slutsats (att jag är motsägelsefull) på grund av att du misstolkar mitt demonstrativa ofullkomliga svar.


PS. En korrekt tolkning av "jo" hade varit:
. "-jo, om ämnets komplexitet är sådan att riktighet och saklighet inte kan presenteras entydigt och komplett på ett kort, koncist och överskådligt sätt finns det ett hinder för att fatta sig kort!"

Med mindre än att man tvingas överge ambitionen att svaret skall vara entydigt och komplett går det helt enkelt inte (den ambitionen har jag. ). Och hur kan ett svar som inte är varken entydigt eller komplett påstås vara ett riktigt svar?

Du e att en riktigt klurig gubbe du Ingvar

[Bill50x]

Överskådlighet är inte ett dugg viktigt - med entydighet är det.
Ett överskådligt inlägg (t ex "jo") som måste tolkas är inget att ha.

Håller inte med. Överskådlighet är visst viktigt. Att ditt enkla "Jo" skulle bevisa motsatsen är bara ett feltänk. Att det inte räcker med enbart överskådlighet är lixom en annan sak och jag har heller inte hävdat detta.

Men att begrava en kanske genomtänkt och rimlig argumentation i stora textmassor där man försöker täcka in varje möjlig feltolkning är inte heller någon lysande strategi. Som någon sa;

- Har du något vettigt att säga, skriv kort och koncist.
- Har du inget vettigt att säga, gör det på minst två A4-sidor.

Risken är att läsaren inte orkar genom textmassan, kanske rentav missförstår beroende på alla exempel och undantag. Och HUR svarar man på ett inlägg som består av femtioelva olika vinklar och påståenden? Det blir ju, som jag tror Svante skrev, en exponentiell ökning av textmassan för varje svar.

Det är åtskilliga diskussioner som jag slutat följa därför att det helt enkelt blir för långa avhandligar och för mycket förtydliganden. Det är trots allt inga vetenskapliga avhandlingar som presenteras här, det förs diskussioner.

/ B

[Svante]

Överskådlighet är inte ett dugg viktigt - med entydighet är det.
Ett överskådligt inlägg (t ex "jo") som måste tolkas är inget att ha.

Håller inte med. Överskådlighet är visst viktigt. Att ditt enkla "Jo" skulle bevisa motsatsen är bara ett feltänk. Att det inte räcker med enbart överskådlighet är lixom en annan sak och jag har heller inte hävdat detta.

Men att begrava en kanske genomtänkt och rimlig argumentation i stora textmassor där man försöker täcka in varje möjlig feltolkning är inte heller någon lysande strategi. Som någon sa;

- Har du något vettigt att säga, skriv kort och koncist.
- Har du inget vettigt att säga, gör det på minst två A4-sidor.

Risken är att läsaren inte orkar genom textmassan, kanske rentav missförstår beroende på alla exempel och undantag. Och HUR svarar man på ett inlägg som består av femtioelva olika vinklar och påståenden? Det blir ju, som jag tror Svante skrev, en exponentiell ökning av textmassan för varje svar.

Det är åtskilliga diskussioner som jag slutat följa därför att det helt enkelt blir för långa avhandligar och för mycket förtydliganden. Det är trots allt inga vetenskapliga avhandlingar som presenteras här, det förs diskussioner.

/ B

Håller med.

Det är en konst att formulera sig kort och kärnfullt. Jag rättar ofta rapporter där skribenten verkar ha som mål att "skriva x sidor". Det är bara jobbigt om man verkligen vill ha fram något.

Om man däremot vill få någonting att verka bra, utan att det är det, så är det jättebra att lägga ut en rökridå av "snygga" formuleringar. I varje fall i en del sammanhang, tex när man vet att granskaren är en upptagen man som kanske bara skummar texten.

Håller däremot inte med om slängen som "vetenskapliga avhandlingar" fick. Det finns inget som säger att de måste vara långa. Precis samma sak gäller dem, kan man formulera dem kort utan att tappa poängen så är mycket vunnet.

Tänk bara på e=mc²

[Vee-Eight]

Blir det inte liknande petimeterdiskussioner lite väl ointressant i det stora hela? Har en känsla att det är lite utanför ämnet.

[Bill50x]

Det är åtskilliga diskussioner som jag slutat följa därför att det helt enkelt blir för långa avhandligar och för mycket förtydliganden. Det är trots allt inga vetenskapliga avhandlingar som presenteras här, det förs diskussioner.

Håller däremot inte med om slängen som "vetenskapliga avhandlingar" fick. Det finns inget som säger att de måste vara långa. Precis samma sak gäller dem, kan man formulera dem kort utan att tappa poängen så är mycket vunnet.

Missförstånd. Det var ingen "släng" som vetenskapliga handlingar fick. I sådana sammanhang måste man vara tydlig och täcka in alla variabler. Annars har man gjort ett dåligt jobb. De blir ofta långa, å andra sidan publiceras de i ett sammanhang där mottagaren förväntas ta del av budskapet och också ha intresse att förstå innehållet.

Det är en viss skillnad att ta del av ett budskap som man själv aktivt söker upp och ett som man förväntas ta del av i ett helt annat sammanhang. Jämför en teknisk rapport med en rubrik på en stortavla man passerar med sin bil. Vill man tex redovisa sina upptäckter när det gäller bilkörningens negativa effekter på miljön så kräver det åtskilliga sidor text om man ska redovisa det hela på ett relevant sätt. Vill man väcka uppmärksamhet på kortast möjliga tid, och kanske få folk att leta upp denna relevanta information på annat sätt, måste man hantera situationen annorlunda. Till exempel att publicera reklam med rubriken "Din bilkörning mördar dina kompisar"....

I en "stortavla" med en fullödig text där man redovisar hela innehållet i en rapport, hur tror du budskapet går fram då?

Det gäller här på Faktiskt.se åxå. Skriver man något här bör man fundera på hur det uppfattas och mottages, med tanke på "formatet" och de förutsättningar som gäller.

/ B

[IngOehman]

Det spelar ju liksom ingen roll hur mycket ni håller med varandra.

Ingen har ju sagt emot att det som skrivs bör hållas så kort som möjligt. Allra minst jag.


Det ni gör fel är att ni inte greppat hur kort det där "så kort som möjligt" är...

Vad jag säger är ju att man skall försöka fatta sig så kort som möjligt - men inte kortare!

Fattar man sig kortare än så blir det nämligen missförstånd - som de du Bill50x så vänligt demonstrerade åt mig, och som Svante gjort flera gånger den senaste veckan. (Fast det inte behövdes de gångerna, eftersom jag var tillräckligt tydlig för att Svante skulle ha förstått om ambitionen funnits där. Utan den behövdes ännu större tydlighet, men jag orkade inte skriva längre än jag gjorde.)

När det sedan går så långt som att Svante dessutom missförstår dig Bill50x på grund av att du fattar dig för kort, blir det ju nästan humor.

Tack för demonstrationen!


Vh, iö

[Bill50x]

Ingen har ju sagt emot att det som skrivs bör hållas så kort som möjligt. Allra minst jag.


Det ni gör fel är att ni inte greppat hur kort det där "så kort som möjligt" är...

Frågan är vad "så kort som möjligt" är. Där har vi tydligen lite olika åsikter. Kanske är det bättre att vara "för kort" i dina ögon men att ta en sväng till utifallatt det blir något missförstånd. Istället då för att skriva långa heltäckande texter varje gång.

Att jag och Svante missförstått varandra för att vi skrev så kort kan man förstås göra sig lustig över. Men det verkar faktiskt vara så att många missförstår dig trots att du, enligt egen åsikt, skriver exakt så långt som är nödvändigt för att budskapet ska förstås.

Alltså, ALLT går att missförstå. INGET man skriver kan vara heltäckande. Detta är ingen svart/vit-fråga med en absolut "sanning".

Vi som arbetar med kommunikation vet att dock att olika kanaler har sina fördelar och begränsningar och att man måste anpassa budskapet därefter - om det ska förstås.

/ B

[IngOehman]

Kommer att tänka på när reportern frågade Albert Einstein om det var rimligt att förenkla relativitetsteorin när man skall förklara den för de som inte kan den grundläggande fysiken, och Einstein (känd för sin ovilja att göra populärvetenskap av saker) svarade:

-Ja, man bör alltid förenkla så mycket som möjligt - men inte mer!

Reportern missade helt poängen, nämligen att Einstein med sitt uttalande primärt var ute efter att anmärka på att hans teorier alltid förenklats till osanning.


Vh, iö

[Svante]

Mja, det här med korthet. Får jag introducera ett synsätt till?

Alltså, skriver man för kort, så är risken att man blir missförstådd.
Skriver man för långt är risken att man inte blir läst.

I båda fallen går inte poängen fram.
I båda fallen beror det på något som skribenten har gjort.

Emellan de två finns det en gråskala, där allt fler kommer att läsa ju kortare det blir, men samtidigt ökar risken för missförstånd. Det är ett kontinuum, ofta utan definitiva gränser.

Att skriva här är åtminstone för mig mycket likt min lärarroll, och pedagoger pratar ofta om att man som lärare bör mäta sin framgång med vad som eleverna tar till sig, inte i vad man har levererat. Det är två helt olika saker. Som lärare är det väldigt lätt att tro att bara för att man har sagt/skrivit en sak så har alla förstått. "Men det har jag ju sagt, fattar de ingenting?" hör man ibland när en lärare har rättat tentorna.

Så det gäller att lägga sig på rätt ställe på gråskalan. Tycker mottagarna att det är för långt, så är det det. Det är ju det som mottagarna tar till sig som räknas. Om man skriver för mottagarnas skull, iaf.

[Bill50x]

Att skriva här är åtminstone för mig mycket likt min lärarroll, och pedagoger pratar ofta om att man som lärare bör mäta sin framgång med vad som eleverna tar till sig, inte i vad man har levererat. Det är två helt olika saker. Som lärare är det väldigt lätt att tro att bara för att man har sagt/skrivit en sak så har alla förstått. "Men det har jag ju sagt, fattar de ingenting?" hör man ibland när en lärare har rättat tentorna.

Så rätt så rätt. Jag är ju själv ute och utbildar och ibland har vi skriftliga kunskapsprov. Naturligtvis finns det människor med olika inlärningsförmåga och det ger givetvis olika utslag på skrivningarna. Men vi är mycket vakna för om tex en enskild fråga ger generellt dåligt resultat. Då kan det lika gärna bero på vår framställning som kanske är för otydlig, för komplicerad - eller övertydlig och för omfångsrik i sammanhanget.

Vi har inte betalt för att leverera kunskap till våra kunders medarbetare, vi har betalt för att öka kunskapen hos de som sitter och bränner betald arbetstid på våra kurser. Som sagt, det är två olika saker.

/ B

[IngOehman]

Kunskap kan vara många olika saker, exempelvis att förstå att man inte förstår.

Tycker därför att det viktigaste alltid är kunskapsförmedling enligt den definition jag just kom med, inte den Svante redogör för.

Den kunskapsförmedlning jag talar om betyder inte alltid att förmedla kunskap om exakt hur något är i detalj, utan oftare är det viktigare att förmedla kunskap om hur komplicerat något är.

Därför är ofta den luddiga beskrivningen sannare än den till synes klara, när förklaringen är kort. Jag är alltid noga med att vara luddig när jag fattar mig kort - just för att säkerställa att ingen drar slutsatser de inte har grund för att dra.


Vad jag säger med detta är att det GÅR utmärkt att förenkla och att uttrycka sig kort - men då är det viktigt att minnas att koncentrera sig på att förmedla komplexiteten snarare än detaljerna. Komplexiteten bör alltid komma först.

De flesta gör tvärtom - de förenklar således att detaljerna eller isolerade enskildheter nämns, men sammanhangets komplexitet går den lyssnande förbi.
Resultatet är att det dras en förförlig massa felaktiga slutsatser. Ställer man frågorna "rätt" (precis enligt läroboken) så märker man inte alltid att eleven i själva verket olärt sig mer än den lärt sig.

Det är därför det är så viktigt att aldrig ställa de förväntade frågorna om man är intresserad av om någon lärt sig något, på riktigt.


Jag är övertygad om att Svante är en utmärkt lärare, men jag tror han ser större likheter mellan sina elever och deltagarna på faktiskt än vad som är lämpligt.

Att förenkla komplexa samband till "tillfällig osanning" i lektionssalen - när man som lärare är tillgänglig att snappa upp och rätta missuppfattningar och komplettera kunskaperna - är inget stort problem. I själva verket kan det vara en utmärkt idé!
Den illusoriska enkelheten som ses innan de komplexa sammanhangen röjts, kan vara bästa sättat att skapa inspiration hos eleverna, och de missförstånd som uppstår kan man ju justera i efterhand, och det kan rent av vara pedagogiskt effektivt. Så för lektionssalen kan partiella osanningar vara ett användbart redskap.

Men - att skriva texter på internet som kan läsas av vem som helst och tolkas av vem som helst, är en helt annan sak!
I synnerhet när det inte finns någon som helst garanti för att man kommer att kunna hjälpa dem man förlett att missförstå något, att reda upp det hela.


Därtill gör man ett val när man skriver något på internet - och det behöver inte alls vara självklart att man betraktar värdet av något man skrivit efter ett simpelt kvalititativt mål om "summan av vad alla lär sig av det".

Var och en som skriver bör få göra det efter sina egna mål - alltså även utan att tillgodose någon annans idé om "kvantativ optimering".

Man kan lika gärna välja att optimera för kvalitet - exempelvis således att de mest kunniga och kloka skall få så mycket glädje och kunskap av det som möjligt - eller ännu hellre för att de som bryr sig mest (och orkar läsa texten så många gånger som det behövs) skall få en så sann och komplett informations som möjligt ur texten! Då är det läsaren som själv sätter gränsen, och det tycker jag är rätt trevligt.

Kvantitet är inte allt här i livet, kvalitet kan vara en bättre måttstock i många fall.

Om en enda person har stor glädje av det jag skriver, så är jag mycket gladare av det än om en miljon skumläser det och snappar upp någon liten lös detalj ur det (som de därefter misstolkar och förvirrar andra med...).

Någon annan kan förstås värdera det hela helt annorlunda - och är i sin fulla rätt att göra det!


Vh, iö

[TomasT]

Banne mig vad många ord som exekveras.
Om vi som exempel strök var tredje bokstav så skulle det förkortas men inte begripligheten i ordet i sig nödvändigtvis för oss med normalt ordförråd.Översättningsbehovet kvarstår dock.
Men låt oss förenkla det hela.
Vi som vet bäst men emellanåt tillåts inte fatta ett dyft-låt oss starta en underavdelning till Faktiskt.
Så ska det låta Punkt.
Hit önskas givetvis ödmjukhetens och snarstuckenhetens banerförare varmt välkomna för inbördes komplexitetsbeundran.
Med underavdelning ska inte förstås att det är en dumpningsplats för skadat gods-tvärtom.Endast att vi då behovet av transkribrering uppstår bjuder in en sådan från Faktiskt.

[IngOehman]

En eloge till den fina liknelsen med att stryka bokstäver.

Helt klart är det ett exempel på en manöver som inte ökar entydigheten. Att stryka ord är lika illa,
liksom att stryka meningar. I samtliga fall förloras den entydiga informationen.

Det finns bara ett sätt att skriva maximalt* entydigt - nämligen att skriva det man menar, och
komplettera med den text som behövs för att besvara de förväntade missförstånden.

Man kan aldrig förutsäga ALLA de missförstånd som kommer att uppstå, men de man kan förut-
säga, kan man ta höjd för i formuleringarna.


Vh, iö

- - - - -

PS. Fast... ett sätt till finns det. Man kan skriva något meningslöst intetsägande också. Alltså något
som inte tillför någonting och som inte tar objektiv ställning för något. Skriver man så så behöver
man inte reservera sig för något.
Men å andra sidan är frågan vad värdet är att komma med sådana inlägg?


*Vilket inte skall förväxlas med "helt".

[Svante]

Håller till att börja med om att det är skillnad på att skriva och att föreläsa. Det finns tom en gråskala.

Skriva en bok
Skriva på forum
Föreläsa för 200 elever
Föreläsa för 10 elever

Här har man stigande möjlighet till återkoppling. Det måste givetvis påverka hur man uttrycker sig.

Men...

Tycker därför att det viktigaste alltid är kunskapsförmedling enligt den definition jag just kom med, inte den Svante redogör för.

...ger uttryck för att du ser din roll som leverantör av kunskap, primärt. Om mottagren kan ta till sig den är sekundärt. Gå inte i försvar nu, utan tänk på det en stund. (Jag gjorde det själv för något år sedan när jag gick en pedagogikkurs.) Det är klart att man levererar kunskap, men i stället för att bara köra paketet fram till dörren kan man följa med in och hjälpa till att montera ihop den. Det är ganska nyttigt.

Det är väldigt lätt att man strukturerar den kunskap man vill förmedla på ett väldigt elegant sätt och framförallt att man gör den komplett. Men man måste komma ihåg att den där strulturen tog det många år för en själv att komma fram till, och det är inte alls säkert att den strukturen är den bästa för den som just konfronteras med kunskapen. Därför måste man ta till sig återkoppling, även på skrivet material på internetforum. Det är sådan du just får.

I slutänden är det ju det som mottagaren kan ta till sig som räknas. Visst finns det en poäng med att man visar att ett ämne är svårt, speciellt om man föreläser om hur man bygger kärnkraftverk, men jag får ibland känslan av att du gör det svårare än det behöver vara.

...och då undrar man ju vad vitsen med texten är, egentligen.

[IngOehman]

Håller med om det mesta du skriver, men får möjligen intrycket att du i större utsträckning än undertecknad, gör anspråk på att "känna" mottagaren, och på att kunna optimera dina formuleringar för hur den där personen* ifråga är.

Jag menar nog att mottagaren är vem helst som vill vara det.

Jag vill ge alla mottagare möjligheten att förstå, genom att förse den text jag skriver med den information den behöver ha. Däremot vill jag inte kompromissa med kvaliteten, för att anpassa texten till den som söker en tumregelmässig (osann) förståelse. Jag vill nämligen inte göra någon den otjänsten.

Konstigare än så är det inte.


Vh, iö

- - - - -

*Tror folk är VÄLDIGT olika varandra, och att det därför är viktigare att skriva således att man inte utelämnar något, än att skriva så att de som läser upplever att det är "lätt att fatta".

Det är ju just när folk tycker det är lätt att fatta som ofta de största osanningarna förmedlas.

[Svante]

Håller med om det mesta du skriver, men får möjligen intrycket att du i större utsträckning än undertecknad, gör anspråk på att "känna" mottagaren, och på att kunna optimera dina formuleringar för hur den där personen* ifråga är.

Mja, gör anspråk, jag vet inte. Det är förstås bra om man kan nå dit att jag förstår vad mottagaren förstår. Men det är långt ifrån alltid jag lyckas med det.

*Tror folk är VÄLDIGT olika varandra, och att det därför är viktigare att skriva således att man inte utelämnar något, än att skriva så att de som läser upplever att det är lätt att fatta. Det är ju just är folk tycker det är lätt att fatta som ofta de största osanningarna förmedlas.

Jag tror också att folk kan väldigt olika mycket. Därför är det väldigt viktigt att anpassa det man säger/skriver efter mottagaren. På forum går ju det, man har ju primärt en diskussion med en eller ett fåtal mottagare, även om många läser. Skriver man böcker däremot får man nog acceptera att en del inte kommer att kunna ta till sig informationen, men på ett forum går det bra, menar jag. Själv försöker jag hantera det där med olika kunskapsnivåer när jag undervisar eller skriver genom att jag varierar nivån, upp och ner hela tiden. På så sätt inbillar jag mig att jag har en chans att "hämta upp" de som har tappat tråden. Jag vill att det jag skriver/säger ska ge alla någonting. Det kan inte ge alla allt, men alla ska kunna ta till sig något. Man måste släppa tanken att det man levererar är en vacker helhet och acceptera att publiken kommer att försöka vaska fram det som är väsentligt, för dem.

Det är iaf vad jag vill.

[IngOehman]

Det är bra att du vet vad du vill - för det är bra att veta vad
man vill!

Du kanske har lagt märke till att jag inte anmärkt på ditt sätt
att uttrycka dig, varken när du svarat kort eller när du svarat
långt. Jag vet ju inte bättre än du vad det är som just du vill
ha uttryckt.

Du kan ju fundera på varför jag skrev det.


Vh, iö

[Svante]

Janejdå, alltså, vi förstår nog varann.

Har jag förstått det rätt om jag säger att skillnaden mellan våra synsätt är att

-du tycker att det är viktigast att texten är riktig och komplett och
-jag tycker att det är viktigast att förståelsen hos mottagaren maximeras.

(det sista kan ju iofs inte du svara på, men för kontrastens skull lät jag det stå med)

...det är ju inte nödvändigt att det ligger en motsägelse mellan de två heller. Men det kan göra det.

[Ragnwald]

Har jag förstått det rätt om jag säger att skillnaden mellan våra synsätt är att

-du tycker att det är viktigast att texten är riktig och komplett och
-jag tycker att det är viktigast att förståelsen hos mottagaren maximeras.

Nu har ni fångat vad det är som gör att det låter bra.

[Svante]

Har jag förstått det rätt om jag säger att skillnaden mellan våra synsätt är att

-du tycker att det är viktigast att texten är riktig och komplett och
-jag tycker att det är viktigast att förståelsen hos mottagaren maximeras.

Nu har ni fångat vad det är som gör att det låter bra.

Ja, ojsan, ursäkta, trådskaparen (vem det nu var).

[IngOehman]

Det var ju du ju! Så din egen OT behöver du inte be om ursäkt för, men jag måste nog. F'låt Svante!

Å andra sidan vore det ju oartigt att inte svara på dina OT-frågor också...

Har jag förstått det rätt om jag säger att skillnaden mellan våra synsätt är att

-du tycker att det är viktigast att texten är riktig och komplett och

-jag tycker att det är viktigast att förståelsen hos mottagaren maximeras.

Tja, kanske. Fast jag ogillar att sammanfatta något som kan vara rätt så dynamiskt i en enda mening. Tycker olika inlägg riktar sig till rätt olika många människor, och det känns rimligt att anpassa sig tll detta.

Om det verkligen bara finns en mottagare (vilket skulle kunna gälla för ett PM, så håller jag med dig, och inte med mig (enligt ditt förslag).

Sen kan jag ju lägga till att min allmänna tendens att vara kompromisslös irriterar många - vilket gör att de gärna invänder mot det jag skriver bara för att jäklas (de tycker det är kul att försöka knäppa just mig på näsan).

När så är fallet blir det extra viktigt att formulera sig entydigt och med alla reservationer på plats redan från start. Tyvärr räcker inte end det när viljan att invända är så stark att folk gärna invänder på ren chans - trots att svaret redan fanns i ursprungsinlägget.

Det finns helt enkelt ingen fungerande medicin mot tramsare som vill förstöra en diskussion, även när det sker på bekostnad av att deras egen bristande fattningsförmåga (eller ovilja att försöka förstå) illustreras.


Vh, iö

[Morello]

Gällde inte ursprungsfrågan huruvida samma information framförs med eller utan ovidkommande utfyllnadstext, dvs skillnad mellan en å ena sidan stringent samt koncis text och å andra sidan en pladdrig och fluffig text?

[Wolfie]

Gällde inte ursprungsfrågan huruvida samma information framförs med eller utan ovidkommande utfyllnadstext, dvs skillnad mellan en å ena sidan stringent samt koncis text och å andra sidan en pladdrig och fluffig text?

Låter en stringent och koncis text bättre än en pladdrig och fluffig?
För att återkoppla till ursprungsfrågan i tråden alltså

[Bill50x]

Det finns helt enkelt ingen fungerande medicin mot tramsare som vill förstöra en diskussion, även när det sker på bekostnad av att deras egen bristande fattningsförmåga (eller ovilja att försöka förstå) illustreras.

Så varför då skriva heltäckande med alla reservationer du bara kan komma på om det ändå inte hjälper mot "tramsarna"? Skriv kort och koncist för oss andra

/ B

[IngOehman]

Jag skriver för dem som vill förstå.

Att då skriva så att det inte går att förstå (kort) är dumt.

Att skriva så att de som vill missförstå inte KAN göra det är förstås omöjligt, men man kan skriva entydigt, så att det går att fatta för alla som vill, och det är det jag gör.


Vh, iö

[Bill50x]

Jag skriver för dem som vill förstå.

Att då skriva så att det inte går att förstå (kort) är dumt.

Att skriva så att de som vill missförstå inte KAN göra det är förstås omöjligt, men man kan skriva entydigt, så att det går att fatta för alla som vill, och det är det jag gör.


Vh, iö

Det är din uppfattning och du har din fulla rätt att hysa den. Det är dock inte min uppfattning. Om du bara visste hur många gånger jag slutat att läsa dina alster, fullklottrade med versaler, fetstil, understrykningar, fotnötter - och långa som s...an...... Trots att innehållet (oftast) är intressant och lärorikt.


Det är inga problem att förstå dina texter om man vill. Men varför ska du kräva mer än nödvändigt av den som läser? Personligen föredrar jag att så många som möjligt uppfattar det jag skriver, ju enklare och snabbare dom kan förstå ju bättre är det.

Nu är det en avsevärd skillnad mellan när du skriver faktabaserade texter, tex om högtalarteorier, och rena åsiktsinlägg. Det är de senare som förefaller sväva ut...


/ B

[Morello]

Gällde inte ursprungsfrågan huruvida samma information framförs med eller utan ovidkommande utfyllnadstext, dvs skillnad mellan en å ena sidan stringent samt koncis text och å andra sidan en pladdrig och fluffig text?

Låter en stringent och koncis text bättre än en pladdrig och fluffig?
För att återkoppla till ursprungsfrågan i tråden alltså

Musiken får gärna vara fluffig, flummig och svårbegriplig.