High End-drive för 2500 kr!?

[Hetsporren]

Vad tror ni om denna Teac/Tascam-studiomaskin?



MP3-Wiedergabe
wiederholte Wiedergabe mit MP3-CDs: Einzeltitel, alle Titel, gesamtes Verzeichnis (Album)
wiederholte Wiedergabe mit Audio-CDs: Einzeltitel, alle Titel
Wiedergabe in zufälliger Folge (Shuffle)
Wiedergabe in programmierter Folge
Anspielfunktion (Intro-Check)
veränderbare Tonhöhe/Geschwindigkeit (Pitch-Control, ± 12%)
40-Sekunden-Speicher zum Schutz vor Aussetzern
SPDIF-Digitalausgang, optisch und koaxial
Kopfhörerausgang mit Pegelregler
Infrarot-Fernbedienung im Lieferumfang enthalten
19-Zoll-Gehäuse mit 2 HE
Laseroptik: 3-Strahl-Halbleiterlaser
Digitalfilter: Achtfach-Oversampling
Frequenzbereich: 20 Hz - 20 kHz, ±2 dB
Verzerrung (THD): <0,03% (1 kHz, ESP aus)
Fremdspannungsabstand: >83 dB(A) (ESP aus)
Analogausgang (unsymmetrisch): Cinch-Buchsen
Nominalpegel: -10 dBV
max. Ausgangspegel: +6 dBV, ±2 dB
Digitalausgang (koaxial): Cinch-Buchse, Format IEC 60958-3 (SPDIF)
Digitalausgang (optisch): TOSLINK-Anschluss, Format IEC 60958-3 (SPDIF)
Leistungsaufnahme: 10 Watt
Abmessungen (B x H x T): 48,1 cm x 9,5 cm x 29,8 cm
Gewicht: 4,1 kg

[olof]

Det är ju svårt att säga men när frekvensgången är +-2 db 20-20khz så känns det inte helt rätt. Den ser rätt häftig ut och priset var ju ganska trevligt också. Sen kan jag tycka det det är onödigt att begränsa sig till cd när det finns så många dvd spelare i just den prisklassen som är himla trevliga

[tvett]

Den ser inte High-end ut.....

[Piotr]

Frequenzbereich: 20 Hz - 20 kHz, ±2 dB
Verzerrung (THD): <0,03% (1 kHz, ESP aus)
Fremdspannungsabstand: >83 dB(A) (ESP aus)

Detta imponerar föga.

/Peter

[Bill50x]

Frequenzbereich: 20 Hz - 20 kHz, ±2 dB
Verzerrung (THD): <0,03% (1 kHz, ESP aus)
Fremdspannungsabstand: >83 dB(A) (ESP aus)

Detta imponerar föga.

Nä. Men det räcker. Dessutom brukar data på studiogrejor anges mer konservativt, dvs detta kan man lova istället för att publicera förhoppningar....

Gör jämförelsen med en skanner. Idag säljs sådana som anges klara 1200 dpi (4800 dpi interpolerat) för 5-600:-. Men i tester där man jämfört mot dyrare och stabilare varianter har även gamla häckar med max 300 dpi gett skarpare bilder med bättre färghållning!

Siffror är inte allt här i världen.

/ B

[Max_Headroom]

Max rekomenderar Denon DN-C615 eller DN-C635 istället. Om du ska ha något som ska vara i 19" format, och det ska man ju.

Eller NUMARK MP-102 som säljs på samma firma som apparaten som trådskaparen frågade om, men som Max redan glömt vad det var...

[lasselite]

Ska den användas som drive, är väl knappast invändningarna relevanta? Frekvensavvikelserna lär väl härröra från analogdelen. Eller vad tror ni?

[Nefilim]

High End? Knappast till det priset. Eller..

[Lust]

Kul med 40 s "skakminne" i den.

Sedan tror jag mer på PA-användning än studio för den här apparaten.

Typ musik till ett gympapass

[Morello]

Vad får dig att tro det?

[Bill50x]

Vad får dig att tro det?

+/- 12 % pitch för att få "rätt" takt till övningarna?

/ B

[UrSv]

Ja, skakminnet behövs ju om man råkar skaka sitt rack i en halvminut eller så...

[Nefilim]

Ja, skakminnet behövs ju om man råkar skaka sitt rack i en halvminut eller så...

Det finns ju alltid risk för JORDBÄVNINGAR!

[Hetsporren]

Inte så lätt att finna en bra, snabb och stryktålig cd-drive för 2500 kr?

[Nagrania]

Det där är ingen studiospelare. Brumm -83dB är ett dåligt värde, men framförallt att spelare inte har symetriska utgångar vare sig analogt eller digitalt. Sedan brukar man också kunna kräva att en studiospelare har Shuffle typ som på Denon DN 615 eller 635.

[Jocke]

Ser sober ut! Antar att "fjärren" har knapparna! Tror inte att data i praktiken skulle vara annorlunda än lågprisasiaterna, varför skulle någon satsa utvecklingspengar på sämre prestanda? Perfekt med volymkontroll till hörlursuttagen - kan man ha till mycket!

/Jocke

[Max_Headroom]

Inte så lätt att finna en bra, snabb och stryktålig cd-drive för 2500 kr?

Titta på NUMARKen jag tipsade om. Jag har provat den, dock bara med sunkiga hörlurar så jag kan inte säga nåt om ljudet. Det finns lite varianter på samma spelare (samma mek, men en del har nummerknappar för direkt låtval också).
Jag tycker att den som jag provade, utan nummerknappar, fungerade mycket bra! Skulle jag köpa CD idag skulle jag åter starkt överväga någon av varianterna på denna maskin (säljs även under andra märken, någon farbrik gör dom här, numark m.fl. sätter på sina ettikter) + en bra DAC.

Många klagar över prestandan på apparaten du frågade om. Klar High End enligt mig, men inte till priset. High End = dyr och dålig (se tråden om stereophile om när någon som heter Fremer gjorde bort sig (eller blev lurad av tidingen att göra bort sig)).

För 50000 kr och front i tum-tjock aluminium hade det varit en klar High End-spelare med lysande omdömmen i HiFi-prssen.

[Nagrania]

En typisk studiospelare från Denon är DN 680 som är på 3HE. Sedan har vi tre stycken från Tascam, var av två är 1HE. Sony har också slimmade studiospelare. Något man bör veta är att om man pitchar en CD-skiva, då kan man bara få ut signalen analogt.

[Piotr]

Frequenzbereich: 20 Hz - 20 kHz, ±2 dB
Verzerrung (THD): <0,03% (1 kHz, ESP aus)
Fremdspannungsabstand: >83 dB(A) (ESP aus)

Detta imponerar föga.

Nä. Men det räcker. Dessutom brukar data på studiogrejor anges mer konservativt, dvs detta kan man lova istället för att publicera förhoppningar....

Gör jämförelsen med en skanner. Idag säljs sådana som anges klara 1200 dpi (4800 dpi interpolerat) för 5-600:-. Men i tester där man jämfört mot dyrare och stabilare varianter har även gamla häckar med max 300 dpi gett skarpare bilder med bättre färghållning!

Siffror är inte allt här i världen.

/ B

Siffor är inte allt ... nä kanske inte men om den där apparaten presterar efter siffrorna är det en i allra högsta grad undermålig apparat. Distortionsvärdena kan man kanske acceptera från ett slutsteg eller högtalare, men inte från en modern signalkälla. Frekvensgången är ett skämt och tyder på att något är riktigt galet.

Som redan nämnts så har det ju (kanske) mindre betydelse om den ska agera drive enbart.

/Peter

[Bill50x]

Siffor är inte allt ... nä kanske inte men om den där apparaten presterar efter siffrorna är det en i allra högsta grad undermålig apparat.

Är hemma sjuk och har tid att streta emot lite....

Troligen är apparaten i allt väsentligt bättre än uppgivna data, man brukar (åtminstone förr i tiden) i studiovärlden ange data lite mer konservativt än gängse konsumentelektronik.

Sedan behöver ju inte apparaten vara undermålig i vilket fall som helst. Stabilt drivverk som håller, potentiometrar av hög kvalité, startar snabbt, etc etc. Allt sådan som knappas beskrivs med siffror (ja förutom starttiden då).

Kvalité är så mycket annat än en snörrät frekvenskurva och låga distsiffror, framför allt till det priset.

Nu är ju detta bara ett teoretiskt resonemang, jag har ingen som helst erfarenhet av apparaten. Men jag har tidigare haft apparater i min hand med fullkomligt lysande värden som ändå inte gått att använda. Ett riktigt praktexempel är ett tre-huvuds kassettdäck från Sony i slutet på 70-talet. Frekvensgång spikrakt till nästan 22 kHz, s/n långt ner i källaren, svaj obefintligt osv. 4,5 tusen kostade den dessutom, ungefär en månadslön eller mer på den tiden om jag minns rätt.

I praktisk användning och prestanda dock ett av de sämsta kassettdäck jag haft, och jag har haft många... All diskantrik musik fräste i diskanten, enbart körmusik och viss klassiskt gick att spela in. I en trehuvudsmaskin måste man kunna justera avspelningshuvudet till den använda kassetten eftersom det finns ett fysiskt avstånd mellan in- och avspelningshuvudena och det finns alltid toleranser mellan banden. Enda sättet att justera azimuten var att vända upp och ner på spelaren, ta bort bottenplattan, därefter lossa skruvarna till topplattan, vända hela rasket igen, lyfta bort topplattan och därefter justera tonhuvudet.

Nä, siffror är inte allt. Denna maskin med sina superba data gick i praktiken inte att använda. Jag fick mycket mer välljud i praktiken från på papperet mindre kompetenta maskiner.

Alltså, döm inte apparater enbart efter några uppgivna data!

/ B

[Piotr]

Jaja..

Men det är ju så lätt för en hyggligt kompetent designer att få till bättre värden än de angivna. Finns väl ingen anledning att "skriva ner" mätdata bara för att det är en studiopryl.

Är beredd att backa på en punkt dock.. Distortionen, om det är motkopplingsfri diskret klass A lösning på analogdelen så kan jag acceptera det värdet på en källa.

/Peter

[Bill50x]

Jaja..

Men det är ju så lätt för en hyggligt kompetent designer att få till bättre värden än de angivna. Finns väl ingen anledning att "skriva ner" mätdata bara för att det är en studiopryl.

Är beredd att backa på en punkt dock.. Distortionen, om det är motkopplingsfri diskret klass A lösning på analogdelen så kan jag acceptera det värdet på en källa.

Liten fråga, varför är du beredd att acceptera dist-värdet om det är en "motkopplingsfri diskret klass A lösning"?

Jag tolkar det som om kopplingen i sig ger andra positiva egenskaper, då kanske på bekostnad av dist-värdet. Eller?

/ B

[Piotr]

Jag har inte mätt på elektronik själv men är av den uppfattningen att typen av distortion är "lika" viktig som mängden.. lite självklart kanske.

Motkopplingsfri klass A teknik ger ofta en snäll övertonsprofil där höga övertoner ligger jämnt fallande och ofta med en dominans av jämna.

Brusgolvet och lågnivåupplösningen blir fin då distortionen minskar å minskar ju lägre signal som hanteras. Nackdelen kan vara lite stökigare vid höga amplituder. Dessa typer av produkter brukar anses som (vågar jag...) musikaliska. Naturlig diskant är ofta ett signum.

/Peter

[Bill50x]

Jag har inte mätt på elektronik själv men är av den uppfattningen att typen av distortion är "lika" viktig som mängden.. lite självklart kanske.

Motkopplingsfri klass A teknik ger ofta en snäll övertonsprofil där höga övertoner ligger jämnt fallande och ofta med en dominans av jämna.

Brusgolvet och lågnivåupplösningen blir fin då distortionen minskar å minskar ju lägre signal som hanteras. Nackdelen kan vara lite stökigare vid höga amplituder. Dessa typer av produkter brukar anses som (vågar jag...) musikaliska. Naturlig diskant är ofta ett signum.

Hehe, du lägger nästan orden i munnen på mig

Min ståndpunkt är precis den att man inte bara kan stirra sig blind på siffror. Ibland häcklas någon apparat här därför att den trots ett högt pris har så taskig frekvensgång (eller vad det nu kan vara man diskuterar). Allmänt menas då att det är så enkelt att få en rak frekvensgång att det är dålig ingenjörskonst om den inte är det. Och så dissar man hela apparaten utan att ens hört den.

Vad jag menar är att konstruktören förmodligen har andra kriteria som denne kanske hellre prioriterar och att en konstruktion som ger en rak frekvensgång skulle sabotera detta. Precis som I ditt fall där du accepterar en mätmässigt högre dist för att erhålla vissa andra ljudliga fördelar.

Jag skulle önska att fler än du hade samma öppna inställning!

/ B

[Piotr]

Jag låter (tror jag... ) öronen bestämma i slutändan men siffror är viktiga... jätteviktiga. Det gäller ju dock att mäta rätt saker och att veta vad som är viktigt för hörseln.

Tror det alltid är värdefullt att minska dist, öka bandbredd osv. men när det gäller dist så är det ju lite komplicerat.

Motkopplade apparater, tex. slutsteg, har nånting som låter väldigt rätt i det stora hela och på "makronivå". Dock har jag inte hittat nåt som fixar diskanten och lågnivåupplösningen på samma nivå som mina Zapsolut steg.

Därför tror jag att smaken fortfarande är viktig vid val av aparater. Dvs. apparater som ändå har en färgning. Jag tror att en alldeles tranparent apparat dock är bäst.

Bytte ut opampar i två CDspelare mot Zapfilter från LC audio och fick ett bra resultat. Mätnisse hävdar säkert att jag gillar färgningen jag hör. Kanske, kanske inte. Jag tror att jag hör frånvaron av artefakter i en IC som inte fixar de snabba signaler en DAC lämnar från sig. Det är väl en sån där sak man måste uppleva för att förstå sig på. Stirrar man sig blind på mätdata så tror man kanske att en 2000kr CDP från elgiganten är perfekt.


Hmmm, undrar om jag motsäger mig själv i den här tråden. Funderar och återkommer.


/Peter

[Bill50x]

Jag låter (tror jag... ) öronen bestämma i slutändan men siffror är viktiga... jätteviktiga. Det gäller ju dock att mäta rätt saker och att veta vad som är viktigt för hörseln.

Tror det alltid är värdefullt att minska dist, öka bandbredd osv. men när det gäller dist så är det ju lite komplicerat.

Motkopplade apparater, tex. slutsteg, har nånting som låter väldigt rätt i det stora hela och på "makronivå". Dock har jag inte hittat nåt som fixar diskanten och lågnivåupplösningen på samma nivå som mina Zapsolut steg.

Därför tror jag att smaken fortfarande är viktig vid val av aparater. Dvs. apparater som ändå har en färgning. Jag tror att en alldeles tranparent apparat dock är bäst.

Jag håller nog inte riktigt med dig i sista stycket, däremot sista meningen. En helt transparant apparat kan ju per definition inte vara annat än "bäst". Vill man ha någon form av påverkan kan man ju addera denna.

Problemet är att "transparant" inte är helt entydigt. Vid diskussioner menar de flesta att ALL påverkan (på signalen) gör att apparaten fjärmas från begreppet transparant. Men det brukar ändå utmynna i frekvensgång, dist och möjligen dynamik. Framför allt utgår "man" (jo, jag vet, jag är lite för generell här...) från sådant som man enkelt kan mäta och som även är de data som oftast presenteras. De lite "mjukare" variablerna som musikalitet, rytm, närvarokänsla etc avfärdas som flum eftersom man inte kan sätta siffror på det. Om jag tex uppfattar rytmen olika i två förstärkare så är det inget flum utan frågan är snarare vilka mätmässiga parametrar som styr detta. Och det kan vara en hel räcka av parametrar, fråga inte mig, jag är ingen tekniker....

Så när du säger att smaken är viktig när man väljer apparater, javisst! Idag finns inga helt ofärgande apparater. Du väljer därför mellan olika typer av färgningar. Det finns de som tycker att transparanta neutrala apparater låter "tråkiga" och (negativt) "korrekta". Så är det förstås inte. Det är snarare så att de apparater man med "normala" mätmetoder anser vara transparanta faktiskt är färgande i något annat avseende. För bra musik är väl aldrig tråkig och för korrekt?

Varför motkopplade apparater låter bra på makronivå men inte i smådetaljer kan man ju förstås diskutera. Om det nu är så överhuvudtaget. Man brukar skämta om att klass A drift är som att köra med fullgas och sedan bromsa sig fram till rätt hastighet. Kanske motkoppling innebär samma sorts problematik, dvs du startar med hög förstärkning och sedan adderar du motkoppling för att erhålla vissa prestanda. En sorts kompensation för ursprungligen trista mätvärden, men troligen finns det ett pris att betala också. Det är kanske mikrodetaljerna/diskanten?

/ B

[Piotr]

Jag håller med till fullo och svaret på dina frågor är precis som du kan förvänta dig.

/Peter

[Strauss]

En Squeezebox kostar lika mycket. Köp en sån istället för en sketen gammal cd.

[Piotr]

Strauss, känner du till en Ny Zeeländsk irtrad/celtic trio with namn Loothloorien? De har ett album som heter Greenwood side. Fint skit!

/Peter

[Strauss]

Menar du Lothlorien - Greenwood Side?

Hittade inget med din stavning där

Tack för tipset i alla fall, ska kolla upp dom!