Hårdrock med riktigt bra ljud.

[karamellkungen]

Hejsan allihopa!!

Jag och mina kollegor stod precis och talade om att vi saknade hårdrock/metal med riktigt bra ljud, och då menar jag ingen hängmatta i mellanregistret, frekvens huggen bas och diskant med 100% distortion utan riktigt bra ljud. Kom gärna med förslag.

MVH

kk.

[BengtO]

Vilken typ av hårdrock menar du? Klassisk 70-80-tal eller?

[karamellkungen]

det var mer tyngre metal från 90-talet och framåt.

[Slartibartfast]

det var mer tyngre metal från 90-talet och framåt.

En av de bästa inspelningarna kan ju isåfall vara Rage Against The Machines första. Har ingen koll på de andra (har bara den första).

[slrt]

[subjektivisten]

Kolla upp dom första Danzig skivorna (I och II). Helmet - Aftertaste låter också kanon. Original släppet på Slayer's Reign in blood är också mycket bra. Det är dom jag kommer ihåg i huvudet nu.

*btw, det är vinyl versionen jag snackar om, kan inte stå till svars för CD versionen*

[BengtO]

Deathstars album har bra ljud tycker jag.. Termination Bliss samt Synthetic Generation åtminstone som jag äger..

[Slartibartfast]

Primus första fem skivor (de innan The Brown Album) låter helt ok.

[slrt]

[Pinnick]

flower kings "space revolver" har bra ljud, men det är väl mer progrock och inte metal. (kan jag säga nu när akustiken är bra, samt att högtalarna verkar låta som de ska.. )

[sverker]

pearl jams vs. tycker jag har bitvis fint ljud, kanske inte riktigt hårdrock men ändå...

kom gärna med många förslag alla, jag letar också efter bra rockinspelningar!

[Nefilim]

Alla Nightwish inspelningar är av god kvalitet!
http://www.nightwish.com/


Tyvärr finns inte
Tarja med längre.

[Manzarek]

Admin: Frågan -om välinspelad hårdrock- dyker upp ett par gånger om året. Kanske dags att klistra en tråd..?

karamellkungen: Neurosis: "Times Of Grace", "A Sun That Never Sets". Doom- metal influerad av kraut och progressive.

[subjektivisten]

karamellkungen: Neurosis: "Times Of Grace", "A Sun That Never Sets". Doom- metal influerad av kraut och progressive.

Ja, dom är ju kanon. Har vinylerna

[Slartibartfast]

Admin: Frågan -om välinspelad hårdrock- dyker upp ett par gånger om året. Kanske dags att klistra en tråd..?

karamellkungen: Neurosis: "Times Of Grace", "A Sun That Never Sets". Doom- metal influerad av kraut och progressive.

Eller så kanske det är dags att bumpa trådarna som finns istälelt för att starta nya?

Om jag skulle vara redaktör (tihi) över musikdelen, så skulle jag isåfall lägga upp en tråd för varje genre. Och efter stort övervägande har jag kommit fram (m h a andra, såklart) till att det finns tre genres: Pop, Klassiskt och V/A. Ingen skulle bli nöjd och trådarna skulle förbises.. Och om du man då säger "men rock är inte pop", så svarar jag bara "hur många genres finns det?" och helt plötsligt måste jag isåfall - för att vara något sånär rättvis - åtminstone klistra 5 trådar tror jag bestämt: klassiskt, jazz, pop, rock, elektroniskt. Och det bara för att fortfarande kunna få höra "men hip hop är inte pop" eller liknande... så istället tycker jag att man får använda sig av den underbara sökfunktionen. Eller starta nya trådar.

[slrt]

[wayfarer]

Har en del åsikt om Nightwish kvalitet. Tänkte först häva ur mig något, men bestämde mig faktiskt för att plocka fram några skivor och jämföra. Det bekräftade i största drag mina minnen men lite fel hade jag. Så med färska lyssningintryck.

Nighwish har över medelkvalitet. Det är dock inte riktigt bra. Den håller inte hela vägen. Dessutom tycker jag att skivorna i mitten så som Century Child låter bättre än Once. Dessutom vill jag jämföra dem med lite andra metalband som jag har i samlingen. Therions Lemura/Sirius B dubbel tycker jag har bra kvalitet förrutom att det är väl hårt komprimerat. Dock går det att spela dessa plattor ordentligt högt utan att det blir plågsamt (trots att jag tycker att de har mixat in rösterna i felnivå på vissa låtar). Detta är svårare med Nightwish. En annan skiva i samma genre som Nightwish, Within Temptations The Silent Force ligger snäppet under i kvalitet.

Om vi lämnar hårdrockslandet även om de vid vissa tillfällen säkert ha klassats som hårdrock, så kan jag tipsa om remastern av Jethro Tulls Broadsword and the Beast. Ursprungsversion har haft otroligt dålig kvalite. Brusig och dann. Remastern är mycket klar och fin. Kanske lite hårt processade på några ställen. Men ett stort lyft från den gamla utgåvan.

[Kraniet]

Metallicas Svarta album räknas väl som ett utav de bättre hårdrocksproduktionerna som gjorts? Iaf enligt vissa ljudtekniker..

[data_foggen]

AC/DC - Ballbreaker.
Skulle vilja rekommendera Dream Theater:s plattor....men tyvärr de blir grötiga och platta i schyssta anläggningar.
/Hans

[subjektivisten]

Metallicas Svarta album räknas väl som ett utav de bättre hårdrocksproduktionerna som gjorts? Iaf enligt vissa ljudtekniker..

Är den? Har för mig en var extremt platt.

Iaf, har precis lyssnat klart på Pantera's The Great Southern Trendkill och vinylen låter underbart bra! Så ska tung metal låta! Sterling graverad. Vet inte hur CDn låter dock.

[Strauss]

Ja Metallica är ruskigt bra, både cd och dvd-audioversionerna

[Vigor]

Nja, Jag håller nog inte riktigt med... Alls.

Metallicas svarta låter ljudtekniskt ganska ordentligt illa i mina öron: Jobbig distorsion som sätter ett lågt tak för hur högt man kan spela skivan, taskig bandbredd och i princip ingen dynamik alls! De flästa ljuden är tokprocesserade och den trista närmickskaraktären är klart påtaglig på i princip allt. Urk! Som vilken annan rockplatta som hälst med andra ord.

Men... I övrigt är produktionen en av de bästa jag hört i genren! Nu snackar vi arr, val av tagningar, samspel, individuella musikaliska prestationer, låtskrivandet, etc. Absolut världsklass! Musikaliskt har de verkligen lyckats krana ur maximalt ur låtideer och förutsättningar. I mitt tycke extremt smakfullt och bra.

[Vigor]

Vad gäller Panteras "The Great Southern Trendkill" så tycker jag precis samma sak, fast liksom ännu mer. Ljudtekniskt så är den en ren j***a katastrof!

Menar du, Subjektivisten, på fullaste allvar att: "Så skall tung metal låta"? Jag vill verkligen inte vara jobbig och tjafsa men jag är helt mållös! Fan, jag har GRÅTIT mig själv till sömns på grund av TGSTK's ruttna ljudkvallité! Jag skämtar inte! Det är i mitt tycke den bästa skiva som någonsin spelast in, alla kategorier. Det finns inte en ton, inte ett trumslag, inte en textrad som inte är optimal på den plattan! Men... Ljudet är verkligen ett lågvattenmärke utan like.

Att det skulle vara cd-utgåvan (det är den jag har) som skulle låta så illa medan vinylen (som jag inte hört) skulle låta fantastisk köper jag inte för en sekund. Att Phil sjunger genom en trasig mick som körts genom en brödrost (för ett varmare ljud?) är liksom ett problem som inte löser sig av att inspelningen återges på vinyl.

För er som undrar varför jag går igång så: Sätt på "Suicide note pt. II" (spår 7) och ställ er sedan frågan: Är det "Så tung metal skall låta"?

[Vee-Eight]

AC/DC - Stiff Upper Lip finner jag riktigt njutningsbar. Kolla in Danko Jones - We Sweat Blood också.

[Strauss]

Kvaliten på Danko Jones är högre än på något som nämnts tidigare, men om det är bra... där är det som arslet... delat

[Bamsefar]

Vigor: Eftersom du inte bidrar med något i ursprungsfrågan, så önskar jag att du istället för att kritisera ger ett antal exempel på bra matrial...

[NNord]

Rammstein då? Är inte deras DVD:er rätt okej? Samt CD´s vet ja inte men de verkar ju så !

[subjektivisten]

Att det skulle vara cd-utgåvan (det är den jag har) som skulle låta så illa medan vinylen (som jag inte hört) skulle låta fantastisk köper jag inte för en sekund. Att Phil sjunger genom en trasig mick som körts genom en brödrost (för ett varmare ljud?) är liksom ett problem som inte löser sig av att inspelningen återges på vinyl.

Har lyssnat på den igen idag och jag hört inte alls dom problemen du säger. Ljudet är mycket bra för sådan tung musik, trummorna är grymma. LPn låter bättre än dom MP3or jag har lyssnat på nu också. Tog två bilder, ena från LPn och andra från MP3an jag hade.

LPn


MP3an

[Vigor]

Vigor: Eftersom du inte bidrar med något i ursprungsfrågan, så önskar jag att du istället för att kritisera ger ett antal exempel på bra matrial...

Jo, jag vet, visst lät det lite gnälligt, mitt inlägg. Och jag håller med dig om att det oftast är både bättre och trevligare att ge tips om sånt som är bra än att bara kritisera.

Men i den här tråden blir det faktiskt svårt av den enkla, och i mitt tycke djupt tragiska, orsaken att jag helt enkelt inte kan.

Jag och mina kollegor stod precis och talade om att vi saknade hårdrock/metal med riktigt bra ljud, och då menar jag ingen hängmatta i mellanregistret, frekvenshuggen bas och diskant med 100% distortion utan riktigt bra ljud. Kom gärna med förslag.

Jag är rädd att det Karamellkungen söker kanske inte finns. Jag har personligen ALDRIG hört en metal-inspelning som jag tycker låter bra. Allt i genren låter i mina öron mer eller mindre förfärligt. Och jag har varit hängiven hårdrockare i över tjugo år. Under en lång period av mitt liv ägnade jag nästan all min vakna tid åt metal – så ja, jag har hört en hel del.

Rage Against the Machines debutplatta och Slayers ”Reign in Blood” låter, som tidigare påpekats i tråden, visserligen ganska OK, men vad jämför vi med? Var ligger ribban? Dessa båda exempel låter inte förskräckligt, men bättre än så är det inte, jag blir på intet vis imponerad av hur det låter.

Vi Faktiskt-medlemmar kan optimera våra lyssningrum och uppgradera våra anläggningar tills vi blir blå i ansiktet, men vad tjänar det egentligen till när inspelningarna låter som de gör? I slutändan är det ändå ALLTID programmaterialet som sätter taket för hur bra det kommer att låta. Om man bara lyssnar på metal så kan man nästan lika gärna köpa sin stereo på Clas Ohlson för en femhundring. Jag är seriös, jag menar det verkligen!

Kombinationen hårdrockare / hifi-fantast är långt ifrån ovanlig, kanske känner du någon. Men hur många yrkesslaktare känner du som dessutom är veganer? För mig är den kombinationen ungefär lika bisarr. Varför bry sig om återgivning när samtliga skivor i samlingen låter skit? Jag begriper mig bara inte på såna människor…

Kanske är det här jag bör inflika att jag själv hör till den där obegripliga kategorin rubbade människor. Jag har lagt en bra bit över 100 K (typ allt jag äger och har – jag prioriterar så) på min anläggning och lyssnar mestadels på metal.

Min erfarenhet säger mig att i princip all lite hårdare metal är groteskt dåligt inspelad:

* Man använder sig uteslutande av trasiga mickar.
* Alla ljudkällor närmickas och spelas in i mono (typiskt så att tyget på fyrtolvan trycks in av micken!).
* Arrangemangen görs med eq istället för med tonval
* Alla ljudkällor hårdkomprimeras: först vid inspelningstillfället, sedan vid mixningen och slutligen vid mastringen.
* Hela soundet skapas av ”balla studioprylar och gadgets” istället för av klokt (kunnigt) handhavande från producentens sida.

Har jag inte rätt? Eller har jag bara haft en helt osannolik otur med mina skivköp?!!!

Att myten om Metallicas svarta plattas ”fantastiska ljudkvalitet” fortfarande florerar på ställen som Faktiskt.se får mig att misstänka att de flesta människor nog aldrig har hört en riktigt bra inspelning, på en riktigt bra anläggning i ett riktigt bra lyssningsrum. De vet helt enkelt inte vad RIKTIGT bra ljudkvalitet är för något.

Detta är inget som jag klandrar dem för, hur skall man kunna jämföra med något man aldrig upplevt?

Den som nån gång ätit en rå habanero med kärnhus och allt skulle liksom aldrig få för sig att kalla Santa Marias tacosås för ”stark”. Hänger ni med?

Jag vill avsluta mitt på tok för långa inlägg med att poängtera att jag INTE vill kritisera varken Subjektivisten (som för övrigt alltid brukar skriva mycket kloka och kunniga inlägg) eller någon annan. Bara påpeka att metal nästan alltid låter sämre än den borde.


Med VÄNLIGA hälsningar, Victor

PS. Kanske borde jag kommentera ”The Great Southern Trendkill” igen som hastigast eftersom Subjektivisten tog sig tid att lägga upp bilder och allt:

En bild av en vågform som den ovan säger väldigt lite om hur det faktiskt låter. Att CD-utgåvan av plattan låter sämre än vinylen kan jag köpa. Men genom att lyssna på den aktuella CD:n kan man tydligt höra att det är mer än mastringen som gått tå tok. Mina åsikter om produktionen kvarstår. Dock tänker jag se till att få tag på den där vinylen då jag misstänker att den låter avgjort bättre än CD:n.

Dåliga inspelningar är oftast mer känsliga för ”mastringsvåldtäkter” än bra inspelningar.

...och kanske är smaken som baken också, tyck vad ni vill - det tänker jag göra

[subjektivisten]

Rage Against the Machines debutplatta och Slayers ”Reign in Blood” låter, som tidigare påpekats i tråden, visserligen ganska OK, men vad jämför vi med? Var ligger ribban? Dessa båda exempel låter inte förskräckligt, men bättre än så är det inte, jag blir på intet vis imponerad av hur det låter.

Vi Faktiskt-medlemmar kan optimera våra lyssningrum och uppgradera våra anläggningar tills vi blir blå i ansiktet, men vad tjänar det egentligen till när inspelningarna låter som de gör? I slutändan är det ändå ALLTID programmaterialet som sätter taket för hur bra det kommer att låta. Om man bara lyssnar på metal så kan man nästan lika gärna köpa sin stereo på Clas Ohlson för en femhundring. Jag är seriös, jag menar det verkligen!

Kanske är det här jag bör inflika att jag själv hör till den där obegripliga kategorin rubbade människor. Jag har lagt en bra bit över 100 K (typ allt jag äger och har – jag prioriterar så) på min anläggning och lyssnar mestadels på metal.

Min erfarenhet säger mig att i princip all lite hårdare metal är groteskt dåligt inspelad:

* Man använder sig uteslutande av trasiga mickar.
* Alla ljudkällor närmickas och spelas in i mono (typiskt så att tyget på fyrtolvan trycks in av micken!).
* Arrangemangen görs med eq istället för med tonval
* Alla ljudkällor hårdkomprimeras: först vid inspelningstillfället, sedan vid mixningen och slutligen vid mastringen.
* Hela soundet skapas av ”balla studioprylar och gadgets” istället för av klokt (kunnigt) handhavande från producentens sida.

Har jag inte rätt? Eller har jag bara haft en helt osannolik otur med mina skivköp?!!!

Detta är inget som jag klandrar dem för, hur skall man kunna jämföra med något man aldrig upplevt?


Jag vill avsluta mitt på tok för långa inlägg med att poängtera att jag INTE vill kritisera varken Subjektivisten (som för övrigt alltid brukar skriva mycket kloka och kunniga inlägg) eller någon annan. Bara påpeka att metal nästan alltid låter sämre än den borde.

Det är nog snarare du som jämför äpplen och päron. Ja, Slayers gitarrer låter mycket mer distade än The Shadows, är dom alltså dåliga då? Så klart INTE, dom är ju menade att vara distade.
Att säga RATM's debut bara låter "okej" visar att man inte vet vad man snackar om. Ja, den låter ju inte som Jazz skivorna på Three blind mice, därför är det dålig. Lika smart det.

Det är ju DU som sitter och bestämmer vad som är "enda rätta ljudet". Tyvärr så blir det helt fel att tänka så. Allt med distad gitarr är alltså dåligt direkt.

Tyvärr, du har missuppfatta ljudkvalite helt IMO.

[Vigor]

Ingen musik låter riktigt maffig på svag volym, oavsett vilken ljudkvalitet den har. För att lyssningsupplevelsen verkligen skall bli brutal (på ett bra sätt) så KRÄVS att man drar upp volymen över en viss nivå. Det är liksom förutsättningen för att man skall få den där ”fysika” upplevelsen av musiken som jag tror Karamellkungen eftersöker med den här tråden.

Om man får en sylvass ishacka rakt i örat innan man ens kommit upp till en tiondel av det ljudtryck som krävs så blir musikupplevelsen inte maffig – den blir obehaglig. Att ishackan som får dig att sluta vrida upp volymen, dyker upp långt innan några maffiga känslor börjar infinna sig är ett obestridligt faktum på nästan alla metal-skivor. Om du hävdar motsatsen så rekommenderar jag ett besök hos öronläkaren.

Du jämför jazzskivorna på Three blind mice (de har jag för övrigt aldrig hört) med Slayer, och visst – de har klart olika förutsättningar vad gäller njutbar maxvolym. Men just PÅ GRUND av den anledningen bör man anstränga sig och vara extra uppmärksam på ishackan. Eventuellt genom att låta bli att dista sönder trummor och sång.

Att få till ett riktigt hårt distat gitarrljud helt utan ”ishacka” låter sig inte göras. Men man kan komma en bra bit på vägen och anpassa sig efter förutsättningarna. Det är skillnad på dist och dist vet du.

Det är ju DU som sitter och bestämmer vad som är "enda rätta ljudet". Tyvärr så blir det helt fel att tänka så. Allt med distad gitarr är alltså dåligt direkt.

Jag har aldrig hävdat att allt med distade guror låter illa. Dock så påstår jag med all bestämdhet att det OFTAST är så.

RATM-debuten låter verkligen fantastiskt i jämförelse med nästan all annan metal, inte tu tal om saken. Men det faktum att det är så är inget annat än en kulturtragedi. Den är långt ifrån det ljudtekniska mästerverk som du vill göra gällande. Den kvalitén är bara det resultat som man mer eller mindre automatiskt uppnår om man använder rimligt OK utrustning, ser till att hålla koll på gain-nivåerna och avstår från ingrepp som direkt sabbar ljudet. Bättre än så ÄR den inte. Jag betraktar den som en sorts miniminivå på vad man som skivköpare bör kunna förvänta sig, snarare än någon sorts creme dela creme.

Om man lägger ribban lite högre och jämför med vad som är fullt möjligt att uppnå istället för att bara jämföra med hur illa det oftast brukar låta, så inser man att RATM på sin höjd är att betrakta som OK. Detta förutsatt att man har ett hum om hur det faktiskt KAN låta.

En Renault 5:a från tidigt 80-tal kan sannerligen imponera om man bara jämför med häst-o-vagn. Men bredvid en topputrustad sprillans ny Ferrari bleknar den och blir bara en bil vilken-som-helst…

Det som jag tror att du mest imponeras av med nämnda skiva är att den kan spelas hyfsat starkt. Men det finns faktiskt fler parametrar att beakta. Äkta stereoinformation brukar till exempel vara ganska trevligt.

Nu känner jag att tonen börjar bli lite tjafsig, och tjafsiga trådar har jag inget till övers för. Men det är svårt att låta bli å surna till när du påstår att jag ”helt missuppfattat ljudkvalitet”.

Jag tror bara att vi ställer olika höga krav helt enkelt.

Men du, vi tycks ju bitvis dela samma musiksmak.

Ruska kalufsen och var glad!

[Manzarek]

Att myten om Metallicas svarta plattas ”fantastiska ljudkvalitet” fortfarande florerar på ställen som Faktiskt.se får mig att misstänka att de flesta människor nog aldrig har hört en riktigt bra inspelning, på en riktigt bra anläggning i ett riktigt bra lyssningsrum. De vet helt enkelt inte vad RIKTIGT bra ljudkvalitet är för något.

En rolig anekdot ang Metallica(tidigare postad här):

Angående deras produktioner berättade en god vän till mig (roddare åt Metallica 1995-97) att Lars Ulrich vägrare låta deras skivor pressas förän han ljudtestat dem på sin McIntosh-anläggning - en vana han lagt sig till med under arbetet med "black album".

[subjektivisten]

Ingen musik låter riktigt maffig på svag volym, oavsett vilken ljudkvalitet den har. För att lyssningsupplevelsen verkligen skall bli brutal (på ett bra sätt) så KRÄVS att man drar upp volymen över en viss nivå. Det är liksom förutsättningen för att man skall få den där ”fysika” upplevelsen av musiken som jag tror Karamellkungen eftersöker med den här tråden.

Om man får en sylvass ishacka rakt i örat innan man ens kommit upp till en tiondel av det ljudtryck som krävs så blir musikupplevelsen inte maffig – den blir obehaglig. Att ishackan som får dig att sluta vrida upp volymen, dyker upp långt innan några maffiga känslor börjar infinna sig är ett obestridligt faktum på nästan alla metal-skivor. Om du hävdar motsatsen så rekommenderar jag ett besök hos öronläkaren.


Jag tror bara att vi ställer olika höga krav helt enkelt.

Ja, mina krav är nog högre på utgåvan och utrustning än du. För jag har inga problem att blåsa Panteras skiva i 100 db lr mer. Den låter inte alls vass. Så du får kolla upp din utrustning lr utgåva, för den är det fel på. Har nog en 800-1000 st metal skivor i samlingen och kan berätta att finns fullt med guldkorn som låter kanon och inte ljuset alls. Så ÄR det.