600 ohms högtalare

[Ragnwald]

Varför tillverkas inte nya moderna 600 ohms högtalarelement ?
Borde ju finnas en marknad.

(Tanken att lättare kunna bygga rörförstärkare utan utgtrafo.)

Vilka för och nackdelar kan dylika element generera.
Termisk kompression, dålig linjäritet eller vad ?
Går det att räkna på ?

OA-6 typ1 lät ju inte så pjåskigt, den enda högtalare jag hört med 600 ohms element.

[Svante]

Varför tillverkas inte nya moderna 600 ohms högtalarelement ?
Borde ju finnas en marknad.

(Tanken att lättare kunna bygga rörförstärkare utan utgtrafo.)

Vilka för och nackdelar kan dylika element generera.
Termisk kompression, dålig linjäritet eller vad ?
Går det att räkna på ?

OA-6 typ1 lät ju inte så pjåskigt, den enda högtalare jag hört med 600 ohms element.

Det blir så mycket lack i magnetgapet, dvs det utnyttjas sämre. Man vill ju fylla det med strömförade tråd.

[PerStromgren]

Varför tillverkas inte nya moderna 600 ohms högtalarelement ?
Borde ju finnas en marknad.

(Tanken att lättare kunna bygga rörförstärkare utan utgtrafo.)

Och vem vill bygga rörförstärkare, menar du?

F'låt.

[phon]

800 ohms väl?

[phon]

Och vem vill bygga rörförstärkare, menar du?

F'låt.

Jag vill, håller faktiskt på .....

[Ragnwald]

Eh.. jo 800 ohm va det nog ja.

Men rent tekniskt då ?
Blir spolen för tung och gapet för stort, vad händer då och vilka marginaler kan det handla om ?
Behöver det bli några nackdelar om tex effekttåligheten sätts lägre ?
Om man modererar motorstyrkan ?

[Svante]

Eh.. jo 800 ohm va det nog ja.

Men rent tekniskt då ?
Blir spolen för tung och gapet för stort, vad händer då och vilka marginaler kan det handla om ?
Behöver det bli några nackdelar om tex effekttåligheten sätts lägre ?
Om man modererar motorstyrkan ?

Alltså, tråden måste ju vara tunnare och i flera varv. Då blir det större andel lack i gapet, lacken kan ju inte göras hur tunn som helst.

Mer lack, mindre koppar ger mindre kraft och verkningsgrad.

Visserligen kan man kompensera det med större magnet och idag är det kanske inte så dyrt.

Andra nackdelar borde bli små, men det vet jag ju inte egentligen.

[PeterAkemark]

Vad det inte en 9710 (Philips) som fanns just med 800 ohms impedans?

[Svante]

Vad det inte en 9710 (Philips) som fanns just med 800 ohms impedans?

Jo, jag tror det.

[Piotr]

Induktansen då?

/Peter

[phon]

50mH säger min Meterman om en Philips 9710 AM, 800 ohm alltså. 687 ohm resistans.

[tvett]

Finns det inga alternativ till lack?

(Tänk va mycket lättare det hade varit om tråden inte var tvungen att vända när den kommit till ena ändan av spolen. Korsläggningen bygger mycket.)

[UrSv]

Det är nog så enkelt att de totalt fyra personer, eller liknande antal, som vill ha denna typ av element inte utgör en sammansvetsad kundgrupp stor nog att motivera tillverkningen av såna element hos så värst många tillverkare.

[soundbrigade]

Finns det inga alternativ till lack?

(Tänk va mycket lättare det hade varit om tråden inte var tvungen att vända när den kommit till ena ändan av spolen. Korsläggningen bygger mycket.)

Oxid?

[Ragnwald]

Det är nog så enkelt att de totalt fyra personer, eller liknande antal, som vill ha denna typ av element inte utgör en sammansvetsad kundgrupp stor nog att motivera tillverkningen av såna element hos så värst många tillverkare.

Var har du fått dina statistiska uppgifter ifrån ?

Det byggs och säljs ofantliga mängder rörförstärkare värden över, inte minst i sverige.
Att bara jag och tre till skulle ha något intresse i att få klarhet i detta, är knappast troligt.

En utgångstransformator kostar i dag ca 1000 - 5000 kr per kanal och vissa ännu mer.

Då är det klart att man undrar om de nackdelar en utgångstrafo innebär kan elimineras genom att använda högohmiga högtalarelement, eller om andra nackdelar skjuter till.

Skulle verkningsgraden bli orimligt låg ?
Sinusbasen i OA-6 typ1 spelade ju klockrent ner i avgrunden med sin lilla rörförstärkare med en acceptabel ljudnivå.

[UrSv]

Det är nog så enkelt att de totalt fyra personer, eller liknande antal, som vill ha denna typ av element inte utgör en sammansvetsad kundgrupp stor nog att motivera tillverkningen av såna element hos så värst många tillverkare.

Var har du fått dina statistiska uppgifter ifrån ?

Det byggs och säljs ofantliga mängder rörförstärkare värden över, inte minst i sverige.
Att bara jag och tre till skulle ha något intresse i att få klarhet i detta, är knappast troligt.

En utgångstransformator kostar i dag ca 1000 - 5000 kr per kanal och vissa ännu mer.

Då är det klart att man undrar om de nackdelar en utgångstrafo innebär kan elimineras genom att använda högohmiga högtalarelement, eller om andra nackdelar skjuter till.

Skulle verkningsgraden bli orimligt låg ?
Sinusbasen i OA-6 typ1 spelade ju klockrent ner i avgrunden med sin lilla rörförstärkare med en acceptabel ljudnivå.

Jo, visst byggs det ofantliga mängder rörförstärkare runt om i världen och av dessa är det en liten del som är OTL. Men därifrån till att få ihop en kundgrupp som alla vill driva sina högtalare med högspänning utan utgångstrafo och dessutom kan enas om att de alla vill ha samma högtalarelement, löst dessutom, trots att de flesta har olika smak och preferenser finner jag inte som rimligt. De flesta tillverkare som har optimerat sin tillverkning och design för produktion av tiotusentals element runt 4 till 8 Ohm anser nog att det inte lönar sig.

Sen är det natuligtvis inte omöjligt att det finns nåt litet entusiastföretag i t. ex. Italien eller Frankrike där de fortfarande tillverkar nåt sånt element. De länderna är fulla med excentriska ljudtokar.

[Naqref]

Vill man bygga aktiva högtalare eller envägare så går det ju bra med högohmiga element men att bygga ett passivt andra ordningens filter som delar vid 2000Hz kan ju bli lite dyrt i sig...

[soundbrigade]

Om någon körde upp en serie 800-ohmare skulle det bli sug!!!!!!!

Nu finns det så många entusiaster att det inte vore svårt att kränga några pallar.

"Kalla oss legio, ty vi är många"

[Kaffekoppen]

Och ni behöver alla elektroniska delningsfilter

[phon]

Jajamensan, helektroniska!

Det blir nog Ace-bass med rör till subarna tror jag. Sedan ett CR80-filter med E88CC, och kanske ett litet infrasystem också, med rör förstås ....

Det får bli DC-kopplat med komplementära EL34 i slutstegen. Vad heter dom som skall ha -450 volt på anoderna? Har inte riktigt hittat dom ...

[Piotr]

50mH säger min Meterman om en Philips 9710 AM, 800 ohm alltså. 687 ohm resistans.

Mätt vid vilken frekvens? (orkar inte räkna)

/Peter

[phon]

Bra fråga! Det var därför jag skrev "säger min Meterman".

.... springer och hämtar grejor igen .....

Hoppsan, det blev ett annat exemplar av 9710AM, nu visar det 60mH, och frekvensräknaren tvärsöver visar 182Hz. Det här elementet håller 665 ohm resistans.


När man mäter på mH-området använder Meterman-instrumentet 887 Hz, på H-området som sagt 182Hz.

[Ragnwald]

Skulle vara förbaskat intressant om någon som sitter inne med spec på 10" Sinus-basen som användes i OA-6, kunde delge oss dem.

Går det då att använda något gängse simuleringsprogram, med dessa parametrar, för utvärdering ?

Kanske någon har mätt på dessa och ligger på info.
Carlssonplanet kan ju iofs tänkas ha någon information.

[phon]

Jag har ingen info om den iaf.

[Dellstig]

Hej

Största problemet är att linda talspolen på dessa element.

Det är flera lager med en tråd som är så tunn att den regelmässigt går av eftersom draghållfastheten är mycket låg.
För att riktigt jäklas går den av på näst sista varvet...

Philips och några till valde 800 Ohm som nominell impedans men det fanns många olika varianter. Fanns några Engelska på 500 Ohm och några från USA på 2000 Ohm.

Jag har aldrig sett några själv men det lär finnas hantverksmässig produktion av denna typ av element i Japan.

Med vänlig hälsning

Martin

[phon]

Har för mig att jag sett Philips med 400 ohm också, men jag kan minnas fel.

[PeterAkemark]

Har för mig att jag sett Philips med 400 ohm också, men jag kan minnas fel.

Det var nog två 800 ohmare i parallell. Annars kanske jag kan få bjuda på följande:

Till 800 ohms elementet använde faktiskt Philips fram just EL86 som slutrör för de hade i sin typiska koppling just 800 ohms utimpedans. Men konstruktionen rönte ju ingen större framgång, trots sina eminenta egenskaper. Där för så vill jag pusha lite för en annan transformatorlös konfiguration med effekt-trioder 6082, tror jag de hette. Tre stycken ger en utimpedans om ca 15 ohm. Har ett schema någonstans.

[soundbrigade]

I John Schröders Radiobyggboken Del2 finns beskrivet en enkel hi-fi-förstärkare med EL86 i PP på utgången med ECC83 som ingångs-och drivrör. Man får ca 5W ur den här konstruktione uppges det.

[phon]

Men konstruktionen rönte ju ingen större framgång, trots sina eminenta egenskaper.

Jag har ingen aning om hur många Idestam-Almqvist-förstärkare som byggdes då det begav sig. Måste väl ha varit ett antal ändå, plus alla EL86 OTL som ingick i Stigs fabriksbyggda ex.

Jag har i vart fall haft två kompletta stärkare varav den ena fortfarande finns kvar. Då var det 800 ohms popboxar som stod för ljudet.

Radio&Television, där bygget beskrevs, hade uppfattningen att det inte fanns något som lät bättre då, oavsett prisklass. Men det var då det.

Fast OTL med rör och 15 ohm låter ju kul, posta upp ett schema vetja.

[Ragnwald]

EL-86 satt väl i både Kolboxen och OA-6, har jag för mig.
Ett rör som verkar ha en hel del gemensamt med EL-84, åtminstone effektmässigt.

Tänkte att stiftelsen Stig Carlsson, borde ha kvar en hel del mätövningar, som måste finnas bland salig Stigs kvarlåtenskap.
Eller i Sonabs mörka källare.