Känsligheten i högtalare?

[IngOehman]

Ja, fast samtidigt blir det ju lite fri lunch över att använda två högtalare.
Verkningsgraden stiger ju med en faktor [s]fyra[/s] två för låga frekvenser.

Eller hur?

Edit: Pinsamt att det kom från mig... Uteffekten från två parallellkopplade högtalare stiger med en faktor fyra, men eftersom ineffekten fördubblas så stiger verkningsgraden bara med en faktor två.

Vid låga frekvenser.

Fy på mig.

Fast lite fri lunch är det ju ändå.

Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.

Om de har en undre gränsfrekvens om säg 40 Hz och befinner sig säg 4 meter isär (vilket inte är varken ovanliga egenskaper hos högtalare eller en ovanlig möblering) så kommer verkningsgraden för de två tillsammans att vara snarlik den för en av dem, spelandes ensam.

Du bör kanske korrigera ditt inlägg igen, tills det blir rätt.


Vh, iö

Inte alls. Det står ju där, måhända uttryckt på ingenjörsvis.

Menar du att 40 Hz inte är en låg frekvens alltså? Inte ens för en högtalare som har 40 Hz som undre gränsfrekvens?

Att skriva "låga frekvenser" och anse att någon skall kunna fatta att det inte inbegriper den hörbara basen alls, annat än om högtalarna står tätt ihop (utan betyder frekvenser UNDER det hörbara området om högtalarna stör i varsitt hörn i rummet), det tycker jag inte är särskilt ingenjörsmässigt.

Snarare tvärtom - en ingenjör uttrycker sig med fördel entydigt!

Nåväl, "dekret på" skrev jag för några inlägg sedan, jag önskar jag aldrig hade skrivit "dekret av". Jag ser redan nu vart det är på väg.

Ok, om du önskar att du aldrig hade skrivit det (liksom kanske spydigheterna om villrådighet mm), så tar jag tillbaka det jag skrev också.

Ok?


Vh, iö

[Morello]

Formulering var en typisk tentamensformulering - man ger studenten en liten ledtråd och har man gjort son läxa förstår man vad som menas.


Jag komemr osökt att tänka på den ELAK-tenta jag skrev under kursen som Svante ger.


"...röret är litet..." (röret som ventilerar en rundtagande mikrofon

Hur tolka detta?

[IngOehman]

Morello: Som sagt - en ingenjör uttrycker sig med fördel entydigt.

At tala om ett litet rör och underförstå att det skall gå att förstå att det betyder att dess strömningsförluster är så stora att massa-fjäder aktion blir försumbar är inte en bra ingenjörsmässig beskrivning. Inte heller att kalla något "låga frekvenser" och underförstå att det är frekvenser långt under de lägsta som en bashögtalare ger ifrån sig inom sitt arbetsområde...

SirAnselm -
din tråd har fått en lite tråkig inriktning och kanske jag är en del av orsaken till detta. Ber om uräkt för detta.

Du har inget att be om ursäkt för. Det är mänskligt att fela och fel går alltid att rätta. Du hade ju inget ont uppsåt med det hela. Eller hur?

Ino - jag avstår medvetet från att kommentera ditt inlägg då jag inte ser något fruktbart i att svara.

"Ino"?

Hursomhelt får du gärna svara.

Jag har ingenting emot att diskutera sakfrågan. Tyckte bara att påståendena var lite för många och lite för felaktiga tidigare. Men det är väl glömt nu?


Vh, iö

[IngOehman]

Inte alls. Det står ju där, måhända uttryckt på ingenjörsvis.

Ja, men en lekman (mediastudent?) förstår nog inte.

"Avståndet mellan ljudkällorna skall vara avsevärt mindre än våglängden"

Frågan är om det duger det heller? Hur mycket är "avsevärt"?

Jag skulle hellre skriva "mindre än 1/8 av våglängden", eller något liknande, och kanske dessutom ange hur långt ifrån en "dubbling av verkningsgraden" man är vid den gränsen.


Vh, iö

[Morello]

..att dess strömningsförluster är så stora att massa-fjäder aktion blir försumbar..

Vh, iö

Helt riktig tolkning.

[IngOehman]

Ang känslighet:

Ljudtrycket anges logaritmerat (kotra en referens) och villkoren i meter och volt. Det är tre storheter, vilket kräver tre enheter då dessa inte krivs som ett bråk.

Så kan man anse, tydligen.

Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".

Som sagt - enheter kan vara sammansatta, och det är de här.


Vh, iö

[paa]

Menar ni att om man har en (enda) basmodul som har rak frekvensgång mellan säg 16 och 80 Hz, och jämför frekvensgången vid lyssningsplats med två likadana basmoduler med några meters avstånd, att man kommer, i det senare fallet, att få en höjning av de lägsta frekvenserna?

[SirAnselm]

Ja, troligen.

Det är dock inte bara en fråga om att undvika onödiga förluster, utan även en fråga om att kontrollera alla oönskade resonanssystem som uppkommer under konstruerandet, vilket i ogynnsamma fall betyder att mer eller mindre stora förluster måste införas. Självklart kommer då också ens egna toleranser för de där "collaterala felen" in.

För att kunna svara på frågan i mera detalj måste man därför nästan gå in på specifika praktiska fall. Förutsättningarna är ju olika i olika konstruktioner, beroende på hur mycket "smuts" som ingår i grundkonstruktionen.


Vh, iö

Okej, om vi nu tar de högtalare jag själv äger, piPs, som exempel. Nu kanske de är ett dåligt exempel eftersom de ju varken är trögdrivna eller saknar basförmåga, kanske inte ens är praktiskt möjligt att få dem att gå djupare heller, men men...

Om du nu hade velat pressa ner dem några Hz till, hade det varit möjligt utan att göra dem mer trögdrivna eller "tumma" på egenskaperna i de högre registren, alltså frekvenserna över det som kallas bas? Givet samma volym på lådan.

För övrigt otroligt nöjd med högtalarna

[Svante]

Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.

Och hur tätt ihop är tätt ihop? Håller du med om att "tätt ihop" är lika felaktigt som "låga frekvenser"?

Det är mycket vanligt, åtminstone på KTH, att man i tankegångar inser att det finns begränsningar i giltigheten för ett uttryck. Man kanske inte vill göra ett långt utlägg om detta just då eftersom det bara förstör den röda tråden. Därför lade jag till ett "låga frekvenser", som egentligen fodrar en fråga om man vill ta reda på vad det betyder; "hur låga?". Svaret blir "så låga att prylarna/avstånden är väsentligt kortare än våglängden". Vilket i sin tur leder till en fråga; "vad är väsentligt kortare..." som ger ett svar, det beror på vilken noggrannhet man vill ha svaret. Här tar ingenjören fram papper och penna och börjar räkna. Nöjer jag mig med upp till 3 dB fel kanske svaret blir (jag har inte räknat) 1/4 våglängd, men vill jag ha högst 0,1 dB fel blir svaret kanske 1/20 våglängd. Att skriva 1/8 våglängd som en gräns som alltid fungerar är närmast att betrakta som en tumregel, vilket iofs kan vara bra i enklare fall. Men det ingenjörsmässiga förhållningssättet är förstås att räkna ut eller på annat sätt ha koll på hur stort felet blir.

Såna här korta reservationer gör kommunikationen effektiv eftersom diskussioner om alla sidovillkor lätt tar fokus från det man egentligen skulle lära sig. Samtidigt är det kanske dumt av mig att ta med den kulturen utanför KTH eftersom det kanske inte fungerar lika tydligt här. Eller så är det bra att visa att man kan ha med reservationerna utan att ta fokus från huvudfrågan.

Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".

Ok, vill du inkludera frekvens i enheten också? Rymdvinkel eller kanske riktning? Eller behövs de inte för entydigheten?

Nej, nu får jag ge mig. <- Macka.

[soundbrigade]

Det kanske visar sig om man teoretiserar och räknar lite till att en högtalare kanske aldrig kan fungera.

[Svante]

Menar ni att om man har en (enda) basmodul som har rak frekvensgång mellan säg 16 och 80 Hz, och jämför frekvensgången vid lyssningsplats med två likadana basmoduler med några meters avstånd, så kommer man i det senare fallet att få en höjning av de lägsta frekvenserna?

Om man förenklar det till att du sitter utomhus; nej om avståndet till modulerna är lika. I just den givna riktningen får man konstruktiv interferens vid alla frekvenser just eftersom avståndet är lika. Nivån är oberoende av frekvensen (om man bortser även från markreflexen).

Däremot är det så att man under en viss given frekvens får en verkningsgradshöjning eftersom de där kommer att spela i fas i alla riktningar. Vid högre frekvenser och lite åt sidan så kan det ju bli destruktiv interferens vilket sänker verkningsgraden. Verkningsgraden är ju ett medelvärde över alla rikningar.

...och när man till sist placerar högtalarna i ett rum blir det mycket mer komplicerat. Varje vägg ger upphov till spegelkällor och var och en av dessa tillför samma komplexitet som högtalare nummer 2 gjorde i frifältsfallet. Var och en av dessa kan påverka nivå och verkningsgrad på samma sätt. Man kan ta hand om detta med rumsakustik (rumsresonanser etc), som vi så ofta har diskuterat här på faktiskt.

Den här bilden som visar vad som händer med ljudtryck, intensitet och verkningsgrad i närvaro av 1, 2 eller 3 reflekterande väggar. Det är samma avstånd till alla väggarna.




Notera att detta inte är ett rum, utan bara ett hörn. Vägg 4, 5 och 6 finns inte med.

[IngOehman]

Eftersom Svante inte svarar på PAA's fråga (den översta illustrationen är dessutom gravt missvisande med den information om den som Svante inkluderar; ljudtryckets interferenser blir mycket kraftigare om man avser dess yttring i en riktning och om ljudkällan är rundstrålande) så gör jag det. Frågan var alltså...

Menar ni att om man har en (enda) basmodul som har rak frekvensgång mellan säg 16 och 80 Hz, och jämför frekvensgången vid lyssningsplats med två likadana basmoduler med några meters avstånd, att man kommer, i det senare fallet, att få en höjning av de lägsta frekvenserna?

Ofta blir det så, ja.

Det beror dock på i vilken utsträckning man lyssnar på direkt respektive reflekterat ljud. I basområdet är dessa samband minst sagt komplicerade. Vid mycket låga frekvenser smälter de samman och kan faktikst ses som direktljud skapat i ett akustiskt rum med reaktiv belastningsimpedans.

Så, även om gammalt ljud har en tendens att bli en allt vanligare företeelse ju längre ned i frekvens man kommer inom audioområdet så måste man skilja mellan registret över det där rumsresonanser föreligger och det under. Dessutom är det inte alls säkert att "gammalt ljud" är hörbart på lyssningsplats, vid alla frekvenser. Det beror ju på hur man sitter i förhållande till rumsmoderna.

Kort sagt: Det är en överförenkling att man på lyssningsplats hör "energikurvan". Men eftersom det är en halvsanning (och inte en hellögn ) kommer just det du beskriver att vara det normala!

Ju bättre rum, desto vanligare blir det, tillåme'.

Man kan säga att det som händer när man använder multipla basmoduler (spridda i rummet, men på samma avstånd från lyssningsplatsen t ex) är att direktljudet växer med 3 dB vid given ineffekt för varje fördubbling av antalet, men det reflekterade ljudet stiger inte alls. Konsekvensen är BÅDE en allt bättre artikulation, och att tonkurvan tenderar att ändras åt det basigare hållet, eftersom det är vid de höga frekvenserna (säg över 50 Hz) man först lyckas stävja de "gamla ljuden".


Vh, iö

[Svante]

Formulering var en typisk tentamensformulering - man ger studenten en liten ledtråd och har man gjort son läxa förstår man vad som menas.


Jag komemr osökt att tänka på den ELAK-tenta jag skrev under kursen som Svante ger.


"...röret är litet..." (röret som ventilerar en rundtagande mikrofon

Hur tolka detta?

3. En kondensatormikrofon för mätändamål har en volym bakom membranet på 0,1 cm3. För att utjämna de långsamma atmosfäriska tryckvariationerna på membranets bak- och framsida
är volymen är ventilerad mot omvärlden via ett litet rör med diametern 0,1 mm och längden 5 mm. Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!

Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.

[Nattlorden]

Tycker dock adjektivet är både onödigt och ev. missledande, det är ju helt uppenbart att svaret på frågan bör vara precis detsamma om man hade skrivit "stort rör" i och med att dimensionen är med.
Att pga ett adjektiv strunta i att göra en fullständig analys, utan antaga att anledningen till att det finns där är för att indikera att en del av beräkningen inte behöver utföras är i mitt tycke slarv.

[Svante]

Tycker dock adjektivet är både onödigt och ev. missledande, det är ju helt uppenbart att svaret på frågan bör vara precis detsamma om man hade skrivit "stort rör" i och med att dimensionen är med.
Att pga ett adjektiv strunta i att göra en fullständig analys, utan antaga att anledningen till att det finns där är för att indikera att en del av beräkningen inte behöver utföras är i mitt tycke slarv.

Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.

Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.

[Nattlorden]

Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.

Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.

Nu säger du emot dit själv. Andra stycket är precis det som gäller.

Fällor i uppgifter bör undvikas. Studenten skall bevisa att han kan utföra de beräkningar som kursen omfattar, inte att han kan avkoda klurig frågeforumulering. Allt sådant trams från lärare borde i princip klassas som tjänstefel.

Tentamensfrågor skall ställas på kursens huvudsakliga koncept, dessa är de som man bör kolla att folk kan... inte en obskyr formel i en fotnot på sidan 42... "för att göra tentan svårare".

Nej, fram för en rättfram huvuddel av tentan som kollar av det viktiga på ett rakt sätt för godkänt på kursen samt en trickig valfri fråga för de som jagar betyg.

[IngOehman]

Måste nog i det stora hela hålla med Nattlorden, om inte avsikten är att lära ut tumregler vill säga, och sådant hoppas jag verkligen att inte skattemedlen går till...

Verkligheten kommer att utsätta studenten för en himla massa frågeställningar i framtiden, och då berättar inte rören att de är "små" eller "stora". De bara är.

Studenten (det vill säga den f d) har att betrakta verkligheten såsom den är. Ledtrådar lyser i regel med sin frågvaro. En ledtråd i en tentamensfråga är sålunda dubbelt irrellevant. Det är ju lika illa om den är avsedd som fälla som om den är avsedd som ledtråd.

Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.

Och hur tätt ihop är tätt ihop?

Det skrev jag ju! Bara att läsa innantill.

Håller du med om att "tätt ihop" är lika felaktigt som "låga frekvenser"?

Du ger dig inte!?

Bortsett ifrån att jag nämnde detta om redovisning av nivåfel som funktion av avståndet mellan högtalarna mätt i våglängder (och ditt inlägg sålunda bara är trams, det vill säga fortsatt trams...) så är "vid låga frekvenser" definitivt mindre entydligt än "vid låga frekvenser och högtalarna tätt ihop". Det senare visar ju att båda sakerna behöver kontempleras.

I det första fallet (din formulering) framgår det ju överhuvudtaget inte att påståendets sanningshalt är berende av avståndet mellan högtalarna. Det du skriver är helt enkelt fel, och klart missvisande om den som läser det inte vet något om de här sakerna.

(Vilket vi kanske får förmoda, eftersom den som redan känner till det nog inte frågar om det...)

Det är mycket vanligt, åtminstone på KTH, att man i tankegångar inser att det finns begränsningar i giltigheten för ett uttryck. Man kanske inte vill göra ett långt utlägg om detta just då eftersom det bara förstör den röda tråden. Därför lade jag till ett "låga frekvenser", som egentligen fodrar en fråga om man vill ta reda på vad det betyder; "hur låga?". Svaret blir "så låga att prylarna/avstånden är väsentligt kortare än våglängden". Vilket i sin tur leder till en fråga; "vad är väsentligt kortare..." som ger ett svar, det beror på vilken noggrannhet man vill ha svaret.

Pladder, pladder...

Här tar ingenjören fram papper och penna och börjar räkna. Nöjer jag mig med upp till 3 dB fel kanske svaret blir (jag har inte räknat) 1/4 våglängd, men vill jag ha högst 0,1 dB fel blir svaret kanske 1/20 våglängd. Att skriva 1/8 våglängd som en gräns som alltid fungerar är närmast att betrakta som en tumregel, vilket iofs kan vara bra i enklare fall. Men det ingenjörsmässiga förhållningssättet är förstås att räkna ut eller på annat sätt ha koll på hur stort felet blir.

Om du bryr dig om att läsa det jag skrivit ser du att jag nämnt att man bör inkludera en tolerans på hur nära +6dB man kommer, vid det avstånd mellan högtalarna man valt som gräns! (Bara att läsa innantill det jag skrivit!)

(Och för att i möjlig mån agera preventivt ännu mot mera trams från din sida: Det är egentligen inte 6 dB är handar om, utan 6,02059991327962390427778944899... dB)

Såna här korta reservationer gör kommunikationen effektiv eftersom diskussioner om alla sidovillkor lätt tar fokus från det man egentligen skulle lära sig.

Visst hörrö, verkligen effektivt blev det...

Och vad var det du tyckte att han "egentligen skulle lära sig", egentligen?
En vilseledande tumregel?

Samtidigt är det kanske dumt av mig att ta med den kulturen utanför KTH eftersom det kanske inte fungerar lika tydligt här. Eller så är det bra att visa att man kan ha med reservationerna utan att ta fokus från huvudfrågan.

Min uppfattning om "den kulturen" är att den inte fungerar någonstans, och att det finns förnuftiga människor även på KTH som avhåller sig ifrån att göra tumregler av saker (och behöver därför inte hoppas att någon skall ställa den fråga som behövs för att saken skall kunna utredas).

Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".

Ok, vill du inkludera frekvens i enheten också? Rymdvinkel eller kanske riktning? Eller behövs de inte för entydigheten?

Som med ljudtrycknivå - det ingår ju i definitionen! Angivelse av känslighet avser det linjära området mätt i nollgrderasriktningen och i fritt fält.

När det inte är självklart (t ex vid mycket låga frekvenser för basmoduler) bör dock naturligtvis dessa saker (rymdvinkel exempelvis) specificeras (jag gör det i Ino-manifestet, om du undrar).

Detsamma gäller självklart om man avviker från det normala, t ex vill berätta om känsligheten i en vinkel avvikande från mittaxeln, eller berätta om känsligheten vid någon frekvens utanför det linjära området.

Allt detta är ju självklarheter. Är det verkligen svårt att förstå?*

Nej, nu får jag ge mig. <- Macka.

Det borde du har gjort redan innan du började.

Vh, iö

- - - - -

*När det gäller vad man vill inkludera i enheten finns det en bra grundregel: Tag inte med saker som inte har någon entydig proportionelitet (linjär eller kvadratisk t ex, men INTE hursomhelstig) mot det man anger!

Rymdvinkeln skulle man alltså kunna ta med, men riktningen och frekvensen? Hur kom du på det?

[Morello]

Formulering var en typisk tentamensformulering - man ger studenten en liten ledtråd och har man gjort son läxa förstår man vad som menas.


Jag komemr osökt att tänka på den ELAK-tenta jag skrev under kursen som Svante ger.


"...röret är litet..." (röret som ventilerar en rundtagande mikrofon

Hur tolka detta?

3. En kondensatormikrofon för mätändamål har en volym bakom membranet på 0,1 cm3. För att utjämna de långsamma atmosfäriska tryckvariationerna på membranets bak- och framsida
är volymen är ventilerad mot omvärlden via ett litet rör med diametern 0,1 mm och längden 5 mm. Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!

Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.

Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.

[Nattlorden]

3. En kondensatormikrofon för mätändamål har en volym bakom membranet på 0,1 cm3. För att utjämna de långsamma atmosfäriska tryckvariationerna på membranets bak- och framsida
är volymen är ventilerad mot omvärlden via ett litet rör med diametern 0,1 mm och längden 5 mm. Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!

Följande lösning tycker jag borde ge full poäng:

"Jag tycker mycket om mikrofonens undre gränsfrekvens."

[IngOehman]

[Sigurd_Ruschkowski]

Ingvar -

SirAnselm -
din tråd har fått en lite tråkig inriktning och kanske jag är en del av orsaken till detta. Ber om uräkt för detta.

Du har inget att be om ursäkt för. Det är mänskligt att fela och fel går alltid att rätta. Du hade ju inget ont uppsåt med det hela. Eller hur?

Vad jag ber om ursäkt för avgör jag bäst själv.
Klart att jag ber om ursäkt om jag känner att jag har fått en tråd att driva i en dålig och i detta fallet även en otrevlig och bitsk riktning som inte leder någonvart! Respekt mot trådskaparen har i alla fall jag.

Ino - jag avstår medvetet från att kommentera ditt inlägg då jag inte ser något fruktbart i att svara.

Hursomhelt får du gärna svara.

Jag har ingenting emot att diskutera sakfrågan. Tyckte bara att påståendena var lite för många och lite för felaktiga tidigare. Men det är väl glömt nu?

Hade du uttryckt dig mindre aggressivt hade jag mer än gärna svarat.

Att de är felaktiga (eller osanningar) får stå för dig.



Mvh
Sigurd

[IngOehman]

Sigurd: Ok...

(För protokollet, jag varken begär eller specifikt vill att du skall svara, det avgör du själv om du vill göra. Jag skrev bara att det är helt ok om du gör det, jag har inget emot att diskutera sakfrågan. Om du tänker fortsätta att rada upp felaktiga påståenden är det nog bättre att du avstår dock. Tycker du borde acceptera att bli rättad utan att sura, när du skriver saker som de du skrev.)

Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.

Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.

Har man gjort sin läxa ordentlig borde väl inte ledtråden behövas, eller?

Tror du att mikrofoner i verkligheten har rör som berättar att de är små? Dom mikrofonerna (eller mikrofonprojekten) har jag aldrig stött på.


Vh, iö

- - - - -

PS. Fenomenet med det resistiva läckaget är inte linjärt, och i själva verket kan detta leda till en onödigt hög distorsion i basregistret. I en mikrofonkonstruktion jag var inblandad i löste jag detta genom att föreslå att röret skulle kompletteras med en lång slang med en "bromstråd" i.

[Kaffekoppen]

Fan vad trist. Sandlåda.

[Morello]

Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.

Har man gjort sin läxa ordentlig borde väl inte ledtråden behövas, eller?

Tror du att mikrofoner i verkligheten har rör som berättar att de är små? Dom mikrofonerna (eller mikrofonprojekten) har jag aldrig stött på.


Vh, iö

Det kan man tycka. Men låt oss lämna det då det inte direkt berör spörsmålet.


Frågan behöver jag väl inte svara på - den är ju retorisk.

[Morello]

Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.

Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.

Nu säger du emot dit själv. Andra stycket är precis det som gäller.

Fällor i uppgifter bör undvikas. Studenten skall bevisa att han kan utföra de beräkningar som kursen omfattar, inte att han kan avkoda klurig frågeforumulering. Allt sådant trams från lärare borde i princip klassas som tjänstefel.

Tentamensfrågor skall ställas på kursens huvudsakliga koncept, dessa är de som man bör kolla att folk kan... inte en obskyr formel i en fotnot på sidan 42... "för att göra tentan svårare".

Nej, fram för en rättfram huvuddel av tentan som kollar av det viktiga på ett rakt sätt för godkänt på kursen samt en trickig valfri fråga för de som jagar betyg.

I frågan ingick att tentanden skulle visa att han förstår vad som händer när röret blir litet och därmed förlusterna stora. Som en ledtråd i att tänka i rätt banor skrev examinator att "röret är litet".

En synnerligen välavvägd fråga - några fällor fanns inte.

[DQ-20]

Pladder, pladder...

Retorik, retorik...

Trist att se människor man gillar helt ur balans.

/D

[Svante]

Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!

Följande lösning tycker jag borde ge full poäng:

"Jag tycker mycket om mikrofonens undre gränsfrekvens."

Ja, det kan jag också tycka. Jag får börja skriva "skatta" i stället. Vilket påminner om frågan på en envariabeltenta. "... konvergerar eller divergerar serien?", som fick svaret: "Ja, alla serier konvergerar eller divergerar".

Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.

Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.

Nja, då behövs den inte ens.

[Svante]

Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.

Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.

Nu säger du emot dit själv. Andra stycket är precis det som gäller.

Fällor i uppgifter bör undvikas. Studenten skall bevisa att han kan utföra de beräkningar som kursen omfattar, inte att han kan avkoda klurig frågeforumulering. Allt sådant trams från lärare borde i princip klassas som tjänstefel.

Tentamensfrågor skall ställas på kursens huvudsakliga koncept, dessa är de som man bör kolla att folk kan... inte en obskyr formel i en fotnot på sidan 42... "för att göra tentan svårare".

Nej, fram för en rättfram huvuddel av tentan som kollar av det viktiga på ett rakt sätt för godkänt på kursen samt en trickig valfri fråga för de som jagar betyg.

Ja, det var kanske dumt att kalla det fälla. Det är en viktig del av kursen att inse att så trånga rör har en väsentligt annorlunda akustisk impedans än vad stora rör har. Det handlar inte bara om att kunna hitta formlerna och sätta in värden i dem, utan också att förstå när man ska använda vilken formel.

Däremot har vi ingen modell som är giltig i gränslandet mellan litet och stort rör. Det ingår inte i kursen.

[Svante]

Faktum är att enda sättet att få ordning på känslighetssoppan är att säga att

1. Känslighetens enhet är bel, men att man oftast skriver decibel, dB.

2. Referensen för känslighet är 7,07 µPa/V ( = 20µPa / 2,83 V)

Så, om högtalaren levererar ett ljudtryck på 0,2 Pa när vi lägger på 1 V så blir känsligheten 20*log10 ( (0,2 Pa/V) / (7,07µPa/V) )=89 dB.

Lite äckligt att skriva ut enheterna sådär i formeln, men det klargör kanske vad jag menar.

Inser just nu att det går att utvidga det här resonemanget till att även innefatta avståndet.

Enheten blir fortfarande dB (ja bel då ...) och referensen blir 7,07 µPa·m[s]²[/s]/V.

Man mäter alltså upp ljudtrycket, multiplicerar med avståndet[s]²[/s] och dividerar med inspänningen. Detta är känsligheten på linjär form. För att omvandla det till känslighetsnivå (alla saker som mäts i dB är ju en nivå) så dividerar man med referensen 7,07µPa·m[s]²[/s]/V, logaritmerar och multiplicerar med 20.

Edit: såg just att Ingvar var inne på detta några inlägg upp[s], men att han glömde kvadraten på avståndet.[/s]

Edit2: fixade pinsamheter.

[BengtO]

Ni e så duktiga!!