Vill påminna (framförallt nilsviktor) om de vetenskapliga principerna, och de följder de för med sig.
Därför är det på följande vis:
1. Man kan inte (någonsin) bevisa
allas oförmåga att detektera effekten av kablar. Det faller på den första vetenskapliga tesen.
En tes om att "ingen kan", är helt enkelt inte falsifierbar. Och framförallt kan en sådan tes inte hindra någon annan från att lancera tesen att det går! Därför är det den sistnämnda tesen som måste vara utgångspunkten, och vars falsifieringsvillkor man måste söka (mer om det strax...).
2. Test av saken i en för testdeltagaren okänd miljö (såsom nämnd studio) är helt meningslös! Detsamma gäller alla massmötessituationer, som även de kommer att användas som ursäkt vid nollresultat. Lyssnaren måste slippa publik!
3. Det
enda som är av intresse (som korrelerar till tesen) är att undersöka om DEN SOM PÅSTÅR SIG KUNNA HÖRA SKILLNAD, gör det (i en blind lyssning).
4. Därtill är det av största vikt att den person som påstår att det går att höra skillned får diktera förutsättningarna för lyssningen
in i minsta detalj, liksom att det under lyssningen inte finns några störmoment i form av "publik" eller något annat som kan på något sätt störa lyssnaren.
Kort sagt: Att göra ett allmänt test som en massa människor är överens om, i en "neutral lokal, men neutral anläggning" (och som nästan garanterat kommer att leda till nollresultat#) är inte bara meningslöst, utan är dessutom något som gjorts oräkneliga gånger redan i världshistorien. Ännu en sådan test gör varken till eller från.
När det gäller att övertyga de som tror på stora kabelskillnader vill säga.
Det som KAN vara meningsfullt är att testa om EN SPECIFIK person - en som hävdar hörbarhet, kan höra skillnad. Och det måste ske under sådana förutsättningar som varit grunden till att samma person fått den uppfattningen till att börja med.
Det betyder i praktiken att personen ifråga även måste ha rätt att avboka om det känns som en dålig dag. När det gäller skall det vara skarpt på riktigt. Testet skall ske när personen själv intygar att han (för det är alltid en han) har en bra dag och kan höra skillnaden.
De villkor som Piotr skissade i början av den här tråden är utmärkta, men en reservation - den statisktiska signifikensen bör vara bättre än 8 av10 (som inte blir ens i närheten av 99%) för att man det skall vara rimligt att kalla detektionen för lyckad. En konfidens om 99% är ett bra mål.
Och som sagt - jag ställer upp och säkerställer den vetenskapliga metodiken, närhelst du har lust Piotr!
5. Sist kommer själva analysen. Den kan bli enkel eller komplicerad. Misslyckas detektionen blir den enkel (och alla går ifrån experimentet lika fattiga som de kom till det), men lyckas detektionen (vilket jag förstås hoppas på) så finns möjligheten att lära sig något. Framförallt handlar det att lära sig om den specifika studien, och i förlängningen, kanske, även om mänsliga hörseln.
Men det är alldeles för tidigt att säga något om det innan testan gjorts och analysen av de fysikaliska skillnaderna som förelåg, är gjord.
Kanske visar det sig att de fysikaliska skillnaderna man kan observera ligger på sådana nivåer att man redan med känd kunskap om den mänsliga hörseln kan förvänta sig detektion, men kanske ligger de under - och då har man visat något intressant:
Antingen har lyssnaren exceptionellt känlig hörsel, eller behöver man leta vidare i hittills outforskade fysikaliska domäner... Dock finns metoder för att kartlägga "allt på en gång", och med dessa kan man få en mycket bra indikation på om vad som resulterat i detektion.
Går man på linjen att det är lyssnaren som är extra intressant att titta vidare på, finns det mycket bra metoder för att kartlägga hörselns detektionsgränser. Hittills har det varit min erfarenhet att de allra skarpaste öronen varit ungefär 3 ggr känsligare än normalörat*, vilket är rätt impnerande. Jag utesluter dock inte att det kan finnas ännu känsligare lyssnare.
Vh, iö
- - - - -
#Vi talar - hur gärna vissa än vill påstå något annat - om skillnader som är på sin höjd subtila, och som i jämförelse med placeboeffekter på normala människor, rent av är försumbara. Att många tror sig höra skillnad mellan kablar är alltså en självklarhet. Något annat vore oväntat.
Men detta är förstås inget argument för att påstå att en specifik lyssnares upplevelser är inbillning, bara ett argument för att det är rimligt att kräva att saken undersöks blindt för att förmågan att hör skillnad skall kunna betraktas som faktum (vid positivt resultat).
*Under LTS F/E-lyssningar har vi alltid haft minst en, men för det flesta flera lyssnare närvarande vars hörsel tangerar gränsen av vad som människor kan detetera, efter vad jag känner till efter flera årtidonden av studier på hörseln.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).