Baselement som glappar

[autonom]

Hej!

Har ett baselement med ett väldigt konstigt fel.
När man kopplar in en ljudsignal, så är elementet knäpptyst. Det räcker med att "putta till" konen lite lätt så går elementet igång, och fungerar - tills det blir tyst.

Mäter upp elementet till 4 ohm. Precis som det ska vara med andra ord.
Någon som har en idé om vad som kan vara fel?


/Thomas

[Svempa]

Antingen är det en av de flexibla ledarna som ansluter mellan talspolen och terminalerna eller så kan det vara själva talspoletråden som har gått av där den passerar nedre upphängningen (spidern). Flexledaren brukar gå att byta utan större besvär. Oftast blir man iofs tvungen att lossa dammskyddet. Att åtgärda den andra varianten kräver mycket större demontering av elementet och är oftast inte värt jobbet om det inte är ett väldigt unikt element.

I båda fallen beror problemet på att man har kört elementet på för stor amplitud.

[Tekko]

Det kan även hända på väldigt välanvända element, det måste inte vara att man spelat för högt.

[autonom]

"I båda fallen beror problemet på att man har kört elementet på för stor amplitud."

Vad innebär detta? Att förstärkaren skulle varit för kraftig?
Skulle vilja försöka laga elementet. Är det något man kan se med blotta ögat, genom att lossa dammskyddet?

[tvett]

Vad innebär detta? Att förstärkaren skulle varit för kraftig?

Snarare att man spelat för högt (med en för svag förstärkare tex).

[Svante]

Vad innebär detta? Att förstärkaren skulle varit för kraftig?

Snarare att man spelat för högt (med en för svag förstärkare tex).

Nänä. Det där med för svag förstärkare är dels en myt, dels säger myten att det drabbar diskantelement.

Att ett baselement skulle gå sönder av en för svag förstärkare är inte särskilt troligt.

[Kaffekoppen]

Skitsamma, problemet undersöks lättast genem att titta på kablarna som går från terminalerna till konen om de glappar.

Elementet har spelats starkare än det är konstruerat för, eller varit sunkigt sammansatt från början.

[Svante]

Om du mäter det när det har tystnat, är det 4 ohm då också?

[tvett]

Nänä. Det där med för svag förstärkare är dels en myt, dels säger myten att det drabbar diskantelement.

Att ett baselement skulle gå sönder av en för svag förstärkare är inte särskilt troligt.

Vilken myt?

[Svempa]

Att det är lättare att spela sönder en högtalare med en liten förstärkare än en större är defintivt inte en myt men det drabbar i första hand diskantelementet. När man driver en liten förstärkare i klippning får utsignalen en helt annan spektral fördelning med avsevärt mycket mera energi i diskantregistret.

Att se om en flexkabel är av kan tyvärr vara svårt därför att de består av hopflätade metall och konstfibertrådar. Även om tråden mekaniskt hänger ihop kan det vara elektriskt avbrott. Det säkraste är att mäta mellan ändarna på den. Det kräver oftast att man tar bort dammskyddet på moderna element.

[Svempa]

För hög amplitud för baselementet behöver inte innebära att man spelar särskilt högt egentligen eller tillför för mycket effekt. Om man tex försöker få ut mycket bas ur en basreflexlåda med lite högre avstäming är det lätt att överskrida maxamplituden för baselementet på frekvenser under avstämningen även med måttlig effekt.

[Svante]

Att det är lättare att spela sönder en högtalare med en liten förstärkare än en större är defintivt inte en myt men det drabbar i första hand diskantelementet. När man driver en liten förstärkare i klippning får utsignalen en helt annan spektral fördelning med avsevärt mycket mera energi i diskantregistret.

Mja. Antag att vi har ett högtalarsystem som är specat att tåla 100 W. Det brukar betyda att diskantelementet tål ungefär 10 W.

Antag vidare att vi har en förstärkare som levererar 100 W.

Antag att den matas med en sinussignal på 500 Hz som förstärkaren hårdklipper.

Spektrum för en fyrkantvåg har bara udda deltoner. Tredje deltonen ligger på 1/3 av grundtonens amplitud, dvs 1/9 av dess effekt, femte deltonen på 1/25 av effekten, sjunde på 1/49 osv. Om delningsfrekvensen ligger vid 2000 Hz kommer endast 9,1% av effekten att hamna i diskantelementet, dvs 9,1 W. Detta räcker inte för att spela sönder diskanthögtalaren.

Trots ett nära "worst case"-scenarium.

Problemet är alltså inte den spektrala fördelningen.

Problemet är i stället att en överstyrd förstärkare kan lämna mer effekt än märkeffekten. En 100 W förstärkare lämnar ungefär 200 W om den styrs ut till fyrkantvåg. Räkneexemplet ovan ger då i stället 18,2 W effekt till diskanthögtalaren, vilket förstör den.

Om man har en festrusig användare som inte bryr sig om att det distar, ska man då ge honom en starkare förstärkare? Vilket är bäst, 100W fyrkantvåg (som diskanten klarar) eller 200W fyrkantvåg (som bränner diskanten)?

Det är det jag menar med myten om för svaga förstärkare. Diskanter går inte sönder pga att förstärkaren är för svag. De går heller inte sönder av att förstärkaren distar (så mycket mer diskant blir det inte). De går sönder av att förstärkaren lämnar mer effekt än märkeffekten och att dynamiken i musiken försvinner om man driver den till konstant klippning.

En festprisse ska ha en 2W rörförstärkare.

[IngOehman]

Med tanke på att det normala, om man tittar på ett spektrum för en oskadad
musiksignal, är att den har ungefär konstant energi upp till 1 á 2 kHz:

Varför skall man då anta att det är en 500 Hz-signal som hårdklipps?


Tänker man sig att det är en 2000 Hz-ton istället så förvärras situationen för
diskanten med 12 dB vilket är samma sak som fyra fördubblingar eller en 16-
gångrig förvärring.

För det mesta så är det klokt att räkna på något som i varje fall liknar worst
case när man skall uppskatta en risk som skall beräknas.

Med det sagt så håller jag med Svante om att man inte skall överdriva risken
för diskantskador som följd av klippande förstärkare, men man bör eller inte
underdriva den.


Det här skrev jag i februari 2007:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... nde#338291

Och det här skrev jag i februari 2005:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ande#93448




Vh, iö