IngOehman skrev:1. Varför skriver så många saker som får det att verka som om de tycker att ljudkvalitet är viktigt för musik, men att den för film skulle vara oviktig?
Överdrivet drag i subben gillas av många som en häftig extra dimension, till t ex actionrullen där ljudeffekterna är överdrivna och onaturliga redan vid ljudpålägget. En del av konstformen. Därför blir det lite skit vilket om man skruvar till det så att man tycker det duger. Ljudet är ju ändå på många sätt onaturligt och skruvat effekt-hittepå ändå och särskilt så i basregistret. Det viktigaste är ju att det mullrar och dunkar, för det är sådana effekterna är i den typen av filmer! Och jag skiter faktiskt blankt i om det brölar vid 40Hz eller 20Hz, eftersom det ändå bara är fråga om pålagt effektbröl.
Jag tycker att filmljud ganska sällan är naturligt och av den anledningen ställer det mindre krav på högtalarna, klangmässigt och stereoperspektivsmässigt, än vid ren musiklyssning. Ljudet är ju konstnärligt (eller hafsigt) skruvat redan från början och mycket är isolerat, pålagt, mixtrixat och tillfixat i efterhand. Det är tex ganska sällsynt med helt naturligt ljudande akustik från inspelningstillfället och det trixas hela tiden med olika närhet i ljudet som ofta inte alls har en koppling till avstånden i bilden. Dessutom är det ju inte sällsynt att talet t o m är pålagt i efterhand och inte sällan i en helt annan akustik än den som tillsynes borde höra till bilden osv, osv.
Även om den pålagda musiken, mot förmodan, någon gång skulle vara av ljudmässigt högsta klass, så är den ju oftasta ändå bara bitvis och tillfälligt inflikade tillbehör till handlingen och det gör att jag inte är lika gnällig som när jag enbart lyssnar på musik.
Dynamiken är dock något som brukar vara OK i filmer och därför är det verkligen meningsfullt att ha en dynamikkapabel anläggning. Ett akustiskt torrt lyssningsrum är också väldigt meningsfullt för att verkligen uppfatta de olika akustiska effekterna och uttrycken.