Ja, striktionen är "stillaståendeövervinnandekraften". Många elasticerande material uppvisar intrinsiska distribuerade striktiva fenomen. Nästan alla högtalarelements upphäningar har lätt identifierabara sådana fenomen (för 30 år sedan var det ingen som trodde mig, även idag är många skeptiska).
Den som betvivlar det kan roa sig med att mäta upp resonansfrekvensen på ett valfritt element genom att göra impedansmätning, och använda två olika mätströmmar. En normal och en som är 1/20 till 1/100 så stor sisådär. Sen tror jag att ni överger villfarelsen att upphängningar fjädrar linjärt...
(Kan tillägga att det är ett fenomen som man inte skall tillmäta alltför stor betydelse dock, det ser man när man projicerar effekterna av det på en FM-kurva.)
Jag får känslan att hela den här trådens frågeställning bygger på inte bara ett utan ett flertal missförsånd mad avseende på hur en högtalare fungerar.
Här är ett:
avr7000 skrev:Tryckförändringen motverkar och bromsar det av insignalen önskvärda konutslaget...
Fel - tryckförändringarna från lådan ÖKAR det av insignalen åstadkomna utslaget (inom högtalarens bandbredd, men inte under).
Här får jag intrycket att distiktionen mellan linjära och olinjära beteenden inte är känd för inläggaren:
avr7000 skrev:Men låt säga vid t ex 500 Hz i en basreflexlåda avstämd till 35 Hz, där borde väl "kommunicerandet" mellan in och utsida av låda via basreflexport vara OK för låga aplituder/små konutslag.
Kommunikationen via porten är mycket nära noll - oavsett nivå. Det är ett extremt linjärt fenomen (givet att man inte stöter på några orgelpipsresonanser och spelar väldigt starkt, inte svagt) och det påverkar verkligen inte upplösningen överhuvudtaget.
avr7000 skrev:Öppna bafflar är naturligtvis ännu bättre i detta avseende, här har man väl bara tryckförändringen i luften framför och bakom element som själva ljudalstrandet består i...
Normalt är det tvärtom, eftersom fjädern från luften är oerhört mycket linjärare än den från upphängningen, vid låga nivåer alltså, och det är väl det som åsyftas (förmodar jag) när begrepp som "mikrodetaljupplösning" används. Kan nämna att det inte är ett alldeles lyckat uttryck dock eftersom det är lita kaka på kaka. Upplösning är ju ett småsignalbegrepp redan från början. Upplösningen är hur små detaljer som kan återges noggrant. Upplösningen begränsas av störningar och eller av ett systems grovkornighet.
avr7000 skrev:På ett filosofiskt plan då....
Finns det någon teoretisk möjlighet att slutna lådor skulle vara sämre än de andra typerna på att "återge" mikrodetaljer i ljudet?
Nej, det känns långsökt.
Däremot kan förstås specifika högtalare som använder sig av slutna lådor vara precis hur dåliga som helst småsignalmässigt (av andra skäl än att de använde sluten låda) men själva principen inkluderar inga intrinsiska egenskaper som drabbar svaga signaler specifikt illa. Tvärtom är den slutna lådan den princip som är allra lättaste - även för någon som vet väldigt lite om potentiella problem vid högtalarkonstruktion - att få att INTE ställa till med problem vi mikrosignalnivå. Basreflexhögtalare och öppna bafflar däremot kan ställa till med mycket problem, i samband med dynamiskt och spektralt komplexa insignaler. Dynamisk offset är bara ett av de problem som kan ställa till det illa (och som slutna lådor har
minst problem med).
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
) skulle lida något av den extra fjäder som den inneslutna luften i en sluten låda utgör... jmf med de andra lådtyperna.
). Tvärtom är de kaotiska
