Äntligen har jag lite tid över.
Nu ska jag gå in på Faktiskt för att se om nån läser det där långa inlägget jag skrivit. Ja, se där, va trevligt att Ingvar e vaken o alert. Nu blir jag glad
Nu ska vi se vad han skriver.
Hmm, han har tydligen sina synpunkter angående tonfrekvensområdet? Jaha? Basområdet sträcker sig upp till 500 Hz står det, ja kanske t o m till 1000 Hz sen tar mellanregisterområdet vid och nånstans däröver diskantområdet, fast det framgår inte riktigt var? Hmmm, vad är det jag har fått lära mig? Nu ska vi se, var det inte så att tonfrekvensområdet som definieras mellan 20 Hz till 20kHz delas in i 3 lika stora områden. Det torde bli 20Hz till 200 Hz i basområdet; 200Hz till 2 kHz i mellanregisterområdet samt 2 kHz till 20 kHz i diskantområdet. Kan jag ha missuppfattat dom gamla skrifterna? Få se, bläddra, bläddra, bläddra. Ton… tonfrekvens… tonfrekvensområde. Här står det. Nu ska vi se. Jaha, jaha det var ju märkligt, undrar var Ingvar har fått sin information ifrån. Kan knappast va från Stig.
Bäst att ringa o fråga musiker. Dom borde ju veta. Ringa, ringa… Ja hej, eru upptagen? Öhh, jag har en liten fråga; sträcker sig basområdet till 500 Hz? Hallå, sluta skratta, det är allvarligt. Vad säger du? Jaså, då skulle sopraner sjunga i basområdet och 440 Hz tillhöra basområdet. Jamen, sluta skratta nu. Vem som påstår nåt sånt, nej det vill jag helst inte tala om, det kan ju bli pinsamt. Du, vi hörs senare. Klick. Puh, vad ska jag nu göra? Jag får väl läsa vidare. Det kanske finns nån vettig förklaring? Ingvar måste ju ha nåt o komma med.
Nåväl, oavsett vad, Ingvar är ju fri att ha sina egna synpunkter om saker o ting. Vad skriver han mer för to… nånting? Få se, läsa, läsa, läsa. Jaha, Stig Carlsson …… måste va nån helt annan Carlsson än den Stig Carlsson jag känner. Nu ere så mycket stolligheter att det tar tid att reda ut.
"Knack, knack, Hallå, hallå Peter, det är från oss här på Faktiskt!"
Va, e jag redan online? Oj då. Ehh, jaha, jaa hej! Har ni det bra? Jag hade ingen aning om att ni var där. Jag sitter ba härotänker. Jo, här e allt fint. Förkylningen börjar ta sig, på tillbakagång alltså. Ska ba svararendär ingenjörn så kommer jag. Vadå? Ni tycker jag ska fortsätta där jag slutade. Okej då, jag gör väl det så länge och återkommer till de oegentligheter som måste redas ut.
Hej mapem, sssh, tyst, vi måste tala lågt så ingen annan hör oss, jag skriver till dig enbart. Kom närmare. Jag viskar så ingen annan hör. Jag har observerat Ingvars svar till dig och jag tänkte, ja du vet, oss emellan, ge lite fler synpunkter. Du får inte tala om det för nån. Det är vår lilla hemlis. De e så att allt det jag tidigare svarade dig om kolboxen är från Stigs egna gamla skrifter om hur han tyckte och tänkte då han skrotade Kolboxen till förmån för OA-6, men säg inte det till nån. Det kan ju bli genant för somliga. Du kommer få ett utförligare svar sen.
Ja, hrmm, va var vi?
… Stig hade rätt men kunde inte förklara varför.
Jag kommer så småningom att skriva om ljud, ljudåtergivning och människans varseblivning av ljud d v s subjektiva upplevelse och där kommer även de beryktade ”di tidiga reflexerna” in. Det blir i Bremens kommande broschyr på ägghögtalarna och jag tror inte att ni kommer att bli besvikna.
Nu kommer vi till några händelser som upplevdes som jobbiga i stridens hetta även om det inte fanns någon strid i egentlig mening. Finns det något värre än att vara helt och fullt förvissad om sin sak utan att kunna förklara varför och att just därför känna att motparten helt enkelt inte förstår eller ens kan ta emot budskapet. Kommunikationen har ju i så fall på denna punkt kollapsat och det innebär besvikelse och frustration.
Mellan Stig och mig inträffade en sådan kollaps angående ”di tidiga reflexerna”.
Med åren, nu gör vi ett snabbt hopp till 96-97, blev jag trött på att höra Stigs ständiga upprepande av ”di tidiga reflexerna” utan att Stig någonsin gav en förklaring av dess innebörd.
Denna kollaps skall inte förväxlas med dispyt eller oenighet eftersom jag inte hade någon som helst uppfattning angående ”di tidiga reflexerna” och Stig inte kunde förklara vad han menade. Därmed kunde vi varken diskutera saken eller ha någon oenighet i frågan.
Jag ville att Stig skulle förklara sig och detta både för Stigs egen skull och för min och andras skull så vi kunde komma vidare in i diskussionen men det kom aldrig någon förklaring. Stig förklarade dock att ljud lät olika och att detta är på grund av ”di tidiga reflexerna”. Återstår det fundamentala, vad de tidiga reflexerna är och vad är den fysikaliska förklaringen av ljudförändringen som beror just på ”di tidiga reflexerna”. Jag nämner några frågor som jag ville ha Stigs svar på. Vad andra tycker och tänker var helt irrelevant eftersom det var Stig som använde begreppet och således även borde kunna definiera begreppet, åtminstone på sitt eget sätt.
1. Varför ändras det ljudresultatet om dom finns med kontra om dom inte finns med?
2. Är tidiga reflexer samma sak i ett litet rum som i ett stort rum? D v s är tidiga reflexer ett tidsmässigt relativt eller absolut begrepp?
3. Den stora frågan var, om de redan finns med i inspelningen varför skall de då ytterligare läggas till vid avspelningen?
Just i dessa frågor är det både en fundamental skillnad på Stigs olika högtalarserier samt en fundamental likhet. Jag återkommer till detta senare. Även om jag till synes ansåg att Stig hade rätt så ville jag gärna ha en förklaring varför d v s vad är själva kärnan i det nya Carlssonljudet och hur uppstår det? Även detta återkommer jag till.
Stig var oerhört frustrerad då man inte nappade på hans budskap. Låt oss bränna av någon minut av våra liv och titta närmare på ordet frustration. Jag kan skönja effekten av frustration ganska ofta på forumen då det debatteras.
För att minimera framtida frustration vill jag belysa ordet ”frustration” lite grann sedd ur min synvinkel. Jag gör inte anspråk på att vara psykolog eller linguist men jag gör anspråk på att vara en fri människa med egna tankar. På ett forum gör jag dessutom anspråk på att kunna dryfta dem, speciellt om tråden gäller mig själv. Jag vill ge er min syn så att ni kan förstå mig. Jag tar mig den friheten. Alla ni som har andra åsikter må ha andra åsikter men ni må också låta mig må ha min åsikt. Efter det att jag ”slutfört” min historia så dryftar jag gärna åsikter på andra trådar. Jag fortsätter vår lilla resa.
Är det bra eller dåligt med frustration?
Frustration kommer ofta av att man inte kan göra sig förstådd och att man sålunda känner sig missförstådd. Frustration är en lurig företeelse eftersom den ofta förväxlas med ilska eller vrede mot någon annan.
Frustration har att göra med att man inte uppnår det man vill av en eller annan anledning. Man kan t ex vara frustrerad över att man inte förstår en bok som man läser eller att man inte klarar av att utföra en sak som man anser att man borde kunna. Det ligger normalt en besvikelse i frustration. Små barn kan t ex vara frustrerade över att dom inte kan gå själv. ”Kan själv” ha väl alla hört någon gång. Det används normalt alltid då barn befinner sig i inlärningsprocessen. Det är ok hos barn men problem uppstår när det fortfarande lever kvar i vuxenvärlden.
I debatter som blir hetsiga liksom vissa debatter på detta forum kan bli är det inte svårt att observera frustration hos samtliga inblandade. Det är heller inte svårt att observera att frustration växer där missförstånd växer eller där meningsskiljaktigheter växer pga att man i realiteten kanske debatterar olika saker. Man debatterar i och för sig samma ord men inombords har man definierat ordet på olika sätt. Därför är det bra med definition före debatt. Kan man enas om en definition på ordet man debatterar så brukar debatten ha uppnått sitt syfte och därigenom vara över på ett konstruktivt sätt. Oftast hänger tvisten bara på ett enda ords definition.
Är frustration en positiv eller negativ känsla?
Frustration har inte samma beskaffenhet såsom vreden, utan frustration är snarast en känsla som beror av otillräcklighet medans vreden är starkt förknippad med dömande. Frustration är alltså en reaktion på en specifik händelse eller ett händelseförlopp där målet inte uppnås. Låt oss nu säga att vi tar bort reaktionen och ersätter det med likgiltighet d v s ingen reaktion alls och yttringen blir då likgiltighet.
Är då likgiltighet att föredra? Likgiltighet är besläktat med nonchalans och detta kan vara långt gången högmod men det kan också vara att man redan har gett upp av en eller annan orsak d v s man nonchalerar sin egen situation som är den yttersta konsekvensen av frustration vilket jag anser är destruktivt.
Jag föredrar alla gånger en yttrad frustration som innebär en hetsig debatt för då finns det faktiskt liv och hopp även om det i stridens hetta kanske inte alltid tycks så. Frustration kan yttra sig på många olika sätt. Som sagt, det kan både vara destruktivt eller konstruktivt.
Konstruktiv frustration är då det leder till ökad förståelse. Dess motsats är ökad brist på förståelse.
Det är ju egentligen inget nytt som jag just nu skriver men ibland kan det vara bra med lite repetition och att damma av gamla kunskaper. Det går säkert att skriva hundratals böcker i ämnet men det är inte det som är poängen i denna tråd utan poängen är att räta ut Peter Steindl? Och då är det vad jag förstår mina synpunkter som skall ut i dagen.
Varför skriver jag mycket om Stig i en tråd som Peter Steindl?? Stig var min mentor inom högtalare. Inom elektronik hette han Karl-Erik Moberg. Dom har alltså påverkat mitt tänkande inom varsitt område. Inom elektronik blev frukten en D/A-omvandlare.
Jag gör alltså inga som helst anspråk på att mitt tänkande har påverkat vare sig Stig Carlsson eller Karl-Erik Moberg. Dom intentionerna har jag aldrig haft även om jag berättat om vissa saker som jag kommit fram till. Det betyder att många av mina tankar i området är präglade av dessa personer. Jag ger min syn på dom stigar jag har vandrat och på den utsikt jag hade medans jag vandrade.
Tillbaks till Stig:
Stigs intuition
Stig jobbade hela livet intuitivt, vilket är att inombords ”veta” vad som är rätt eller fel d v s att veta resultatet men att till fullo förstå varför resultatet blir på detta specifika sätt är en fråga om kunskap och teori som ger full förståelse och insikt. Men Stig använde sin fingertoppskänsla.
Den teoretiska bakgrunden till Stigs intuitiva förståelse varken uppfriskades eller förnyades efter det att laboratoriet för elektroakustik vid KTH, där Stig rådde, lades ned 1965. Stig umgicks heller aldrig aktivt i nätverk där det forskades på området. Min erfarenhet av Stig är att han bar på en oerhörd besvikelse på etablissemanget och därför undvek han det. Han läste en del AES men inte så mycket som hans AES samling gör gällande. Dom var i nyskick såsom vore dom aldrig lästa. Stig hade experimentlusta själv och var en stor konsument av musik. Då Stig lyssnade och ändrade saker i anläggningen så åkte skivorna fram och tillbaks, ut och in i skivsamlingen, åter till begagnatbutikerna. Vissa guldkorn behölls.
Stigs vändpunkt
Jag hade köpt hela Stigs ljudfilosofi om han bara hade förklarat så jag förstod vad ”di tidiga reflexerna” var. Jag tror aldrig Stig själv förstod vad han menade för då hade han kunnat förklara sig på ett enkelt och naturligt sätt dock är det så att Stig vid en tidpunkt i sitt liv var inne på rätt spår. Av någon anledning fortsatte Stig aldrig det spåret utan avvek. Det var i mina ögon Stigs stora misstag som han aldrig hann korrigera.
Om man är inne på rätt spår, varför lämnar man då detta spår? Ett alternativ är att man inte är medveten om det i tillräcklig grad för att hålla fast vid det. Man börjar istället söka bortom målet i stället för i målet. Man drar sig gradvis och sakta förbi utan att förstå att man redan är förbi. Det är då som det är fullständigt essentiellt att ha dom djupa orsakssambanden helt klart för sig.
Idag tror jag mig äntligen veta vad Stigs ”di tidiga reflexerna” egentligen är och vad de innebär för upplevelsen och varför Stig pratade om dessa både i fråga om inspelning och avspelning och jag kommer så småningom att redogöra för detta i detalj men en sak kan jag redan nu säga, jag definierar upp ordet ”tidiga”.
Det är ett annat av mina kännetecken; jag definierar upp ord tills jag blir tillräckligt medveten om hur jag skall använda ordet och därmed blir ordet levande för mig. Ibland blir det även så att ordet i sig blir irrelevant då man synar det och ordet måste då bytas ut mot ett annat ord. Då man börjar definiera upp sina ord så är det en bra början att definiera upp själva ordet ”ordet”. Vad är ett ord och vilken betydelse har ordet ”ord”?
Makten i själva Ordet
I själva orden och därmed i vårt ordval finns kraften som ändrar våra liv. När vi använder ett ord så är det utifrån vår egen förståelse av ordet.
Ordet har en betydelse d v s ordet betyder någonting för oss, dess innebörd har en mening för oss. Både vårt undermedvetna och, när vi tänker d v s, även vårt medvetna “jag” väljer dom ord vi använder och därför uppenbarar vårt ordval vår personlighet i både ande och själ. Omvänt kan man säga att ordet och dess betydelse styr oss att använda just dessa ord.
Om vi ändrar vår förståelse av ett ord d v s vår medvetenhet av ordet ifråga ändras (t ex då vi får ökad kunskap om ordet) så händer följande, antingen får ordet ifråga en annorlunda innebörd för oss än vi hade tidigare eller så är innebörden av ordet den samma som tidigare men vår förståelse av innebörden ökar d v s vår förståelse av vad ordet inte innebär ökar likaså.
Nu inträffar följande alternativ i vårt liv:
Antingen fortsätter vi att använda samma ord som tidigare vilket innebär att vi fogar in oss till ordets för oss nya innebörd. D v s ordet har i så fall ändrat vårt liv, vår ande och vår själ och även i viss mån vår personlighet.
Eller så kommer vi att sluta använda just detta ord där vi tidigare använde det och då kommer vår personlighet, vår ande och vår själ till synes bestå (bra eller dåligt?). Istället kommer vi att använda oss av ett annat och nytt ord för samma sak som vi använde det tidigare ordet för; d v s vi använder ett ord som vi finner bättre lämpat d v s ett nytt ord som ersätter det gamla och som är mer i likhet med vår personlighet, ande och själ.
Men, i bägge fallen är det fortfarande ordet som har makten när väl ordet börjar förstås, det är nämligen då som ordet blir levande för oss. Oavsett om du väljer att byta ut ordet eller inte så är det ordet som har makten.
Då vi anser oss att inte förstå ett ord så har detta ord ingen betydelse för oss och ordet är således dött och därmed maktlöst. Detta är min syn angående ordet och ordets makt. För mig innebär ordet även en väg till helhet och frihet. Det Grekiska ordet för "ordet" är "Logos".
Åter till Stig:
Bertil Alving och jag och även Ingvar Öhman försökte länge pressa Stig för att han skulle komma med svaret på ”di tidiga reflexerna”. Vår önskedröm var ju att Stig själv skulle förklara vad han menade. Både Bertil och jag pressade Stig flera gånger långt över gränsen och jag tror att jag gick hårdast fram. Jag vet att i både USA och England kommer man ingenstans med en förträfflig produkt med endast intuition som stöd för dess härkomst utan man måste samtidigt redovisa grundläggande teoretiska resonemang samt kunskap som stöder produktens utformning. Man blir ovillkorligen synad och korten måste läggas på bordet på ett övertygande och vinnande sätt för att uppnå legitim rennomé oavsett hur bra produkten än är. Produktens förträfflighet måste backas upp av en stödjande teori för sina idéer för att överhuvudtaget godkännas och denna stödjande teori hade Stig aldrig efter 1970. That’s life.
Om du skriver en matteskrivning och svarar intuitivt helt rätt på samtliga tal utan att redovisa beräkningsgången så får du ändå noll poäng och underkänt betyg. Likaså är det i verkligheten där ute. Det fick Stig bittert erfara då han erhöll den stora utmärkelsen The Golden Turkey Award. Denna utmärkelse kom att ändra Stigs angreppssätt gentemot hifiblaskor med dess skribenter.
Tillbaks till den så kallade 70-talsserien d v s till dom högtalarna som fick Kalkonpriset. Stig var då på det klara med att det skulle vara omöjligt att få med sig hifipressen om direktljudet på diskanten påverkades av de andra diskanterna som Stig ville använda för det reflekterade ljudet d v s från och med nu var det tabu med diffraktion på direktljudet i diskanten vid en ekofri mätning. Så var det tänkt inför de beryktade 3-vägarna.
Nu blir det partaj, födelsedagspartaj Tjoho, han leve! Hip, hip
Stig Carlsson 60 år: Denna födelsedag arrangerade Wilhelm Lilliehöök som vid den tidpunkten var Carlssons distributör I Sverige. Det var jättestort partaj hemma hos Stig. Världens mingel anordnades ute på gården och det var öppet hus. På den tiden hade jag Ljudbutiken AB.
Stig Carlsson 65 år och glad pancho Detta födelsedagskalas arrangerade jag för Stig. Vi celebrerade hemma hos Stig. Jag kontaktade min vän Lars Lallerstedt för att designa tårtan som naturligtvis blev en fin ”tårthögtalare” med svart lakritsmandelmassa och som sedan bakades av Stockholmsbageriet Gateau. God var den också; mums, mums, mumsemumsmums
Detta var 1990 och vid den tidpunkten tillverkades det inga Carlssonhögtalare. Wille hade redan gjort sin exit ut ur hifi-branschen och John Larsens come back var först 1996.
Året är 1995 och Stig Carlsson fyller 70 år; the surprise party: Även detta födelsedagskalas arrangerade jag och skickade ut inbjudan till ett otal personer i Sverige och runt omkring i världen. Gunnar Holm från Pioneer kom tillbaks till Stockholm med sin privatjet som han själv flyger. Den här gången var kalaset på restaurang i Gamla Stan och det var Ingemar Ohlsson som fixade restaurangen. Det var en synnerligen lyckad kväll med många personer som jag till slut lyckades få tag på alltifrån Hong Kong ända till Brasilien och jag samlade ihop många från Sonabs gamla goda tid. Classe Wanning kom upp från Brasilien. Stig var ovanligt rörd och jag var naturligtvis jättenöjd. Stig var inte riktigt beredd på detta evenemang och vi hade jättekul.
Året är 1992 och Ingvar Öhman fyller 30 år.
Födelsedag i [s]Tibble[/s] Lahäll. Stig Carlsson och jag var gemensamt på Ingvars födelsedagskalas. Det var ett roligt partaj med massor med udda personligheter. Detta är Stigs första besök hos Ingvar i villan och Stig premiärlyssnar i Ingvars källarutrymme. Pi60 spelas det på och Stig hör dessa för första gången. Jag minns vad Stig svarade mig efter lyssningen då jag frågade vad han tyckte. Ingvars högtalare är ju riktade (direktstrålande) och konstruerade efter andra principer än Stigs så han svarade mig helt sonika att… Nu e ni allt nyfikna fast några hemlisar hade jag tänkt behålla för mig själv
Mina födelsedagar
Jag har nästan alltid tagit tillfället i akt att varje år ha födelsedagspartaj hemma hos mig. Stig var ofta på dessa och Ingvar likaså för den delen, troligtvis minst 10 födelsedagar hemma hos mig. Det var kul att samla gänget. Diskussionerna var heta. Ibland brukade jag kunna bjuda på Vintage Portvin av gamla goda årgångar efter middagen. Det tyckte Stig om. Jag använder även min födelsedag till att samla personer som inte riktigt kommer överens just för att sammanbinda och med reunion som målsättning. Ibland lyckades det men inte på mitt 50års kalas för då var det jag som stod på SSCs syndabockslista och det var bara Ingvar som kom men vi hade jättepartaj med gåslever inköpt i Paris och färsk beluga kaviar från Moskva och nyskjuten björn från Sibirien. Nu var det skumpa med Krug 88 och de Venoge Grand Vin du Princes som gällde samt gott rödvin. Till beluga är vodka drycken framför andra.
Ja, apropå mina födelsedagar, Bertil Alving och Mats Meyer-Lie, Lars Hedberg m fl kommer den 14 december. Ingvar, du är som vanligt varmt välkommen. Det blir goda viner och ett Vintage Port som heter duga. Vi blir några stycken. Vem vet, det kanske t o m blir häftiga diskussioner.
Ni på Faktiskt behöver inte oroa er, jag kommer även in på 80-talet, Ljudbutiken AB samt annat smått o gott. Vad sägs om Linnkriget. jag ska reda ut lite 60-tal, lite mer 70-tal, en massa 80-tal, 90-talet och nuvarande årtusende. När f-n ska jag hinna med att producera äggen?
Undertecknat
Peter Steindl
av petersteindl » 2007-12-10 00:45 
)
(eller i varje fall att den var det då dagen efter) och att ljudkvaliteten var undermålig. Distorsionen var katastrofalt hög (flera procent och värre vid låga nivåer dessutom).
