Moderator: Redaktörer
peber skrev:Apropå upplevda skillnader... En jobbarkompis sade för ett tag sedan att han har ofta ganska svårt att höra skillnader mellan olika ljudkomponenter (säg två förstärkare i samma prisklass). Och hör han skillnad så är den ofta så liten att den har ingen betydelse för honom utan han säger att "det är ingen skillnad". För mig, som är - tror och hoppas jag i alla fall - en mer tränad och van lyssnare är kanske skillnaden större, jag säger att jag hör klar skillnad.
Frågan är då, hur stor är skillnaden egentligen?Vem sätter en objektiv skala?
/P
peber skrev:Frågan är då, hur stor är skillnaden egentligen?Vem sätter en objektiv skala?
/P
Flint skrev:Dahlqvist
För att slippa missuppfatta dig kanske du kan översätta ditt inlägg och förtydliga din uppfattning.
För att slippa missuppfatta dig kanske du kan översätta ditt inlägg och förtydliga din uppfattning.
(Nedan är extremt mkt OT, eller?)Dahlqvist skrev:PS. Omedvetna test är en knivig forskningsetisk fråga.
Vissa försök som har gjort i världshistorien (t.ex. elchockstesten) skulle // ...
Hej Ranefjord
Jag förutsätter att din "misstro" mot placebo endast gäller hifi, inte medicin. Problemet med att vi rapportera subjektiva intryck är ett reellt problem men ingalunda omöjligt att lösa. Psykologer och medicinare tycker iallafall att de lyckats. Vad gäller ditt exempel med shakti vs. fake-shakti: i detta fall finns det ingen anledning att använda placebo:
man behöver inte visa testpersonen att de får "behandling", (eller "tweak" för att översätta till hifispråk). Det var det
som var hela poängen i mitt inlägg: placeboeffekt är INTE oundvikligt när man testar hifi.
Det kommer med en till visshet gränsande sannolikhet att vara en skillnad som ligger mycket nära noll. För att få statistisk
power som är tillräcklig för att hitta mycket små skillnader måste vi har MYCKET stora urval av testpersoner.
I test med rimliga resurser kommer vi alltså inte att hitta signifikanta skillnader mellan "shakti" och "fake-shakti". Att göra det osannolikt att något INTE har någon effekt är svårt: det kräver långa testserier.
Ranefjord: "Problemet är hur vi får reda på hur stor den upplevda skillnaden i de båda grupperna var. Både grupperna upplevde förändringar. Kan vara så att shaktigruppen upplevde stora förändringar och fake-gruppen små förändringar sett objektivt, men skillnad är skillnad så båda ger samma resultat i undersökningen. Stor och liten upplevelse är fortfarande någonting subjektivt, även i Placebotester. Resultatet skulle mao kunna vara precis tvärtom."
Dahlquist:
Subjektiva effekter kan vi i det enskilda fallet aldrig mäta på en objektiv skala.
Jag förutsätter att din "misstro" mot placebo endast gäller hifi, inte medicin. Problemet med att vi rapportera subjektiva intryck är ett reellt problem men ingalunda omöjligt att lösa. Psykologer och medicinare tycker iallafall att de lyckats.
Vi kan exempelvis inte direkt jämföra en persons upplevelse av smärta med en annans, vi kan inte jämföra en annans persons
attityd med någon annan. Om vi ber en person att på en skala 1-10 ange något kan vi inte direkt jämföra den med någon annan.
Detta gäller oavsett testmetod: en subjektiv upplevelse är just subjektiv. Men det finns saker som vi kan göra för att komma
runt detta. En metod är att förankra upplevelsen i jämförbara storheter. I fallet smärta kan vi jämföra med något vanligt
smärttillstånd som man kan använda för att göra olika personers upplevelser jämförbara. Vi kan också ställa frågor så att man
relaterar till den egna upplevelsen: minskar eller öka smärtan? Detta är sätt som man kan ta till för själva "mätinstrumentet" (frågeforumläret). Men man kan också i själva experimentdesignen (och analysmetoden) ta hand om problemet.
Ett vanligt sätt vid experiment är randomisering. När man har matchat testpersoner i två grupper så att de är så lika som
möjligt fördelar man dem slumpmässigt på de lika "behandlingarna". Det finns då ingen anledning att på förhand misstänka systematiska skillnader mellan grupperna vad gäller hur man uttrycker subjektiva skillnader. Några kommer att överdriva,
några att underdriva. Men inom grupperna jämnar det ut sig. Randomerisering är alltså den metod man använder i experiement
när man inte kan matcha (t.ex. se till att det finns lika mycket "överdrivare" som "underdrivare" i varje grupp.
det är inte alltid man går efter vad patienten säger. Det finns många uppenbara parametrar som kan användas vid utvärderande av medicin vs sockerpiller.
Ranefjord skrev:Hej igen i tråden!![]()
subjektivisten skrev:Ja, så har man varit borta från Faktiskt en längre tid men när man tittar in igen
så ser man samma snack om och om igen.
Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot] och 19 gäster