Har inga speciella gudar, men de finns ju de som har gjort något extra gott i HiFi-världen - eller i alla fall seriöst försökt.
Stig Carlsson - hans högtalarna som i mitt tycke oftast klingat för tunnt och ljust. Men redan på sent 60-tal hörde jag ett par OA5:or, drivna av en Thorens skivspelare och ett Dynaco rörsteg, i en skivhandel i Gamla Stan. Det ljudet glömmer jag aldrig! Först nu, i detta nådens år 2004, har jag samlat ihop mig till ett nytt försök och håller just på och renoverar ett par OA14. Fast egentligen tror jag inte på konceptet, det känns mer som om högtalarna skapar ett visst sound genom sitt spridningsmönster, än att ta fram annars dolda kvaliteter i inspelningarna.
Jon Dahlqvist - mannen som skapade de berömda (?) DQ10 högtalarna. Första högtalarna där respektive element satt på sin egen baffel för att minska diffraktioner från respektive element och förskjutna i djupled för att kompensera för tidsfördröjningar. Dessa högtalare har jag, med ett par års avbrott, levt med sedan 1978. Med rätt placering (utrymmeskrävande) och bra kringutrustning kan de leverera ett ljud som är både stort och brett samtidigt som de kan vara detaljerade såväl i musikaliska detaljer som placering av instrument. Med aktiv delning (dvs separat drivning av baselementen) kan de låta relativt tight och gå hyggligt djupt. Men jämfört med dagens goda högtalare låter de lite "engelskt" i basen. Lite runt, bumligt och "gosigt". Hög mysfaktor i det registret alltså. I den andra ändan, diskanten är dom inte alls lika förlåtande. En taskig inspelning låter helt enkelt taskigt!
James Bongiorno - mannen baken GAS (Great American Sound - ingen falsk blygsamhet här inte...), dvs bland annat förstärkarna Ampzilla (2x200W), Son Of Ampzilla (2x80W) och Grandson (2x40W). Själv har jag bara ägt Grandson under några år men det var en mycket trevlig stärkare. Orkade driva det mesta i högtalarväg, om än att den begränsade effekten satte stopp för raveparty-nivåer i balsalar
Ivor Tiefenbrun - mannen som i hög grad förde in musiken i HiFi-debatten! Idag är han ju inte alls så kontroversiell som när LinnLP12 skivspelare dök upp, men mycket av det som propageras från Linn-håll anses fortfarande som "snömos".
Ett genidrag var ju förstås att tala i musikaliska termer, istället för tekniska, när man ska utvärdera musikåtergivare. Än idag har jag kamrater som vill att jag ska följa med och hjälpa till i valet av någon kompakt-stereo, för dom litar inte på sin egen kompetens. Då brukar jag rekommendera dem till att ta med sig en CD som dom verkligen gillar och sedan bedöma; i vilken anläggning verkar det som om musikerna spelar bäst? (ärligt, det vore bättre dom tog med sig en CD dom INTE gillar - men det tricket har inte funkat
Och i vilken anläggning låter det så "riktigt" som möjligt?
Men tyvärr, oftast blir det ändå ett val baserat på funktioner och mängden bas, eller nåt. Deprimerande.
Men Ivor har ändå lyckats få teknokraterna att vrida på sig, innan LP12:an dök upp, var det INGEN som diskuterade ljudet från en skivspelare. Allt handlade om wow & flutter (långsamt och snabbt svaj), rumble (motorvibrationer som fortplantade sig in i pick-up´en) och återkoppling (dvs hur mycket högtalarnas bas kunde påverka). Ingen diskuterade huruvida mättekniskt lika skivspelare kunde LÅTA olika. Tack Ivor!
Nu är jag inte alls såld på Linns filosofi om nu någon trodde det, tvärtom. Deras apparater har, tycker jag, haft en märklig kombination av hög dynamik och komprimerat ljud (sug på den ni!) och där "rytmik" har prioriterats framför "välljud".
Det hindrar inte att min LP12:a låter alldeles förträffligt! Men några andra Linn-apparater har jag inte....
Joseph Grado - innehavaren av patentet för moving coil-pickuper (men själv tillverkade han nästan inga sådana). Han lyckades driva upp acceptanser för höga prisnivåer på pickuper något helt otroligt. Men framför allt gjorde han bra pickuper! Det började med någon "superduper" i $100-klassen, sedan kom en för det dubbla, det dubbla igen och sedan toppade han med 750 gröna. Nu minns jag inte om det stannade där, men detta var i en tid på 70-talet när 1000:- för en pickup var så otroligt horribelt att en person som betalade en sådan summa borde låsas in....
Andra hängde på förstås och pickup-priserna steg förstås, tyska Clearaudio ligger väl hyffsat i topp med 70-80.000 för en bra pickup idag... Men Joseph vände 180 grader och tillverkar sedan många år tillbaka prisvärda och för oss vanliga dödliga prismässigt överkomliga pickuper. Dessutom finns det ett antal musikaliskt ljudande hörlurar på programmet.
Å så vår egen Ingenjör Öhman. På sätt vis knyter han ihop tråden i mitt inlägg genom sitt engagemang i Carlsson-stiftelsen och vidareutvecklingen av Carlsson-högtalarna. Ingvars konstruktioner är på sätt och vis väsensskilda från Stigs och det är inte lätt att hitta kopplingen mellan deras så totalt disparata konstruktioner.
Men här får man glömma tekniken, det är sökandet efter den optimala reproduktionen som är och har varit ledstjärnan i deras arbete. Jag skäms, men ännu har jag inte hört en endaste ton från någon högtalare som Ing. Öhman lagt sin hand vid, så jag tänker alls inte dryfta mig om hur de låter. Men det hindrar mig inte från att förstå vad han kan och har bidragit med i Sveriges HiFi-värld. Att jag sedan inte alltid håller med om en del av resonemangen, bl.a F/E-testerna, är en helt annan sak. Vad som är mycket positivt med Ingvar är hans musikintresse som ligger i botten, vilket för övrig verkar vara gemensamt med många andra namnkunniga konstruktörer.
Ja, några av de personer som jag tycker bidragit på ett eller annat sätt till HiFi-historien, det finns förstås många fler:
David Haffler - konstruktör av de fina och överkomliga Dynaco rörförstärkare och enkla fyrkanalskopplingar.
Saul Marantz - legenden bakom extrema tuners, bla
Mark Levinsson - vem minns stackade Quad-elektrostater med en Decca-tweeter i mitten, kompletterat med två baslådar på 1,6m2 bestyckade med varsin 24" Hartley woofer? Alltsamman drivet av sex 25 Watt klass A förstärkare i 40 kg klassen.....
Ledsen, minnet sviker när det gäller alla hjältar som äras borde, men ni som kan - komplettera!
/ B
av patrikf_inaktiv » 2004-08-03 20:23 
