Har mätt lite på Nya LTS 8"

[chrisss]

Alltså det elementet som sitter i Morellos högtalare och den uppdaterade LTS 3-vägaren.

Edit: Morello använder W85. Se inklippta kommentarer från IÖ längre ner i tråden.

LTS 8" = Ino W87 = L22RN4X H1381-08

Jag har för avsikt att använda 4+4 st i min pågående konstruktion.

Se: http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&t=21273

Jag mätte idag impedans på de senast inköpta 7 st elementen.
Tidigare har jag mätt på ett exemplar nytt+inspelat+23 liter låda.

Ino data:
Sd: 232 cm2
Vas:58
Mm: 43 g l
BL: 11,2
Re: 6,0 Ohm
Fs: 28 Hz
Qts: 0,334


Data för exemplar #1 efter inspelning 3 dygn på låg nivå vid 15 Hz för att mjuka upp dom mekaniskt. Dom fick vila innan jag mätte.

Sd: 220 cm2
Vas:82
Mm: 43 g l
BL: 10,6
Re: 6,0 Ohm
Fs: 24 Hz
Qts: 0,305

Mätningen gjord med Delta compliance metod och LEAP 4 TSL curvefitmodell.

Ganska stor skillnad på Fs. IÖ kan inte ha mätt på inspelat element.
Vas är naturligtvis högre eftersom styvheten är lägre pga lägre Fs.

Dagens mätning gjordes på råa element och har inte så stort värde annat än att de visar på jämnhet och hög precision i tillverkningen.
Fina element. Dom är snygga med den svarteloxerade alukonen.

Exemplar / Fs / Qts / Z vid 1kHz / Z vid 40 kHz

#1 27,7 Hz / 0,356 / 16,96 / 240,7
#2 27,2 Hz / 0,355 / 16,87 / 245,0
#3 27,5 Hz / 0,352 / 17,10 / 244,9
#4 27,4 Hz / 0,348 / 16,99 / 256,6
#5 27,1 Hz / 0,345 / 16,89 / 246,8
#6 26,8 Hz / 0,351 / 17,18 / 263,5
#7 27,5 Hz / 0,342 / 16,95 / 258,6
#9 26,4 Hz / 0,333 / 16,94 / 246,0

Efter helgen kommer fullständiga data baserade på ett genomsnitt av 8 exemplar.

[LypsylateX]

LTS 8" = Ino W87 = L22RN4X H1381-08

Är det här verkligen sant?

[chrisss]

LTS 8" = Ino W87 = L22RN4X H1381-08

Är det här verkligen sant?

Ja det stämmer. Men jag skrev fel ang. Morellos. Han kör med föregångaren W85 med silvergråa membran.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... &start=300

IÖ Skrev:
PS. Från och med nu ersatts Ino W85 i Morello-högtalaren, av Ino W87. Det senare är prestandakompatibelt med W85 (samma småsignalparametrar), men har ett förbättrat storsignalbeteende. Estetiskt skiljer det sig också åt från W85 såtillvida att det inte har ett silverglänsande membran längre.

W87 är samma som det nya elementet i LTS 3-vägare. Det heter på SEAS-språk L22RN4X H1381-08



Kolla här: http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... c&p=451952


Lennart skrev:
-Nu har jag fått typbeteckningen på det nya baselementet till LTS 3vf2.

L22RN4X-IN H1381-08

Som jag ser är det ett Seas element med aluminiumkon och en gissning från min sida är att det är ett specialtillverkat element. Kan det vara så att "IN" i beteckningen står för INO-audio?

Ja, det stämmer.

Lennart skrev:
Skulle vara intressant om IÖ kunde berätta lite om elementets tillkomst och egenskaper. Samt på vilka sätt det är förändrat från standardelementet L22RN4X.

Ok, jag skall göra mitt bästa. Det första jag kan säga är att elementet egentligen inte alls är modellerat från L22RN4, utan från ett element jag gjorde tidigare hos seas, nämlingen det Ino W85 som även Morello använde i sina trevägshögtalare som ju några byggt här på faktiskt.

Skillnaden mot W85 är att detta element fått ett nytt schassie, nämligen det som SEAS använder i L22... Det är nog därför de valt att utgå ifrån den beteckningen. Det är ju praxis att de benämner specialelement efter "det mest lika" de har i sin egen produktion, och sedan lägger de till något som berättar om vem som specificerat (i detta fall IN som i Ino) elementet.

Nominella småsignalparametrar för elementet är de följande:

Sd: 232 cm2
Vas: 0,058 m3
Mm: 0,043 kg
Dm: 1,7 ns/m
Bl: 11,2 Tm
Imp: 9 ohm
Re: 6 ohm
Fs: 28 Hz
Qt: 0,334

Jag brydde mig inte om att förse elementet med en specialetikett för LTS, men den beteckning det har som LTS-element är AX22-LTS.

Orsaken till att jag inte bad SEAS att märka dem med en sådan etikett är att jag själv beställde ett antal likadana åt Ino samtidigt, som jag kallar Ino W87. Två olika etiketter blev för besvärligt, så jag tyckte de kunde ha "arbetsnamnet" på etiketten istället.

Den som vill bygga sig Morello-högtalare kan alltså fortfarande göra det!


Vh, iö

[Kaffekoppen]

LTS 8" = Ino W87 = L22RN4X H1381-08

Är det här verkligen sant?

Ja!

[Kaffekoppen]

Ja det stämmer. Men jag skrev fel ang. Morellos. Han kör med föregångaren W85 med silvergråa membran.

Fel igen

Morello använder W84... om inte jag har fel

[Kaffekoppen]

Det är inte helt optimalt att "stressinspela" elementen...

[RogerGustavsson]

Ja det stämmer. Men jag skrev fel ang. Morellos. Han kör med föregångaren W85 med silvergråa membran.

Fel igen

Morello använder W84... om inte jag har fel

Finns alltså tre "närliggande" basar från Ino, W84, W85 och W87. Kan någon svara på dessa frågor?

W84 är väl den som används i Profundus P? Är inte den optimerad för basmodulbruk?

W85 är väl den som Morello använder och som går att använda även för lite högre frekvenser?

W87 är då ersättaren till W85?

[Kaffekoppen]

W84 ersattes av W85

[Draken]

På alla filterversionerna jag fick av Morello samt dom fyra element jag köpte av Ingvar så var/är det W85!

Vänligen Draken

[Kaffekoppen]

Då var det ju klarlagt

Äh, fan, det är väl bättre att vänta till IÖ kommer och reder ut sina elementförändringar

[DQ-20]

W84 ersattes av W85

Det tror inte jag. Om jag får säga vad jag tror, så är W87 en förbättrad "plug-in replacement" för W85 men med förbättrat storsignalsbeteende, svart membran och annat chassie (från Seas). W84 är en efterföljare till W85/W87 men har inte samma småsignalsparameterar (alltså ingen direkt ersättare). Men det är ju bara var jag tror. Jättekul faktiskt. Att tro alltså. Allt man säger blir plötsligt till intet förpliktigande.

/D

[chrisss]

W84 ersattes av W85

Det tror inte jag. Om jag får säga vad jag tror, så är W87 en förbättrad "plug-in replacement" för W85 men med förbättrat storsignalsbeteende, svart membran och annat chassie (från Seas). W84 är en efterföljare till W85/W87 men har inte samma småsignalsparameterar (alltså ingen direkt ersättare). Men det är ju bara var jag tror. Jättekul faktiskt. Att tro alltså. Allt man säger blir plötsligt till intet förpliktigande.

/D

W84 ersattes av W85

Det tror inte jag. Om jag får säga vad jag tror, så är W87 en förbättrad "plug-in replacement" för W85 men med förbättrat storsignalsbeteende, svart membran och annat chassie (från Seas). W84 är en efterföljare till W85/W87 men har inte samma småsignalsparameterar (alltså ingen direkt ersättare). Men det är ju bara var jag tror. Jättekul faktiskt. Att tro alltså. Allt man säger blir plötsligt till intet förpliktigande.

/D

Jag tror att jag vet att det är som Dahlqvist säger.

Jag har ett W84 som jag köpte för test. Det är snarlikt ett Peerless SLS8" till utseendet. Ej Alukon. Högt Qts.
IÖ rekomenderade W84 framför W87 eftersom det beter sig snyggare när man pressar på lite.

W84 är knäpptyst vid stora membranutslag. L22 hade lite missljud men jag valde det ändå eftersom jag inte har obegränsat med lådvolym.

[chrisss]

Det är inte helt optimalt att "stressinspela" elementen...

Jo jag vet men jag spelar inte så många Watt. Dom blir inte varma, bara uppmjukade inför mätning av parametrar.

På exemplar #1 som jag mätte för några veckor sedan sjönk Fs med 4 Hz.

Det ser lite roligt ut med 7 st element liggandes på golvet pumpandes sakta upp och ner. Varannat element är kopplat omvänt så det hörs ingenting.

[RogerGustavsson]

Nu fick man ju ett nytt manifest häromdagen och där står att läsa:

Bas (woofer):
Ino-W84 8 ohm 1 420:- ProfundusP från 2006
Ino-W85 9 ohm 1 480:- ProfundusP <2006 (utgånget)
Ino-W87 9 ohm 1 575:- För specialbyggen, ersätter W85


Kan man säga: W84 för basmoduler och W87 för lite större bandbredd?

[Naqref]

Kan man säga: W84 för basmoduler och W87 för lite större bandbredd?

Aaaa det kan man. I W85 och W87 så har IÖ adresserat problem som uppstår vid frekvenser högre än 80Hz i större utsträckning än för W84.

[Kaffekoppen]

Se så fel man kan ha!

Tack för sakupplysningarna.

[Nusse]

Lite OT: Är det nån som kan säga ungefär hur långt upp i frekvens W87 lämpligen kan användas?

[skrutten]

Hur många dB/W har elementet ifråga?

[chrisss]

Nusse:
Lite OT: Är det nån som kan säga ungefär hur långt upp i frekvens W87 lämpligen kan användas?

Enligt IÖ så ökar distorsionen i motorsystemet över 200Hz.
Morello använder dock det snarlika W85 med delning vid 400Hz med bra resultat.


Skrutten:
Hur många dB/W har elementet ifråga?

Baserat på T/S parametrar uppmätta på ett exemplar ca. 87,4 dB / 2,83V / 1m

Om några dagar kommer parametrar baserade på alla mina åtta element.

[chrisss]

Nu har jag mätt alla 8 exemplaren. Dom har först spelats flera dagar sedan vilat för att innan mätning fått röra lite på sig igen.

Det blir inte så snyggt när man kopierar in för "bred" text på forumet men jag hoppas det går att tyda.

Först data på elementen i fri luft.

Single Curve Motor LEAP4 TSL Model: Free air
Parameter Driver #1 Driver #2 Driver #3 Driver #4 Driver #5 Driver #6 Driver #7 Driver #8 Average
Re ohm 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0
Fs Hz 24,6 24,2 24,7 24,9 24,0 24,2 24,7 24,1 24,5
Qms 3,586 3,751 3,863 3,873 3,574 3,802 3,693 3,614 3,647
Qes 0,335 0,331 0,335 0,338 0,321 0,333 0,326 0,318 0,324
Qts 0,306 0,304 0,308 0,311 0,295 0,306 0,299 0,292 0,298

Sedan i testlådan på 23 liter.

Single Curve Motor LEAP4 TSL Model: 23 litre closed box
Parameter Driver #1 Driver #2 Driver #3 Driver #4 Driver #5 Driver #6 Driver #7 Driver #8 Average
Re ohm 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0
Fs Hz 50,4 50,1 50,4 50,4 50,0 49,8 50,3 50,2 50,3
Qms 6,540 6,426 6,468 6,431 6,321 6,392 6,315 6,356 6,292
Qes 0,762 0,767 0,747 0,735 0,756 0,747 0,738 0,732 0,740
Qts 0,682 0,685 0,670 0,660 0,675 0,669 0,661 0,656 0,662



Och sist data beräknade på skilnaden mellan fri luft och provlåda.


Double Curve - Delta compliance LEAP4 TSL Model: Free air / 23 l closed box
Parameter Driver #1 Driver #2 Driver #3 Driver #4 Driver #5 Driver #6 Driver #7 Driver #8 Average
Sd cm2 232 232 232 232 232 232 232 232 232
Re ohm 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0
Fs Hz 24,6 24,2 24,7 24,9 24,0 24,2 24,7 24,1 24,48
Qms 3,586 3,751 3,863 3,873 3,574 3,802 3,693 3,614 3,647
Qes 0,335 0,342 0,335 0,338 0,321 0,333 0,326 0,318 0,324
Qts 0,306 0,304 0,308 0,311 0,295 0,306 0,299 0,292 0,298
Mmd g 38,5 38,1 38,6 38,9 37,9 38,1 38,6 38,0 38,4
Mms g 40,5 40,1 40,6 40,9 40,0 40,1 40,6 40,0 40,4
Cms mm/N 1,03 1,08 1,02 0,99 1,09 1,08 1,02 1,09 1,047
Vas l 79 82 78 76 84 82 78 83 80,0
BL Tm 10,6 10,5 10,6 10,7 10,6 10,5 10,8 10,7 10,72
SPL0 dB 87,3 87,4 87,3 87,3 87,4 87,3 87,4 87,5 87,46



Så här ser det ut när man matat in data i LspCad.
De parametrar som ej mätts har tagist från tråden där IÖ delgav info om elementet.

[chrisss]

Lättare att läsa.

[Kaffekoppen]

Tack för informationen!!!

[skrutten]

Fantastiskt bra, faktiskt
Klart intressanta element

[celef]

Note: Re not measured. Taken from spec

varför inte uppmätt?

[chrisss]

Note: Re not measured. Taken from spec

varför inte uppmätt?

Den multimetern jag mätte med visade 5,8 - 5,9 ohm.
Enligt IÖ skall det vara 6,0. Jag litar mer på den uppgiften
än min egen tvivelaktiga mätning.

De övriga parametrarna är nog ganska nära sanningen.
Dom är curve-fit optimerad mot uppmätta värden för bästa överensstämmelse mellan modell och mätning.
LEAP 4 rutinen som jag använt är hyfsat bra. LEAP 5 är extremt noggran men kräver impedans mätt på constant voltage vid olika nivåer istället för constant current.

Här finns lite info om skilnader i datorbaserad parameter analys.
http://www.linearx.com/files/pdf/EncShop_Brochure.pdf
Koll på sidan 5 som handlar om Transducer Model Performance Comparison.


Avvikelserna på övriga parametrar kan vara värt att säga nåt om.
IÖs data och mina mätningar tar i princip ut varandra.
Qts 0,33 vs 0,3
Vas 58 vs 80
Fs 28 vs 24,5


Om man räknar med den gamla tumregelformeln för toretiskt optimal volym för basreflex Vb=15 x Qts^2,87 x Vas blir det följande:

IÖ data: Vb= 36 l
Uppmätta data: 38 l


För en sluten låda med Qtc= 0,65

Blir det med IÖs data V= 20 liter & Fc = 55 Hz
Med mina duppmätta data V= 22 liter & Fc= 53 Hz

Dvs nästan samma resultat.

Jag skall ju ha sluten låda så för min del är det inte så kritiskt. Jag mätte upp alla element bara för att det var intressant att se hur mycket det skiljde och för att kunna dela med mig info här på forumet.

[lilltroll]

Fråga 1:

Hur ser de olika modellerna ut på enbart den elektriska sidan som de kallar STD,TSL,LTD ?

Jag gissar att STD är en spole.

TSL är två spolar parrallellkopplade

och att LTD är en lossy spole parrallellkopplade med en vanlig spole

Stämmer det ?

Jag tänker att Öhman brukar kunna sina motorer, och då sitter det kortslutningsringar på rätt ställe, vilket borde kräva en modell av en lossy spole parrallellkopplade med en vanlig spole för att få ett litet modellfel.

(Köper inte siffror rakt av utan att se modellfelet först)

Fråga 2:

Minimerar programmet felet mellan Delta compliance och Delta mass ?
Skattar du Sd mha linjal ,eller har du mätt upp Sd akustiskt ?

Delta mass brukar ju lyckas bestämma massan noga, mendan delta compliance lyckas bestämma Vas noga. Med båda mätningarna är det då möjligt att skatta Sd och Bl. Annars beror väl den skattade Bl på den antagna Sd !? (om jag inte irrar runt i nattmössan nu så här tidigt på morgonen)

[lilltroll]

Ehh, nu har jag inte ens papper och penna men dock en kalkylator i datorn, men borde inte VAS bli 76.32 för loudspeaker 1 i din mätning ? (Om det verkligen finns 23 liter luft i lådan vill säga)

Resonansfrekvensen ändrar sig från 24.6 Hz till 50.4 Hz
På samma gång ändras den totala fjädringen från VAS till VAS||23

Blir inte lösningen till det:

VAS=23/(1-sqrt(24.6/50.4))=76,32 liter ?

Eller antar du likt Re att den verkliga Sd faktiskt är 232 cm^2 ? (För dina 23 liter kan ju vara fel, och i så fall kan du räkna ut hur många liter du har i lådan om du är bergis på att Sd=232.


...eller så har jag räknat fel

[chrisss]

Fråga 1:

Hur ser de olika modellerna ut på enbart den elektriska sidan som de kallar STD,TSL,LTD ?

Jag gissar att STD är en spole.

TSL är två spolar parrallellkopplade

och att LTD är en lossy spole parrallellkopplade med en vanlig spole

Stämmer det ?

Jag tänker att Öhman brukar kunna sina motorer, och då sitter det kortslutningsringar på rätt ställe, vilket borde kräva en modell av en lossy spole parrallellkopplade med en vanlig spole för att få ett litet modellfel.

(Köper inte siffror rakt av utan att se modellfelet först)

Fråga 2:

Minimerar programmet felet mellan Delta compliance och Delta mass ?
Skattar du Sd mha linjal ,eller har du mätt upp Sd akustiskt ?

Delta mass brukar ju lyckas bestämma massan noga, mendan delta compliance lyckas bestämma Vas noga. Med båda mätningarna är det då möjligt att skatta Sd och Bl. Annars beror väl den skattade Bl på den antagna Sd !? (om jag inte irrar runt i nattmössan nu så här tidigt på morgonen)

Hej Troll,

Jag vet att du är intresserad av matematik och duktigt sånt här. Jag däremot har aldrig vart på din nivå och har dessutom glömt det mesta.


Exakt hur modellerna ser ut vet jag inte men jag antar att det Chris Strahm som är pappa till LEAP menar att std är enklast tänkbara modell dvs endast en spole. TSL modellen använder 4 parametrar för att bättre modellera impedansen. Krm, Kxm, Erm & Exm. Vad det betyder veta jag inte. På sidan jag länkade till tidigare ser man hur rätt/fel de olika modellerna är. Den senaste modellen han kallar LTD är extremt komplex och parametrarn beräknas från impedansdata mätt vid olika drivspännningar. Resultatet är mycket exakt även vid simulering av olika spänningsnivåer.

Programet räknar antingen på Delta compliance eller Delta mass. Det väger inte ihop metoderna. Det är som du säger så att olika metoder har sina för och nackdelar. Om man mäter på båda sätten och väljer de parametrar som är mest pålitliga får man såklart bäst resultat. Jag var för lat, mätte bara på ett sätt.

Sd har jag bara tagit från spec rakt av. Om den uppgiften kommer från linjalmetoden eller någon annan veteskapligare metod vet jag ej. Värdet ser ut att stämma med drygt halva surrounden. Det känns lite stort. SEAS uppger 220 cm2 men dom har plupp i mitten som måste dras bort.

Till slut vill jag säga att jag personligen inte lägger så stor vikt vid exaktheten. Att jaga decimaler har ingen praktisk betydelse.

[chrisss]

Ehh, nu har jag inte ens papper och penna men dock en kalkylator i datorn, men borde inte VAS bli 76.32 för loudspeaker 1 i din mätning ? (Om det verkligen finns 23 liter luft i lådan vill säga)

Resonansfrekvensen ändrar sig från 24.6 Hz till 50.4 Hz
På samma gång ändras den totala fjädringen från VAS till VAS||23

Blir inte lösningen till det:

VAS=23/(1-sqrt(24.6/50.4))=76,32 liter ?

Eller antar du likt Re att den verkliga Sd faktiskt är 232 cm^2 ? (För dina 23 liter kan ju vara fel, och i så fall kan du räkna ut hur många liter du har i lådan om du är bergis på att Sd=232.


...eller så har jag räknat fel

Nej det stämmer det du säger. Jag märkte också att det inte stämde 100% när jag handräknade den toretiska Q-värdes förändringen och jämförde med den uppmätta.


Nu har jag kollat lådvolymen och den är mindre än 23 liter.
Den är bara 20 liter. Jag skall räkna om värdena för genomsnitttsimpedanskurvorna och postar nya värden senare.

[chrisss]

Nu är parametrarna beräknade utifrån 20 liter låda + hålet för elementet + konens trattvolym. Elementet hade magneten utåt vid mätning!!! Total "exakt" volym 21 liter.




Om man korsräknar på enstaka parametrar som förändring av Fs/Fc eller Qts/Qtc så stämmer det inte exakt. Det beror på att beräkningsrutinen väger in hela formen på impedanstoppen och gör en curvefit och söker efter bästa "fit" då kan det hända att t.ex Fs flyttas något därför att hela kurvan passar bättre.

Om man förväntar sig något annat än hur element och låda spelar ihop annat än på mycket låg effekt måste man ha fler indata. T.ex hur fjädring variera med slaglängd. Hur BL varierar med slaglängd.


Skillnaden på parametrar beräknade på 23 vs 21 liter saknar i princip praktisk betydelse men dom senaste är mer rätt.

För min dimensionering av låda i mitt "onwall" bygge kommer jag att mäta på resultatet snarare än att lita på simuleringar.
Det är så mycket man inte har exakta indatat på. T.ex dämpmaterialets exakta påverkan.