Ny Basta! släppt!

[Jocke]

Funderar på det här med placeringens betydelse för basåtergivningen. Har inte hittat något sätt att "lura" Basta att ta hänsyn till placering mot vägg eller i hörn. Kan ju ha missat något?

/Jocke

[Svante]

Funderar på det här med placeringens betydelse för basåtergivningen. Har inte hittat något sätt att "lura" Basta att ta hänsyn till placering mot vägg eller i hörn. Kan ju ha missat något?

/Jocke

Back wall reflection finns ju. Man kan också till nöds rita en spegelkälla för golvet och en för ena sidoväggen i baffle designer.

[boom]

klarar inte basta baselement med stor x-max upp imot 35mm
då får man ett felmeddelande som står invalid floting point.

[Svante]

klarar inte basta baselement med stor x-max upp imot 35mm
då får man ett felmeddelande som står invalid floting point.

Jo, det ska den göra, det finns ingen sån begränsning. Det kan vara att du inte matar in det decimaltecken som din dator är inställd för (komma/punkt). Det är alltså skillnad på "32.5" och "32,5". (Jag provade just med en Xmax på 5 meter )

[celef]

någon med gott om tid kan väl bidra till en bättre ljudvärld genom att skriva en enkel vägledare för dumhuvuden för basta

[Kaffekoppen]

Det skulle verkligen vara en välgärning. Det får gärna kosta bra med pengar, bara den finns tillgänglig.

Hm, det blir ju nästan en lärobok av det

[boom]

tänk om den fanns på svenska för dumhuvoden vad den skulle vara bra då

[rikkitikkitavi]

hihi, det var ju kul det här programmet. jag skulle städat lägenheten, nu har jag suttit i två timmar o pillat med BASTA (fick licencen i mailen i morse)

väl värt pengarna. nu får jag ta mig i kragen o städa upp, tjejen kommer ju imorgon!


programmet är skrivet av en lärare, det märks. Mycket intutivt och samtidigt lättanvänt. Presenterar data på ett snyggt sätt.
Att tolka simuleringsdata, det är såklart en annan sak...

bra gjort Svante!

edit: shit. jag har gjort nästan 1250 inlägg! vad har jag skrivit så mycket för?

[-Martin-]

Basta äger!
(för att citera min son )

[Svante]

Att tolka simuleringsdata, det är såklart en annan sak...

Mm, riktigt utbildande blir det först när man börjar jämföra simuleringar med riktiga mätningar tycker jag. När man har gjort det några gånger kan man få en känsla för hur bra simuleringarna kommer att stämma med verkligheten.

Så tipset är att man bygger sig en skräplåda först, och gör några fulmätningar i nåt annat program och lägger Basta!s genomskinliga fönster ovanpå det. Orkar man inte snickra en MDF-låda så kan man utläsa ganska mycket av en låda i wellpapp om man tar ett litet 4"-element. Allt för att få en känsla för saker och ting innan man bygger en blankpolerad valnötslåda.

[rikkitikkitavi]

Att tolka simuleringsdata, det är såklart en annan sak...

Mm, riktigt utbildande blir det först när man börjar jämföra simuleringar med riktiga mätningar tycker jag. När man har gjort det några gånger kan man få en känsla för hur bra simuleringarna kommer att stämma med verkligheten.

Så tipset är att man bygger sig en skräplåda först, och gör några fulmätningar i nåt annat program och lägger Basta!s genomskinliga fönster ovanpå det. Orkar man inte snickra en MDF-låda så kan man utläsa ganska mycket av en låda i wellpapp om man tar ett litet 4"-element. Allt för att få en känsla för saker och ting innan man bygger en blankpolerad valnötslåda.

håller på att sätta upp med speaker workshop o min giardin mic...skall mäta på mina proackloner..

verkligheten är mycket roligare än simuleringar, men jobbigare
har jag lärt mig på jobbet

(simulerar kemiska enhetsprocesser och så bygger vi om apparaterna och så stämmer det inte)

Högtalare eller 50 m höga destillationskolonner, differentialekvationer är det ialla !

[manw]

Har suttit och "lekt" med det mest, fast med element jag har lösa och på några högtalare jag byggt tidigare. Men inga mätningar tyvärr.

Tycker det är ganska suveränt hursomhelst, men det enda jag har lite svårt att förstå mig på är "editorn" eller "bilden" för bakväggskorektion, som är rätt viktig har jag förstått.

[Svante]

verkligheten är mycket roligare än simuleringar, men jobbigare har jag lärt mig på jobbet

Ja... Fast i högtalarfallet vill jag påstå att de är bäst tillsammans. En simulering kan i många fall förklara något som är svårt att se i en mätkurva.

[Svante]

Tycker det är ganska suveränt hursomhelst, men det enda jag har lite svårt att förstå mig på är "editorn" eller "bilden" för bakväggskorektion, som är rätt viktig har jag förstått.

Hjälper den här bilden? Den finns i User's guide.

[Jocke]

Ja, det är verkligen en bra hjälp vid bygge och kan dessutom kittla fantasin!

Appropå det här med "Basta for dummies" skulle jag vilja föreslå "Reverse engeneering" som mycket lärorikt. Mata in ett känt system jämför med "standardvärden" för filter, volym, avstämning osv.

Jag lärde mig Basta hyggligt genom att simulera ett känt system, i mitt fall OA51, men varför inte mata in HFLS-1 eller något liknande som redan är väldokumenterat så man kan jämföra sina resultat med verkligheten?

/Jocke

[celef]

den lilla erfarenhet jag har med simuleringsprogram är att de sällan stämmer med verkligheten
det tycks finnas oändligt med variabler och att pricka rätt med simulering tycks iaf för mig vara omöjligt, för mig har det hitills funkat lika bra (eller lika dåligt) att "grovsimulera" och istället mäta lite mera och justera för att hämna "rätt"

[Svante]

den lilla erfarenhet jag har med simuleringsprogram är att de sällan stämmer med verkligheten
det tycks finnas oändligt med variabler och att pricka rätt med simulering tycks iaf för mig vara omöjligt, för mig har det hitills funkat lika bra (eller lika dåligt) att "grovsimulera" och istället mäta lite mera och justera för att hämna "rätt"

Nja, det där är på sätt och vis min erfarenhet också. Eller... Det är ganska enkelt att få simulering och mätning att stämma överens vid låga frekvenser, Mäter man tex en sluten låda i närfält blir mätningen nära nog identisk med en simulering. Basreflex blir lite svårare, men faktiskt mest för att det är svårare att mäta den när ljudet kommer ur två öppningar (element och port). Rummet kommer ju in om man mäter fjärrfält, vilket man gärna skulle vilja.

Vid högre frekvenser finns det många simulatorer som bara ger ett rakt streck. Det beror bla på att de inte modellerar baffelsteg och konuppbrytningar. Dessutom är våglängden kortare och då blir det alltmer noga att man beskriver geometrin noga i simuleringen. Gör man bara det så kan man faktiskt få ganska bra överensstämmelse mellan simulering och mätning även vid högre frekvenser.

[celef]

många gånger är det bättre att modelera med ideala system och se hur de uppför sig för att sedan med reella system fösöka nå en någorlunda liknelse

simulatorer vore intressantare om man kunde modellera med uppskattade toleranser, en tonkurva skulle då kanske kunna presenteras med en nivåvariabel på kanske +-5db eller nåt sånt

som amatör så skulle man därför kanske bättre förstå varför man aldrig helt prickar rätt

vet man ens med säkerhet att faktiska t/s-parametrar stämmer med databladet?

[Svante]

många gånger är det bättre att modelera med ideala system och se hur de uppför sig för att sedan med reella system fösöka nå en någorlunda liknelse

Ja, fast fundera en stund på det där... "Ideal", vad betyder det? Det är ju en modell som är dålig, eller hur? Elementen har talspoleinduktans och konuppbrytningar, lådan ger diffraktion etc. Det är väl bättre att försöka få med de effekterna redan på ritbordet om det inte är alltför krångligt?

simulatorer vore intressantare om man kunde modellera med uppskattade toleranser, en tonkurva skulle då kanske kunna presenteras med en nivåvariabel på kanske +-5db eller nåt sånt

Du menar hur noggrann simuleringen är? Då måste man ju veta vad som är rätt och då kan man ju lika gärna visa den riktiga kurvan. Alltså felen beror ju på att det finns saker i verkligheten som man inte modellerar, som tex konuppbrytningar. Och modellerar man inte dem, så vet man inte hur mycket fel det blir.

som amatör så skulle man därför kanske bättre förstå varför man aldrig helt prickar rätt

Nej, visst och sättet att lära sig det är ju att labba labba labba. Och läsa på Faktiskt

vet man ens med säkerhet att faktiska t/s-parametrar stämmer med databladet?

Nej. De är också nyttiga att mäta upp.

[Rookie]

Nu kom jag ihåg vad det är jag skulle vilja ha! En funktion som ritar ut f/0,8 i groupdelayrutan.

[Rookie]

0,8/f menar jag såklart...

[Svante]

Nu kom jag ihåg vad det är jag skulle vilja ha! En funktion som ritar ut f/0,8 i groupdelayrutan.

Hmm, det där får du nog motivera...

[Naqref]

0,8/f anger hörbarhetsgränsen enligt IÖs studier. Därför har jag med den i mina simuleringar. Är något jag skulle vilja ha med i Basta oxå.

[Svante]

0,8/f anger hörbarhetsgränsen enligt IÖs studier. Därför har jag med den i mina simuleringar. Är något jag skulle vilja ha med i Basta oxå.

Ok... Hmm, alltså, det låter ju lite som att det inte är grupplöptid (~fördröjning) utan "grupplöpfas" man skulle visa då (jag hittade på det ordet just nu). Man skulle visa en ny kurva som visar "grupplöpfas"=grupplöptid*frekvens i stället, så kan man titta om den överstiger 0,8.

Fast den kurvan ser nog rätt risig ut mot högre frekvenser.

[Svante]

0,8/f anger hörbarhetsgränsen enligt IÖs studier. Därför har jag med den i mina simuleringar. Är något jag skulle vilja ha med i Basta oxå.

Hmm 2.

Det måste väl finnas ett frekvensområde där detta är approximativt giltigt? Jag skulle gissa att det inte gäller vid 10 kHz, tex.

[Naqref]

0,8/f anger hörbarhetsgränsen enligt IÖs studier. Därför har jag med den i mina simuleringar. Är något jag skulle vilja ha med i Basta oxå.

Hmm 2.

Det måste väl finnas ett frekvensområde där detta är approximativt giltigt? Jag skulle gissa att det inte gäller vid 10 kHz, tex.

Finns nog utläggning av IÖ om detta och jag för mig att han säger att gränsen är lägre runt 200Hz men giltigheten bör nog inte överdrivas långt högre upp än så. 300-400Hz kanske?

[Svante]

Mm, det vore förstås ganska enkelt att lägga till en sån där linje mellan 20 och 200 Hz. Det har jag gjort på liknande sätt i andra program jag har.

En sak som gör att det bär emot är dock att jag tycker att finesser ska hjälpa en att fokusera på rätt saker. Om man lägger in en hörbarhetströskel på grupplöptid, bör man då inte lägga en liknande linje, eller snarare ett intervall, på tonkurvan? Det skulle innebära två streck på 0,1 dB avstånd som man ska knöka in tonkurvan emellan.

Jag tycker att det är en ganska intressant jämförelse faktiskt, för den säger hur oerhört oviktig grupplöptiden är i förhållande till tonkurvan, dvs hur nära man är att få den ohörbar. Risken med hjälplinjen är att man optimerar mot att hamna under hörbarhet med grupplöptiden på bekostnad av en tydligt hörbar påverkan på tonkurvan.

Å andra sidan har jag ju lagt in andra saker på allmän begäran i Basta!.

[Svante]

Hmm, nu ligger den där, i min nästa Betaversion. En sak som ändå är bra med den är att den visar hur svårt det är att nå hörbar grupplöptid. Den kanske får vara kvar.

Finns det några publikationer om den där formeln (0,8/f)?

[Naqref]

Finns det några publikationer om den där formeln (0,8/f)?

MoLt?

[-Martin-]

Det bör nog vara en artikel eller ett föredrag från AES (eller liknande) är min bedömning.
Hälsningar
Martin