"Nytt" sätt att utvärdera hifi??

[Moment-23]

Något som är motsägande är de som förespråkar ett transparent ljud, men samtidigt är de inte främmande för att använda tonkontroller eller parametrisk eq . Hur stämmer det med en transparent ljudåtergivning.

Själv är jag allergisk mot tonkontroller, tycker de färgar alldeles för stort område (har förövrigt inga heller längre).

Förkaringen jag fått, jag gör dock inte anspråk på att alla ser det på det sättet, är att tonkontroller och parametrisk eq används på dåliga inspelningar för att "rätta till det" så att det blir mer transparent/mindre färgande.

Om man har mycket material som är dåligt inspelat/mastrat så blir det väl ganska mycket rattande kan jag tänka mig.

För min egen del rör jag aldrig tonkontrollerna, de är bortkopplade. Jag vet inte hur stort detta problem är för andra. Jag själv har nästan inga inspelningar som låter dåligt, men så har jag ju inte heller en transparent anläggning

[Callisto]

Något som är motsägande är de som förespråkar ett transparent ljud, men samtidigt är de inte främmande för att använda tonkontroller eller parametrisk eq . Hur stämmer det med en transparent ljudåtergivning.

Själv är jag allergisk mot tonkontroller, tycker de färgar alldeles för stort område (har förövrigt inga heller längre).

Förkaringen jag fått, jag gör dock inte anspråk på att alla ser det på det sättet, är att tonkontroller och parametrisk eq används på dåliga inspelningar för att "rätta till det" så att det blir mer transparent/mindre färgande.

Om man har mycket material som är dåligt inspelat/mastrat så blir det väl ganska mycket rattande kan jag tänka mig.

För min egen del rör jag aldrig tonkontrollerna, de är bortkopplade. Jag vet inte hur stort detta problem är för andra. Jag själv har nästan inga inspelningar som låter dåligt, men så har jag ju inte heller en transparent anläggning

Men visst är det lite motsägande. Vem säger att en inspelning är "dålig" och måste justeras med kontroller. Han som mastrade skivan kanske ville att det skulle låta precis så som det gör. Om det är godtyckligt så uppstår nästa problem. Vad är en dålig inspelning som behöver justeras. Svaren är antagligen lika många som lyssnare och då faller det här med att det ska vara "transparent".

[Bill50x]

Och det kanske är så att de inte blir lyssningströtta av "en frånvaro av en överbetoning av övre basregistret" utan kanske närvaron av något annat, tex en skrikig diskant? Är du så säker på att det kan uteslutas?

Visst kan det vara så. Men lika gärna en frånvaro av gnista, nerv, engagemang, kanske så enkelt som dynamik?

Pioneer dvd686, eller nåt, har ju fått strålande kritik av såvä LTS som CarlssonPlanet. De Linnister som lyssnat på apparaten har samstämmigt sågat den som tråkig och intetsägande. En rörig och icke sammanhållande återgivning.

Frågan är ju hur apparater normal testas? De gånger jag bevistar sådana övningar spelas det alltid fram en massa lugn, halvjazzig musik, med hifimässigt utomordentligt goda inspelningar. Det plingas och knäpps och man hör tydligt hur (de närmickade) strängarna vibrerar. Men om man istället tar fram en gammal skitig live-inspelning med Lou Reed - vilken spelare låter då "bäst"? På en normalt accepterad spelare som 686 låter denna skiva förmodligen kass och vips så hänvisar man till att spelaren minsann visar skillnaden mellan dåliga och bra inspelningar. Men det kan ju lika gärna vara den högaktade spelaren som inte kan återge det som är viktigt för att musiken ska komma fram, ordning och reda, rytm, enkelhet att följa melodislingor och enskilda musikers "turer".

/ B

[Harryup]

Har lyssnat en hel del på 668 och 868. Och ja inte är 668 den som låter bäst vid en jämförelse.
Då kommer ju vän av ordningen att påstå att den har ju klarat F/E-lyssning enligt LTS metoden, fast det visade sig ju bara vara rykten.
Sent om sider så klämde ju IÖ fram att den inte alls var testad så utan att det var IÖ som lyssnat på den och tyckt den var bra. Fast det tog ju 2-3 år av diskussioner här där den försvarades med näbbar och klor innan försvararna fick reda på att dom hade blivit lite väl snabba med att påstå dess ofelbarhet.
Tänk om det hade häänt det andra lägret, jösses vilket tjat det hade varit i varenda tråd om att dom ljugit om det.
Så att testa den blint enligt tunedem skulle vara intressant.

mvh/Harry

[lennartj]

Vem säger att en inspelning är "dålig" och måste justeras med kontroller. Han som mastrade skivan kanske ville att det skulle låta precis så som det gör. Om det är godtyckligt så uppstår nästa problem.

Jag säger om en inspelning är dålig. Om en en artist jag tycker om drabbats av/pådyvlats en klåpare som mastrat sönder inspelningen använder jag de medel jag har till förfogande för att få inspelningen acceptabel för mig att lyssna på. Går inte det åker den ut!
Bra inspelningar behöver inte spelas via tonkontroller och andra tweaks.
Å andra sidan anser jag det vara fel att spela utan rätt justerad loudness om man beroende på kringboende eller eget humör inte har lust att spela på full konsertnivå!

[lennartj]

Till åtskilliga inspelningar finns det god information om vilka högtalare som använts vid mixning/mastring och det är långt ifrån alltid grejor som har rak tonkurva. Om mina högtalare har rakare eller åtminstone annorlunda tonkurva, är det då inte mer "transparent" återgivning om man kompenserar för skillnaden?

[Moment-23]

Men visst är det lite motsägande. Vem säger att en inspelning är "dålig" och måste justeras med kontroller. Han som mastrade skivan kanske ville att det skulle låta precis så som det gör. Om det är godtyckligt så uppstår nästa problem. Vad är en dålig inspelning som behöver justeras. Svaren är antagligen lika många som lyssnare och då faller det här med att det ska vara "transparent".

Håller med. Och om man dessutom använder en anläggning som fått transparensstämpeln så gör man sig till domare över vad som är transparent när man ska kompensera för en dålig inspelning.

Det vore kul som en ren övrning att ta en transparent förstärkare och spela "dåligt" material, dock sådant som kan justeras via tonkontroller. Sedan skulle ett antal personer som anser sig gilla transparent återgivning få justera tonkontrollerna tills de ansåg att färgningen var kompenserad.

Det skulle vara intressant att se resultatet efter detta, dvs hur mycket varje person justerat tonkontrollerna. Jag har svårt att tro att alla justerat exakt lika mycket. Och om de justerat olika så är det något som inte stämmer, alla kan ju inte ha "rätt" dvs transparens kan ju svårligen inträffa vid olika lägen på tonkontrollerna

[Moment-23]

Frågan är ju hur apparater normal testas? De gånger jag bevistar sådana övningar spelas det alltid fram en massa lugn, halvjazzig musik, med hifimässigt utomordentligt goda inspelningar. Det plingas och knäpps och man hör tydligt hur (de närmickade) strängarna vibrerar. Men om man istället tar fram en gammal skitig live-inspelning med Lou Reed - vilken spelare låter då "bäst"? På en normalt accepterad spelare som 686 låter denna skiva förmodligen kass och vips så hänvisar man till att spelaren minsann visar skillnaden mellan dåliga och bra inspelningar. Men det kan ju lika gärna vara den högaktade spelaren som inte kan återge det som är viktigt för att musiken ska komma fram, ordning och reda, rytm, enkelhet att följa melodislingor och enskilda musikers "turer".

/ B

Är det verkligen så, att det är "snällt" material som spela vid F/E lyssning? Om det stämmer så är det ju inget vidare. Jag vill ju att apparaten ska få bekänna färg

[Moment-23]

Har lyssnat en hel del på 668 och 868. Och ja inte är 668 den som låter bäst vid en jämförelse.
Då kommer ju vän av ordningen att påstå att den har ju klarat F/E-lyssning enligt LTS metoden, fast det visade sig ju bara vara rykten.
Sent om sider så klämde ju IÖ fram att den inte alls var testad så utan att det var IÖ som lyssnat på den och tyckt den var bra. Fast det tog ju 2-3 år av diskussioner här där den försvarades med näbbar och klor innan försvararna fick reda på att dom hade blivit lite väl snabba med att påstå dess ofelbarhet.
Tänk om det hade häänt det andra lägret, jösses vilket tjat det hade varit i varenda tråd om att dom ljugit om det.
Så att testa den blint enligt tunedem skulle vara intressant.

mvh/Harry

Ja, där ser man. Det har ju varit som en absolut sanning det här med Pioneer 668, inte bara här utan även på andra forum.
Och så har den inte ens passerat nålsögat

[Nattlorden]

Har lyssnat en hel del på 668 och 868. Och ja inte är 668 den som låter bäst vid en jämförelse.
Då kommer ju vän av ordningen att påstå att den har ju klarat F/E-lyssning enligt LTS metoden, fast det visade sig ju bara vara rykten.
Sent om sider så klämde ju IÖ fram att den inte alls var testad så utan att det var IÖ som lyssnat på den och tyckt den var bra. Fast det tog ju 2-3 år av diskussioner här där den försvarades med näbbar och klor innan försvararna fick reda på att dom hade blivit lite väl snabba med att påstå dess ofelbarhet.

Fast det där var väl knappast en korrekt beskrivning av vad IÖ sade hade gjorts...

(Bara för att inte låta detta inlägget stå emotsagt som varande en sanning)

[Almen]

Jag vet varken vad tunedem-anhängare menar med "traditionella" apparater eller varför de blir lyssningströtta av en frånvaro av en överbetoning av övre basregistret.

Jag tror inte du har riktig kläm på vad tunedem är heller.

Nej, det är ju det jag skriver! Om igen: JAG HAR INTE PRATAT OM TUNEDEM SPECIFIKT!

Jag gav endast ett exempel på en sameness-färgning som ökar känslan av taktfast rytm.
---
...vad jag kommenterar är hans syn på vad som kan vara "rytmisk" färgning och sameness i allmänhet
---
...såsom jag skrev det: ett exempel på en färgning som ger ökad stampa takten-känsla.

[Almen]

Ingen aning. Om du läser mina svar till harryup så kan du se att vad jag kommenterar är hans syn på vad som kan vara "rytmisk" färgning och sameness i allmänhet, inte Linn i synnerhet.

Nja, jag tror bestämt att du uttryckt detta om just linn, om inte i denna tråd så i tidigare trådar. Du får rätta mig om jag har fel.

Jag rättar dig: du har fel.

Traditionella apparater kan väl ses som icke linn och icke naim.

Och vad sjutton har "alla apparater som inte är Linn eller Naim" gemensamt?

...denons hemmabioreceivrar, som av många anses ha väldigt lite färgning.

Anser du att LTS redovisade F/E-lyssningar har några formella felaktigheter? Eller har du några andra lyssningstest där kraftiga färgningar av Denon-receivrar detekterats?

Och det kanske är så att de inte blir lyssningströtta av "en frånvaro av en överbetoning av övre basregistret" utan kanske närvaron av något annat, tex en skrikig diskant? Är du så säker på att det kan uteslutas?

Det kan man självklart inte utesluta. Men om en förstärkare har väldigt litet färgning, så beror inte den skrikiga diskanten på förstärkaren utan på något annat, eller hur?

Det här avsåg alltså frågan om hur de olika "lägrena" (tunedem resp. F/E förespråkare) kunde bli lyssningströtta av exakt motsatta saker.

För det första förstår jag inte hur du kan få det till helt motsatta saker. För det andra: är det konstigt att olika personer blir lyssningströtta av olika saker?

Jag har inte funnit några som helst indikationer (medelst lyssning) på att nyare linnapparater skulle överbetona vissa register. Det är för övrigt samma apparater som via lyssning och mätning fått väldigt goda omdömmen i bla stereophile, som transparenta återgivare. Det är ju allmänt accepterat här att stereophiles omdömmen och mätningar är att lita på, och då gäller det väl även om de skriver något bra om linn?

Jo, deras mätningar, i alla fall. Och eftersom de delar dessa goda mätvärden (och likartade omdömen) med många andra apparater så tror jag inte att det är så stor skillnad mellan Linn&Naim och "alla andra apparater".

Jag kan bara dra samma slutsats som jag skrivit i tidigare inlägg att en bra transparant och tidskorrekt apparat också kommer att klara sig bra i tunedem. Det är vad jag tror.

Du kanske också tror något som du gärna delar med dig?

Nej, om just tunedem specifikt tror jag ingenting, som sagt. Men jag har känslan av att apparater som färgar väldigt litet har en god förmåga att förmedla "rytm". Det är möjligt att vi pratar om samma sak.

[Nattlorden]

8O Och vad sjutton har "alla apparater som inte är Linn eller Naim" gemensamt?

Dagens enklaste! "Det står inte Linn eller Naim på dem"

[Almen]

Är det verkligen så, att det är "snällt" material som spela vid F/E lyssning?

:D OK, jag vet inget om tunedem och du vet inget om F/E-lyssning.

Med tanke på att det är endast ett fåtal apparater (någon procent?) som inte kunnat påvisas som färgande, så är nog testmaterialet som LTS använder ganska avslöjande, eller vad tror du?

[Richard]

På LTS hemsida finns det en utförlig redovisning vad en F/E test går ut på. Detta eftersom så många här inte verka veta vad en F/E test är.

Då man förstår hur denna test genomförs inser man lätt att det troligen är den absolut mest trovärdiga och objektiva test av apparater som finns.

I övrigt kan jag finna det synnerligen konstigt att inte en enda apparat från "tunedem" falangen klarat denna test med hedern i behåll.

Det tål att tänka på en stund.

H. Richard.

[Almen]

8O Och vad sjutton har "alla apparater som inte är Linn eller Naim" gemensamt?

Dagens enklaste! "Det står inte Linn eller Naim på dem"

Duh...

[Richard]

Jag tycker inte att man kan kalla tunedem anläggningar för att lägga på sameness.
Sameness är för mig mera irriterande diskant på all musik, eller avsaknad av dynamik vid avspelning.

EQ:a baskaggen med en höjning runt 100 Hz och skär bort allt under 40 Hz så skall du få se på taktfast sameness! Allvarligt, det låter mycket mer omedelbart "tight" och "rytmiskt" då, det kan vem som helst som varit i en studio verifiera.
-------------------------------------------------------------------------------------

Då skulle jag vilja se bevis för att tunedem förespråkande tillverkare har infört detta genomgående i sina apparater.
Att LP12:an hade vissa beskaffenheter är inte ett bevis på att det är ett genomgående komcept Linn har i sina CD maskiner eller nätverksspelare, eller i sina förstärkare eller genomgående i sina högtalare.

mvh/Harry

Inte i cd-spelarna och förstegen- men genomgående i högtalarna
( detta kan jag med säkerhet påstå, eftersom jag ägt ett stort antal tunedemanläggningar, samt lyssnat genomgående på nästan allt, undantaget Ackuratserien. )
Slutstegen finns det inte mycket mätbara infon om, dock.

Intressant är också att de moderna tunedemhögtalarna, såsom tex. majik 140 låter mycket mera neutralt- mycket mera diskantrikt än de äldre modellerna. Det låter subjektivt verkligt bra, kan jag tycka. Puckeln i mellanbasen finns förstås kvar.

H. Richard.

[Richard]

Jag vet varken vad tunedem-anhängare menar med "traditionella" apparater eller varför de blir lyssningströtta av en frånvaro av en överbetoning av övre basregistret.

Jag tror inte du har riktig kläm på vad tunedem är heller. Varför skulle "en överbetoning av övre basregistret" resultera i att det är lättare att följa melodislingan? Tunedem handlar inte bara om att "stampa takten". Det handlar om tydligheten i musiken, hur väl melodi och rytm presenteras. Det är alltså inte frågan om att markera takten genom att styra frekvensgången.

/ B

Du skulle bli förvånad, om du visste hur mycket frekvensgången i högtalarna påverkar upplevelsen av " tunedem ".

Detta, i kombination med mild samenesskompression genom biwiring och/eller dynamikfattiga slutsteg skapar goda förutsättningar för ett öronvänligt ljud.
(Men, jag antar att du inte tror mig- och det är ju ok )

H. Richard.

[Harryup]

Jag tycker inte att man kan kalla tunedem anläggningar för att lägga på sameness.
Sameness är för mig mera irriterande diskant på all musik, eller avsaknad av dynamik vid avspelning.

EQ:a baskaggen med en höjning runt 100 Hz och skär bort allt under 40 Hz så skall du få se på taktfast sameness! Allvarligt, det låter mycket mer omedelbart "tight" och "rytmiskt" då, det kan vem som helst som varit i en studio verifiera.
-------------------------------------------------------------------------------------

Då skulle jag vilja se bevis för att tunedem förespråkande tillverkare har infört detta genomgående i sina apparater.
Att LP12:an hade vissa beskaffenheter är inte ett bevis på att det är ett genomgående komcept Linn har i sina CD maskiner eller nätverksspelare, eller i sina förstärkare eller genomgående i sina högtalare.

mvh/Harry

Inte i cd-spelarna och förstegen- men genomgående i högtalarna
( detta kan jag med säkerhet påstå, eftersom jag ägt ett stort antal tunedemanläggningar, samt lyssnat genomgående på nästan allt, undantaget Ackuratserien. )
Slutstegen finns det inte mycket mätbara infon om, dock.

Intressant är också att de moderna tunedemhögtalarna, såsom tex. majik 140 låter mycket mera neutralt- mycket mera diskantrikt än de äldre modellerna. Det låter subjektivt verkligt bra, kan jag tycka. Puckeln i mellanbasen finns förstås kvar.

H. Richard.

Är det då inte dags att skrota jämförelserna med bashöjningar etc. i tunedem anläggningar i jämförelse med F/E-lyssnade anläggningar om det är så att färgningen bara finns i högtalarna?
Detta eftersom högtalare inte F/E-lyssnas ens i godkända anläggningar eftersom det inte går?

mvh/Harry

[Richard]

Bill 50x skrev:

1) Detta har vi hört till leda och mig veterligen har INGEN protesterat mot detta. Självklart har apparater ingen musikalisk intelligens, i alla fall inte återgivande ljudutrustning.

Bra att du tycker det !

2) Vad är en neutral och ofärgad anläggning? Om A har liten färgning i diskanten vid en f/e-lyssning jmf med B, men det är lite lättare att följa musiken i A - vilken är då mest neutral med hänsyn till musiken? Det är lätt att tro att det är diskantavvikelsen som gör det lättare att följa musiken, men så behöver det ju inte alls vara.

Detta att " följa med i musiken " kan man med lätthet göra med en köksradio- om man vill det. Dessa " följa med" skillnader du påstår är så tydliga brukar försvinna om man lyssnar blint. T.ex. är det nästan omöjligt att finna verkliga skillnader mellan en 2000:- cd och en 100000:-. Däremot kan man ju tro att det finns skillnader. Känslor är ytterligt manipulativa- om man inte kontrollerar dessa i blindtest, något som ingen tunedem förespråkare vill göra, undrar varför?

Så om en tunedemoptimerad anläggning inte är neutral, i vilket hänseende är den inte det? Rent ljudmässigt, frekvensgång, dist osv, kanske inte. Men i troheten att förmedla det musikaliska skeendet (vilket kan likställas med troheten att förmedla en rak frekvensgång - INTE att apparaten är musikalisk på något sätt) är ju apparaten faktiskt transparant och neutral.

Frekvensgångskillnader i högtalare kan vara ytterligt effektiva för den subjektiva upplevelsen.

3) Nu upprepar du dig. Har du inte fantasi nog att man kan prata/skriva om apparater som om de vore varelser, även om man naturligtvis vet att så inte är fallet? Om jag säger om mina högtalare "dom låter verkligen musikaliska" så menar jag naturligtvis inte att de är intelligenta som en musiker och förmår ta fram det lilla extra som inte finns i inspelningen. Tror du att vi som använder ett målande språk är dumma i huvudet?

Du får gärna använda målande språk. Jag gör det inte längre.
Naturligtvis är faktiskt.se:s medlemmar inte dumma i huvudet- i synnerhet inte du.

4) En tunedemoptimerad anläggning kan mycket väl uppvisa "sameness-återgivning". Det är ju inte bara möjligheten att följa melodislingor som karakteriserar en ljudåtergivare. Nu är det mest Linn-folk som använder tunedem-metoden men den fungerar faktiskt lika bra på andra grejor. Jag har själv jobbat en del med att få mina DQ10:or på rätt plats, där EN av parametrarna har varit tunedem, men även stereobild, en stabil mittpunkt osv har fått styra.

För min egen del har jag aldrig hört någon tunedemförespråkare prata i termer som neutral eller transparant. Det är något man får på köpet när man lyssnar efter hur musiken kommer fram. För OM det är lättare att följa musiken, OM det känns som alla musiker spelar samma låt (lite överdrivet), OM man hör instrumenten rena och klara (att inte dist smutsar ner) - är inte det då en neutral och transparent återgivning?

För dig personligen är det ju ett subjektivt bra ljud.
Detta har jag inte några invändningar emot.

H. Richard.

[Richard]

Är det då inte dags att skrota jämförelserna med bashöjningar etc. i tunedem anläggningar i jämförelse med F/E-lyssnade anläggningar om det är så att färgningen bara finns i högtalarna?
Detta eftersom högtalare inte F/E-lyssnas ens i godkända anläggningar eftersom det inte går?

mvh/Harry

De slutstegsmätningar jag funnit ( Linn klimax, test i stereophile, slutsteget majik-test i high fidelity )uppvisar vissa anomaliteter som gör att man kanske inte helt kan avvisa eventuell påverkan av upplevelsen av " Tunedem "- speciellt inte i kombination med högtalare som är konstruerade för detta.

H. Richard.

[AVR4000]

Hänger man med i musiken med en köksradio?;)

Tycker att sådana grötar ihop sångtexterna m.m, har diverse skivor som jag "återupptäckt" genom att spela dem på en bra stereo.

Vad det gäller CD-spelare, är det som transport eller används intern DAC?

[Richard]

="AVR4000"]Hänger man med i musiken med en köksradio?;)

Om du vill det.

H. Richard.

[Harryup]

Richard:
Jag håller med hela ditt senaste inlägg.

Om nu Almen påstår att bashöjning är ett sätt att få en mera markerad melodistämma. Är själv inte med på den ordalydelsen då det inte behöver betyda en mera markerad takt. Är basen dålig blir det ju inte bättre för att man får mera av den.
Och du tycker att det är Linn's högtalare som är största boven med sin bashöjning. ( Kan delvis hålla med)

Hur kan det då vara så att vissa förstärkare som ändå mäter rakt upplevs som mera taktfasta? Bortser förstås ifrån felmatchningar och dåliga konstruktioner.
Och varför skulle det vara fel? "Otakt" känns inte som en fördel.

Richard:
Du som varit över på andra sidan
Har du helt släppt att lyssna efter tydlighet i melodislingor eller kan du tänka dig att kombinera och använda delar av tunedem för att optimera dina grejor.

mvh/Harry

[Nattlorden]

Hur kan det då vara så att vissa förstärkare som ändå mäter rakt upplevs som mera taktfasta? Bortser förstås ifrån felmatchningar och dåliga konstruktioner.
Och varför skulle det vara fel? "Otakt" känns inte som en fördel.

Grova gissningar:

Trevlig form av dist vid klippning?

eller på andra hållet...

nog effekt att hänga med i dynamiken?

[Almen]

Om nu Almen påstår att bashöjning är ett sätt att få en mera markerad melodistämma. Är själv inte med på den ordalydelsen då det inte behöver betyda en mera markerad takt.

Nä, jag är inte heller med på den ordalydelsen eftersom jag inte sagt så.

Är basen dålig blir det ju inte bättre för att man får mera av den.

Nej, vad jag sade var typ tvärtom! Vad är det med läsförståelsen idag? Fredagströtthet?

Hur kan det då vara så att vissa förstärkare som ändå mäter rakt upplevs som mera taktfasta?

För att de gör det de skall?

Och varför skulle det vara fel?

Nä, varför skulle det vara fel? Är det en kuggfråga?

[Almen]

...eftersom högtalare inte F/E-lyssnas ens i godkända anläggningar eftersom det inte går?

Jo, det går att F/E-lyssna högtalare. Den diskussionen har ju varit uppe ett antal gånger...

Typ här:

Det går utmärkt att F/E-lyssna alla delar av anläggningen.
---
Högtalarna ställer därtill upp en extra svårighet, nämligen att de bör ses som ett dekodersystem tillsammans med varandra och med rummet, men det hindrar inte att de F/E-lyssningar man ändå kan göra på högtalare (helst i mono faktiskt) kan vara MYCKET avslöjande.

Ok...

[Bill50x]

Frekvensgångskillnader i högtalare kan vara ytterligt effektiva för den subjektiva upplevelsen.

Självklart. För den objektiva också.

Men jag har fortfarande svårt att förstå hur en puckel vid 100 Hz kan påverka så att det är lättare att följa melodislingan på en piccoloflöjt?

Att man kan följa de enskilda melodislingorna i ett komplext verk i en "köksradio" är knappast troligt. Om man inte är musiker/extremt intresserad och redan har alltsammans i huvudet.

Att "förstå" melodin i en tramsig Whitney Houson-låt låter sig nog lätt göras i den tänkta köksradion...

Musik som för mig är extremt avslöjande är flera av Zappas skivor. När man väl lärt sig skivorna kan man lyssna på dem i skäligen enkla anläggningar men åtminstone jag själv har givit tummen ner till flera av hans skivor - för att sedan i bättre anläggningar upptäcka värdet i dom. Och med "bättre" menar jag just anläggningar där musiken låter homogen, självklar, där man lätt följer med i melodislingorna. Och det har varit på komplett olika anläggningar, gemensamt har varit att anläggningarna är komponerade av människor med musiköra, med förmågan att få delarna fungera ihop oavsett vad det står på frontplåten eller vilken konstruktionsprincip grejorna är gjorda efter.

/ B

[Nattlorden]

Men jag har fortfarande svårt att förstå hur en puckel vid 100 Hz kan påverka så att det är lättare att följa melodislingan på en piccoloflöjt?

Det tror jag nog inte att någon påstått heller...

(konstigt att ett exempel skall tolkas som om det vore ett svar på allt)

[Martin]

Men jag har fortfarande svårt att förstå hur en puckel vid 100 Hz kan påverka så att det är lättare att följa melodislingan på en piccoloflöjt?

Man kan ju göra området mellan 3-7kHz dominerande över resten så att övertonerna "tonas ner". Då kan man tänka sig att man kan få ett tydligare fokus på grundtonerna i de uppmärksamhetspockande och genomträngande intrumenten. Sedan höjer man området runt 1kHz också, kanske 700-1500Hz för rösternas skull. Till sist kryddar man med en liten resonant puckel runt 70-80Hz för att få den rätta karaktären av skjuts och rytm i basinstrument och trummor.

Det kommer kanske låta skräp och vara jobbigt att lyssna på kan man tycka, ge lyssningströtthet osv men det kan säkert ge en fin rytm och melodislingafokuskänsla. Mycket av musiken är ju uppbyggd på liknande sätt och har ganska snäva frekvensområden som är standard för vad man brukar spela inom. Sedan har hörseln sina prioriterade frekvensområden. Man kan nog göra mycket bara mha totala klangfärgen och då har vi inte ens gått in på vad man kan göra med frekvensgång i 3 dimensioner.

edit: Ah! Här har vi ju en sån:


Krell LAT-2 (står för lossless-audio-transducer det ni!). Finns fler liknande. Tror inte det är en tillfällighet.