Fragment ur en sång jag hört som barn har etsats sig fast i mitt medvetende, eller snarare, är omöjliga att bli av med. Jag ber härmed forumet om hjälp att spåra detta stycke musik som jag skulle vilja lyssna på ännu en gång i förhoppning att bli kvitt dess enerverande ständiga närvaro.
Så vitt jag kan minnas så handlar den om en "Doktor Plommonstam" som "kom genast och sa 'Hjärtligt tack för senast'", eller något som påminner om detta. Jag tror att det var en Povel Ramel-sång, eller åtminstone i dennes anda. Är det möjligen någon som minns sången eller kanske till och med har den i sin ägo?
/en john som någon gång måste få ett slut på denna fåniga olåt
