Pinnick skrev:Eftersom tråden handlade om prestanda hos billiga och dyrare system så undrade jag lite över lite saker.
IngOehman, Menade du att man med högre "träffprocent" kan lyckas hitta bra hifi/krona i hifiklubbens prisklass ungefär? Alltså att det är mest prispress/prestanda just för ca 5 kkr receivrar, 10kkr högtalare osv. som kallas mellan-hifi?
Det var inte det jag avsåg säga, men: Ja.
Visst är det så. Även där gör man sig dock en otjänst om man tror att det är en statistisk frågan. Det vill säga om man låter slumpen bestämma och inte söker upp det bästa, Skillnaderna är ju inte obefintliga, och det som är allra bäst är verkligen mycket bättre än det som är medelbra i prisklassen.
Pinnick skrev:Det är sämre träffprocent att få bra bangforthebuck med ett alltiettsystem från siba för 6000:- än ett för kanske 20000:- ? Dessutom kanske det är ännu sämre om man går upp högt i pris?
Att mäta bangforthebuck (BftB) är ju rätt svårt och måste nästan vägas mot köparens drömmar, men jag tror att jag kan klämma ur mig ännu ett försiktigt: Ja.
Jag tror det är som du skriver. Men det är som sagt svårt att mäta BftB på en apparat. Den som har låga krav kommer nog att tycka att det billigare systemet (som ju låter det också) ger mest BftB. Det skulle jag i varje fall gissa.
Pinnick skrev:Jag tolkade inte testet i inlägg ett som att det var ett bevis på att billgare är bättre, utan att ett turligt råkade sammanfalla med att mellan-hifi väl kanske då ger mest bangforthebukkk statistiskt.
Jag vill nog se det så jag också. Testet hade kanske varit meningsfullare om den gjorts tillsammans med någon som velat försvara idén att "dyrt = bra". Helst då också någon som plockat ihop den dyra anläggningen och sagt att den var en bra exponent för hur långt man kan komma.
Pinnick skrev:Detta enligt den s.k. tryffelskalan?
Undrar om nån fattade vad jag menade?

Jag tror jag förstod vad du menade, och jag tror det är viktigt att minnas att den 100-gradiga tryffelskalan snarast uppvisar en prisproportionalitet (när sådan alla föreligger) om man ser till felfrånvaron.
Man bör alltså inte förvänta sig att K (kostnaden) skall vara proportionell mot T tryffelfaktorn, ens statistiskt. (K = k*T)
Snarare gäller ekvationen:
K = k 50/(100-T)
Där K är kostnaden, k en konstant, och T är tryffelfaktorn på ett objekt i F/E-lyssning. (Varje sorts objekt har olika värde på k.)
Jämför man grunkorna A och B och finner att A får 61 medan B får 80 i T, så tycker jag det känns rimligt om de kostar 1,28*k respektive och 2,5*k (en halvtaskig pryl som får 50 i tryffelfaktor får K = k).
Men man vill se T stiga mot hundra blir det allt svårare att göra grunkan, och med samma ekvation (som ju visar just detta) blir det inte främmade att tycka att det är okej att prylarna C och D som renderar T = 95 respektive 99 får kosta 10*k respektive 50*k. (Hur mycket pengar det nu är...) Grunkan som erbjuder T = 99,99 får kosta svindlande 5000*k.
Tror alltså det är ofrånkomligt att man måste vara beredd att acceptera ett sådant samband, och att den förnuftiga infallsvinkeln därför är att fokusera på de svaga länkarna (de som har längt kvar till T=100) eftersom det är där en investering ger mest BftB!
Vh, iö
- - - - -
PS. Det här med BftB igen: Jag som konstruktör är ju väl insatt mekanismerna som ger en ekvation i stil med K = k 50/(100-T), och därför känns det för mig som om alla apparater som uppfyller ekvationen är lika prisvärda!
Men för att man skall kunna tycka så, så måste man ju ha en återgivningsorienterad syn på HiFi. Annars går det ju inte att svårighetsbedöma uppdraget överhuvudtaget.
För att man skall kunna mäta något måste man helt enkelt ha både en måttstock och ett börvärde.
Den som är renodlad subjektivist föreställer jag mig har svårare att definiera börvärdet för sig själv som något mätbart. Renodlade objektivister lider förstås av ett liknande problem - att de inte kan vara säkra på att de valt rätt mätetal (att jag kan vara rätt säker på att deras börvärde är alldeles för kantigt). En intressant sak i sammanhanget är att de som anser att prislappen är en bra variabel att titta på - faktiskt är objektivister i ordets rätta bemärkelse (de litar på det de kan mäta).
Själv tror jag inte på varken objektivism eller subjektivist - det är ju tumregelorienterade förhållningsssätt båda två. Den komplicerade verkligheten är mycket bättre att utgå ifrån, tycker jag.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).