Nej, jag har inte gjort några förändringar i rummet, inga akustikförändringar, har inte ens städat
Inte heller har jag flyttat på högtalarna.
För övrigt har jag inte heller "tweakat" med att vända kontakter, lägga kablar på tudelade tennisbollar eller lekt med några Shakti-stenar.
Vad jag däremot märkte är att det nu låter mindre bra från datorns ljudkort i jämförelse med tex skivspelaren än vad det gjorde tidigare. Det tar jag som intäkt för att elektroniken är mer avslöjande.
Men, vad vi ibland (alltid?) har lite olika åsikter om är hur stora skillnader det är mellan olika produkter. Många menar att det är störst skillnad mellan olika högtalare och rum. Och det kanske är så, men är det den
viktigaste skillnaden?
Örat (eller egentligen hjärnan) är ganska bra på att "neutralisera" akustik, var det inte Svante som vandrat omkring på KTH med mikrofoner vid öronen och spelat in olika rumsakustik? Skillnader man inte ens tänker på i det dagliga livet blir helt plötsligt mycket tydliga när man sitter och jämför i samma miljö (tex i hörlurar).
Alltså, ett antal av en högtalares egenskaper, tillika akustiska skillnader, är något som vi kan hantera och borde inte störas av naturliga variationer. Och, spelar det då någon roll om det är ett rum som ger en ljus eller mörk klang eller om högtalaren ger denna skillnad? Vid direkta jämförelser kan skillnaderna verka stora, givetvis mycket större än mellan två kompetent utförda cd-spelare. Men återigen, är de viktiga?
Om vi istället bedömmer och jämför olika elektronikapparater så är deras påverkan på signalen mindre, men den ligger i vissa avseenden inte inom det område som hjärnan hanterar. Jag tänker inte spekulera i vilka områden, men jag
kan tänka mig att hjärnan lättare kommer överens med linjära skillnader än icke-linjära. Vid snabba lyssningar är det ofta mycket lättare att identifiera linjära skillnader. Men är de
viktigast?
Idag vet vi ganska väl om hörbarhetströsklar för diverse distorsionsformer, i alla fall när man testar dom enskilt. Men min erfarenhet är att när man jämför direkt, tex två cd-spelare, så hör man ingen större eller ingen skillnad (om inte någon apparat är sällsynt dålig) men efter ett tag märker man att man föredrar den ena apparaten framför den andra. Jag är för övrigt mycket säker på att om man kan belägga dessa skillnader så finns dom också mätmässigt. Det är alltså inte frågan om något flummigt högre väsen som apparaterna innehar och som påverkar oss lyssnare.
Jag har för övrigt jämfört en annan sak medan jag håller på och leker. I ett försök att minska antalet apparater kopplade jag in en billig Proton P1100 förförstärkare som ju innehåller ingång för pickuper, såväl MM som MC. Och en MC har jag och den förstärks med en Linn Linto som idag betingar ett pris på nästan 16 tusen. Min tanke var att om jag kunde ersätta den med bara ett minimalt tapp i ljudkvalité skulle jag kunna få ganska bra med slantar (brukar gå att få ut 10-12 tusen) att satsa på andra delar av kedjan där de kan göra större nytta.
Att spela CD, radio eller "dator" genom Proton lät ganska hyggligt. Ibland tom svårt att vid snabb jämförelse skilja från mitt försteg som kostar nio gånger mer (Proton, begagnad, betalade jag 0,5 kkr för). Men att spela vinyl? No way! Det lät så illa genom Proton att redan en snabb lyssning sent på kvällen med minimal volym (känsliga grannar) sa mig att det inte var ett alternativ. Nästa dag kunde jag lyssna på lite mer normal/hög volym och det var ännu dj..igare*. Men återigen, via Linto och en linjeingång så lät Proton förvånansvärt bra och det började rocka igen. Här måste det ha varit fråga om en rejäl missanpassning men det visar ändå att det
kan skilja ganska så rejält även i elektroniken.
Ja, det var en liten utvikning från den upplevda skillnaden i akustik när jag bytte apparater.... men vafa... det är ju min tråd
/ B
* det dåliga ljudet yttrade sig i blöt, fet och oartikulerad bas. Men det distade inte, mellan- och diskantregister kändes OK.
, inte...
