Jag har tyvärr inte något superbra tips på något specifikt steg, men vad
som är idealiskt kan jag ju berätta lite om.
Så här är det: Det man behöver är ett slutsteg som kan svinga 40-45 volt
RMS! (Vilket även kan skrivas 56,57 - 63,64 V peak.)
Detta gäller för alla Ino-basmoduler som heter ...Y, alltså både produndus-
och infra-systemen av storlek Y.
40 volt RMS är 200 W "åttaohmseffekt", 45 V rms är lite drygt 250 W
"åtta-
ohmseffekt". Mer är så behöver man inte, och man kan till och med ifråga-
sätta om det är någon fördel att ha det. Är det ett linjärt slutsteg gör mera
effekt bara att det går varmt i onödan, och riskerar att leda till ett fulare
överstryningsbeteende än nödvändigt.
Samma grundprinciper som för toppsystem (alltså att mera effekt alltid är
något bra om programmaterialet är dynamiskt) gäller absolut inte för
basmoduler som bara arbetar under sisådär 80 Hz. Tvärtom är det bara
bra att spänningen tar slut när man kommer i närheten av fullt linjärt
membranutslag, eller strax därefter. (Nåja, det finns ett mycket mera full-
ständigt och komplext svar på det, men det får vara för idag.)
Sen har vi belastningsfrågan...
Tyvärr är det ju ovanligt att slutstegstillverkare anger slutstegens för-
måga i termer av RMS- eller klipp-spänning och utimpedans, så man är
tvungen att deschiffra de verkliga egenskaperna från den stundtals i sig
kryptiska och inte sällan felaktiga (faktiskt inte sällan underdrivna!)
informationen som de erbjuder i broschyrerna. En extra svårighet därvid-
lag är att det egentligen är transient effekten som är intressant, inte den
långvariga effekten som ju ändå praktiskt taget aldrig kommer att vara
aktuell med musiksignaler av sådant slag att man alls vill spela dem på
gränsen till systemets förmåga.
Men ungefär så här kan kan tänka:
1. Slutsteget bör ha en redovisat uteffekt i trakterna av 250 W i 8 ohm.
Vilka eventuella jätteeffekter de än redovisar i superlåga impedanser
hjälper det inte det allra minsta om de inte kan ge en rimligt hög åttaohms-
effekt*.
2. Om slutsteget påstås ha en strömbegränsning som kan ställa till med
besvär om man belastar den hårdare än med en äkta 4 ohmshögtalare,
är det eventuellt inte lämpligt för att driva tre stycken parallellkopplade
infra Y per kanal (som ger en nominell impedans om 3 ohm, eftersom de
ligger på 9 ohm styck).
3. Om slutstegstillverkaren redovisar en effekt i 4 ohm som är i varje fall
400 W och det ser ut som om nätdelskondensatorerna har en sammanlagd
volym om i varje fall en halv liter, finns det goda skäl att tro att det utan
vidare klarar att leverera 750 W kortvarigt i 3 ohm, vilket räcker alldeles
utmärkt.
Vh, iö
- - - - -
*Allmän varning till den som inte förstår begrepp som effekt och spänning:
Om en tillverkare redovisar 1000 W i 0,5 ohm, så säger det egentligen bara
att effekten (trot eller ej) är alldeles för
liten, på grund av att den är
anpassad till impedanser som inte är aktuella.
1000 W i 0,5 ohm är 22,36 volt RMS, och kan betyda att effekten i 8 ohm
är så liten som 70 W.
Kort sagt: Man skall inte låta sig imponeras av jätteeffekter i impe-
danser som inte är aktuella att ansluta ändå, och i det stora hela är det
vilket spänning ett slutsteg kan leverera i aktuell last som är det intressanta,
den effekt (primärt uppvärmning) som uppstår kan man därför betrakta
som mest en bieffekt.
Det verkliga målet är ju att alstra ljudtryck, och det som behövs för att
göra det är spänning (som sekundärt driver en ström, så att det uppstår
en effektförlust).
Alla Ino audios högtalare är i princip att betrakta som spänningsstyrda.
Även om de är definierade via en drivimpedans om 0-0,2 ohm.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
