Vem är du, och vad gör dig mera till den du är?

[phloam]

Fan va skönt det vore om man kunde göra så. För mig, som anser musiken är det som är viktigt, så är apparaterna bara medel för komma till musiken och rätt ointressanta. Visst, dom kan se fula eller fina ut men jag väljer hellre söt tjej som har något i huvudet än en vrålsnygg tjej som är korkad.

Jo men även dessa val säger ju en del om en själv, det är inte _helt_ ointressant. Ofta är det ju bara slumpen som gör att det blir som det blir. Och dessutom så vore det väl inte fel med apparater som både ser ut precis som man vill _och_ presterar bra? Alltså har det betydelse

[subjektivisten]

Nej, men jag väljer MYCKET hellre något som presterar bra istället fär ser bra ut. Men visst, kan den se bra ut också så är det en fördel. Dock så verkar många audiofiler mest vara intresserad av design.

[petersteindl]

Fast frågan var alltså inte hur mycket någonting säger om dig som person - bara om "din musik" är en större del av dig än "din anläggning". Ingen speciellt svår fråga.

Och för den vars musik och/eller apparater inte betyder någonting överhuvudtaget fanns även alternativ tre.


Vh, iö

Musik är viktigare än apparater. Musik är en viktig del av mitt liv men inte dominerande. Om alt 3 innebär att varken musik eller apparater betyder något är det också fel, för det gör det, då återstår alternativ 4, eftersom jag tydligen inte förstod frågan

Ja, det är nog det rätta svaret. Men om du hade låtit bli att försöka missförstå så skulle du, givet vad du berättat, ha röstar på 2.

Ångrar att jag tog med allternativ 4 alls.


Vh, iö

Ingvar, det är vad jag kan se ingen som försöker missförstå din frågeställning, i alla fall inte jag. Det är snarast så att jag lägger ned tid och möda just på att försöka förstå den djupa innebörden av din frågeställning.
Med ditt facit om vad du egentligen menar så är det enklare att fylla i dina frågor. Dock är det så att just tolkning av ord d v s hur vi personligen uppfattar ords betydelse verkar vara en betydligt mera dominant del av vår identifikationsprocess. Jag har helt enkelt en annan uppfattning om vad som menas med "att identifiera sig med" eller vad ”identifikation” innebär. Förutom detta så använder du ordet ”signifikant”. ”Signifikant” betyder för mig något som är betydelsefullt, väsentligt, som har en stor del, och i det här fallet så skulle det utgöra en signifikant del om vem jag är, ja så pass signifikant att en identifikation är möjlig.

Du ville, vad jag nu förstår, veta musikens signifikans i jämförelse med stereoapparaterna eftersom du nu tydliggjort att det enbart är musik kontra apparater du är ute efter och inget annat. Om du vill veta om stereoapparater antingen är mer eller mindre betydelsefulla än musiken i relation till varandra så är det väl bara att ställa en sådan fråga rakt upp och ner.

Nu har det ju visat sig att vi har en annan värdering av ord och dessutom en annan värdering av våra liv d v s vad vi gör med våra liv d v s hur vi prioriterar att spendera tiden innan vi dör. (En del har ju evigt liv och då är tiden mindre betydelsefull, men det är en parentes i frågan.)

Det är också så att forumskribenternas skilda värdering av själva ordens betydelse för mig är intressant att iaktta.

Identifikation är för mig först och främst en andlig process d v s en själ som jämförs med en ande eller en ande som jämförs med en annan ande.

Jag skriver detta just nu eftersom du har uttryckt ett intresse av ande. Jag har definitivt inte glömt frågeställningen i den andra tråden. Återkommer så småningom med svar där också, som sagt, tiden är för mig inte så betydelsefull. Just nu prioriterar jag att göra andra saker.

MvH
PS

[mapem]

Det fanns en tid då det var status att ha en fin musikanläggning i vardagsrummet. För länge sedan var det en radiogrammofon som skulle trona i vardagsrummet, lite senare en stereo med separata förstärkare. T ex Quad med ESL, det var status det! Det sa något om någons personlighet och exklusiva smak.

I dag ger en dyr hifi-anläggning töntstämpel eftersom alla vet att en hembio för 2995:- är bättre, den har ju fler kanaler! Och gillar man musik som inte är mainstream är man en snobb. Och dagens unga lyssnar bara i datorn.

[Morello]

Min naturalistiska livssyn och de positioner jag intar i diverse filosofiska spörsmål, liksom min människosyn, mitt yrke och mina relationer till mina medmänniskor betyder alla oerhört mycket mer för hur jag ser på mig själv, än min skivsamling eller min musikanläggning eller min mobiltelefon eller min cykel eller mitt armbandsur, spis eller kaffebryggare (med anledning av diverse prylfixerade trådar).

Jag presenterar mig hellre som Humanist, naturalist, värde-nihilist (med avseende på moraliska värdeomdömens ontologiska grund alltså), tillsvidare-ateist (dvs "hård agnosticism - en 6+ på gränsen till 7:a på Dawkins skala) och så vidare, än jag presenterar mig som "ljudbög" eller "hifi-intresserad" eller "musikalisk allätare".

Morgan, det är alltid ett sant nöje att läsa dina inlägg och i förekommande fall kontemplera en stund.

[phloam]

Nej, men jag väljer MYCKET hellre något som presterar bra istället fär ser bra ut. Men visst, kan den se bra ut också så är det en fördel. Dock så verkar många audiofiler mest vara intresserad av design.

Ok! Audiofili och design är kanske närbesläktat på nåt sätt. Som musik och hifi

Det lustiga är ändå (tycker jag) att design och användbarhet är väldigt mycket mer konkret och mätbart olika mellan elektroniska apparater som är nästan helt, eller praktiskt taget identiska vad gäller deras output. (t.ex. CD-spelare)

Stora undantaget är kanske högtalare, men även där spelar designen in väldigt mycket (WAF, någon?).

Men poängen är; sakerna finns där, oundvikligen, de inverkar och varför inte göra nåt bra av det. Typ så menar jag.

[subjektivisten]

Hur många har inte sagt att "spelar ingen roll hur bra pi60 är, kommer aldrig köpa den"? Finns hur mycket trådar som helst på forum där man märker att utseendet är väldigt viktigt på prylarna och att vissa prylar gallras ut endast på grund av sitt utseende.

[berma]

Identifiera sig med ... hum?

Jag kan inte hjälpa att jag fastnade i den här frågan, min första tanke
var att det frågades efter någon slags metafysisk upplevelse i förhållande
mellan materiella ting och mer intellektuella upplevelser som musik.

Madan jag funderade kom frågeställaren med följande förklaring

"- Jag tror att man i mindre eller större mån identifierar sig med
alla sina val som man blivit nöjd med.

Ju mera nöjd och glad man blivit, desto mera identifierar
man sig med dem - desto mera är de en del av ens identitet
och person."

Jaha?, jag köpte en ny häcksax förra sommaren, det var ett val som jag är
mycket nöjd med! Men? kan jag identifiera mig med det valet, eller med
häcksaxen? (OT: Jag vill inte identifiera mig med min förr häcksax som när
den belastades hårt överhettades så till den grad att den tog eld,
motorlindningarna smälte vilket resulterade i ett fundamentalt stopp...
den var definitivt inte en del av mig, ...eller kanske ändå? *hjälp*)

Genom att läsa petersteindl's tolkning av trådskaparens intentioner
förstår jag nu att det som efterfrågas endast är förhållandet mellan
stereoapparaterna och musiken, vilket man tycker är viktigast - typ? Utan
någon som helst viktning getemot annat som kan vara viktig i ens liv,
t.ex. häcksaxar?

mjahaja, vad är viktigast äpplen eller päron, det känns ju enklare.

(politiskt)"Rätt svar" är ju då naturligtvis musiken, apparaterna är ju
bara till för att förmedla musiken, eller ?

Men "Rätt svar" för mig (som i någon mening är, eller åtminstone har varit
fysiker) skulle ju också kunna vara processen att fånga ljudvågor i luften
i ett rum, lagra dessa på ett medium, för att sedan återemmittera
ljudvågorna i ett annat rum.

Men hur kommer apparaterna in då, som ett elektromekaniskt problem som är
intressant att lösa, ja varför inte, det kan väl vara ok, även om man inte
gillar musik.

Få se nu då, vilket är viktigast för min "identitet och person"

Ja musiken är ju viktig men jag avnjuter den helst "levande" eller
försöker utöva den själv, att spela den via apparater är ju mindre kul,
eller ... det kanske är något helt annat?

Att samla på musik är det ok? hyllmeter efter hyllmeter med konserverad
musik, är det ett slags musikintresse? Man kan ju äga musik massor av
musik utan att egentligen lyssna på den, lyssnar jag på mina gamla skivor?
Nja, men jag vill inte vara en samlare, det är inget jag vill identifiera
mig med! det går bort !

hum, får nog fundera en stund till...
svår fråga hum, hum, äpplen eller päron... hum, hum.

mvh

[matson]

Hur många har inte sagt att "spelar ingen roll hur bra pi60 är, kommer aldrig köpa den"? Finns hur mycket trådar som helst på forum där man märker att utseendet är väldigt viktigt på prylarna och att vissa prylar gallras ut endast på grund av sitt utseende.

Vad är det för konstigt med det?

Om man som person hellre omger sig med saker man upplever som fina/snygga än motsatsen, så är det väl inget konstigt att de som inte uppfyller ens krav väljs bort. I ett vardagsrum där kanske fler än bara en själv vistas och det dessutom pågår andra aktiviteter än musiklyssnande/filmtittande så kan jag mycket väl tänka mig att det finns en hel del högtalarmodeller som väljs bort.

Om jag skall köpa ny soffa till mitt vardagsrum och kommer fram till att komfort är det viktigaste, så innebär ju inte det att man kan anta att den får se ut "hur fan som helst".

Edit: Stavning

[Bill50x]

Hur många har inte sagt att "spelar ingen roll hur bra pi60 är, kommer aldrig köpa den"? Finns hur mycket trådar som helst på forum där man märker att utseendet är väldigt viktigt på prylarna och att vissa prylar gallras ut endast på grund av sitt utseende.

Inte så märkligt, hur många gallrar inte bort en bil beroende på utseende? Eller kläder?

Jag tror att man tittar på, eller ser åtminstone, sina hifi-grejor mer än man lyssnar på dem. Ofta är man dessutom inte ensam om beslutet utan någon med kanske större musik- än hifi-intresse vill ha ett ord med i laget.

Min egen åsikt är att (tex) högtalarna får synas, man behöver inte gömma dem bakom soffan. Men de måste vara någorlunda snygga och passa in i det övriga möblemanget. Vad som är snyggt finns det givetvis massor med åsikter om, men en svart fyrkantig låda utan elementskydd tillhör inte min definition på snyggt. Utom möjligen i väldigt speciella miljöer. Men en sådan miljö vill jag inte ha hemma.

/ B

[phloam]

Men hur kommer apparaterna in då, som ett elektromekaniskt problem som är
intressant att lösa, ja varför inte, det kan väl vara ok, även om man inte
gillar musik.

Få se nu då, vilket är viktigast för min "identitet och person"

Ja musiken är ju viktig men jag avnjuter den helst "levande" eller
försöker utöva den själv, att spela den via apparater är ju mindre kul,
eller ... det kanske är något helt annat?

Jag tänker på violinisten - som har en mycket kär ägodel i from av ett unikt instrument som denne känner väldigt väl. Ingen skulle höja på ögonbrynen om denne sade sig känna instrumentets "själ", eller om denne hade ett känslomässiga band till det, såg instrumentet som en del av dennes kropp så långt det nu går.

Men när det gäller hifi-prylar så ska man inte tänka så. Då är det bara "apparater". Trots att när VU-mätarna lyses upp och darrar till av första ljudimpulsen så anser åtminstone jag att lite av samma magi uppstår, som när violinisten lägger an stråken på sitt favoritinstrument.

Precis som en musiker kan jag naturligtvis spela bra musik på vilken välfungerande apparat som helst. Men för att det ska bli nåt speciellt så krävs ett personligt förhållningssätt, kalla det identifikation eller vad som helst, nånting är det och detta något är värdefullt.

[subjektivisten]

Vad är det för konstigt med det?

Ja, jag tycker det. Då behöver man ju inte ens fråga på ett forum om man endast är ute efter designen. Köp det som ser snyggt ut och låt det låta.

[subjektivisten]

Inte så märkligt, hur många gallrar inte bort en bil beroende på utseende? Eller kläder?

Det haltar lite. Det är osm att köpa en bil som är snygg men skakar och går inte snabbare än 50 km/h. Eller köpa kläder som är snygga men som passar uruselt.

[Bill50x]

Inte så märkligt, hur många gallrar inte bort en bil beroende på utseende? Eller kläder?

Det haltar lite. Det är osm att köpa en bil som är snygg men skakar och går inte snabbare än 50 km/h. Eller köpa kläder som är snygga men som passar uruselt.

Nä, varför det? Världen är inte svart/vit. Varför ska en snygg bil bete sig som du beskriver? Skillnaden kan lika gärna vara att a) tar sig runt en tävlingsbana på 2 minuter - 2 sittplatser inget bagageutrymme och b) 2 minuter 20 sekunder (plats för fem personer och bagageutrymme).

/ B

[Alexi]

Jag blev tvungen att svara ingen dera, men vist identifierar jag mig med den musik jag lyssnar på men det är långt ifrån en signifikant del.

[matson]

Vad är det för konstigt med det?

Ja, jag tycker det. Då behöver man ju inte ens fråga på ett forum om man endast är ute efter designen. Köp det som ser snyggt ut och låt det låta.

Att bry sig om designen på ett föremål betyder inte att allt förutom designen på samma föremål är skit samma.

Det blir ju väldigt märkligt att dela in världen i svart/vitt eller av/på.

Vh

[subjektivisten]

Nä, varför det? Världen är inte svart/vit. Varför ska en snygg bil bete sig som du beskriver? Skillnaden kan lika gärna vara att a) tar sig runt en tävlingsbana på 2 minuter - 2 sittplatser inget bagageutrymme och b) 2 minuter 20 sekunder (plats för fem personer och bagageutrymme).

/ B

Därför jag sa att folk har sagt "OAVSETT hur bra pi60 låter så köper jag den inte". Om något så säger det att oavsett hur bra bilen går så väljer man en som går klart sämre för den ser bättre ut.
Handlar inte om svart och vitt utan den gråa vardagen.

[IngOehman]

Fast frågan var alltså inte hur mycket någonting säger om dig som person - bara om "din musik" är en större del av dig än "din anläggning". Ingen speciellt svår fråga.

Och för den vars musik och/eller apparater inte betyder någonting överhuvudtaget fanns även alternativ tre.


Vh, iö

Musik är viktigare än apparater. Musik är en viktig del av mitt liv men inte dominerande. Om alt 3 innebär att varken musik eller apparater betyder något är det också fel, för det gör det, då återstår alternativ 4, eftersom jag tydligen inte förstod frågan

Ja, det är nog det rätta svaret. Men om du hade låtit bli att försöka missförstå så skulle du, givet vad du berättat, ha röstar på 2.

Ångrar att jag tog med allternativ 4 alls.


Vh, iö

Ingvar, det är vad jag kan se ingen som försöker missförstå din frågeställning, i alla fall inte jag. Det är snarast så att jag lägger ned tid och möda just på att försöka förstå den djupa innebörden av din frågeställning.
Med ditt facit om vad du egentligen menar så är det enklare att fylla i dina frågor. Dock är det så att just tolkning av ord d v s hur vi personligen uppfattar ords betydelse verkar vara en betydligt mera dominant del av vår identifikationsprocess. Jag har helt enkelt en annan uppfattning om vad som menas med "att identifiera sig med" eller vad ”identifikation” innebär. Förutom detta så använder du ordet ”signifikant”. ”Signifikant” betyder för mig något som är betydelsefullt, väsentligt, som har en stor del, och i det här fallet så skulle det utgöra en signifikant del om vem jag är, ja så pass signifikant att en identifikation är möjlig.

Du ville, vad jag nu förstår, veta musikens signifikans i jämförelse med stereoapparaterna eftersom du nu tydliggjort att det enbart är musik kontra apparater du är ute efter och inget annat.

Det står redan i den ursprungliga frågan. Jag har förtudligat det om och om igen inte för att informationen saknats, utan för att folk svara på frågan utan att först läsa det som står i den.

Om du vill veta om stereoapparater antingen är mer eller mindre betydelsefulla än musiken i relation till varandra så är det väl bara att ställa en sådan fråga rakt upp och ner.

Ja, om det varit det jag ville veta så hade jag kunnat fråga om det. Men nu var det det som jag frågade om som jag ville veta.

Tycker du att frågorna är synonyma?

Nu har det ju visat sig att vi har en annan värdering av ord och dessutom en annan värdering av våra liv d v s vad vi gör med våra liv d v s hur vi prioriterar att spendera tiden innan vi dör. (En del har ju evigt liv och då är tiden mindre betydelsefull, men det är en parentes i frågan.)

Det är också så att forumskribenternas skilda värdering av själva ordens betydelse för mig är intressant att iaktta.

Identifikation är för mig först och främst en andlig process d v s en själ som jämförs med en ande eller en ande som jämförs med en annan ande.

Ja, så kan det ju vara, även om jag inte skulle blanda det andliga med det själsliga på det sätt du gör.

Frågan är helt enkelt om den musik du äger (och älskar?) har en plats i din själ, om om hifi-apparterna du äger (och älskar) har det? Om så - vilket har störst plats?

Frågan går att formulera på hur många sätt som helst, men det finns ingen formulering som elminerar avsiktliga missförstånd. Det kommer alltid att finnas de som inte vill förstå den (som söker sätt att missförstå den). För många är det roligare att anmärka än att försöka ge det svar som de innerst inne förstår efterfrågas.

Jag skriver detta just nu eftersom du har uttryckt ett intresse av ande. Jag har definitivt inte glömt frågeställningen i den andra tråden. Återkommer så småningom med svar där också, som sagt, tiden är för mig inte så betydelsefull. Just nu prioriterar jag att göra andra saker.

MvH
PS

Det där låter mycket spännande!

Jag har ingen aning om vilken andra tråd du talar om, eller vad det är för frågeställning du nämner, men ja anar att det handlar om ande kontra själ?

För mig är uttrycken rätt självklara. Anden är det enskilda livet själv, själen bor i kroppen som har anden, och den kräver ett medvetande på någon nivå, men är inte medvetandet. Den kan vara vaken när man sover, och sova när man är vaken, eller aldrig, eller alltid. En själ kan lida och njuta, samt utvecklas.

Anden bara är.

Ungefär.


Vh, iö

[petersteindl]

Frågan är helt enkelt om den musik du äger (och älskar?) har en plats i din själ, om om hifi-apparterna du äger (och älskar) har det? Om så - vilket har störst plats?

Jag har ingen aning om vilken andra tråd du talar om, eller vad det är för frågeställning du nämner, men ja anar att det handlar om ande kontra själ?

Vh, iö

Bra, här är din fråga, precis som du själv har skrivit här ovan. Den frågan är betydligt klarare och enklare att besvara och den är för mig inte densamma som originalfrågorna.

Sök och du skall finna.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=23397&start=90

Väl mött
PS

[mapem]

Det var nog så satt jag inte förstod frågan därför att jag läste slarvigt, framför allt läste jag inte alternativ tre ordentligt. Det var ingen medveten missuppfattning, Ingvar!

Mitt musikintresse är starkt, och det är också grunden till det hela. Detta intresser gör också att jag inte bara lyssnar på skivor utan också regelbundet går på konserter, företrädesvis klassisk musik. Och ibland jazz. Nästan aldrig rockkonserter däremot. Lustigt när jag tänker efter: Det har blivit så att jag lyssnar på klassisk musik mest live och på rock mest på skiva. Rockkonserter gör sällan musiken rättvisa på grund av uselt ljud. Skivor gör sällan den klassiska musiken rättvisa på grund av konstiga inspelningar med mångmikrofonteknik som helt tar bort konsertkänslan.*

Vilket osökt leder in på ljudet. Ja, jag är ljudintresserad också och därmed av apparater. Jag vill ju ha något hemma som kan återskapa konsertkänslan, livekänslan. Min teori är att om en anläggning klarar det så klarar den också att återge studioproduktioner så bra som möjligt. Så under årens lopp har jag byggt och modifierat högtalare, bytt apparater, flyttat runt och tweakat och haft mig. Alltid med liveupplevelsen som mål. Dit är det fortfarande långt kvar. Men nu tycker jag ändå det låter rätt hyfsat och har i stor sett slutat med de övningarna.

Design då. Som arkitekt är jag självklart designintresserad, design är viktigt. Ska man ha en massa ljudprylar i vardagsrummet där man vill att det ser snyggt och prydligt ut får de inte se ut hur som helst. När det gäller design har jag minimalistiska ideal. Enkelt och stilrent. Rokoko i svensk, ljus bond-tappning är fint. Modern skandinavisk och italiensk design är också fint. Hifi-prylar ska inte dominera. Det som syns ska vara diskret och stilrent utan blinkande lampor, miljoner rattar och knappar och sånt. Jag är design- och ljudmässigt mycket nöjd med mina sparsmakade Naim-apparater helt utan bjäfs och mina små diskreta Neat-högtalare, i äkta träfaner visserligen, men fyrkantiga lådor rakt av bara. Så jag erkänner, detta spelar en viss roll för mig!


*) Jag var och hörde Alan Gilberts avskedsskonsert i torsdags. Mahlers nia. Inte så rolig musik, och svårspelad. Men trots det ett lysande framförande, sju inropningar, stående ovationer, touché. Konserten spelades in för BIS. Jag räknade till fyrtio mikrofoner! Hur ska man kunna få ihop det till något vettigt! De klassiska skivor jag mest gillar att lyssna på är inspelade med bara två mikrofoner, har jag upptäckt. Människan har två och inte fyrtio öron!

[meanmachine]

Spännande tråd där utfalletär 20% på de som inte förstår frågan. Kanske är det så att var 5:e läsare är dum.

[Bill50x]

Spännande tråd där utfalletär 20% på de som inte förstår frågan. Kanske är det så att var 5:e läsare är dum.

Ja, eller så är frågan fel ställd.

/ B

[PerStromgren]

Spännande tråd där utfalletär 20% på de som inte förstår frågan. Kanske är det så att var 5:e läsare är dum.

IÖ antyder att alla dessa missuppfattat frågan med flit!

[matså]

Min naturalistiska livssyn och de positioner jag intar i diverse filosofiska spörsmål, liksom min människosyn, mitt yrke och mina relationer till mina medmänniskor betyder alla oerhört mycket mer för hur jag ser på mig själv, än min skivsamling eller min musikanläggning eller min mobiltelefon eller min cykel eller mitt armbandsur, spis eller kaffebryggare (med anledning av diverse prylfixerade trådar).

Jag presenterar mig hellre som Humanist, naturalist, värde-nihilist (med avseende på moraliska värdeomdömens ontologiska grund alltså), tillsvidare-ateist (dvs "hård agnosticism - en 6+ på gränsen till 7:a på Dawkins skala) och så vidare, än jag presenterar mig som "ljudbög" eller "hifi-intresserad" eller "musikalisk allätare".

Morgan, det är alltid ett sant nöje att läsa dina inlägg och i förekommande fall kontemplera en stund.

Tack boys för de svåra orden, som jag nu har lagt till i min ordbok, för att lära in. Nu skall jag kontemplera min ordlista en stund.

[meanmachine]

Spännande tråd där utfalletär 20% på de som inte förstår frågan. Kanske är det så att var 5:e läsare är dum.

IÖ antyder att alla dessa missuppfattat frågan med flit!

En tolkning? alltså en subjektiv bedömning?

[matså]

Spännande tråd där utfalletär 20% på de som inte förstår frågan. Kanske är det så att var 5:e läsare är dum.

IÖ antyder att alla dessa missuppfattat frågan med flit!

En tolkning? alltså en subjektiv bedömning?

Du är för härlig herr Massa IÖ Tack för att du finns

[Morello]

Min naturalistiska livssyn och de positioner jag intar i diverse filosofiska spörsmål, liksom min människosyn, mitt yrke och mina relationer till mina medmänniskor betyder alla oerhört mycket mer för hur jag ser på mig själv, än min skivsamling eller min musikanläggning eller min mobiltelefon eller min cykel eller mitt armbandsur, spis eller kaffebryggare (med anledning av diverse prylfixerade trådar).

Jag presenterar mig hellre som Humanist, naturalist, värde-nihilist (med avseende på moraliska värdeomdömens ontologiska grund alltså), tillsvidare-ateist (dvs "hård agnosticism - en 6+ på gränsen till 7:a på Dawkins skala) och så vidare, än jag presenterar mig som "ljudbög" eller "hifi-intresserad" eller "musikalisk allätare".

Morgan, det är alltid ett sant nöje att läsa dina inlägg och i förekommande fall kontemplera en stund.

Tack boys för de svåra orden, som jag nu har lagt till i min ordbok, för att lära in. Nu skall jag kontemplera min ordlista en stund.

Kanske bör jag tillägga att jag inte syftade på det att Morgan svänger sig med ett avancerat vokabulär - jag syftade på innebörden av vad han skrev, som påminde mig om att det finns djupare värden än vad prylar kan erbjuda.

[phloam]

Kanske bör jag tillägga att jag inte syftade på det att Morgan svänger sig med ett avancerat vokabulär - jag syftade på innebörden av vad han skrev, som påminde mig om att det finns djupare värden än vad prylar kan erbjuda.

Men om man då ser till "djupare värden" borde det ju vara lätt för en sann humanist att se att det man lite föraktfullt kallar "prylar" kan symbolisera, kanalisera (osv) just dessa djupare värden.

[IngOehman]

IÖ antyder att alla dessa missuppfattat frågan med flit!

Alla?

Nja, jag kanske uttryckte mig lite slarvigt. Vad jag menade är att den som själv uppfattar att han eller hon inte förstår en fråga, faktiskt kan välja att nöja sig med det, eller att försöka förstå*.


Om man sedan kallar det förstnämnda att "missförstå med flit" eller inte kan man ju diskutera. Att inte försöka, trots att man ju kan vara rätt säker på att den som formulerat frågan försökt göra den begriplig, är ju också ett val. Men jag är rätt säker på att inte alla som missförstått gjort det avsiktligt. Tror inte heller att jag skrivit något sådant. "Vissa" är inte samma sak som "alla".

Vad jag ville ha sagt är bra att jag hade önskat att de som inte förstår gjorde ansträngningar för att försöka förstå. Allt som behövs finns ju där, och det känns då lite bortkastat att inte alla försöker.

Men å andra sidan är ju inte en lite enkät på faktiskt en fråga om liv och död. Den som inte orkar göra en extra ansträngning för att försöka förstå, eller som inte ens läser igenom det som står, är ursäktad. Tycker dock att det är trist att vissa (några få, mest en person) avsiktligt alltid försöker missförstå, för att de inte är intresserade alls av att hjälpa till, utan bara tycker om att utnyttja alla möjligheter att kritisera den som ställt frågan.

(Det handlar alltså inte alls om P. Steindl, Mapem och de flesta andra, som ju aldrig skulle bete sig på det viset.)

Det var nog så satt jag inte förstod frågan därför att jag läste slarvigt, framför allt läste jag inte alternativ tre ordentligt. Det var ingen medveten missuppfattning, Ingvar!

Det är lugnt!

Det är lätt hänt att läsa slarvigt. Jag har gjort det själv, någon gång.

Mitt musikintresse är starkt, och det är också grunden till det hela. Detta intresser gör också att jag inte bara lyssnar på skivor utan också regelbundet går på konserter, företrädesvis klassisk musik. Och ibland jazz. Nästan aldrig rockkonserter däremot.

Som jag då, även om det blivit några enstaka rockkkonserter också.

Lustigt när jag tänker efter: Det har blivit så att jag lyssnar på klassisk musik mest live och på rock mest på skiva. Rockkonserter gör sällan musiken rättvisa på grund av uselt ljud. Skivor gör sällan den klassiska musiken rättvisa på grund av konstiga inspelningar med mångmikrofonteknik som helt tar bort konsertkänslan.*

Själv lyssnar jag nästan aldrig på rock (i bemärkelsen hårdrock) på fonogram. Däremot ofta på rock i den amerikanska bemärkelsen, alltså progressiv pop.

Vilket osökt leder in på ljudet. Ja, jag är ljudintresserad också och därmed av apparater. Jag vill ju ha något hemma som kan återskapa konsertkänslan, livekänslan.

Det gör dig till ljudmedveten, men inte nödvändigtvis apparatintresserad... Man kan ju vara ljudmedveten för att man helt enkelt vill "höra hur det var".

Min teori är att om en anläggning klarar det så klarar den också att återge studioproduktioner så bra som möjligt. Så under årens lopp har jag byggt och modifierat högtalare, bytt apparater, flyttat runt och tweakat och haft mig. Alltid med liveupplevelsen som mål. Dit är det fortfarande långt kvar. Men nu tycker jag ändå det låter rätt hyfsat och har i stor sett slutat med de övningarna.

Intressant... Frågan är om det du skriver är samma sak som att eftersträva en ursprungstrogen återgivning? Jag kan tänka mig det, men är inte säker. Du skriver att du söker liveupplevelsen. Menar du att du gör det genom att treva subjektivt, eller att du tror att du når dit genom att rensa kedjan på färgningar, men någon bra objektiviserad metod?

Design då. Som arkitekt är jag självklart designintresserad, design är viktigt. Ska man ha en massa ljudprylar i vardagsrummet där man vill att det ser snyggt och prydligt ut får de inte se ut hur som helst. När det gäller design har jag minimalistiska ideal. Enkelt och stilrent. Rokoko i svensk, ljus bond-tappning är fint. Modern skandinavisk och italiensk design är också fint. Hifi-prylar ska inte dominera. Det som syns ska vara diskret och stilrent utan blinkande lampor, miljoner rattar och knappar och sånt. Jag är design- och ljudmässigt mycket nöjd med mina sparsmakade Naim-apparater helt utan bjäfs och mina små diskreta Neat-högtalare, i äkta träfaner visserligen, men fyrkantiga lådor rakt av bara. Så jag erkänner, detta spelar en viss roll för mig!

Tror ingen är okänslig för design. Tror bara att vissa som gillar att slippa bjäfs, uttrycker sig som om de inte bryr sig om design. Men att de i själva verket bara är funktionalister.

*) Jag var och hörde Alan Gilberts avskedsskonsert i torsdags. Mahlers nia. Inte så rolig musik, och svårspelad. Men trots det ett lysande framförande, sju inropningar, stående ovationer, touché. Konserten spelades in för BIS. Jag räknade till fyrtio mikrofoner! Hur ska man kunna få ihop det till något vettigt! De klassiska skivor jag mest gillar att lyssna på är inspelade med bara två mikrofoner, har jag upptäckt. Människan har två och inte fyrtio öron!

Håller med.

Men jag vill ändå reservera mig för iden att det finns en enkel sanning som säger att antalet mikrofoner måste överensstämma med antalet öron.


Vh, iö

- - - - -

*Det finns ju skäl att tro att den som ställt frågan avsett att den skall gå att förstå. I detta fall hade jag dessutom tagit höjd för "troliga missförstånd" och lagt in en massa redundant information för att ALLA som ville förstå skulle kunna göra det. Den finns faktiskt bara en person som jag inte hade något hopp alls om att han skulle förstå. Han har så vitt jag kan minnas ALLTID svarat att han inte förstått de frågor jag ställt.

Kort sagt: Den som vill missförstå kan alltid. Han kan alltid. (Nej, det är inte MM.)

[IngOehman]

Min naturalistiska livssyn och de positioner jag intar i diverse filosofiska spörsmål, liksom min människosyn, mitt yrke och mina relationer till mina medmänniskor betyder alla oerhört mycket mer för hur jag ser på mig själv, än min skivsamling eller min musikanläggning eller min mobiltelefon eller min cykel eller mitt armbandsur, spis eller kaffebryggare (med anledning av diverse prylfixerade trådar).

Jag presenterar mig hellre som Humanist, naturalist, värde-nihilist (med avseende på moraliska värdeomdömens ontologiska grund alltså), tillsvidare-ateist (dvs "hård agnosticism - en 6+ på gränsen till 7:a på Dawkins skala) och så vidare, än jag presenterar mig som "ljudbög" eller "hifi-intresserad" eller "musikalisk allätare".

Visst, men nu handlade ju frågan inte om det, utom om vilket du identfierar dig mest med/vilket som säger mest om vem du är - dina musikväl eller dina apparatval.

Det var de två alternativ som fanns*, och jag har inte frågat om hur de relaterar till andra delar av vem du är. (Men det var kul och intressant att läsa om det ändå.)

Vad jag inte vet är om jag skall tolka det du skriver som att du inte kunde välja mellan de tu (jag missade tyvärr att ta med "både är precis lika") eller om det du skriver helt enkelt bara är en kommentar vis sidan om, som inte säger någonting om hur du röstade?

Jag gillar ju inte att tolka, så då frågar jag istället - ville du säga något om hur du viktade musik kontra apparater med ditt svar, eller var det bara en vid-sidan-av-kommentar?


Vh, iö

- - - - -

*Rent semantiskt kan det faktiskt inte finnas fler alternativ än två, eftersom ordet betyder ett av två, eller "den andra". Möjligen kan man rent av argumentera att det bara kan finnas ett alternativ, som står bredvid det första förslaget. Jag menar dock att de är "det andra" till varandra.