LM3886 x 6, andra försöket...

[Lazyworm]

Nackdelen med dubbla likriktare är att du tappar ytterligare ca 2V på matningsspänningen om jag inte tänker fel?

Dessa 2V är inte helt försumbara när det gäller effekten ur stärkarna
då varje likriktad volt i bryggad lösning ger en del mumsiga watt

[screen]

Hmm...om någon skulle kunna göra en god beräkning på alla förväntade förluster, så kanske man t.o.m. skulle leta fram en trafo med lite högre utgångsspänning. säj 28->30V?

[ollenorell]

Jag hittade lite skisser på hur det skulle kunna se ut:




Det känns dumt att använda två bryggor om det inte skulle vara bättre på något sätt...

[hassez]

Tjusiga kort! Tack Bullit!

Min packe kom idag och ser precis likadan ut.
Annan duk dock ....

Nu har jag också fått mina kort. men ingen duk.

Snyggt jobbat Bullit, det syns att det har varit ett proffs ifarten.

[Piotr]

Angående korten..

är de Rohs klassade?

Jag antar det då större delen av Asien kört blyfritt länge. Dock skulle det vara bra att få det bekräftat så att man väljer rätt lödtenn.


/Peter

[Kaffekoppen]

Kan man inte ens använda blyfritt lödtenn då?

[rikkitikkitavi]

Hmm...om någon skulle kunna göra en god beräkning på alla förväntade förluster, så kanske man t.o.m. skulle leta fram en trafo med lite högre utgångsspänning. säj 28->30V?

precis som Lazyworm påpekar innebär 2 bryggor dubbla spänningsförlusten med påföljande förlust i utgångseffekt.

Du har också dubbla effektförlusten i bryggorna, men på 2 bryggor.

I praktiken måste du dimensionera kylflänsen för samma effektförlust eftersom det du inte förlorar i bryggorna förlorar du i LM3886 kretsarna (om du har samma utgångseffekt) så effekförlusterna blir det samma totalt sett.

skillnaden (förlusten) i ditt fall gör ca 1 V per matning, vilket betyder ca 25W mindre i uteffekt för Screen

Det är en god ide att titta på en 26-27V trafo. Inte mer.

30V ger 43 V , men så får man räkna med att nätspänningen varierar +-10%. -10% kan vi leva med, + 10V kan kanske inte LM3886 leva med...

28V blir inte så mycket likriktat, men lägg på 10% nätspänningsvariation och ta hänsyn till att 28 V blir lite mer på en så stor trafo som är belastad endast av LM3886 tomgångsström (då du inte har utsignal)

Kan gå,kan inte gå. Give no guaranteee...

Angående din kabeldragningsfråga: förstår inte vad du är ute efter då det inte går att säga något eftersom
Det beror helt på avstånd och hur du placerar dina komponenter.

Jag säger bara: gör kablar från transformatorns sekundärlindning till likriktare och till kondensatorer så korta som möjligt.

Använd 0-volt i anslutningne mellan + och l på kondensatorerna som Stjärnjord. ALLA jordkablar skall gå till denna så inga jordslingor skapas.

[Svante]

Inga kort till mig heller... Det är nog posten som har glömt min eftersändning.

[Stef]

Följer dina frågor screen! Och nu har jag också en

Jag har hittat två begagnade trafos som obelastade är på 1x28VAC och kan leverera 250VA. Min undran är om två sådana kan vara lämpliga till ett bygge med ett kort till varje kanal, alltså 3 lm3886 per kanal.

De ska driva ett par piP så behöver vara stabila ner till 4 ohm.

[screen]

Ja då ska vi se, sa den blinde till den döve...

1x28V likriktat = 39,6 volt x +10% spänningsvariation = 43,56V
LM3886 klarar...hmm...sa vi +- 42V?

Jaja, men nu kommer skatteavdragen på detta, kör med dubbla bryggor/trafo = -2volt = totalt 41,56Volt

Sen kanske det finns lite säkerhetsmarginal till med ev. fler förluster.

De é på håret...eller vad säger professor Rikki?

[screen]

Angående din kabeldragningsfråga: förstår inte vad du är ute efter då det inte går att säga något eftersom
Det beror helt på avstånd och hur du placerar dina komponenter.

Jo du snackar ju om att det skall vara grovt och kort, det som går ut sekundärt från trafon kallar jag inte grovt.

Om man skall gå förbi bryggan med 0-an från trafon, blir inte det lite skevt areamässigt?

[Kaffekoppen]

Angående korten..

är de Rohs klassade?

Jag antar det då större delen av Asien kört blyfritt länge. Dock skulle det vara bra att få det bekräftat så att man väljer rätt lödtenn.


/Peter

Återupprepar det här... måste det vara oblyat tenn? Jag kan fan inte löda med oblyat tenn utan att förstöra hälften av komponenterna...

[Svante]

Angående korten..

är de Rohs klassade?

Jag antar det då större delen av Asien kört blyfritt länge. Dock skulle det vara bra att få det bekräftat så att man väljer rätt lödtenn.


/Peter

Återupprepar det här... måste det vara oblyat tenn? Jag kan fan inte löda med oblyat tenn utan att förstöra hälften av komponenterna...

Om det ska bli Rohs-klassat, ja, det tror jag. Om man struntar i det så går det säkert utmärkt att löda på korten med blyat lödtenn. Det finns liksom ingen anledning att sånt tenn inte skulle väta en blyfri förtenning.

Tror jag.

[rikkitikkitavi]

Jo du snackar ju om att det skall vara grovt och kort, det som går ut sekundärt från trafon kallar jag inte grovt.

Om man skall gå förbi bryggan med 0-an från trafon, blir inte det lite skevt areamässigt?

jag vet ju inte hur dina kablar ser ut ?

det enda jag säger är att gör kablarna så korta och grova som det går, att kablarna från sekundären inte är 10 mm är inget att göra åt.
(använd alltså inte tunn kabel, men du behöver inte 10 mm bilstereokabel, det räcker med några enstaka mm2 kabel)

Kan du dra sekundär 0-an direkt till 0-an på kondensatorerna, som då blir platsen för stjärnjorden är det fullt tillräckligt. Dess tjocklek är anpassad efter vad lindingnen leverarar i ström så det är inga problem.

Detta är svårt att förklara i ord, Svante.... hellp
(svante är mästerpedagogen, jag brukar bara hålla föredrag för kollegor som är ännu mera insnöade på mitt gebit så jag behlver aldrig utveckla min pedagogiska sida

angående din beräkning är det rätt . MVG

[Piotr]

Vet inte vilken kombination men det kan bli dåliga lödningar om man blandar fel. Olika smälttemperaturer kan ge problem som liknar kalllödningar. Detta är alltså inte något audiofil-mumbo-jumbo utan från experter inom lödning.

Läste på lite om det här när jag började lajja med blyfri lödning men tyvärr lider jag av alzheimer (och mycket mycket annat) så jag minns inte om det var blyat tenn på blyfritt kretskort som var problemet eller om det var blyfritt tenn på blyhaltigt kretskort.


/Peter

[Kaffekoppen]

Känns som ett ämne som behöver utvecklas och utredas innan det byggs massa byggen med sisådär kvalité.

När man löder högtalarkablar till förtennade kontaktdon har man ju ingen aning om det är blyat stift eller inte... men det har aldrig varit föremål för debatt?

[Bullit]

Yo!

Korten är inte blyfria, av en enda anledning, jag hatar blyfritt

Har jobbat med att löda i 8 år och när blyfritt kom in i bilden förstörde det väldigt mycket.

Men men.

Regeln är väl att det går att löda med blyat tenn på blyfria kort och blyfria komponenter (i stort sett alla komponenter är blyfria idag). Det går även att använda blyfritt tenn på blyade kort/komponenter.

Blyet i det blyade tennet förbättrar vätningen som är det stora problemet med blyfritt.

Det är dock inte ok att använda blyade komponenter/kort i våglödningsmaskiner avsedda för blyfritt, för då blandas blyat med oblyat och förstör vitsen med den blyfria maskinen.

Mina råd är (även om det är emot miljöstadgar) att använda blyat tenn när ni löder, även om korten/komponenterna är blyfria. Lödningarna blir inte sämre av det utan tvärtom mycket bättre.

Elektronikindustrin står för 2% av den totala blymängden i industrier i världen, ändå är dom hårdast åtsatta. Bilindustrin tror jag stårför mest men dom är undantagna RoHs, även elektroniken i bilarna.

[Kaffekoppen]

[Stef]

Ja då ska vi se, sa den blinde till den döve...

1x28V likriktat = 39,6 volt x +10% spänningsvariation = 43,56V
LM3886 klarar...hmm...sa vi +- 42V?

Jaja, men nu kommer skatteavdragen på detta, kör med dubbla bryggor/trafo = -2volt = totalt 41,56Volt

Sen kanske det finns lite säkerhetsmarginal till med ev. fler förluster.

De é på håret...eller vad säger professor Rikki?

Verkligen på håret Men när det bara är en lindning så kanske man kan linda av några varv för att sänka spänningen något, eller är det dumt att ge sig in på sånt?

Finns det någon nackdel med att ha bara en lindningen egentligen? Eller kan vända på det, varför har nästan alla transformatorer dubbla sekundärer?

Med två sådana kan jag ju bygga dual mono och det är ju lite snyggt

[Bullit]

Vet inte vilken kombination men det kan bli dåliga lödningar om man blandar fel. Olika smälttemperaturer kan ge problem som liknar kalllödningar. Detta är alltså inte något audiofil-mumbo-jumbo utan från experter inom lödning.

Läste på lite om det här när jag började lajja med blyfri lödning men tyvärr lider jag av alzheimer (och mycket mycket annat) så jag minns inte om det var blyat tenn på blyfritt kretskort som var problemet eller om det var blyfritt tenn på blyhaltigt kretskort.


/Peter

Problemet är att om man använder blyfritt tenn i en blyad process så blir inte lödningarna ok då blyfritt har en högre smälttemperatur, ca 250 istället för 220. Det är det som förstör lödningarna.

[The-Master]

Inga kort här heller!?


Men duk har jag tagit fram...

[Ceder]

Bullit, tack och bock för de fina korten

//Ceder

[ollenorell]

Men duk har jag tagit fram...

Gruppköp på duk nästa gång? Det är min mammas duk förresten!

[silvervarg]

Jag har fått mina kort idag. Tackar Bullit!
De ser toppenfina ut.

Ang kablage så kan vi räkna på ett absolut worst case:
42V matning bryggat och 2ohm last. Antag att vi kör max utslag och fyrkantvåg kontinuerligt.
0.75mm² brukar anses klara 10A kontinuerligt utan problem.
42V*2/2=42A drar vi (fet trafo behöver vi...)
42*0.75/10=3.15mm² är den absolut grövsta kabeln vi kan behöva.

Eftersom vi knappast kommer nå ens i närheten av dessa extrema antaganden så kan man förståss köra betydligt klenare kablage.
2.5mm² eller 1.5mm² är vanliga och relativt smidiga att arbeta med, fast jag lutar nog åt att det räcker gott med 0.75mm².

[Piotr]

Blyet i det blyade tennet förbättrar vätningen som är det stora problemet med blyfritt.

Finns blyritt som väter rätt bra. Viss skillnad mot blyat men i min mening ingen praktisk sådan.

Det är dock inte ok att använda blyade komponenter/kort i våglödningsmaskiner avsedda för blyfritt, för då blandas blyat med oblyat och förstör vitsen med den blyfria maskinen.

Jo det känner jag till men det var inte det jag menade.

Mina råd är (även om det är emot miljöstadgar) att använda blyat tenn när ni löder, även om korten/komponenterna är blyfria. Lödningarna blir inte sämre av det utan tvärtom mycket bättre.

Finns studier som visar på precis det omvända. Större mekanisk hållfasthet med blyfritt (av rätt typ) samt större tålighet mot stora variationer av temperatur (tror jag att det var).

Problemet är att om man använder blyfritt tenn i en blyad process så blir inte lödningarna ok då blyfritt har en högre smälttemperatur, ca 250 istället för 220. Det är det som förstör lödningarna.

Det var som sagt inte det problemet jag syftade på. Vidare har blyade varianter typiskt en smälttemperatur på strax över 180gr mot 210gr för blyfritt.


De problem som folk upplevt med blyfritt har i regel handlat om bristande kunskap samt fel utrustning.

Jag hade lite problem när jag testade först, sen läste jag på och ändrade teknik och då funkar det problemfritt.


De problem jag syftade på när jag tog upp detta handlar om att de olika legeringarna smälter och stelnar vid olika temperaturer och detta kan ge bristfälliga lödningar även om det ser okay ut. Det är alltså inget jag hittat på eller drömt om utan det är experter på hög nivå som har visat detta som ett faktiskt problem. Finns alltså förklaringar och röntgenbilder som stödjer detta.

Tyvärr har jag ingen länk och jag har som sagt glömt bort exakt vilken kombination och under vilka förutsättningar det kan bli ett problem.


/Peter

[Svante]

De problem jag syftade på när jag tog upp detta handlar om att de olika legeringarna smälter och stelnar vid olika temperaturer och detta kan ge bristfälliga lödningar även om det ser okay ut. Det är alltså inget jag hittat på eller drömt om utan det är experter på hög nivå som har visat detta som ett faktiskt problem. Finns alltså förklaringar och röntgenbilder som stödjer detta.

Nu har jag inte lött speciellt mycket blyfritt, men blyat har jag lött sen barnsben. Jag slutade mer eller mindre för 10 år sen, så blyfritåget har jag mer eller mindre missat.

Men: rör inte undersökningarna industriella processer med maskinlödning? Jag gissar att såna brukar förutsätta att lödöarna är förtennade och att kraven är annorlunda mot hur de är vid manuell lödning. Vid manuell lödning klarar man ju av att löda på en ren kopparyta. Jag fattar inte att det ska vara svårare att få till det på en yta som är förtennad med blyfritt. Att det är svårare än om det är förtennat med blyat förstår jag, men är man bara lite händig med kolven så borde det funka, tycker jag. Att få 1000 lödpunkter att funka med låg felprocent och våglödning är liksom en annan sak, väl?

[Bullit]

Finns blyritt som väter rätt bra. Viss skillnad mot blyat men i min mening ingen praktisk sådan.

Givetvis och det är en process i ständig förändring. Problemet för folk i industrin är väl att det ändras konstant och att man aktivt måste hänga med i nya tenn-typer, processer mm. För oss hobbyister är det inte så svårt. En rulle blyfritt och en kolv som klarar av att kräma på

Jo det känner jag till men det var inte det jag menade.

OK

Finns studier som visar på precis det omvända. Större mekanisk hållfasthet med blyfritt (av rätt typ) samt större tålighet mot stora variationer av temperatur (tror jag att det var).

Ok det var intressant att höra. Jag har inte hängt med det senaste då jag kommit ifrån att jobba med det dagligen.

Det var som sagt inte det problemet jag syftade på. Vidare har blyade varianter typiskt en smälttemperatur på strax över 180gr mot 210gr för blyfritt.

Så kanske det var. Jag minns bara vagt vilka peak-toppar vi hade på vissa profiler i lödugnen på mitt gamla jobb.

De problem som folk upplevt med blyfritt har i regel handlat om bristande kunskap samt fel utrustning.

Jag hade lite problem när jag testade först, sen läste jag på och ändrade teknik och då funkar det problemfritt.

De problem jag syftade på när jag tog upp detta handlar om att de olika legeringarna smälter och stelnar vid olika temperaturer och detta kan ge bristfälliga lödningar även om det ser okay ut. Det är alltså inget jag hittat på eller drömt om utan det är experter på hög nivå som har visat detta som ett faktiskt problem. Finns alltså förklaringar och röntgenbilder som stödjer detta.

Tyvärr har jag ingen länk och jag har som sagt glömt bort exakt vilken kombination och under vilka förutsättningar det kan bli ett problem.


/Peter

Hehe ja jag tror inte att du drömmer Självklart blir det ett problem som du säger med olika legeringar och smälttemperaturer, men jag tror inte att det är några problem som berör oss hobbynissar. För industrin och med känsliga komponenter, miljökänsliga kort och avancerade kapslar så som BGAer är det garanterat ett problem.

Jag kan tänka mig att problem kan uppstå om "vi" löder med blyat tenn på blyfria kort och blyfria komponenter, om man inte har tillräkligt hög temperatur. Det blyade tennet smälter tidigare och kan se bra ut, medan det blyfria inte har kommit upp i rätt temp och legeringarna mellan dom två typerna inte blir 100%-ig, trots att det ser bra ut på ytan.

[Piotr]

Hehe ja jag tror inte att du drömmer Självklart blir det ett problem som du säger med olika legeringar och smälttemperaturer, men jag tror inte att det är några problem som berör oss hobbynissar. För industrin och med känsliga komponenter, miljökänsliga kort och avancerade kapslar så som BGAer är det garanterat ett problem.

Kan så vara. Får se om jag får lite tid över senare så ska jag försöka hitta denna info igen.

Jag kan tänka mig att problem kan uppstå om "vi" löder med blyat tenn på blyfria kort och blyfria komponenter, om man inte har tillräkligt hög temperatur. Det blyade tennet smälter tidigare och kan se bra ut, medan det blyfria inte har kommit upp i rätt temp och legeringarna mellan dom två typerna inte blir 100%-ig, trots att det ser bra ut på ytan.

Jo, det låter rimligt och är den förklaring som ligger närmast till hands. Vi får se om jag hittar något.

/Peter

[Ceder]

Då jag börjat designa lådan i huvudet så smått funderar jag över behovet av kylflänsar..

Hur skall jag räkna/tänka?

Skulle exepelvis denna räcka för att kyla ett eller rent av två kort? (räkna med ca./knappt 40volt spänning till korten)

Hur får jag fatt på principen för design av kylningen? (saknar all djupare kunskap i ämnet, så det bör vara lättsmält för att jag skall fatta) "R(t)" verkar vara ett värde att utgå ifrån eller??

//Ceder

[hassez]

Jag kan inte heller räkna på kylflänsar, men Rth låter som termisk resistans med sorten kelvin per watt.

En sortekvation ger då Rth=K/W
vilket ger att k=Rth x W

Till den flänsen finns ju ett datablad.
det säger att Rth för en 75 mm's fläns är knappt 0,9 grader kelvin per watt.

det innebär väl att om din förstärkare levererar 100W så blir temperaturökningen 0,9x100 = 90 grader, till det får du lägga omgivningstemperaturen som säkert kan uppgå till 30 grader.

Kretsen skulle alltså bli 120 grader varm och vad den tål kan man säkert hitta i databladet till LM3886

det finns säkert mycket mer sofistikierade sätt att räkna på ,som ger ett bättre resultat, men som överslagsberäkning kanske det duger.

Rätta mig om jag ha fel.