Moderator: Redaktörer
paa skrev:Tumregeln kanske skulle kunna användas för att t.ex sortera HiFiKits alla element i två kategorier, men knappast för att nå fram till en någotsånär optimerad högtalare för någon viss applikation.
peetwa skrev:Oki, så om man skall göra denna bedömning utan att använda en tumregel hur går man tillväga då?
celef skrev:det där elementet har en liten tråkig tonkurva med en liten peak innan avrullning, det kan men behöver inte ställa till problem, det motorstarkare "syskonet" ser bättre ut i detta avseende
paa skrev:Systemets resonansfrekvens blir lika mycket högre jämfört med elementets resonans i fri luft, som Q-värdet måste ökas för att bli tillräckligt i systemet.
Behöver Q ökas från säg 0.35 till 0.7 så ökar även resonansfrekvensen med det dubbla, från 35 Hz till 70 Hz.
Det finns väldigt få element som har en kombination av Qt och fs vilken möjliggör en systemrespons med Qt på ca 0,7 vid en resonansfrekvens på ca 30Hz eller lägre, dessutom kräver ett element väldigt stort Xmax för seriös basåtergivning i ett slutet system.
peetwa skrev:Jo att det är mycket få tycker jag mig ha märkt. Fanns det fler tidigare när slutna lådor var vanligare bland köpe-hifi-högtalare.
paa skrev:Systemets resonansfrekvens blir lika mycket högre jämfört med elementets resonans i fri luft, som Q-värdet måste ökas för att bli tillräckligt i systemet.
Behöver Q ökas från säg 0.35 till 0.7 så ökar även resonansfrekvensen med det dubbla, från 35 Hz till 70 Hz.
Det finns väldigt få element som har en kombination av Qt och fs vilken möjliggör en systemrespons med Qt på ca 0,7 vid en resonansfrekvens på ca 30Hz eller lägre, dessutom kräver ett element väldigt stort Xmax för seriös basåtergivning i ett slutet system.
celef skrev:jag tror du med basreflex och ett lämpligt element kan utforma avrullningen så att du får en återgivning som överglänser den slutna lådan
Svante skrev:Alltså, ursäkta, men jag tycker det är närapå tragiskt att så många använder formlerna för -3 dB-punkten än idag. De används ju för att jämföra två saker som inte är jämförbara. Det finns ju många sätt som tonkurvan kan ta sig till -3 dB-punkten.
Det är ju så lätt att simulera hela tonkurvan numera, varför inte göra det?
peetwa skrev:Xmax är 26 mm så det måste vara mer än tillräckligt.
peetwa skrev:Linear Coil Travel (p-p) 12 mm Effective
<snip>
Maximum Coil Travel (p-p) 26 mm
Svante skrev:peetwa skrev:Xmax är 26 mm så det måste vara mer än tillräckligt.
Mja...peetwa skrev:Linear Coil Travel (p-p) 12 mm Effective
<snip>
Maximum Coil Travel (p-p) 26 mm
26 mm är nog innan talspolen slår i nånstans. 12 mm verkar vara en viktigare siffra, och eftersom den anges som topp-till-topp-värde så ska den delas med två, dvs det man brukar kalla för Xmax är 6 mm.
peetwa skrev:Svante skrev:Alltså, ursäkta, men jag tycker det är närapå tragiskt att så många använder formlerna för -3 dB-punkten än idag. De används ju för att jämföra två saker som inte är jämförbara. Det finns ju många sätt som tonkurvan kan ta sig till -3 dB-punkten.
Det är ju så lätt att simulera hela tonkurvan numera, varför inte göra det?
Jo, jag ska Svante. Du har helt rätt. Men nu gäller det en sluten låda med Qtc 0,7 och då finns det väll bara ett sätt i teorin.
Svante skrev:peetwa skrev:Svante skrev:Alltså, ursäkta, men jag tycker det är närapå tragiskt att så många använder formlerna för -3 dB-punkten än idag. De används ju för att jämföra två saker som inte är jämförbara. Det finns ju många sätt som tonkurvan kan ta sig till -3 dB-punkten.
Det är ju så lätt att simulera hela tonkurvan numera, varför inte göra det?
Jo, jag ska Svante. Du har helt rätt. Men nu gäller det en sluten låda med Qtc 0,7 och då finns det väll bara ett sätt i teorin.
Jahaja, fast jag skulle nog ändå hellre prata om fc då. Resonansfrekvensen i den slutna lådan, alltså.
Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 220 gäster