Låter kondingar bättre efter x antal timmars spelande?

[Kjell_Kranzberg]

Jag satt och tittade lite på Svalanders hemsida, bl a på remmarna och pickuperna, men surfade runt där lite också. Då kom jag förbi detta:

"TIPS. Prova gärna att parallellkoppla en liten kondensator över en stor. Det kan ge ökad information i de övre registren. Kontrollyssna dock alltid så du verkligen får en förbättring!"

"TIPS. Kondensatorerna behöver spelas in - gärna flera dagar. De förbättras hörbart under ganska lång tid, dock sker den största förbättringen i början. "

Det första tipset kan jag köpa; men det andra verkar helt nonsens för mig. Går det att visa vetenskapligt? Att högtalarelements egenskaper förändras med tiden, det kan jag förstå. Det är ju fråga om en mekanisk komponent. Men en konding?
Med detta resonemang skulle alltså även motstånd, transistorer och t o m kopparfolien på kretskortet låta bättre efter en viss inspelningstid.

[snubber]

Jodå, elktrolyter är en "kemisk" kondensator där vissa konstruktioner mycket tydligt ändrar sina egenskaper när strömmen börjar flyta. Jag använde vid ett par tillfällen elektrolyter i delningsfiltren till ett par högtalare, och jag fick (enligt mig och några andra) klara förbättringar efter en stund med polarisationsspänning över kondensatorn.

Det finns en del andra faktorer som oxo kan påverka signalöverföringen i ett tidsperspektiv. Vanliga kondensatorer har normalt inte detta uppförande, men det finns vissa plastfilmer som genom föroreningar fått en viss halvledande förmåga, och som då kan ge liknande fenomen.

[RogerJoensson]

Men... Om det nu är så... Har det väl ingenting med inspelning "gärna i flera dagar" att göra?

[Morello]

Men... Om det nu är så... Har det väl ingenting med inspelning "gärna i flera dagar" att göra?

Svalander är en känd ormoljepåskyndare. Inget att vara förvånad över.

[shifts]

Det som gör mig lite skeptisk till olika prylars inspelning är att jag har aldrig
hört om ett fall där det blev sämre. Ingen skillnad till avsevärt bättre hör
man däremot.

[KarlXII]

Det som gör mig lite skeptisk till olika prylars inspelning är att jag har aldrig
hört om ett fall där det blev sämre. Ingen skillnad till avsevärt bättre hör
man däremot.

Mycket bra synpunkt. Å andra sidan skulle det ju antyda en felaktig konstruktion.

[shifts]

Å andra sidan skulle det ju antyda en felaktig konstruktion.

ja, det skulle det ju i så fall vara. Men å andra sidan (även om jag
generaliserar) verkar det oftast snarare röra sig om en tillfällighet att det
låter bättre när saker fått spela in sig, som en bonus. Därför tycker jag att
det lika gärna skulle kunna gå åt andra hållet.

[Kjell_Kranzberg]

Det sägs ju att elektrolyter blir sämre med åren, att ESR ökar, att de börjar läcka och t o m torka. Men plastkondingar... Nja, jag är skeptisk. Jag har tagit bort elektrolyterna från signalvägen i gamla vintage förstärkare och högtalare; och ersatt dem med kondingar i polyester eller polypropylen. Inte har jag hört någon skillnad på foliekondingen just när jag monterat den, jämfört efter några dagars spelande. Däremot hör jag en viss skillnad mellan elektrolyterna och foliekondingarna. Elektrolyterna ger ett vassare ljud i mellanreg och diskanten, men skillnaden är inte stor.

[RogerJoensson]

Elektrolyterna ger ett vassare ljud i mellanreg och diskanten, men skillnaden är inte stor.

En effekt jag försökt stressa fram, efter att ha hört detta beskrivas otaliga gånger, men inte lyckats få fram. Däremot kan man få fullt mätbar dist, i vissa fall, men den har ändå inte varit något jag kunnat peka på vid lyssningstester.

Tänk om någon kunde demonstrera denna vasshetseffekt för mig (med rimligt bra elektrolyter).

Icke önskvärda effekter från elektrolyter, som är fullt hörbara och ibland direkt störande i känsliga applikationer (mikrofonförförstärkare, pickupsteg etc), är olika typer av brus och allehanda knakande egenljud och mikrofoni, som främst uppträder när det ligger DC över den.
Det konstiga är att man nästan aldrig hör guldöronfolket (den smittsamma källan till skrönan*, gissar jag...) beskriva dessa problem som faktiskt finns och som kan höras av var och en (I vissa känsliga applikationer)!
Man verkar inte höra det som hörs, samtidigt som man hör en massa annat...

I applikationer som passiva högtalardelningsfilter kan man ibland ganska lätt höra skillnad på olika typer av kondensatorer, om man byter hej vilt. Det är inte så konstigt, eftersom förlusterna är olika och toleranserna stora. Om man tar hänsyn till kondensatorstypen i konstruktionsarbetet, så krymper skillnaden till nästan ingenting.
Det gör naturligtvis dyrkondensatorkramarna aldrig, eftersom de inte söker förklaringar annat än att dyrt eller exotiskt är bättre.

Elektrolyten har odiskutabla nackdelar som stora toleranser och åldring (förutom egenljuden som uppkommer i vissa lägen, beskrivna ovan). De kan vara något olinjära också, vid stora spänningssving eller vid AC med dubbel/bipolära elektrolyter, men det är svårt/omöjligt att faktiskt höra den dist som uppstår. Toleranser och tolernasskillnad över tid är dock ingen höjdare i känsligt avstämda filter.

Men det är klart har man slarvigt valt fel värde i ett filter så kanske det låter bättre efter 20 års "inspelning". Om man har en väldig tur.

*...det där om vassheten, om det nu är en skröna dvs...

[Kjell_Kranzberg]

I applikationer som passiva högtalardelningsfilter kan man ibland ganska lätt höra skillnad på olika typer av kondensatorer,
Elektrolyten har odiskutabla nackdelar som stora toleranser och åldring

Roger! Jag är definitvit inget "guldöra". Jag klarar inte av att höra skillnad på billiga och dyrare signal- respektive högtalarkablar. Det konstaterade jag redan på 80-talet, så jag använder gammal "DIN-kabel" av fabrikat Hirschmann från 70-talet och vanlig elinstallationskabel på 2,5 respektive 1,5 kvadrat. Inte heller hör jag skillnad när jag byter gamla elektrolyter i nätdelar till nya dito. Så det har jag också slutat med. Men jag tycker allt att det blir en viss, men liten skillnad när de gamla elektrolyterna i signalvägen på en vintage förstärkare ersätts med foliekondingar. Kanske hör jag faktiskt en liten skillnad just p g a att de elektrolyter jag byter ut är gamla, bortåt 30 år och äldre. Därmed inte sagt att återgivningen blir "rättare" med foliekondensatorerna. Jag upplever den mjukare, men för den skull behöver den ju inte vara mera korrekt.

[snubber]

Många "skrönor" om kondensatorer har helt klart uppstått därför att många använder en viss kondensator i "fel" tillämpning mot vad tillverkaren avsett. I vissa fall har kondensatorn varit defekt, och då kan naturligtvis olika fel uppträda hörbart.

För ett antal år sedan när kineserna skulle lära sig att tillverka elektrolyter så hade man problem med att hålla renhet i processen, varvid många elektrolyter nådde marknaden med högst tvivelaktiga data. Detta märktes då massor av moderkort till datorer slutade att fungera efter något år, videokort var oxo drabbade.

Ett annat exempel som jag nämnde tidigare var filmkondensatorer som hade "halvledande film, inte helt lyckat i audiosammanhang.

Anledningen till dessa "myter" eller "skrönor" är att någon använder en (oftast billig, kanske för billig) kondensator som kanske legat lager 10 år eller mer. Är det en elektrolyt så kan det ta en vecka innan läckströmmen är så låg så att DC-balans etc. inte påverkas. Mäter man noga när man driftsätter en förstärkare där man plockat ihop komponenter på vanligt DIY-manér så ser man att det kan vara ganska stora avvikelser innan oxidskiktet är någorlunda komplett.

Andra elektrolyter kan ligga i lager i kanske 20 år och vara OK efter 5 - 10 minuter med spänning över plattorna. Så visst är det fullt möjligt att höra skillnad, men sällan är det kondensatorn man "hör", utan ofta en effekt av kondensatorns ofullkomligheter.

När det gäller filmkondensatorer så är det "vanligaste" felet att man råkat få en luftblåsa mellan plastfilmerna. Detta leder till att strömmen genom kondensatorn i regel frekvensmoduleras, normalt är detta endast ett problem i stora sändarslutsteg, men det kan helt klart tänkas att man kan höra en sådan defekt.

Dessa luftblåsor uppstår vanligtvis då kondensatorlindan plattas, enklast undviker man det felmodet genom att använda runda filmkondensatorer. Men det senare är ej tidsberoende, så det kan kanske vara lite OT i denna tråden.