steveo1234 skrev:IngOehman skrev:Mnjae... Man kan noh diskutera om ett bostadsrum (för du talar väl
inte om att ha utomhur på andra sidan?) är en bra högtalarlåda...
I själva verket skulle jag kalla det för en mardröm.
Jag har gjort en del experiment med det, och varje gång har jag lovat
mig att aldrig utsätta någon för en sådan bedrövlig basåtergining som
den man får när man har ett rum bakom baselementen... Bara att när-
fältsmäta och titta på vattenfallet, om man inte tror på att det finns
några problem.

En enda gång har jag dock byggt något som kanske kan kallas ett
IB-system, och det var när det fanns möjlighet att använda en rimligt
liten vind som "låda", och med rimligt liten så menar jag att den bör
vara mindre än 10 000 liter.
Det som gjorde att jag tyckte att det var en användbar lösning var
att det okejades att fylla "lådan" med ett antal kubikmeter mineralull.
Jag har för mig (det var många, många år sedan) att jag använde 12
stycken 12"basar med små magnetsystem. Det blev bra.
Vh, iö
Tjenixen.
1. Varför skulle det vara ett problem att ha ett rum bakom baselementen?
2. Vanligtvis används iofs inte ett rum utan en källare eller vind. Vad är
det man kan se i en vattenfallsplot?
Jag har eventuellt möjlighet att göra en sådan som diskussionsunderlag.
3. Varför skulle en liten låda vara bättre än en stor?
(Min numrering.)
1. Därför att man i en högtalare i normalfallet bara använder den
framåt strålande energin*, och därför behöver så man döda den
som strålar bakåt - så den inte kommer tillbaka och hemsöker sin
stackars användare, som en ond efterklangsvåldnad från det ljud-
liga nysset...
2. Verkningar från det ljudliga nysset (=det nyssliga ljudet).
3. Därför att man kan dämpa en liten låda med en rimlig mängd
dämpmaterial. Är lådan på 50 liter är det lätt. Är den på 5000 liter
går det, men det går ju åt några balar (typ 100 gånger mer än en
vanlig högtalarnlåda...). Men är den på 60 000 liter#, som kanske
en normal källare eller vind så, så går det knappt.
Sen är ju dessutom vanligtvis en luftfjäder (trots att det är en
klart märkbar olinjäritet i många fall, om lådan är FÖR liten) trots
allt för det mesta mycket linjärare än de flesta högtalarelements
upphängningar. Den som tvekar rekommenderas att med en mät-
mikrofon omedelbart framför membranet, mäta distorsionen på
ett omonterat element i registret där fjädringen dominerar, t ex
10 Hz. Jämför sedan med samma högtalare satt i en sluten låda
där luftfjädern får dominera (kallas Acoustic Suspension). Optimalt
element för en AS-låda är ett men en MYCKET mjuk upphängning.
AS är för övrigt ett gammalt AR-pantent. Det fungerar väldigt bra,
men tyvärr är det svårt att göra element som är optimerade för
det. Så svårt att det knappt finns några aktörer på marknaden
som gör det. NHT 1259 var nästan ett. Det sista. Snell typ A är
även det en konstruktion som jag skulle sortera som en alldeles
äkta AS-låda. Okompenserad alltså.
Vh, iö
- - - - -
*Basreflexhögtalare liksom ljudledningshögtalare gör ett undantag
genom att smalbandigt använda även från membranets baksåda
strålad energi. Extra stod dessutom genom konstruktionens förmåga
att öka den akustiska impedansen vid Fh, för bättre anpassning.
#Nu kanske någon anför, att man ju har ingefär lika mycket klang
och resonanser att kämpa med i det egna lyssningsrummet, men det
är en helt annan sak för hjärnan att hantera (sortera). Det är ju ett
ljudfält som man befinner sig initi och som därför INTE lägger sig där
framme över den projicerade ljudbilden, annat än i mycket dåliga rum.
Klangen från ett rum bakom högtalarna (den lättelika dånande hög-
talarlådan som den där källaren eller vinden utgör) kommer däremot
att återstöra genom samma högtalarelement som samtidigt skall
försöka återge musiken på inspelningen.
Har för mig att Bamsefars kompis (är dålig på namn, hette han månne
som något vin?) gjorde en sådan där jämförelse för några år sedan.
Jo: Margaux!
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).