kan man bygga bandpass med 2 slavar?

[NADifierad]

En ny fundering!? Bandpass med portar är ju låsta via portavstämning, men hur fasen ska man få till bandpasset med slavar? Dom borde ju rimligen flaxa med den aktiva basen hela tiden, och då går ju bandpass funktionen bort!? Det lutar nog mer åt en sorts kastrerad isobarik!? Rätta mig om jag svammlar!

[-Martin-]

En ny fundering!? Bandpass med portar är ju låsta via portavstämning, men hur fasen ska man få till bandpasset med slavar? Dom borde ju rimligen flaxa med den aktiva basen hela tiden, och då går ju bandpass funktionen bort!? Det lutar nog mer åt en sorts kastrerad isobarik!? Rätta mig om jag svammlar!

Jo lite svammel är det nog...

Faktum är att med slavar får man ännu brantare avrullning (nedåt) jämfört med med portar eftersom det införs ett par extra fjädringar(komplianser), dvs upphängningarna hos slavbasarna. Avrullning borde bli sjätte ordningen "nedåt" i frekvens (36 dB/oktav) och andra ordningensamma "uppåt" (12dB/oktav) med slavar ungefär...

/M

[Svante]

Så här blir det med ett påhittat system om man byter ut portarna mot slavar:



Skillnaderna är störst vid riktigt låga frekvenser, och när man byter ut den lågt stämda porten mot en slav. Det är då den där karaktäristiska dippen dyker upp i tonkurvan.

(F*n vad knepigt det är att få till nåt snyggt med 2-portad bandpass)

[-Martin-]

ok då är det bara 30 dB/oktav "nedåt". sorry.

[Svante]

ok då är det bara 30 dB/oktav "nedåt". sorry.

Nej...

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar. Men fallet med slavar beter sig ändå nästan som den med portar; det är först vid ointressant låga frekvenser som den börjar luta långsammare, se min simulering ovan.

[-Martin-]

ok då är det bara 30 dB/oktav "nedåt". sorry.

Nej...

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar. Men fallet med slavar beter sig ändå nästan som den med portar; det är först vid ointressant låga frekvenser som den börjar luta långsammare, se min simulering ovan.

Märkligt tycker jag...

Varför "plockas" nollstället upp från noll då? Den känns inte helt intuitivt att man ska få en elliptisk karakteristik på "nederdelen"...

[Svante]

ok då är det bara 30 dB/oktav "nedåt". sorry.

Nej...

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar. Men fallet med slavar beter sig ändå nästan som den med portar; det är först vid ointressant låga frekvenser som den börjar luta långsammare, se min simulering ovan.

Märkligt tycker jag...

Varför "plockas" nollstället upp från noll då? Den känns inte helt intuitivt att man ska få en elliptisk karakteristik på "nederdelen"...

Hmm, jag förstår inte riktigt frågan. Menar du varför nollstället (dippen i tonkurvan) flyttas från 0 Hz till ~10 Hz?

De 24 dBna per oktav beror ju precis som för basreflexen på att portbidraget tas ut av elementbidraget (man kan försumma den högre avstämda portens påverkan vid låga frekvenser och se det som att elementets bidrag passerar den porten oberört)

Bidragen från de två portarna tar alltså i vanliga fall ut varandra i ökande grad när man går mot lägre frekenser. I fallet med slavbas kommer de två slavarnas fjädringar in (relativt volymernas fjädring), därmed kommer de två slavarna att röra sig olika mycket. Kvar blir bara elementets lutning på 12 dB/oktav.

[-Martin-]

OK

Vidare, "återkopplingen" sker akustiskt mao (dvs ena membranet spelar i motfas mot det andra vid den specifika frekvensen)

[Svante]

OK

Vidare, "återkopplingen" sker akustiskt mao (dvs ena membranet spelar i motfas mot det andra vid den specifika frekvensen)

Ja just det, kopplingen mellan högtalare och slav sker via lufttrycket i de två volymerna. Vid riktigt låga frekvenser kan man tom ha intuition för att de två slavarna inte rör sig lika mycket eftersom det fjädrar olika mycket på de olika sidorna. Förhållandena mellan luft- och slavfjädring kommer att bestämma hur stora rörelserna blir och de förhållandena är ju olika.

[NADifierad]

Ja det var ju verkigen svar på tal !
Men vitsen med bandpass kontra basreflex, enligt min uppfattning, är att få ett boost vid avstämningarna!? Här verkar det ju mer som allt utom avstämningarna är dämpade? Är inte det ett slöseri med basresurser?
Eller så läser jag kurvorna och resonemanget fel

[housemicke]

Ja det var ju verkigen svar på tal !
Men vitsen med bandpass kontra basreflex, enligt min uppfattning, är att få ett boost vid avstämningarna!? Här verkar det ju mer som allt utom avstämningarna är dämpade? Är inte det ett slöseri med basresurser?
Eller så läser jag kurvorna och resonemanget fel

jeg vet egentligen inte hur det blir i praktiken, men du får ju dubbla resonanser av slavarna, och sen inget utanför deras arbetsområde, drar man isär resonanserna så får man nog en dipp nånstans. basen jobbar ju bara där man vill så jag ser det som att man använder resurserna till max.

ska sätta mig och simulera lite nu, sen vet jag mer.

[-Martin-]

Man får en boost på bekostnad av grupplöptid, men eftersom det är så låga frekvenser gör det inte så mycket. Det är i alla fall min bedömning.

Jag har simulerat mig fram till en boost på 6 dB om man har en oktav mellan avstämningarna. Detta är alltså relativt elementets output i oändligt stor låda.

Har man arbetsområdet på elementets "avrullning" (som jag har) så blir det alltså relativt denna nedåtgående flank man får relatera boosten till.

[Svante]

Jag vill nog mena att det är ganska svårt att jämföra BR med BP. Systemen kräver så olika saker av elementet, tex Qts. Lådorna blir så olika stora. Allt blir liksom annorlunda.

En indikator kan dock vara att bandpasslådan inte är särskilt vanlig. Det brukar vara ett tecken på att den inte ger så bra resultat i praktiken. Eller att folk inte förstår hur de ska dimensioneras.

[NADifierad]

Men det var en intressant avhandling!

[-Martin-]

Jag vill nog mena att det är ganska svårt att jämföra BR med BP. Systemen kräver så olika saker av elementet, tex Qts. Lådorna blir så olika stora. Allt blir liksom annorlunda.

En indikator kan dock vara att bandpasslådan inte är särskilt vanlig. Det brukar vara ett tecken på att den inte ger så bra resultat i praktiken. Eller att folk inte förstår hur de ska dimensioneras.

Nej det är ju klart det blir ju stora grejor. Det går ju inte att få till något i några 50-literslådor (som ju är på modet just nu...).

En bandpasskonstruktion på 300 liter är ju inget som någon högtalartillverkare ens funderar på att ta fram utan det lämpar sig nog bäst för de mer "entusiastiska" hemmabyggarna...

Förresten spelar inte Qts-värdet så himla stor roll Svante när man ligger på flanken och lattjar... Överhuvudtaget är T/S parametrarna inte lika viktiga längre skulle man kunna säga. Elementet är ju helt uppstyrt av de båda volymerna som jag var inne på tidigare.

[i]

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar.

Jag, okunnige, får inte det här att gå ihop med ditt diagram.

[housemicke]

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar.

Jag, okunnige, får inte det här att gå ihop med ditt diagram.

poå det stora hela så blir det en sak men om man kollar -24 db eller så, så blir det andra bullar.

[i]

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar.

Jag, okunnige, får inte det här att gå ihop med ditt diagram.

poå det stora hela så blir det en sak men om man kollar -24 db eller så, så blir det andra bullar.

Det här förstod jag inte heller ?

[Naqref]

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar.

Jag, okunnige, får inte det här att gå ihop med ditt diagram.

Brantheten definieras oändligt långt ifrån brytfrekvensen. Så för lådorna med slavbasar så måste du titta under nollstället för att få fram den ungefärliga brantheten.

[housemicke]

hmm jag får "användbara" resultat med:

kammare 1: volym 3-4 (3 mest faktiskt), fs 1.
kammare 2: volym 1, fs 2

dom proportionerna då i runda slängar.

mitt program vill inte simulera några excel element tex E0015-08S W15CY001 får skitskumma värden på qts och qes.

anger seas TM eller bara T? tycker det verkar väl lågt med 1.1TM när ett scanspeak 5.25 har 8. ska man skita i att fylla i det?

börjar med mms, cms, sd, bl, re, qms eller rms. får värden på qes 10.442 och qts 1.831. hmm

det som glädjer mig är den helt enorma flexibilteten med vad man kan göra med 6:e ordningens bandpass, det negativa är att det blir jävligt känsligt för resosnasfrekvenser och lådvolymer med så små element. man måste vara exakt.

[Svante]

Det är 24 dB/oktav nedåt med portar och 12 dB/oktav med slavar.

Jag, okunnige, får inte det här att gå ihop med ditt diagram.

Brantheten definieras oändligt långt ifrån brytfrekvensen. Så för lådorna med slavbasar så måste du titta under nollstället för att få fram den ungefärliga brantheten.

Ja, så här ungefär. För en gångs skull är det motiverat med många dB på y-axeln, men här rör det sig också om en teoretisk konstruktion.

[housemicke]

nån som klurat vidare? jag tror jag drar mig ur, detta skulle bli nåt sorts budgetprojekt, men nu blev det så att jag fick massa pengar över så jag funderar starkt på att svänga ihop en dubbel-8/10 istället med läckra basar. det vet jag kommer fungera utan att behöva trixa och fixa.

[-Martin-]

nån som klurat vidare?

Jag klurar hela tiden. Hifi-djävulen har riktigt slagit klorna i mig de senaste åren...

[NADifierad]

Jag är lite kluven vad gäller realistisk verkningsgrad i ett lyssningsrum!?!
Bandpass är ju vanligt förekommande inom billjud, men det är ju en helt annan värld!

[-Martin-]

Jag är lite kluven vad gäller realistisk verkningsgrad i ett lyssningsrum!?!
Bandpass är ju vanligt förekommande inom billjud, men det är ju en helt annan värld!

Borde inte vara någon skillnad egentligen. Jag tror faktiskt man "kommit längre" inom billjud med BP av två anledningar:
-För en frekvensrespons mellan 40 och 80 Hz i en bil blir lådan precis "lagom stor" för skuffen med push-pull/isobarikmonterade element.
-Elementen skyddas mot yttre åverkan, både mekaniskt och miljömässigt, om de sitter "instängda" i en volym.

Kul att du tar upp det där med BP i bil för det var så jag kom in på det hela! Om du är från Stockholm kanske du hört talas om "Dr Backe" på Ekerö. Jag spenderade en del tid ute hos honom. Han låg ju i framkant i Sverige med den typen av konfiguration. Hans specialitet var väl trekammarlådor där två av volymer var högt avstämda och en lågt. Anledningen till detta var väl för att kompensera för den förstärkning som kupén bidrar med för lägre frekvenser.

[NADifierad]

Backe är en av mina husgudar