niklas skrev:Vad bör ett element ha för småsignalparametrar för att passa för LT egentligen? Skulle t.ex. NHT-1259 vara lämpligt att använda?


/Peter
Moderator: Redaktörer
niklas skrev:Vad bör ett element ha för småsignalparametrar för att passa för LT egentligen? Skulle t.ex. NHT-1259 vara lämpligt att använda?
niklas skrev:Vad bör ett element ha för småsignalparametrar för att passa för LT egentligen? Skulle t.ex. NHT-1259 vara lämpligt att använda?
phon skrev:Svante skrev: Mja, riktigt enkelt blir det ju först om man är långt under rummets lägsta resonans. För ett rum som är 6 meter som störst ligger den vid 340/(2*6)=28 Hz, så kanske vid 15 Hz eller nåt blir det enkelt.
Ja, det var väl subar?Jag har 36 Hz här på jobbet som lägst.
Här är två basar i 45 liter låda med standard Basta LT och roomgain.
Lådtryck, 2,83 volt, impedans och MOL som begränsas av slaglängden.
Ragnwald skrev:En bild på Tymphanys rekommenderade 42 literslåda med SLS-10, så vi kan se storleken i förhållande till piP.
mike34 skrev:ett 20 tal herts sämre än piP ??
mike34 skrev:
Det ska gå bra. Elementet har hyffsad slaglängd men lite begränsad effekttålighet.
Nu är det inte ett stort problem eftersom man med LT oftast försöker få till en linjär frekvensåtergivning längre ner i basen. Och i och med det så har man egentligen begränsat sig själv till ett slaglängdsbegränsat problem och inte effekttålighetsproblem om man inte har en LÖJLIGT liten låda.
Om man vill spela höga ljudtryck i frekvenser mellan säg 50-100 Hz där systemet normalt sett är linjärt så går det bra, där kostar det mer effekt, men då ska man va införstådd med att om man vid såna volympådrag råkar ha ljudmaterial med som ligger i LT kretsens verksamma område där man har hög förstärkning så är marginalerna fort borta.
Jag brukar räkna åt andra hållet här när jag "specar" utnivåer på systemet. "Om jag har ett slagländsbegränsat max ljudtryck på 100 db vid 16 Hz så spelar inte systemet starkare vid någon frekvens." Då vet jag det är inom marginalerna. Men om jag spelar en ton på säg 60 Hz vid 110db så kommer det sannolikt gå bra, men att sedan vid samma amplitud på insignal gå ner till 16Hz kommer passera det möjliga.
Så titta på högtalarelementets möjlighet att skapa ljudtryck vid den tilltänkta lägsta frekvensen så får du ett hum om vad som är möjligt.
Åter igen "LT" trollar inte fram några extra decibel ur fysiken.
paa skrev:mike34 skrev:ett 20 tal herts sämre än piP ??
I sluten låda, japp så är det!
Men det är ju det som LT ska fixa till.
Zei skrev:Såå. är det bestämt vilka element "artikeln" skall behandla?
Är det inte väldigt lämpligt med SLS10 eller 12 som Linkwitz själv använder? Tänkte närmast på att Bremen grejerna är slut.
Kanske ett samköp av element och kort när det är dags?
Sen.. Är de inte så att Q också ändras när man sätter elementet i en för liten låda? Och att LT fixar till även detta?![]()
Ser fram emot Tråden för dummies![]()
/JZ
paa skrev:Om det skrivs en grundläggande DIY-tråd om LT så borde detta inlägg från Svante kunna platsa:Svante skrev:Om man har gjort linkwitzkompensensationen som avsett så kommer systemets Q-värde och undre gränsfrekvens helt att bestämmas av elektroniken. Högtalarens gränsfrekvens och Q-värde ändras förstås inte av det, men sett som ett system är elementets egenskaper helt bortkompenserade.
Man brukar ju prata om poler och nollställen när det gäller sådana här egenskaper, och de kommer från filterteorin. Det finns hela kurser om sånt, men i korthet kan man säga att en pol bryter tonkurvan nedåt när man går från låga till höga frekvenser. Ett polpar gör likadant, fast dubbelt så brant och med ett par så finns den där möjligheten till resonans som kan ge en topp vid höga Q-värden.
Nollställen däremot bryter tonkurvan uppåt på samma sätt. En pol kan alltså "tas ut" av ett nollställe.
Det är precis det man gör med Linkwitztransformen*. Man lägger ett nollställepar precis där elementets polpar ligger. Sen lägger man ett nytt polpar där man vill, oftast vid en lägre frekvens.
Då blir det ungefär så här.
Man kan se att elementets resonanstopp i exemplet vid dryga 50 Hz kompenseras bort av elektroniken och att en ny undre gränsfrekvens fixas av elektroniken vid 30 Hz.
*Egentligen är det inte en transform utan bara ett filter. Av någon anledning kallar han det en transform, fast jag förstår inte varför.
nadifierad skrev:Jag får intrycket att Q=0,5, oftast anges i exempel som mål efter LT!?
Varför under 0,707 ?
SlaitH skrev:paa skrev:Om det skrivs en grundläggande DIY-tråd om LT så borde detta inlägg från Svante kunna platsa:Svante skrev:Om man har gjort linkwitzkompensensationen som avsett så kommer systemets Q-värde och undre gränsfrekvens helt att bestämmas av elektroniken. Högtalarens gränsfrekvens och Q-värde ändras förstås inte av det, men sett som ett system är elementets egenskaper helt bortkompenserade.
Man brukar ju prata om poler och nollställen när det gäller sådana här egenskaper, och de kommer från filterteorin. Det finns hela kurser om sånt, men i korthet kan man säga att en pol bryter tonkurvan nedåt när man går från låga till höga frekvenser. Ett polpar gör likadant, fast dubbelt så brant och med ett par så finns den där möjligheten till resonans som kan ge en topp vid höga Q-värden.
Nollställen däremot bryter tonkurvan uppåt på samma sätt. En pol kan alltså "tas ut" av ett nollställe.
Det är precis det man gör med Linkwitztransformen*. Man lägger ett nollställepar precis där elementets polpar ligger. Sen lägger man ett nytt polpar där man vill, oftast vid en lägre frekvens.
Då blir det ungefär så här.
Man kan se att elementets resonanstopp i exemplet vid dryga 50 Hz kompenseras bort av elektroniken och att en ny undre gränsfrekvens fixas av elektroniken vid 30 Hz.
*Egentligen är det inte en transform utan bara ett filter. Av någon anledning kallar han det en transform, fast jag förstår inte varför.
Svante:
Jag hoppas att det inte gör något om jag helt enkelt snor din text och använder bilden också?
Det är en väldigt bra förklaring på hur det händer ihop med LT.
Patrik
Svante skrev:nadifierad skrev:Jag får intrycket att Q=0,5, oftast anges i exempel som mål efter LT!?
Varför under 0,707 ?
Q=0,707 är butterworthdimensionering, dvs kurvan är maximalt plan ner till brytfrekvensen.
Q=0,5 kallas kritisk dämpning, med en sådan lösning "ringer" systemets impulssvar inte alls.
Matematiskt händer det saker precis vid Q=0,5, vid högre Q-värden poppar det plötsligt upp sinusar i lösningarna till diffekvationerna, vid lägre Q-värden är de bara exponentialfunktioner.
nadifierad skrev:Svante skrev:nadifierad skrev:Jag får intrycket att Q=0,5, oftast anges i exempel som mål efter LT!?
Varför under 0,707 ?
Q=0,707 är butterworthdimensionering, dvs kurvan är maximalt plan ner till brytfrekvensen.
Q=0,5 kallas kritisk dämpning, med en sådan lösning "ringer" systemets impulssvar inte alls.
Matematiskt händer det saker precis vid Q=0,5, vid högre Q-värden poppar det plötsligt upp sinusar i lösningarna till diffekvationerna, vid lägre Q-värden är de bara exponentialfunktioner.
Tack
Jag sammanfattar det som så, att det finns goda skäl!
Svante skrev:
Du kan ju slå på box pressure at MOL också. Då kan man indirekt få veta hur mycket dist luften kan ge via min tabell några inlägg upp.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 248 gäster