Svante skrev:Så här då. Ett slavbassystem uppför sig väldigt likt ett basreflexssystem för små signalnivåer. Slavbasens massa fyller samma funktion som luftmassan i basreflexröret. För små signaler är enda skillnaden den fjädring som massan är upphängd i, den finns ju inte i rörfallet. Eftersom fjädringen normalt är mjuk, så blir skillnaden alltså väldigt liten för små signaler.
Vid stora signaler däremot finns det skillnader.
Slavbasens fjädring har uppenbart, liksom högtalarelement en viss maxamplitud. Denna brukar vara större än för motsvarande element, som ju även begränsas av motorns (spolens) slaglängd.
Basreflexröret har ett flertal begränsningar. Dels uppstår det brusljud om flödet blir så stort att det bildas turbulens. Dessutom bildas det vid utblåset en kanal avskärmad av luftvirvlar som gör att luften blåser i en stråle rakt fram. Köp en "airzooka" på teknikmagasinet så förstår ni vad jag menar, eller blås ut ett ljus, för den delen. Detta göller bara vid utblås, vid insug tas luften från alla håll. Det är alltså inte samma luft som vibrerar fram och tillbaka om röret blir överstyrt och rörelseenergin går förlorad, dvs impedansen i röret blir mer resistiv och Q-värdet för resonatorn sjunker. Tonkurvan tappar därmed nivå kring undre gränsfrekvensen och konamplituden ökar mer än den pålagda signalen ökar.
Man kan minska överstyrningsrisken för en port genom att runda kanterna, det är bra och det bör man göra, men det finns en gräns för hur mycket det kan ge. Man kan också öka tvärsnittsarean på porten, men för en given avstämmningsfrekvens måste man göra porten lika mycket längre. Ganska snart inser man att med små lådor, stor tvärsnittsarea på porten och låg avstämmning så blir röret så långt att det bildas stående vågor inuti röret inom dess arbetsområde. Det är inte bra. För sådana lådor (liten volym, låg avstämning, hög utnivå) är det därför vettigt att sätta dit en slavbas i stället för ett rör.
PS, om man vill "tolka" slaven som en basreflexport kan man faktiskt göra det, för att förstå likheten. Tvärsnittsarean är, surprise, tvärsnittsarean, och längden är tjockleken på pappen multiplicerat med kvoten mellan pappens densitet och luftens densitet. Förutsatt att det inte sitter några extramassor på slaven utöver pappkonen, då.
Hmm, gjorde jag inte simulering för att visa skillnaden vid låga nivåer...
Jo där var den:
