Först ut blir jag.
Del 1
Först läste jag MOLT:s berömda artikel om dämpvägg. Därefter började jag bygga.
Först köpte jag isolering som ligger nämast bakväggen.
Därefter monterade jag skumplast ovanpå isolationen
Samtidigt byggde jag absorbenter för att ta hand om sido- och takreflexerna.
Till sist så klädde jag in absorbenterna (ej dämpväggen) och uppgraderade högtalarna.
Bygget består alltså totalt av dämpvägg bak i två lager samt sido- och tak absorbenter i ett lager. Bakväggen har både golvisolerings skiva (50 mm inhandlad på byggfirma) sedan pressad polyester (60mm inhandlad på plastspecialisten på Odengatan för 600 kr per 3*1,5m).
Byggbeskrivning:
Jag har inte använt hålad masonit mellan de båda lagren som man egentligen skall, vilket gjorde det svårt att sätta fast isoleringen (kan det vara så att masonitens huvudsakliga uppgift är att hålla isoleringskivorna på plats?). Jag fick skruva fast isoleringsskivorna direkt i betongväggen bak (vilket gjorde att det inte blev enklare att fuska). Därefter satte jag fast ramar med polyestern uppspänd framför isoleringen. Sido- och takabsorbenterna består endast av polyesterlagret.
Ljudmässigt är resultatet ingenting annat än exceptionellt. Det är inte bara mikrodetaljerna som framträder betydligt tydligare utan även basen har rensats upp och blivit renare och djupare. Rummet (gillestuga med betongväggar) känns inte på något sätt överdämpat.
Dock funderar jag på att sätta någon form av diiffusor mellan högtalarna. Min hypotes är att flerkanalsmusik kommer att bli lite lidande men tvåkanalsmusik får lite mer rymd.
De lägsta basresonanserna tar min TAG McLaren processor hand om. Det får bli Del2.
Det finns bara två typer av musik. Bra musik och dålig musik.
/Joachim