Jag har sett att det verkar finnas oklarheter i vad det innebär att vara distributör och att ha en agentur och det har vilt spekulerats i hur det fungerade med att få agenturen för Linn. Jag har tagit mig den nödvändiga tid som behövs för att så noggrant som möjligt rulla upp det händelseförlopp som hände för 28 år sedan då jag som distributör fick agenturen för Linn samt om omständigheterna däromkring.
Vissa saker är tämligen självklara för de som jobbar inom hifi-branschen, såsom t.ex. vad det egentligen innebär att vara distributör och vad det innebär att ha en agentur, så låt oss då gemensamt gå igenom det hela så att den episoden kan rätas ut.
Förfarandet hur det går till när en tillverkare väljer sin distributör är egentligen väldigt enkelt. Först och främst måste det finnas en distributör som är intresserad av agenturen. Finns det fler intressenter än en så uppkommer en valsituation.
En distributör distribuerar oftast de produkter som han är agent för och inom hifi-branschen har en distributör normalt sett flera agenturer. En distributörs styrka är att han har ett befintligt nätverk beståendes av flera butiker som han distribuerar de produkter till som han har agenturen för. Att bygga upp ett sådant nätverk är inte enkelt och kostar på.
I denna tråd har det spekulerats i hur det en gång gick till då Linnagenturen fann sin distributör efter perioden med Glotta AB.
Det jag nu tänker skriva är i princip allmängiltigt d v s det gäller för alla leverantörer vid deras val av distributör som samarbetspartner, men jag tänker koncentrera mig på Linn eftersom det är just Linnagenturen som dessa händelser gäller för.
Leverans av produkter från Linn till distributör var villkorat av Linns godkännande av distributören såsom varandes deras agent.
Det betyder i klartext; Inget godkännande av distributör som agent = ingen leverans av någon produkt – enligt devisen: Allt eller inget. Svårare än så var det inte.
Idag är EU en frihandelszon med nya regler vad gäller handel med produkter och möjligtvis med tjänster, men där är jag osäker. Jag vill poängtera att det jag nu skriver gällde på den tiden som det begav sig då jag var distributör samt hade butik d v s på 80-talet.
Om det på en marknad inte finns någon befintlig distributör och produkterna därmed på denna marknad inte finns tillgängliga för konsumenter, så kan en butik beställa varor från tillverkare för att sälja till konsument. Om det däremot finns en befintlig distributör så skall butiken vända sig till denne eftersom tillverkaren har avtal att inte sälja till någon annan på den marknaden än till sin distributör. Distributören har ensamrätten på sin marknad på de produkter som distributören har agenturen på, men en butik har ingen sådan rätt.
Det existerade således ytterligare villkor i samarbetet mellan Leverantör (tillverkare) och Distributör och ett villkor är satt från Distributören gentemot dess Leverantör. Det gäller ensamrätten på import & försäljning av en leverantörs produkter på Distributörens marknad. En distributör kräver normalt ensamrätt på sin marknad och vanligtvis är distributörens marknad det land som distributören finns och verkar i. I klartext; Då jag blev godkänd av Linn som deras distributör så hade jag ensamrätten att handla Linnprodukter från Linn för att marknadsföra och försälja dessa på den svenska marknaden och uteslutande bara i Sverige. Jag kunde t.ex. inte med fog hävda att det fanns en svensk marknad av svenskättlingar i USA som jag kunde sälja till. Jag kunde heller inte med fog hävda att det fanns en svensk marknad av tyska turister i Sverige som jag kunde sälja till, men det senare är inte så lätt att kontrollera.
Dock var det på den tiden så (och fortfarande är idag) att en distributör har möjligheten att distribuera flera märken samtidigt. Detta gäller de flesta distributörerna som är fristående d v s inte ekonomiskt knutna till leverantören. En distributör kan således vara agent för flera märken samtidigt.
Det är just detta sistnämnda villkor som Linn på den tiden ville förändra så att Linn som varumärke fick ensamrätt hos distributören. En Linnagent kan således inte vara distributör för flera märken samtidigt. I denna typ av ensamrättsprincip ligger det i sakens natur att det är den leverantör som får ensamrätten hos en distributör som har rätten att bevilja om motparten får frångå denna princip. I detta fall blir det Linn som då godkänner vilka andra märken eller produkter som Linns distributör får sälja jämte Linn.
Således är det Linn som godkänner vilka andra produkter som deras distributörer får distribuera medans distributören kan godkänna om någon annan (distributör, installatör, butik eller slutkonsument) får köpa från Linn. Det är en affärsmodell om ömsesidigt samarbete som båda parter ingår. Det påminner kanske lite om franchising men var det definitivt inte. Bang & Olufsens affärsmodell är av modell franchising, vad jag kan förstå.
Linn var (är?) ett affärsdrivande företag med en kraftfull marknadsföring och med en oklanderlig serviceorganisation och med en tydlig vision. Det är ingen lekstuga hos Linn även fast det tycks vara det hos en del distributörer. Idag har Linn frångått distributören som ett led i deras affärsmodell och de säljer direkt till butiker och hur deras avtal idag ser ut vet jag inte.
Jag har saxat följande från Göran Rudlings tidigare inlägg:
Goran_Rudling skrev: Jag vet inte var du får uppfattningen att ni var intresserade av Linn före oss. Vi skriftväxlade med Linn 1974/75 och ville bli agenter. Då var Sven Eriksson agent. Efter Eriksson kom så Glotta AB. Under Glottas tid träffade jag Charlie Brennan som visade oss hur man satte upp LP12an.
Jag har träffat Charlie vid ett flertal tillfällen innan vi blev Linn-agent.
Goran_Rudling skrev: Jag har haft en LP12 sen 1979.
Goran_Rudling skrev: Glotta AB hade agenturen på Linn fram till 3 månader efter CES Chicago 1981.. Dvs. till början på september 1981. Jag hade träffat Charlie och Ivor i Chicago 1981 och visste att Glotta perioden höll på att ta slut.
Glotta valde de andra agenturerna. Och så fanns det ingen Linn distributör i Sverige.
Göran Rudling, anledningen till att jag haft den uppfattningen att vi var intresserade av Linnagenturen före er har samband med att Linn nämnde att Linnagenturen var ledig för Sverige då vi första gången ringde till Linn och Linn påtalade inte ens att ni var aktuella eller intresserade. Jaha, tänkte vi; först till kvarn får först mala.
Sommar-CES var i Chicago i juni 1981 och enligt vad Göran Rudling skriver så hade han därmed träffat Charlie och Ivor flera månader innan jag sökte Linnagenturen. Redan då var Göran således intresserad av agenturen efter Glotta AB. Göran Rudling hade enligt egen utsago i den vevan efter Glotta AB sålunda flera månaders försprång framför oss i att få Linnagenturen.
Göran Rudling, skriver dessutom att han fört samtal med Linn ända sedan 1974/75 för att få Linnagenturen och att han haft Linn Sondek LP12 sedan 1979 och det är således långt innan vi ringde till Linn första gången för att beställa tonarmar. Ok, men Göran säg mig, varför fick du inte Linnagenturen om du hade sökt den så lång tid? Är det imponerande att du har sökt agenturen så länge utan att ha fått den? Varför fick du inte handla från Linn och bli deras distributör? Inte ens efter det att Glotta AB gått miste om Linnagenturen så att den var helt ledig och utan att någon annan sökte få den så fick du handla från Linn. Linn kan inte ha varit särskilt ivriga att sälja till dig eller också var du inte särskilt ivrig att de facto handla d v s att lägga en order och lätta på plånboken. Du hade ju försökt att få Linnagenturen under åratal och nu fanns det ett fantastiskt läge för dig. Agenturen var ledig. Du var i stort sett ensam informerad. Du var känd hos Linn. Bordet var dukat och maten var serverad. Det var bara för dig att i ensamt majestät slå dig ned för att äta. Du hade ju således redan pratat med Linn, men ändå händer inget. Du hade inte lyckats köpa något från Linn och du var inte ens tilltänkt för att få leverans och därmed vara Linndistributör eftersom då vi ringde dit så fick vi svaret att Linnagenturen var vakant d v s då var agenturen helt enkelt ledig för Sverige oavsett hur mycket du tidigare hade babblat med Linn. Något måste ha varit fundamentalt fel i din approach Göran. Har du någonsin förstått varför Ivor då inte var intresserad av dig? Min personliga uppfattning är att om Ivor hade varit intresserad av dig Göran Rudling, så hade du med största sannolikhet haft Linnagenturen redan i september 1981. Göran skriver dock följande som kanske kan vara en förklaring:
Goran_Rudling skrev: Har själv aldrig varit eller kommer bli Linnist. Jag kommer alltid att välja det som är bäst.
Ivor är intresserad av att Linn skall gå bra. Ivor vill dessutom ha agenter som är intresserade av att Linn skall gå bra. Ivor vill tjäna pengar på Linn och Ivor vill att deras distributörer skall tjäna pengar på Linn. Det betyder att det affärsmässiga intresset är gemensamt utifall distributören tycker likadant, men den som alltid väljer vad som är bäst är inte märkestrogen och det vet Ivor Tiefenbrun om. Ivor Tiefenbrun är affärsman; han har för länge sedan vuxit förbi kindergartenstadiet. I klartext är orden ”Har aldrig varit eller kommer bli Linnist. Jag kommer alltid att välja det som är bäst” skällsord för en leverantör som har huvudet på skaft eftersom det i det långa loppet sannolikt innebär dålig kontinuitet och illojalitet. Ivor Tiefenbrun hade att ta ställning till om Göran Rudling är en god representant för Linn eller om Göran Rudling är en representant för Göran Rudling. Nog om detta. Vi går vidare.
Goran_Rudling skrev: Under hösten 1981 hade jag och som jag vet du kontakt med Linnfabriken. Under denna tid blev jag upplyst om att du var intresserad och att du hade köpt något från Linn. Jag blev då aldrig upplyst om att du hade agenturen och att vi kunde köpa av dig.
Slutsatsen jag drog då och fortfarande drar är att du inte var agent.
Det intressanta med det du här skriver är att du blev upplyst om att vi hade
köpt produkter. Varför sa de så, tror du? Ville de markera något? Det är något helt annat att köpa än att man snackar om att man skall köpa. Göran, du ville ha löften – Jag lade istället order på en gång för att om möjligt få omedelbar leverans av produkter d v s jag handlar. Det är en väsensskillnad i dessa två olika synsätt. Det ena sättet gör affärer medans det andra sättet spekulerar om att göra affärer. Make business – don’t talk business.
Såsom det visade sig så hade Göran Rudling alltså inte fått någon Linnagentur under denna höst heller. Göran Rudling håller fortlöpande kontakten med Linn sedan 1974/5 för att få Linnagenturen utan att lyckas och vi på Ljudbutiken kommer in i bilden hos Linn som en helt ny och okänd aktör direkt vid första samtalet till Linn. Idag tycker jag det är märkligt. Något måste du ha gjort fel Göran. Tidigare var jag inte medveten om det som du nu skriver d v s att du sökt agenturen under flera års tid.
Då vi ringde till Linn hade jag ingen aning om att Linnagenturen ens var ledig. Ljudbutiken AB som Bengt och jag hade tillsammans ville ha lite Basiktonarmar till butiken för att montera på Systemdek. Vi hade beställt 5 eller 10 Basik från Glotta AB, men eftersom det strulade med Glotta AB angående leverans och vi fick inga klara besked om orsak, så ringde vi direkt till Linn för att fråga vad som stod på. De svarade att Linnagenturen är ledig för Sverige och det går bra för oss som butik att köpa armar direkt från Linn. Då Linn sade att agenturen var ledig för Sverige så uppstod det plötsligt en helt ny situation för mig. Vad bra tänkte vi, men då ville vi istället köpa 50 tonarmar. Vi frågade till och med om de på Linn kunde tänka sig att montera Goldringpickuper på dessa tonarmar om de fick pickuperna sig tillsända. Men eftersom Linn ansåg att det då blev för många tonarmar så var det snarast distribution som gällde ur Linns synvinkel.
Bremen Dynamics AB var min egen importfirma som jag själv bedrev, där bl.a. Systemdek, Goldring och Helius ingick i mitt sortiment. Jag insåg att jag skulle vara betjänt av att kunna distribuera Systemdek – Linn Basiktonarm – Goldringpickup som ett färdigt skivspelarpaket. Denna kombination skulle jag kunna sälja i mängd till butiker runt om i Sverige eftersom den skulle vara konkurrenskraftig gentemot Thorens – SME – Ortofon som Alba AB då distribuerade. Detta var inte möjligt med Helius tonarm eftersom den var alldeles för dyr. Detta blev då min ambition och målsättning på den tiden då jag fick klart för mig att Linnagenturen var ledig. Men eftersom Linn Basiktonarmen var monterad med en skrotpickup så var Basiktonarmen mer åtråvärd utan Basikpickup för mig, därför beställde vi på stående fot 50 Basikarmar och helst utan Basikpickup och allra helst monterade med Goldring istället. Ja vi var inte särskilt blyga av oss.
För att som distributör överhuvudtaget få köpa produkter från Linn, så var budskapet att man var tvungen att ta hela Linnagenturen med dess fulla sortiment. Detta
”något som vi hade köpt” såsom Göran Rudling uttrycker det, var alltså hela Linns sortiment som vi hade köpt in. Jag bestämde mig snabbt för att gå på den linjen, nämligen att söka Linn som agentur. För mig betydde det att om jag fick handla produkter direkt från Linn så var det också klart att jag var Linndistributör.
Men så enkelt var det inte att få Linn som agentur. Det stod snart klart för mig att det fanns ytterligare en kandidat som också var intresserad. Vid den tiden var det inte så svårt att lista ut vem det kunde vara. Då trodde vi att Göran Rudling hade kontaktat Linn angående agenturen först efter oss. Det blev en hel del kontakt mellan mig och Ivor och vad jag kunde förstå även mellan Göran Rudling och Linn. Men så en dag fick jag ett överraskande telex från Ivor där det bl.a. stod: "People like Goran Rudling make me want to leave the audio business." Där framgick det med all önskvärd tydlighet att Göran Rudling inte längre var aktuell som agent för Linn. Ivor Tiefenbrun var av någon orsak ”totally pissed off” på Göran Rudling. Det framgick inte varför, och anledningen intresserade mig föga. Det intressanta var att Ivor hade bestämt sig för att fortsätta racet med mig allena.
Göran Rudling skriver själv:
Goran_Rudling skrev: Jag har fått telex och fax av Ivor där jag kunde läsa att ”You make me want to get out of the audio industry” och värre saker. Jag tror därför när du säger att du fått telex med liknande lydelse att det är sant.
Vad betyder då detta? Jo, det innebär att från hösten 81 och fram till denna tidpunkt som telexet kom så sökte jag Linnagenturen parallellt med Göran Rudling och Göran hade då i ett nafs uteslutits som potentiell kandidat till Linnagenturen och ingen annan kandidat fanns kvar på Linnagentursökarscenen. Ivor Tiefenbrun hade därmed gjort sitt val, nämligen att välja bort Göran Rudling. Efter Lützendimman var jag ensam kvar på slagfältet och jag var välkommen till Linn i Skotland för deras sedvanliga skrynkling. Jo, vid den tiden var detta det vedertagna begreppet angående besök hos Linn. Alla mina dåvarande leverantörer bävade då jag berättade att jag var på väg till Ivor. Jag fick höra saker som ”Doomsday”, ”You vill never be the same again” och allt möjligt annat. Det blev dock inte så mycket hjärnskrynkling. Det var snarast ett sätt för Linn att bekanta sig med potentiella distributörer för att kunna godkänna dem eller inte.
Nu hade turen således kommit till mig. Jag blev inbjuden av Ivor till att besöka Linnfabriken. Men så lättvindigt åker inte jag till en påtänkt leverantör. Vad skall jag där och göra? Jag åker först då jag har en klar agenda. Jag måste uppnå något konkret då jag är där. Varför skall jag åka till er (Linn), blev min fråga till Ivor. Vad skall jag göra hos er? Vad är det som gäller angående mitt besök hos er? Jo, svaret var att de skulle bedöma mig om jag är lämplig distributör för Linn. Fair enough, but what’s in it for me? Då ställde jag min följdfråga till Ivor: ”Om jag nu åker till er och om ni då bedömer mig som lämplig distributör för Linn så att jag blir godkänd av er, vad händer då?” Svaret blev: ”Godkänner vi en distributör så är han vår agent, vilket också betyder att han omedelbart får handla.” Premissen var således att jag åker dit för att de skall godkänna mig eller inte, och om de godkände mig som Linndistributör så skulle jag också få omgående leverans vid order. Då var det bara att handla grejer. Det var viktigt för mig att veta vad som gäller med mitt besök för då kunde jag nämligen sätta min agenda inför resan. Det var således under detta möte som allt skulle hända och inte senare. Med detta svar från Ivor så hade vi nu ett ömsesidigt mål med vårt möte. Det var klara upplysningar och inga konstigheter från Linns sida. Mitt mål med resan var att lägga order och att få leverans av Linnprodukter med ensamrätt för Sverige. Då är man nämligen Linnagent. Mitt mål var alltså inte att snacka teorier om spikfötter eller annat oväsentligt utan målet var helt affärsinriktat. Efter deras besked styrde jag kosan mot Linn.
Det blev lite lyssning i Linns lyssningsrum och de frågade mig vad jag tyckte. Jag minns inte exakt vad jag svarade. Men jag vet att då jag lyssnar på musik så hör jag först och främst helheten och i denna helhet så lyssnar jag vidare på enskildheterna, såsom t.ex. på olika melodislingor. Även fast jag inte kan läsa noter så vill jag på något sätt hänföra till partituret d v s till tonernas följd och till dess tonspråk, dess harmoni och tydlighet till att kunna följa mellanstämmorna i musiken. Ivor verkade i alla fall nöjd med mitt svar. Det blev således inte så mycket skrynkling och allt det där som de mytomspunna legenderna uttrycker.
Linn visade därefter sina muskler vid en rundvandring i deras produktionsfaciliteter och på deras serviceavdelning som ju var rena himmelriket i jämförelse med vad andra märken kunde uppvisa.
Med Ivor hade jag snarast affärsmässiga samtal. Jag ville göra business och det var helt klart att Ivor också ville göra business. Lekstugestadiet med att dissekera spikfötter och stampa takten och hålla på att marschera eller dansa runt eller annat trams såsom digitalklockor och allehanda membran fanns inte på dagordningen hos Linn. Däremot var Single Speaker Demonstration, Source First, Perceived Pitch och Sing Along essentiella saker för Ivor. Jag fick en klar känsla av att Ivor uppskattade min raka attityd till att göra affärer. Däremot var det så att oavsett om jag hade en affärsmässig relation till Linn så klappade mitt hjärta mest för Systemdek. Så kan det vara i affärer.
Jag ville definitivt inte ha Basikpickupen som var en billig Audio Technica pickup (om jag inte missminner mig). Ivor frågade efter vilka agenturer jag hade och vad jag sålde för produkter. Så jag nämnde dessa och jag kom ganska snabbt in på Goldring och Van den Hul i min diskussion med Ivor. Jag redogjorde för mina ståndpunkter och jag tyckte att det vore bättre med en engelsk kvalitetspickup istället för billigt Japanskt. Varför nedlåta sig till billiga Japanska produkter då man kan få en fin Goldring istället? På den tiden fanns det små lappar man kunde märka sina produkter med där det stod: ”Handmade in Great Britain” eller ”British made”. Jag ville att Linn skulle byta ut den eländiga Basikpickupen till Goldring G920IGC eller åtminstone till Goldring G900E. Goldring lät ju betydligt bättre än AT och dessutom var den ”made in Gt. Britain”. Varför gå över ån för att hämta vatten? Ivor ställde en massa frågor om van den Hul och om Goldring. Han blev klart intresserad och han satt och lyssnade medans Charlie mest såg förvånad och förbryllad ut över mitt klagande på Basik. Jag erbjöd då att sätta upp ett möte mellan Gary Sharp som var Goldrings ägare och VD och Ivor Tiefenbrun. Det var på Ivors önskan och de inledde snart diskussioner och började förhandla med varandra. Enligt Gary Sharp som var ägare till Goldring kunde Goldring dock inte möta Linns priskrav visade det sig någon månad senare. Nu, 27 år senare har Linn tydligen hittat Goldring.
Vid mötets slut sa Linns exportchef Charlie Brennan att de skulle utvärdera vårt möte och återkomma med besked efter det att jag åkt hem. Jag blev skjutsad till hotellet men på kvällen skulle vi dock träffas igen, så Ivor hämtade mig i sin fina Daimler. Jag tror det var en Double-Six. Charlie var med och vi åkte gemensamt till en fantastisk pub som låg ”in the middle of nowhere”. Den låg i ensamt majestät mitt i skogen. På vägen dit ville Ivor skämta lite på hans speciella sätt så han åkte förbi platsen där han helt kort sa: ”It’s here where we defeated the Vikings.”
(underförstått; Ivor är Skotte, jag är viking)
Vi kom sedan fram och vi gick in i puben. Där fanns den längsta bardisk jag sett i mitt liv. Bakom disken längs väggarna hade de ett Whiskysortiment för gudarna. The Glenlivet fanns i nästan varje årgång från någonstans mellan 1890 till en bit in på 1900-talet samt en massa andra märken som jag inte minns namnet på. Alla årgångar stod på rad bredvid varandra ordnade efter årtal som små Glenlivetsoldater. Etiketterna på flaskorna var vackra och såg ut som gamla syltburksetiketter. Till saken hör att jag vid den tidpunkten hatade Whisky. Men jag gillade Bordeaux viner. Mouton Rotschild 1949 och Cheval Blanc 1955 var de bästa viner jag dittills druckit. Vad har stora Bordeauxviner för gemensamt med Whisky? Jo, min favoritförfattare om franska viner André Simon nämner i en av sina böcker att han föredrog Skotsk Whisky framför Cognac. Jag förstod aldrig detta. För mig var detta konstigt. I min ungdom hade man ju visat sig på styva linan och halsat Long John och druckit Skeppets whisky på Valborgsmässoafton, så jag ”visste” ju hur Whisky smakar. Nu hade det rätta tillfället kommit för att prova André Simons preferens framför Cognac.
Ivor, jag och Charlie stod vid bardisken och Charlie frågade vad jag ville ha. Jag blängde på alla dessa whiskyflaskor och jag visste inte ens vad the Glenlivet var men deras etiketter var fina. Jag ville smaka en årgång av the Glenlivet från 1910-talet för de hade de finaste etiketterna. Charlie blev lite förvånad över mitt val och Ivor tittade till lite diskret. Jag minns inte vad de tog men det var något mer vanligt än det jag tog. Jag fick min Whisky och det blev en fullständig omtumlande smak och doftupplevelse. Jag satt och sniffade i glaset hela tiden och från den stunden var jag icke kommunicerbar. Det doftade fantastiskt och smakade himmelskt. Jag gurglade och bubblade i mitt whiskyglas. Då det blev tomt i glaset blev jag kommunicerbar igen och Charlie frågade: ”Anything else?”. Det skulle han aldrig ha gjort. ”ANOTHER ONE” sa jag med bestämd röst och tindrande ögon. Sedan försvann jag in i Glenlivetdimman igen. Inte för att jag blev onykter, men upplevelsen av denna dryck blev totaldominerande. Efter båda glasen pratade vi om ditten och datten och därefter skjutsade de mig till hotellet.
Dagen efter kom Charlie till hotellet med en flaska Whyte & Mackay 21 years old som jag hade fått från Ivor som hälsade så gott. Denna Whisky är blended men den var helt fantastisk och väldigt dyr och sällsynt vilket jag sedermera fick uppleva då jag försökte få tag på en flaska till.
Därefter flög jag hem till Sverige och inväntade Linns besked. De återkom med ett telex. Min kontakt med Linn var mestadels via telex. I telexet stod det att det var klart från Ivor att jag var godkänd som distributör. Agenturen var fixad. Allt var klart. Nu var det bara att sätta igång och handla.
Så, nu hade jag tänkt komma till förklaringen vad jag menar med ”skriftligt”, d v s till det som Göran hakat upp sig på.
petersteindl skrev: Du säger att du hade ett muntligt löfte. Tja, jag hade det skriftligt.
Inget av de telex från Ivor som jag fick innehöll något skrivet distributionsavtal i sig och det är inte heller vad jag påstått. Göran Rudling skriver att han hade fått ett muntligt löfte. Eftersom Linn inte hade skriftliga distributionsavtal, så är det heller inte vad jag menade då jag skrev; ”jag hade det skriftligt”. Ivor välkomnade mig som agent och det var bara att handla Linnprodukter.
Göran Rudling pratar om muntliga löften som han långt därefter påstår sig ha fått. Jag undrar över en sak, muntliga löften om vaddå? Om leverans? Om ensamrätt? Om agentur? Göran Rudling verkar ju inte tycka att det är samma sak. Och varför är det löften du eftersträvar? Göran Rudling påstår att jag inte hade agenturen så varför eftersträvade Göran Rudling inte agenturen istället för att eftersträva ett löfte om en agentur? Varför köpte du inte Linnprylar istället för att tigga om löften om framtida inköp? Varför tigga löfte om en agentur som du påstår var ledig? Det är väl i så fall bara för dig att börja beställa deras produkter och ta Linnagenturen. Om inte jag hade agenturen med ensamrätt så var det väl bara för dig eller andra att handla från Linn. Varför behövde du överhuvudtaget ett löfte? Den enkla sanningen var att du inte fick handla av Linn därför att jag hade Linnagenturen och därmed ensamrätt.
Jag pratar således inte om löften om framtida Linnagentur. Vad skall jag med det till? Jag handlade ju direkt från Linn. Mellanled om löften var helt överflödigt för mig eftersom jag la order och väntade på orderbekräftelse och faktura. Sedan är det bara att betala och vänta på gods. Därför pratar jag om att jag hade det skriftligt, d v s en skriftlig bekräftelse på leverans. Du pratar om att du hade muntligt löfte, jag hade det skriftligt att det bara var att betala fakturan så får jag leverans. Det räcker för mig eftersom det är beviset på att det är jag och endast jag som handlar av Linn. Svårare än så var det inte. Leverans och ensamrätt är den springande punkten och beviset för ett affärsförhållande mellan leverantör och distributör. I och med Ivors godkännande av mig som Linns distributör så var hans telex för mig en bekräftelse på det som Ivor tidigare sagt. I och med att telexet var en orderbekräftelse på vår order så var jag accepterad av Linn och därmed skulle jag få leverans så snart proformafakturan var betald. Ordernummer och proformafakturanummer stod i telexet. Ja det var bara att betala, vara glad och invänta leverans. Saken var klar. Det som Ivor tidigare sagt innan jag åkte till Skotland blev nu infriat. Det stod klart och tydligt vad som gällde och jag betalade och jag fick leverans. Överrenskommelsen att om de godkände mig som distributör, så skulle jag också få leverans skedde således redan innan jag åkte till Skotland. Det var vad som sades och det var också vad som blev. Detta förfarande är inget konstigt utan det är ”standard procedure”.
Med denna orderbekräftelse som jag personligen fick från Ivor samt med påföljande leverans av Linnprodukter var det ingen tvekan om vem som fick köpa produkter direkt av Linn och därmed var jag Linns distributör. Som distributör behövde man nämligen ingen ytterligare information från sin leverantör. Det fanns inget mer att begära?
Goran_Rudling skrev: Att ni köpte något från Linn betyder att ni köpte något från Linn. Det betyder inte att ett agentförhållande uppstår. Det är vi också överens om.
Nej Göran, därom är vi definitivt inte överrens. Du glömde nämna att vi hade ensamrätt och att du inte fick handla från Linn. Du fick ju inte köpa av Linn då du sedermera under hösten 81 kontaktade Linn.
Göran, du skriver själv att du sökte Linnagenturen från 1974/5 och under hösten 81 och att du även visste att jag sökte Linnagenturen. Du skriver att du därvid hade kontakt med Linn. Du fick ingen leverans och därför hade High Fidelity inte Linnsortimentet att sälja, medans vi på Ljudbutiken fick leverans. Göran, du skriver själv att du hade fått ett avvisande från Ivor innan vi fick vår leverans och detta avvisande bestod även senare då du kontaktade Linn efter det att vi fått leverans för du kontaktade väl knappast Linn för att diskutera väder och vind – du ville handla, men du fick inte köpa något från Linn. Du säger att du heller inte fick besked om att du kunde köpa från oss. Om Ivor hade bestämt sig att han inte ville ha med dig att göra så är jag tvivelsutan att han menade allvar. Varför skulle han då rekommendera dig att köpa av mig? Du fick helt enkelt inte köpa Linn vid den tidpunkten. Man kan ju undra varför du aldrig fick handla från Linn under så många år. Någonting var det ju som Ivor reagerade negativt på.
Summering: Vi hade fått leverans på samtliga Linns produkter medans Göran Rudling inte fick någon leverans av Linn, inte ens på någon av deras produkter.
Jag köpte direkt från Linn – ingen annan fick köpa direkt från Linn. Inte heller Göran Rudling, och det skriver du ju själv Göran. Vi hade således ensamrätt på Linn. Kan det bli tydligare!
Göran Rudling säger att han drog slutsatsen att jag inte var deras agent – Jag drog en helt annan slutsats.
Goran_Rudling skrev: Sammanfattningsvis har jag nu hela bilden klar för mig. Du var Linnagent under den tid som Linn inte hade nån agent. Du var alltså Linns hemlige agent. Ja Peter, du är hemlig. Och jag kan köpa att du var Linns hemlige agent. Frågan är vilka mer företag är du hemlig agent för?
Nej Göran, någon hemlighet var det aldrig. Varför skulle vi hålla det hemligt? Produkterna fanns helt öppet i Ljudbutiken. Det är inget konstigt med det. De på Linn visste mycket väl att du visste vilka vi var. Det var heller ingen hemlighet. Du skriver ju själv att du visste att vi fått leverans så det var ingen hemlighet för dig heller. Ljudbutikens kunder visste också.
Varför gick jag som distributör inte ut och sålde Systemdek – Linn Basiktonarm – Goldring G920IGC? Jo skälet var att jag inväntade förhandlingarna mellan Linn och Goldring. Jag ville köpa Basiktonarm med färdigmonterad Goldringpickup. Jag hade inga möjligheter att skruva loss Basikpickuper och montera Goldring själv.
Nu är vi framme vid årsskiftet mellan 1981 och 82. Winter CES i Las Vegas. Den gången åkte jag inte till CES och anledningen var för att jag inget hade där att göra. Som distributör åker man till mässor för att ragga agenturer och leta nya saker. Jag behövde inte mer produkter, eftersom jag hade de agenturer jag ville ha. Göran Rudling åkte till denna mässa och efter vad jag långt senare förstod lyckades Göran på något sätt där närma sig Ivor igen.
Det är märkligt Göran Rudling, du pratar med Linn på sommaren i juni 1981. Du pratar med Linn i januari 1982. Däremellan har du inte lyckats köpa någonting från Linn. Vad beror det på? Jo, det beror på att du inte hade agenturen. Det var nämligen andra som hade agenturen och efter Glotta AB så var det jag. Du påstår att du hade Linnagenturen från den 7e januari 1982, som genom ett löfte. Löften hit och löften dit. Varför fick du då ingen leverans med en gång? Varför är det löften om framtida agenturer som du behöver om du hade kunnat handla omedelbart? Varför måste Linn vänta med att skicka prylar till dig då du påstår att du hade agenturen? Du påstår att vi inte hade agenturen. Hur kommer det då sig att du inte fick köpa från Linn på en gång? Om man söker och får en agentur så vill man omgående få leverans av deras produkter. Vad är hållhaken i det du påstår? Jag ser inte tråden i din story. Om du hade haft agenturen så skulle du fått leverans av Linn och inte jag. Om jag inte skulle haft agenturen så hade du kunnat få leverans av Linn omgående. Men eftersom jag hade agenturen, så kunde du inte få leverans överhuvudtaget.
Nu går vi vidare i historien. Det gäller Charlie Brennans besök på Ljudbutiken. Den händelsen mindes jag helt fel i tidigare inlägg, vilket jag beklagar. Hans besök i Stockholm var mycket riktigt, såsom Harryup (Bengt) skrev i sitt inlägg, långt efter det att vi fått agenturen och leveranser av Linnprodukter. Jag hade träffat Charlie Brennan tidigare några gånger, bl.a. på Linnfabriken, men också i Sverige. Kanske alla dessa möten störde min minnesbild? Nåväl, shit happens.
Vi kommer nu till just denna händelse vad gäller Charlie Brennans besök i Stockholm som jag härmed tänker reda ut. Så här skriver Göran Rudling vilket jag tycker innehåller oklarheter. Så lätt är det inte att veva upp historien efter så lång tid. Det är lätt att först läsa någon annans text som man då kan ha som stöd då man därefter rättar om man finner fel.
Göran Rudling skriver:
Goran_Rudling skrev: Jag hade Linnagenturen från den 7 januari 1982 (muntligt löfte av Ivor) till den 22 november 1993.
Det är förvisso sant att Charlie Brennan var i Sverige en senvinter.
Charlie var här för att bekräfta den nya agenturen. Eftersom Peter Bremen, senare Steindl, uttryckt sitt intresse för att bli Linn agent var det viktigt för Charlie att avlägga en artighetsvisit. Det gjorde han också.
När jag var på besök så fann de en stor hjärna som de kunde krympa. Därför fick jag agenturen.
Charlie var inte här för att bekräfta någon ny agentur och det handlade inte om någon
artighetsvisit. Artighet är knappast Linns kännetecken. När lärde du dig det ordet?
Goran_Rudling skrev: Tidpunkten vi talar om är tidig mars 1982. Charlie kom till Sverige med anledning av att jag träffat Charlie och Ivor i Las Vegas i januari 1982. Charlie kom till Sverige för att ge oss agenturen och prata med er. Vad Charlie sa till er vet jag inte och jag finner det heller inte intressant.
Charlie kom inte till Sverige för att ge er agenturen. Charlie kom till Sverige för att hjälpa oss i vårt arbete som deras Linnagent. Då han väl var där och såg butiken förstod vi att han var störd över våra andra produkter som han inte gillade.
Göran, först påstår du att du hade Linnagenturen från den 7 januari 1982. Men du fick ingen leverans från Linn. Var du månntro en leveransvägrad distributör? Vi fick däremot leveranser från Linn under hela tiden. Menar du att vi fick leverans från Linn trots att du hade Linnagenturen, medans du själv inte fick leverans från Linn? Är det så du menar? Varför skulle det ta flera månader för Linn att bekräfta en agentur för dig såsom du påstår? Det verkar som om du vill göra gällande att du har haft Linnagenturen utan att få några som helst leveranser från Linn. I själva verket var det ju i så fall du som var Linns hemliga agent?
Varför måste det stora företaget Linn personligen via sin Export Manager åka till Peter Bremen i Sverige för att berätta att…? Ja vad är det han skall berätta? Du påstår ju att jag inte var Linnagent. Vore det inte enklare för det stora företaget Linn att i så fall skicka telex eller ringa. De behövde ju bara säga: ”Peter, u’re off. Goran is on.” Svårare än så är det inte. Vad är det mer att berätta? Du nämner ”artighetsvisit” från Linn? – uppriktigt sagt; my ass. Tror du på det där själv. Nice try. Nej Göran, någon artighetsvisit från Linn som varade i två dagar hos oss på Ljudbutiken var det inte frågan om.
Goran_Rudling skrev:Händelsen du refererar till när Charlie Brennan var på besök var mars 1982.
Charlie åkte inte som en skottspole. Han åkte till dig först. Sen kom han till oss. Vad han sa till oss direkt när han klev in fick oss att skratta. Från den stunden var det helt klart att vi hade agenturen.
Goran_Rudling skrev: Jag skrev att jag hade ett muntligt löfte av Ivor om att bli Linnagent. När vi träffade Charlie fick jag ett muntligt löfte att vara Linnagent.
Alla Linns avtal under denna period var muntliga. Det gällde samtliga distributörer och butiker. Skriftliga avtal med Linn blev inte aktuella förrän 1992.
Göran, nu påstår du istället att du fick agenturen i mars. Ja, du påstår om löften, än hit och än dit. Än från Ivor och än från Charlie – än i januari, än i mars – men leveranser till dig från Linn lyser fortfarande med sin frånvaro.
Men, vad gjorde då egentligen Charlie Brennan i Stockholm? Jag mindes fel tidigare, men så gör även du Göran om du har varit rätt informerad från Linn. Nu har jag ägnat viss tid till att rulla upp lite från synapserna och då blir det lättare att få ihop hela händelseförloppet.
Göran Rudling skriver följande till Harryup (Bengt):
Goran_Rudling skrev: Hur förklarar du att ditt ”minne” är att ni hade agenturen när Charlie kom och besökte er 1982. Peter skriver att ni ”vann och vi fick vår första leverans av Linnprodukter” och blev agenter efter det att Charlie besökt er 1982.
Goran_Rudling skrev: Den ”detalj” som vi diskuterat är just innehavet av Linn agenturen. Ni är inte överens om när ni hade agenturen. Uppenbart är att ni inte heller är överens om när ni fick er första Linnsändning. Du säger att ni fick den före Charlie's besök, Peter säger efter. Vad är ni överens om egentligen mer än att ni båda jobbade på Ljudbutiken och en av er blev religiös under tiden?
Du ber om en förklaring. Jag kan förklara. Bengt har rätt och jag mindes fel i tidigare inlägg vilket jag än en gång beklagar. Agenturen vann vi som jag redan redogjort för i detta inlägg långt tidigare och vår första leverans av Linn fick vi 1981 på senhösten.
Harryup skrev:Jag råkar ju ha varit på med Ljudbutikentiden då Peter och jag var kompanjoner.
En del detaljer och exakta årtal och exakta siffror kan ju ha fallit bort men mina minnen är i stort sätt lika med Peters.
Anledningen till Charlies besök som vi fick veta innan han kom var för att besöka oss, Linns agent för att se hur vi hade det och för att bl.a. gå igenom hur man satte upp LP 12'an med oss.
Charlie var nöjd med vad han såg hos oss och "tokförklarade" er, tydligen så gjorde han kanske motsatsen när han var uppe hos er. Exakt när i tiden som vi första gången till vår förvåning fick höra att vårt avtal kanske inte gällde längre utan att det skulle utvärderas och omvärderas om vi skulle fortsätta vara agent eller om ni skulle bli det minns jag inte.
mvh/Harryup (Bengt)
Vad gäller Charlie Brennans besök i Stockholm så var anledningen den att Charlie från Linn skulle kolla hur vi hade satt upp deras produkter och han skulle hjälpa oss utifall vi behövde hjälp. Hans besök till Stockholm var till deras befintliga distributör d v s till oss eftersom det var vi som hade Linnprodukterna. Han skulle dessutom, visade det sig, gå igenom vilka av våra andra produkter som Linn ansåg konkurrera med deras. Eftersom det var vi som hade fått leverans av Linns hela sortiment så såg vi det som helt naturligt att Charlie besökte oss och eftersom vi hade ensamrätt så fanns det heller ingen annan för Charlie att besöka. Vi hade bokat hela kvällen för att vara tillsammans med Charlie och äta middag tillsammans på restaurang Blå Gåsen eftersom det var ett av våra stamställen vid besök, men Charlie avböjde med motiveringen att han under kvällen skulle passa på att besöka Göran Rudling i High Fidelity butiken medans han ändå var i Stockholm. Både Bengt och jag tyckte det var förvånande att Charlie överhuvudtaget skulle besöka Göran Rudling. Jag erbjöd då Charlie Brennan att jag kunde följa med honom till High Fidelity eftersom det ju ändå var en handlare som jag kunde tänka mig att leverera till men han ville besöka Göran själv eftersom han kände Göran sedan tidigare och besöket var personligt.
Nåväl, Charlie besökte Göran Rudling och jag vet inte vad som hände där. Jag frågade heller aldrig. Göran Rudling påstår att; ”från den stunden d v s i mars var det helt klart att han hade agenturen”, men tidigare påstår Göran Rudling att det var helt klart redan i januari och hela tiden var det utan att få leverans. Leverans är nyckelordet. Det finns ingen agentur i världen som duger någonting till om man inte får leverans. Leverans av produkter samt ensamrätt är både beviset och vittnesbörden på att man har en agentur.
Det verkar som om du Göran Rudling aldrig vetat om att dagen efter Charlie Brennans besök hos er så var Charlie återigen hos oss för att han och vi gemensamt kunde gå igenom vilka produkter som Linn ogillade att vi sålde och för att diskutera NAIM-agenturen med oss. Därför skrev jag att Charlie åkte som en skottspole d v s fram och tillbaks. Just det, Charlie diskuterade NAIM-agenturen med oss och det var dagen efter Charlie hade varit hos dig.
Esoteric Audio Research skulle ut. Systemdek skulle ut, osv. Heybrook kunde vi få sälja i butiken. Ja, det var massor med apparater som skulle ut. Under Charlies besök fick vi inga indikationer om att det skulle finnas någon annan påtänkt distributör bakom Linns kulisser och allra minst High Fidelity. Ingen indikation gavs, varken från Charlie eller från Ivor eller från Linn om att vi på något sätt skulle vara bortkopplade som distributör såsom du påstår, utan snarast tvärtom. Jag skall berätta varför jag vet att vi inte var sidosteppade.
En springande punkt var NAIM-agenturen. Charlie tjatade återigen den andra dagen då han var hos oss d v s efter det att han besökt er om att vi även skulle ta NAIM-agenturen. Han erbjöd sig att fixa ett möte med Julian Vereker från NAIM och att hjälpa oss att få agenturen. Varför tror du han gjorde det? Vad skulle vi med NAIM-agenturen till om vi inte hade Linnagenturen så som du påstår att vi inte hade och vad skulle vi med NAIM-agenturen till om Ivor eller Charlie hade lovat dig Linnagenturen såsom du påstår? Linn ville att vi även skulle ta NAIM. Vi samtalade om framtid och om hur de ville att Linn skulle marknadsföras. Ingen annan indikation från Charlie eller från Ivor än fortsatt samarbete med Linn under Linns premisser gavs. Charlie var hos oss i alla fall under två dagar. Charlie åkte sedan tillbaks utan att träffa er igen och jag hade fortsatt telexkorrespondens med Ivor. Vi upplevde fortfarande inget som konstigt från Linns sida.
Efter en tid kom så ett nytt Telex från Ivor där han ställde ultimatum angående mitt avslut av import och försäljning av vissa direkt konkurrerande märken till Linn såsom Systemdek. Det var i detta telex Ivor skrev: ”If u believe in something, then u do it. If u don’t do it, then u don’t believe in it.” Denna information var helt väntat, eftersom det var ju vad Charlie sade till oss att Ivor skulle göra. Jag svarade Ivor efter ett tag att det inte var en bra idé att abrupt avsluta tidigare marknadsförda märken. Jag föreslog istället att vi långsamt skulle fasa ut de delar ur vårt sortiment som de ogillade och samtidigt fasa in Linn. Jag väntade därefter på Ivors svar, men det kom aldrig något mer Telex från Linn. Det var först efter två veckor som vi befarade att allt inte stod rätt till.
Till saken hör också att det var två avgörande angelägenheter som jag ogillade. Dels var jag inte road över denna hastigt uppkomna valsituation mellan Systemdek och Linn. Systemdek hade små och förhållandevis billiga skivspelare som jag gillade och ville fortsätta sälja. Thorens och Rega var de enda konkurrenterna och jag tyckte dessa var klart sämre. Dels var jag inte road av NAIM-agenturen. Då jag la ihop alla faktorer så bedömde jag det som så att jag var tvungen att försaka för mycket för att behålla Linn. Därför kunde jag i det läget både ha och mista Linnagenturen. Alternativet för mig var att fasa ut den stora Systemdek spelaren för att expandera med den lilla Systemdek spelaren och ersätta den stora med Linn. Det var sådana tankegångar som föresvävade mig. En annan viktig sak som avgjorde frågan var att förhandlingarna mellan Goldring och Linn hade precis brakat ihop. Det fick avgöra min ståndpunkt.
Det är inte så konstigt att Harryup (Bengt) skriver att han inte minns exakt när i tiden som vi första gången till vår förvåning fick höra att vårt avtal kanske inte gällde längre utan att det skulle utvärderas och omvärderas om vi skulle fortsätta vara agent. Det fanns egentligen inte någon sådan uttalad tidpunkt eller händelse, annat än Ivors sista telex. Däremot så var vi inte helt säkra på vad som försiggick efter en tid då vi väntade på svar från Ivor på mitt påföljande svarstelex till honom. Vi förväntade oss svar från Ivor i minst två veckor. Nu bör vi vara inne i april 1982. Därefter förväntade vi oss inget svar, men jag väntade ändå och efter två veckor så var vi inte längre säkra på vad som gällde angående Linn.
Göran, före den 7e januari 1982 hade du inte fått någon leverans från Linn. Efter ditt påstådda löfte den 7e januari och fram till mars 1982 så fick du heller inga leveranser från Linn, medans vi under senhösten och därefter fick leveranser från Linn. Det tog dessutom någon månad från Charlie Brennans besök i Stockholm samt korrespondens mellan mig och Ivor innan du fick någon leverans. Från det att Glotta AB inte längre hade agenturen på Linn så tog det 8/9 månader innan du fick leverans från Linn, medans vi fick fortlöpande leverans vid flera tillfällen då vi sålt Linnprylar under denna tid. Och du påstår att ingen hade Linnagenturen i perioden mellan Glotta AB och dig. Varför skulle Linn inte omgående ha levererat produkter till dig om det vore så som du påstår?
Efter ytterligare flera veckor berättade våra kunder att de hade sett Linnprodukter i High Fidelity butiken, vilket de tyckte var konstigt eftersom det ju var vi som hade Linn. Vi hade inte fått något annat besked från Linn än att vi var deras distributör, men vi räknade då inte längre med en fortsättning. Bengt och jag åkte då samma natt som vi fick informationen förbi High Fidelity butiken och tittade in genom fönstren för att där upptäcka Linns sortiment samt NAIM. Allt gammalt från High Fidelity-butiken var utburet från demorummet. Det var först efter denna syn som jag hade beviset på att jag inte längre var Linns distributör utan att High Fidelity hädanefter var agent för Linn.
Jag bedömer tiden från att vi fick vår leverans till att High Fidelity fick sin leverans till ungefär ett halvår. Under denna period hade vi ensamrätt på Linn i Sverige. Ingen annan fick leverans från Linn. Samarbetet med Linn varade under en kort period, men likväl var det så.
Vid den här tiden var tempot uppskruvat och det var således en hektisk period i början på 80-talet med massor med nya produkter och det fanns hela tiden uppgraderingar av befintliga produkter.
Goran_Rudling skrev: Hur var Ittok i förhållande till Basik LVV?
Så om ditt intresse för Basik LVV armen. När vi fick agenturen visade du något som helst intresse för LVV armen? Inte ett dugg. Du ägnade dig istället åt att på alla tänkbara sätt att tala om att allt Linn gjorde var skräp. Något som du fortsätter med.
Du frågar: "Hur var Ittok i förhållande till Basik?" Ittok var betydligt dyrare och betydligt bättre. Basik med pickup kostade kring 495 kronor. Ittok var ungefär 7-8 ggr dyrare utan pickup.
Vi sålde Heliustonarmar och vid den tidpunkten fanns det bara en modell och den kostade kring 2400:-
Men Helius jobbade på och fick snart fram en tonarm som hette Scorpio. Den kostade 1495:- utan pickup. Sedan kom Helius stora tonarm som hette Orion. Den var konstruerad med tanke på pickupen Audio Note IO2. Scorpio kom efter någon månad. Linns pickuper gillade jag inte och speciellt inte Basik, bl.a. på grund av dess förfärliga nålspets.
Det var enkelt för oss i Ljudbutiken att jämföra olika produkter eftersom vi hade både Linn och andra märken i butiken och vi ansåg Scorpio vara bättre än Basik, men den var också dyrare än Basik. Vad vi ansåg om resen av Linn återkommer jag till så småningom.
Att köpa Basiktonarm utan pickup var ur Linns synvinkel otänkbart. Vi hade således kunnat köpa Basiktonarm med Basikpickup och själva behövt montera av Basikpickupen för att därefter montera på Goldring G920IGC. I Ljudbutiken hade det kanske kunnat fungera, men för distribution till andra butiker bedömde jag det som att den kostnaden och den extra arbetsbelastningen var för stor i jämförelse med att endast behöva skicka ut Goldring och Scorpio. Basik-kombinationen blev således ett otänkbart alternativ för mig. Jag gjorde därför ett paketerbjudande med Systemdek + Scorpio + Goldring G920IGC och jag subventionerade detta paket för att uppnå ett konkurrenskraftigt pris gentemot Thorens. Det var alltså Thorens skivspelare med Hadcock eller SME tonarm och Ortofon eller Grado pickup som var the ”target”.
En annan sak som skedde under den tiden var att jag enträget och med blåslampa gav feedback till Peter Dunlop (ägaren till Systemdek) om att förbättra den stora Systemdek spelaren. Framför allt ville jag ha ett bättre lager och en mindre ”skvalpig” fjädring. Han jobbade på och det kom snart ett nyutvecklat lager från Systemdek och den hade dessutom väsentligt bättre fjädring än tidigare, vilket höjde den mekaniska kvaliteten hos skivspelaren. Detta förbättrade Systemdek tillräckligt mycket för att nivån på ljudkvalitén skulle lyfta både ett och två pinnhål. Därefter var Systemdek bättre än Linn Sondek LP12 och den hade ju Charlie Brennan från Linn själv justerat in då han var på besök hos oss. Både Linn LP12 och Systemdek förbättrades i omgångar hela tiden.
Vi börjar nu närma oss slutet på min redogörelse men jag känner att det fortfarande inte har framgått tillräckligt tydligt att beviset för att man har agenturen för ett fabrikat inte har något med löften eller ens med avtal att göra, varken med muntliga eller med skriftliga. Om man som distributör har ett skriftligt och lagenligt undertecknat distributionsavtal d v s avtal om agentur med ensamrätt så är inte ens ett sådant avtal beviset för att man är distributör av märket. Det är leverans av produkter som är beviset.
Ett avtal är en överrenskommelse där båda parternas åtaganden är reglerat. I det här fallet är den ena parten Leverantören och den andra parten är Distributören. Leverantörens åtagande är bl. a. att leverera produkter. Distributören skall handla och distribuera produkterna. Anser Distributören att Leverantören inte uppfyller sina åtaganden på grund av utebliven leverans så är avtalet brutet och därmed existerar inte förhållandet mellan Leverantören och Distributören.
Distribution bygger inte på ord utan det bygger på samarbete mellan avtalsparterna d v s på samspelet mellan order och leverans och ensamrätt. Göran Rudling t.ex. påstår att han hade fått löfte om avtal med Linn angående agenturen men samspelet mellan order och leverans fanns aldrig mellan Göran Rudling och Linn så länge jag var Linns distributör/agent. Det var istället så att Linn inte sålde något till Göran Rudling på grund av min ensamrätt med Linn eftersom jag var Linns distributör.
Dock kan det vara så att det kan ges ett löfte om avtal som villkoras av något där avtalets legitimitet först börjar gälla då villkoren i löftet eller i avtalet har uppfyllts men bara då.
Linn hade då bestämt sig för att inte samarbeta med Göran Rudling och beviset var utebliven leverans. Angående det som Göran Rudling påstår, nämligen att det har getts ett löfte från Linn, så kan ett löfte inte bli legitimt annat än på Linns villkor som t.ex. att någon konkret händelse skulle kunna inträffa som ändrar Linns aktuella förutsättningar, men så länge det inte inträffar någon konkret händelse som ändrar Linns aktuella förutsättningar så är villkoren för löftets gällande inte uppfyllda. Innan samarbetet mellan mig och Linn upphörde fick Göran Rudling aldrig någon leverans från Linn. Linn fullföljde sitt åliggande angående ensamrätten till deras distributör som var jag, men de ökade sina krav på mig att abrupt avsluta Systemdekagenturen.
Om det så vore att jag istället hade valt att ta NAIM-agenturen som Charlie under den andra dagen hos oss insisterade på, samt om jag valt att abrupt avsluta Systemdekagenturen så hade Ivors eller Charlies enligt Göran Rudling påstådda löften inte haft något som helst värde för Göran, eftersom samarbetet mellan mig och Linn då inte hade avslutats. Därmed hade villkoren för löftets gällande inte blivit uppfyllda och då hade heller inget samarbete påbörjats mellan Linn och Göran Rudling och då hade Göran Rudling aldrig fått leverans.
Göran Rudling kunde i så fall möjligtvis hävda avtalsbrott från Linns sida på grund av ej infriat löfte och utebliven leverans men han kan inte hävda att han var distributör för Linn eftersom någon annan fick leverans och därmed var distributör. Det är inte löfte eller avtal i sig som är beviset på att man har en agentur, utan det är lagd order (beställning) samt leverans av beställda varor som är själva beviset på distributionssamarbetet och produkterna man handlat vittnar om att man har agenturen. Utebliven order från Distributören eller utebliven leverans från Leverantören innebär att samarbete inte existerar och således har man ingen agentur och inte heller några produkter att distribuera. Om det dessutom sker leverans till annan distributör så är saken klar; Då är det den som får leverans som de facto är Distributören.
Däremot har man rätten att i domstol hävda avtalsbrott på grund av utebliven leverans, men man kan aldrig samtidigt hävda att man är Distributören för den man stämmer för avtalsbrott för då föreligger det ju inget avtalsbrott. Antingen är det ett avtalsbrott och då är man inte Distributören eller också har man agenturen vilket villkoras av leverans och då föreligger inget avtalsbrott. Man måste bestämma sig för om man är Distributören eller om det föreligger avtalsbrott, men båda kan inte vara samtidigt. Man kan inte hävda att man är Distributören och samtidigt stämma någon för att man inte är Distributören d v s att man inte får leverans.
Denna klara diskrepans mellan ett avtal som är abstrakt och essensen av vad avtalet egentligen gäller som är konkret handling kan vara bra att ha klart för sig. Många gör gång på gång misstag för att de tror att det är själva avtalet som är målet att uppnå och därför strävar de fel i sin iver att få avtal som kanske någon part vare sig kan eller vill leva upp till.
De som med armbågar söker att binda andra med löften eller avtal eller löften om avtal missar hela grejen oavsett om de får sitt avtal eller ej. Det är inte löften eller avtal som är den springande punkten, utan det är samarbete i samförstånd. Däremot kan man få ett avtal eller ett löfte om samarbete där samarbetet först börjar gälla vid en senare tidpunkt d v s avtalet beaktas först då samarbetet börjar. Men det som under tiden gäller, fram tills dess att det nya samarbetet påbörjats, är att den som får leverans och har ensamrätten är i själva verket under den tiden före det nya samarbetet agent för varumärket ifråga och ingen annan kan vara det.
I och med Linns samarbete med Sven Eriksson så hade han Linnagenturen och sedan efter Sven Eriksson hade Glotta samarbetet och därmed Linnagenturen och med samma samarbete från Linn hade vi Linnagenturen efter Glotta AB och efter oss hade Göran Rudling samarbete med Linn och därmed Linnagenturen och det avgörande momentet för samarbetet är ens första leverans från Linn. Så var det även för dig, Göran Rudling.
Nu har jag än en gång fått leva mig igenom denna hektiska period där jag även fått revidera vissa tidigare felaktiga minnesfragment. Det är bra att även andra minns så att saker till slut kan rätas ut. Detta inlägg blev långt men det kanske kan bidra till lite omväxling mot spikar och mjuka fötter så här lagom till sommaren och värmen.
Jag tackar både Harryup och Göran Rudling för deras insatser för att hjälpa till med att rulla upp händelseförloppet kring den svenska distributionen av Linn 1981/2 d v s efter Glotta AB och före Göran Rudling (High Fidelity).
I morgon reser jag till Hong Kong och till Kina
Jag önskar er alla en skön och solig semester.
MvH
Peter Steindl
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
På kvällen, efter mat å öl blev det vilt slagsmål.
Dalahuliganerna var på krigsstigen och Bolse var rätt slängd i käften. Det är han fortfarande förresten. Huliganerna provocerade och Bolse var inte sämre. Vi gick på gatan från restaurangen till hotellet med huliganerna hack i häl. Då stämningen byttes ut från glåpord till knytnävar la vi benen på rygg och sprang till hotellet som hade låsta glasytterdörrar i dubbel bemärkelse med mellanrum dem emellan. Där stod vi och kände oss jättetrygga
innanför dubbla glasytterdörrar som båda var låsta. Nu kunde vi ju grimasera och skrika ännu värre skällsord, ja, med vi menar jag norrbaggarna. Huliganerna stod skriandes utanför och sparkade vilt mot glasdörrarna. Då de första glasdörrarna sparkades in, ja då djävlar vare hotfullt. Då nästa par sparkades in var det fara å färde. Jag var kvar i hotellfoajén medans alla andra sprang upp på sina rum. Det var bara en huligan som tordes gå in på hotellet vad jag minns. Han sparkades lite men jag kunde parera. Det var Norrbaggarna han ville åt. Då han sprang efter dem passade jag på att dra upp på rummet. Jag minns inte om Perka var med då men jag tror inte det. Huliganen överlevde ju.
Gick det så fort att läsa det. Jag får bättra mig till nästa gång 
Den måste vara minst en 195 tummare? 
