Öhman och mjuka fötter m.m.

[Martin]

Svante:

Det där var fantastiskt pedagogiskt!

[Svante]

Svante:

Det där var fantastiskt pedagogiskt!

[IngOehman]

Ja, verkligen!

Fenomenalt bra!


Speldosor tro jag de flesta förstår, inklusive hur deras beteende kan rela-
teras till högtalare, även om videosnutten förstås överdriver så att en rak
översättning kan bli lite... missledande. Men principen är den samma.


Den uppskattning jag gjorde i mitt inlägg nyss, om att man på grund av
mjuka fötters frånvaro av tillägg, kan behöva lägga till 1-2 dB, kom dock
på skam här.

Undrar just hur många dB extra det blev här? Lät som långt över 6 dB i
varje fall, även om distorisonen säkert gjorde sitt till för upplevelsen av
nivå.


Men, så där illa ställer ju inte spikfötter till ljudet från högtalare i normalfallet,
även om även de kan få det att spela både subjektivt högre, orent och dis-
torderat, på lite liknande sätt.


Vh, iö

[Richard]

Men oavsett vilket, jag skulle vilja ha en kommentar från dig vilket som låter bäst i den här lilla filmen. Föredrar du de hårda eller de mjuka fötterna?

http://user.faktiskt.io/svante/speldosa.mp4

Fenomenalt.
Mycket pedagogiskt, detta.
Jag länkar igen till speldosan, om någon skulle ha missat det.

[Svante]

Ja, speldosan är bra, den har jag använt till och från när spikfötter har kommit upp i kurserna.

Den överdriver skillnaderna, men illustrerar ändå principen. Speldosan, betraktad som musikinstrument ska ju liksom pianot ha en resonansbotten för att kunna stråla ljud i någon nämnvärd omfattning. Tungorna är ju ganska dåliga på att flytta luft, men sitter hårt kopplade till metallramen och följaktligen kan mycket vibrationsenergi nå metallramen.

Så vi har alltså en "högtalare" som inte låter särskilt mycket men vibrerar desto mer, och då blir skillnaden överdriven när den stora bordsytan kopplas till vibrationerna.

I rättvisans namn ska det också sägas att mycket av disten försvinner när man trycker fast speldosan mot de hårda aluminiumklossarna, disten kommer alltså från att metallbitarna skramlar mot varandra. I högtalarfallet så släpper nog aldrig spikarna från underlaget, så även distorsionen blir överdriven i demostrationen. Å andra sidan har man ju ingen koll alls på vad som kan börja skramla i ett parkettgolv.

...och faktum kvarstår att det strålar mer ljud från underlaget när man använder en hård koppling i stället för en mjuk. Den delen av demonstrationen är alldeles otvetydig och kan inte bortförklaras.

[Alexi]

2'500 inlägg på två veckor i denna tråd!

[Richard]

Ja, men nu är ju äntligen spikfots och mjukfotsmysteriet avklarat- genom Svantes speldoseexempel.

Dax att klistra tråden ?

[Flint]

Alexi
Är det bra eller dåligt?

[Svante]

Ja, men nu är ju äntligen spikfots och mjukfotsmysteriet avklarat- genom Svantes speldoseexempel.

Dax att klistra tråden ?

Haha... Klistra en 80-sidig tråd... "Den här tråden är extra läsvärd." "Vad då lång?" "Det är väl helt normalt?"

[Alexi]

Alexi
Är det bra eller dåligt?

Det beror ju helt på, nivån på diskutionen. Men 2'500 inlägg utan att tråden gått OT eller låst på grund av bråk måste vara världsrekord för faktiskt

Denna tråd borde iaf. platsa i best of faktiskt länk tråd

[peetwa]

Ja, speldosan är bra, den har jag använt till och från när spikfötter har kommit upp i kurserna.

Den överdriver skillnaderna, men illustrerar ändå principen. Speldosan, betraktad som musikinstrument ska ju liksom pianot ha en resonansbotten för att kunna stråla ljud i någon nämnvärd omfattning. Tungorna är ju ganska dåliga på att flytta luft, men sitter hårt kopplade till metallramen och följaktligen kan mycket vibrationsenergi nå metallramen.

Så vi har alltså en "högtalare" som inte låter särskilt mycket men vibrerar desto mer, och då blir skillnaden överdriven när den stora bordsytan kopplas till vibrationerna.

I rättvisans namn ska det också sägas att mycket av disten försvinner när man trycker fast speldosan mot de hårda aluminiumklossarna, disten kommer alltså från att metallbitarna skramlar mot varandra. I högtalarfallet så släpper nog aldrig spikarna från underlaget, så även distorsionen blir överdriven i demostrationen. Å andra sidan har man ju ingen koll alls på vad som kan börja skramla i ett parkettgolv.

...och faktum kvarstår att det strålar mer ljud från underlaget när man använder en hård koppling i stället för en mjuk. Den delen av demonstrationen är alldeles otvetydig och kan inte bortförklaras.

Skulle man få samma reultat om dosan var vriden så att "läpparna" metalblecken svängde horisontellt istället för vertikalt?

[Alexi]

En "Readers digest" version skulle vara trevligt för oss lata

[Jax]

2'500 inlägg på två veckor i denna tråd!

Mjo men det krävs en känslig AM-detektor för att skilja ut enveloppen i denna tråd. Svåra atmosfäriska störningar,

[Svante]

Skulle man få samma reultat om dosan var vriden så att "läpparna" metalblecken svängde horisontellt istället för vertikalt?

Ja i stort sett, det räcker med att dosans metallram vidrör underlaget någorlunda hårt.

[Meanderdahl]

Först vill jag tacka för en lång och underhållande tråd.

En sak har jag lite väntat att någon ska ta upp, men eftersom det inte tycks hända är jag väl tvungen att fråga själv: Hur kan jag egentligen veta om jag har mjukfötter eller inte?

Mina högtalare http://www.genelec.se/documents/images/products/8020a.jpg levererades med gummifötter som är mjuka i bemärkelsen att dom går att böja. Ändå ger de inte mycket efter i horisontell led när de ligger under högtalarna, dvs. jag kan inte "vicka" högtalarna på det sätt som otaliga gånger beskrivits i denna tråd. Någon annan i tråden använde visst suddgummifötter? Jag tror mjukheten i det fallet är ungefär densamma. Finns det något enkelt sätt att gissa/mäta/uppskatta hur ett visst material kommer att bete sig utan att exakt känna till materialets egenskaper?

Och för oss som inte sett (rört) SD-fötter IRL: Hur mjuka är de egentligen? Liknelse efterlyses.

[IngOehman]

De fötter du talar om skulle jag kalla halvhårda.

Mjukfötter skall helst vara ordentligt mjuka, men halvhårda
fötter än ändå för det mesta väldigt mycket bättre än spik-
fötter.

Riktiga mjukfötter är så mjuka att du kan putta till högtalaren
och se att eventuella svängningsrörelser som blir resultatet,
ligger långt, långt under audioområdet. Några få Hz max.

Annars kan man inte utesluta att de trots allt påverkar musik-
återgivningen negativt. Det bör vara minst två oktavers margi-
nal mellan audioområdet och resonansfrekvensen, och den
senare bör har ett förhållandevis lågt Q-värde.

Men dämpningen är trots allt mycket mindre viktig än att fjäd-
ringen är mjuk. Det beror på att musiksignalen ändå inte signi-
fikant kommer att påverka högtalarens rörelser vid de låga
frekvenser som det är fråga om. Det i sin tur beror faktiskt på
två saker:

1. Att musiksignaler sällan går så djupt med stor energi (i när-
heten av full utstyrning).

2. Att högtalaren som sådan absorberar reaktionskrafterna på
grund av att den tas om hand av konupphängningen när man
passerat ned under elementets resonansfrekvens. Det vill säga
när man lämnar det s k "massastyrda området". Vid lägre frek-
venser än så är helt enkelt de krafter som skapas av motor-
systemet balanserade av konupphängningskrafterna och det
är inte längre att accelerera konens massa som utförs. Då för-
svinner också de där tröghetskrafterna (med 12 dB per oktav)
som vill "skaka lådan".

Ja, speldosan är bra, den har jag använt till och från när spikfötter har kommit upp i kurserna.

Den överdriver skillnaderna, men illustrerar ändå principen. Speldosan, betraktad som musikinstrument ska ju liksom pianot ha en resonansbotten för att kunna stråla ljud i någon nämnvärd omfattning. Tungorna är ju ganska dåliga på att flytta luft, men sitter hårt kopplade till metallramen och följaktligen kan mycket vibrationsenergi nå metallramen.

Så vi har alltså en "högtalare" som inte låter särskilt mycket men vibrerar desto mer, och då blir skillnaden överdriven när den stora bordsytan kopplas till vibrationerna.

I rättvisans namn ska det också sägas att mycket av disten försvinner när man trycker fast speldosan mot de hårda aluminiumklossarna, disten kommer alltså från att metallbitarna skramlar mot varandra. I högtalarfallet så släpper nog aldrig spikarna från underlaget, så även distorsionen blir överdriven i demostrationen. Å andra sidan har man ju ingen koll alls på vad som kan börja skramla i ett parkettgolv.

...och faktum kvarstår att det strålar mer ljud från underlaget när man använder en hård koppling i stället för en mjuk. Den delen av demonstrationen är alldeles otvetydig och kan inte bortförklaras.

Appropå det där med disten (som definitivt kan få saker att låta falska
(disharmoni) och inte bara orena (dist)), så är det faktiskt en av de två
sakerna som jag noterade som största problemet med spikfötter (den andra
var den generella höjningen av ljudnivån på ett klangligt helt okontrollerat
sätt, olika för varje golv) när jag gjorde lite praktiska tester i samband med
en artikel jag skrev i MoLt 1989 (höstnumret, sid 32) om just detta med
olika sorters fötter att ställa högtalare på.

REPETITION: Huvudinvändningen var alltså att de lät så in i norden falskt
och musikfientligt.


Bara så ingen skall tro att det jag skrev, där och då (artikeln kommer snart
att kunna läsas här på faktiskt, om allt vill sig väl) har någon som helst
koppling till Sonic Design, Per-Arne Almeflo eller SD-fötterna specifikt, så vill
jag påpeka att jag 1989 inte ens hört talas om Per-Arne ännu, än mindre
träffat honom, och företaget Sonic Desig var så vitt jag vet idag, inte ens
påtänkt när jag skrev denna artikel.

Det enda artikeln resulterade i, som slutsats, var ett förslag på hur man
skulle kunna DIY:a fram en egen god högtalarfot (för några mjukfotsalter-
nativ existerade mig veterligt inte ännu på marknaden). En tid senare kom
en mjuk fot som jag testade, och en tid efter det ringde Per-Arne, och
ville diskutera mjukfötter - det vill säga "testa" en ide på mig, som han hade
om hur man kunde göra en mycket bättre fot än jag lyckats göra...


Jag har tyvärr inte aktuellt MoLt-nummer här själv, men jag skall försöka
få den inskannad så att jag kan lägga ut hela artikeln, här i tråden, eller i
en ny tråd. Det finns några fraser i den som nog klingar rätt bekanta, om
man har Svantes speldosa i bakhuvudet...

Och nota bene - mina formuleringar för artikeln är BARA baserade på lyss-
ningar på spikfötter. The real thing alltså, inte mätningar, och ingen spel-
dosa. När man läser det jag skrev kan man dock tro att det är just Svantes
speldosa jag lyssnat på, så skillnaden kanske inte är så stor ändå...

Jag har ju varit beriad från sådant mög under högtalarna under så många år
(20) att jag börjar tro att jag förskönat minnet av hur illa det låter och hur
misshandlad musiken blir.

Jag tror nästan det.


Hur som helst fanns det i denna tidiga artiken två mätningar på golvacce-
lerationen, som funktion av exitering med en ren sinusvåg från högtalarna,
med högtalarna på mjuka fötter respektive på spikfötter.

Den gjorde jag i ett försök att fånga det så oerhört* hörbara problemet
(som jag såg det som efter lyssningsproven) och inte hade jag i mina vilda
fantasier trott att någon skulle ifrågasätta mätningars relevans här på
faktiskt, 20 år senare!

Knasigt.

Vad jag vill komma till med detta sista, är bara att SD-fötterna idag, är
många, många gånger bättre än de mjuka fötter som jag använde i artikeln i
fråga. Så den som går in på Sonic designs hemsida och tittar på de mät-
ningar som finns där, skall veta att det faktiskt är de jag gjorde på min
egen rätt så torftliga fot (dock fullständigt överlägsen spikfötterna) - och
att SD alltså inte alls gör sina egna fötter rättvisa med dessa mätningar.

SD-fötterna är faktiskt så bra att det med samma skala inte blir något
synligt utslag alls, varken för grundton eller distorsion. (Luftburet dock
självklart undantaget.)


Vh, iö

- - - - -

*Undrar varför jag har tonat ned vikten av mjuka fötter så många gånger i
den här tråden, Javisst ja, det berodde ju på att mitt minne efter alla
dessa år nog "läkt såren", det kom jag ju på nyss.

Men här kommer rättning, bättre sent än aldrig: Spikfötter är ett mög som
(i varje fall i förekommande fall) förstör musiken så illa att det blir närapå
olyssningsbar.

Och detta sagt ur ett 100% musikorienterat perspektiv, för det är den enda
relation jag någonsin haft till musik.

[MagnusÖstberg]

Och för oss som inte sett (rört) SD-fötter IRL: Hur mjuka är de egentligen? Liknelse efterlyses.

Som segt skumgummi.

Jag tror dina gummiföter finns där fär att de inte skall glida så lätt helt enkelt. Ljudmässigt har de nog för hög resonansfrekvens för att kvalificera sig som mjuka gosiga fotbeklädnader. Antar att friktionen är mot underlaget är hög.

[profbd]

om man nu ägnar sig åt att stampa tackten
är det då inte bättre med mjuka fötter(på högtalare)
för då överförs ju inte vibrationerna från golvet till högtalaren
eller ska man köra med spikes och foppatofflor så det inte blir vibrationer i golvet?

svar till frågvis audiofil

[sportbilsentusiasten]

En annan sak
Tonerna i en skala ligger tätare (i antal hz) ju lägre frekvensen är. Dvs en resonans påverkar fler noter om den finns längre ned...

Där gick det nog lite för fort...

/DQ

PS. En resonans som är en oktav bred är alltid en oktav bred och har därmed samma q-värde oavsett var den befinner sig. Q-värdet är kvoten mellan [s]bandbredden och resonansfrekvensen[/s] resonansfrekvensen och bandbredden.

Har jag talat om resonanser som alltid är en oktav?
Jag tänkte mig valfri resonans, typ en sådan som uppkommer beroende av hårdhet på fötter;allt från spikes till mjukisar...

Är ju trots allt det vi diskuterar i tråden.
Om jag fattat det hela rätt har "de som vet" skrivit att spikfötternas resonans har högre Q är mjukisfötternas resonans.

Är du med?

Samma q-värde är lika bred* i oktaver räknat oavsett frekvens.

Exakt. Oktaven var ett godtyckligt förhållande mellan övre och undre gränsfrekvens (f2/f1=2) men jag ville ha ett exempel som kopplade till toner på ett tydligt sätt. Samma q-värde ger samma kvot mellan bandbredd och resonansfrekvens. Om du sänker resonansfrekvensen med TILL EXEMPEL en oktav från 440 Hz till 220 Hz halveras också bandbredden i motsvarande grad om du har samma q-värde. Håller vi inte q-värdet konstant är det ju ingen mening med att jämföra.

Exempel för resonans med q-värde 1.
Resonansfrekvens=20 Hz Bandbredd: 20 Hz
Resonansfrekvens=200 Hz Bandbredd: 200 Hz osv.

Samma q-värde, samma antal toner.

Är du med?

Mitt första inlägg sög för övrigt kamel.

Ta o läs det markerade igen tack!

[Laila]

En annan sak
Tonerna i en skala ligger tätare (i antal hz) ju lägre frekvensen är. Dvs en resonans påverkar fler noter om den finns längre ned...

Där gick det nog lite för fort...

/DQ

PS. En resonans som är en oktav bred är alltid en oktav bred och har därmed samma q-värde oavsett var den befinner sig. Q-värdet är kvoten mellan [s]bandbredden och resonansfrekvensen[/s] resonansfrekvensen och bandbredden.

Har jag talat om resonanser som alltid är en oktav?
Jag tänkte mig valfri resonans, typ en sådan som uppkommer beroende av hårdhet på fötter;allt från spikes till mjukisar...

Är ju trots allt det vi diskuterar i tråden.
Om jag fattat det hela rätt har "de som vet" skrivit att spikfötternas resonans har högre Q är mjukisfötternas resonans.

Är du med?

Samma q-värde är lika bred* i oktaver räknat oavsett frekvens.

Exakt. Oktaven var ett godtyckligt förhållande mellan övre och undre gränsfrekvens (f2/f1=2) men jag ville ha ett exempel som kopplade till toner på ett tydligt sätt. Samma q-värde ger samma kvot mellan bandbredd och resonansfrekvens. Om du sänker resonansfrekvensen med TILL EXEMPEL en oktav från 440 Hz till 220 Hz halveras också bandbredden i motsvarande grad om du har samma q-värde. Håller vi inte q-värdet konstant är det ju ingen mening med att jämföra.

Exempel för resonans med q-värde 1.
Resonansfrekvens=20 Hz Bandbredd: 20 Hz
Resonansfrekvens=200 Hz Bandbredd: 200 Hz osv.

Samma q-värde, samma antal toner.

Är du med?

Mitt första inlägg sög för övrigt kamel.

Ta o läs det markerade igen tack!

...Som kan exciteras av musik inom det hörbara området till skillnad
från mjukfötter där man rör sig med en resonanserfrekvens under det hörbara området
, kanske ?

[Kilkenny]

Menar ni att för mig som är morgontrött så är spikes på mobilen helt rätt grej? Mjukfötter kan alltså kosta mig mitt jobb!

[sportbilsentusiasten]

...Som kan exciteras av musik inom det hörbara området till skillnad
från mjukfötter där man rör sig med en resonanserfrekvens under det hörbara området
, kanske ?

Nu är det tre som inte läser vad jag skriver...

[IngOehman]

En annan sak
Tonerna i en skala ligger tätare (i antal hz) ju lägre frekvensen är. Dvs en resonans påverkar fler noter om den finns längre ned...

Där gick det nog lite för fort...

/DQ

PS. En resonans som är en oktav bred är alltid en oktav bred och har därmed samma q-värde oavsett var den befinner sig. Q-värdet är kvoten mellan [s]bandbredden och resonansfrekvensen[/s] resonansfrekvensen och bandbredden.

Har jag talat om resonanser som alltid är en oktav?
Jag tänkte mig valfri resonans, typ en sådan som uppkommer beroende av hårdhet på fötter;allt från spikes till mjukisar...

Är ju trots allt det vi diskuterar i tråden.
Om jag fattat det hela rätt har "de som vet" skrivit att spikfötternas resonans har högre Q är mjukisfötternas resonans.

Är du med?

Samma q-värde är lika bred* i oktaver räknat oavsett frekvens.

Exakt. Oktaven var ett godtyckligt förhållande mellan övre och undre gränsfrekvens (f2/f1=2) men jag ville ha ett exempel som kopplade till toner på ett tydligt sätt. Samma q-värde ger samma kvot mellan bandbredd och resonansfrekvens. Om du sänker resonansfrekvensen med TILL EXEMPEL en oktav från 440 Hz till 220 Hz halveras också bandbredden i motsvarande grad om du har samma q-värde. Håller vi inte q-värdet konstant är det ju ingen mening med att jämföra.

Exempel för resonans med q-värde 1.
Resonansfrekvens=20 Hz Bandbredd: 20 Hz
Resonansfrekvens=200 Hz Bandbredd: 200 Hz osv.

Samma q-värde, samma antal toner.

Är du med?

Mitt första inlägg sög för övrigt kamel.

Ta o läs det markerade igen tack!

Menar du att en "VALFRI RESONANS" automatiskt skulle täcka
"flera toner" i just basområdet?

Om du väljer ett Q-värde för en resonans i basoområdet, så är
det ju ingen som hindrar att jag väljer en annan, i diskanten,
med ett lägre Q-värde. Då är det ju den som "täcker flera toner".

Sagt med reservation för ett eventuellt missförstånd, som jag
tror finns inblandet här, som beror på att du inte är på det klara
med vad för variabler som styr resonansens beteende här.

Ditt resonemang mejkar hur som helst inte sence - oavsett dina
fetningar.

Eller har jag missat något?


Men viktigare - vad menar du egentligen med att en resonans
alls "täcker toner"?

Resonensen påverkar ju, tvärtemot vad du antyder MERA vid
ALLA frekvenser om den har högt Q-värde men allt annat lika
(det vill säga variabeln är den relativa dämpningen).


Det är ju toppen som växer med Q-värdet, inte bredden som
"smalnar av" (när det gäller den här typen av resonanser*) när
exiteringen är avfiltrerad på grund av den inre mekaiska jord-
loopen i ett högtalarelement, som gör att de tröghetskrafter
som behöver hanteras av högtalarens egenmassa, blir mindre
och mindre ju lägre frekvensen är.

Om en resonans har så svaga resonansfaktorer (k & m, i ett
mekaniskt resonanssystem) jämfört med tillgängliga förluster,
att Q-värdet blir under 0,5 - så finns det faktiskt ingen resonans
alls i fysikalisk bemärkelse. Då kan man fråga sig om det är
relevant att tala om att den täcker många toner...

Att bredden smalnar av relativt sett, är ju bara en bieffekt. Det
är höga Q-värden som påverkar mycket, inte låga.

Vh, iö

- - - - -

*Det finns förvisso andra fall där höga Q-värden är harmlösare,
men inte här.

[Stenberg]

Tack IÖ, du skrev det jag ville skriva men inte klarade att formulera vettigt.

Jag tror dessutom att det är lätt hänt att man börjar blanda ihop vad som förstärks
av en resonans och vad det är som händer när man slutar tillföra energi till systemet.
Tonkurvepåverkan respektive ringningar.

[IngOehman]

Sant.

Ja, alla egenskaper som inte är synonyma, måste man hålla
isär, om det skall gå att diskutera sådana här saker så att
det man kommer fram till blir generellt sant (och inte bara
är det i enstaka specialfall*).

Börjar man försöka använda tumregler så kan det bli hur fel
som helst.

Förenklingar förslår bara när den som gör dem vet tillräckligt
mycket för att INTE behöva göra dem. Behöver man förenkla
för att att hänga med och känna att man behärskar ämnet,
så bör man verkligen inte förenkla!

Då bör man sätta sig ned och lära sig mera om det istället.


Vh, iö

- - - - -

*Vilket brukar betyda att det inte är sant ens då, men att det
råkar ge rätt svar- Sådant är mycket, mycket vilseledande för
kunskapen.

[Richard]

Bara så ingen skall tro att det jag skrev, där och då (artikeln kommer snart
att kunna läsas här på faktiskt, om allt vill sig väl) har någon som helst
koppling till Sonic Design, Per-Arne Almeflo eller SD-fötterna specifikt, så vill
jag påpeka att jag 1989 inte ens hört talas om Per-Arne ännu, än mindre
träffat honom, och företaget Sonic Desig var så vitt jag vet idag, inte ens
påtänkt när jag skrev denna artikel.

Det enda artikeln resulterade i, som slutsats, var ett förslag på hur man
skulle kunna DIY:a fram en egen god högtalarfot (för några mjukfotsalter-
nativ existerade mig veterligt inte ännu på marknaden). En tid senare kom
en mjuk fot som jag testade, och en tid efter det ringde Per-Arne, och
ville diskutera mjukfötter - det vill säga "testa" en ide på mig, som han hade
om hur man kunde göra en mycket bättre fot än jag lyckats göra...


Jag har tyvärr inte aktuellt MoLt-nummer här själv, men jag skall försöka
få den inskannad så att jag kan lägga ut hela artikeln, här i tråden, eller i
en ny tråd. Det finns några fraser i den som nog klingar rätt bekanta, om
man har Svantes speldosa i bakhuvudet...

Och nota bene - mina formuleringar för artikeln är BARA baserade på lyss-
ningar på spikfötter. The real thing alltså, inte mätningar, och ingen spel-
dosa. När man läser det jag skrev kan man dock tro att det är just Svantes
speldosa jag lyssnat på, så skillnaden kanske inte är så stor ändå...

Jag har ju varit beriad från sådant mög under högtalarna under så många år
(20) att jag börjar tro att jag förskönat minnet av hur illa det låter och hur
misshandlad musiken blir.

Den artikeln ser jag fram emot, att läsa.

[Stehpan]

Hejsan!

Jag läser och tänker.
Någonstans får jag inte ihop detta.

Det finns å ena sidan teorier, beräkningar, undersökningar och även lyssningstester som tycks visa att mjuka fötter är klart bättre än spikes på högtalare.
IÖ har gjort lyssningstester där han anser att mjukfötter även låter bättre ur ett musikaliskt perspektiv (tunedem) (fri tolkning av mig med reservation för fel).

Å andra sidan. "empiriska undersökningar" visar att de flesta högtalartillverkare väljer att använda spikes. Detta skulle kunna vara av marknadsskäl, men det kan likväl bero på att de anser att spikes faktiskt låter bättre.
Linn som utvärderar sina produkter på musikaliska grunder använder i princip alltid spikes på sina högtalare/högtalarstativ. Linn använder mjuka fötter på några sub-basar och under sina apparater, detta tycker jag tyder på att de kontinuerligt utvärderar även andra lösningar än spikes. De tycks med andra ord inte ha "låst sig" på en specifik lösning utan de väljer det som de anser vara bäst enligt tunedem.

De som säljer, installerar och äger Linnstereoanläggningar verkar vara överens med Linns åsikt att spikes låter bättre (tunedem).

Här måste något vara fel!

Antingen ger inte teorierna, beräknigarna och undersökningarna hela den sanna bilden av hur spikes och mjuka fötter fungerar.
IÖ lyssningstester enligt ett musikaliskt perspektiv är felaktiga eller bristfälliga (det skulle oxå kunna vara så att de stämmer fullt ut men råkade vara ett ovanligt undantag)

eller

Så håller Linn och de flesta större högtalar-tillverkare på med humbug. De som säljer, installerar och äger Linnstereoanläggningar är offer för placeboeffekter.


Är det rätt att tolka nuläget i denna tråd så här?

mvh
Steffe

[sportbilsentusiasten]

Ingvar, du behöver inte alltid komma med en lång utläggning varje gång på vad som är fel/ofullständigt i en fråga tillsammans med en avslutning som innehåller i sak samma innehåll (några exempel; objektiv vs subjektiv...tumregler...förenklingar...okunnighet...lära sig mer...)
Om du försökte mer att se andemeningen med inlägg istället för att dissikera alla oklarheter så blev det roligare att diskutera.

Dvs istället för att smula sönder frågan och ofta utan att leverara svar - skulle skriva "menar du så här"? och sedan svara på det...
Ofta kan man av sammanhanget lista ut vad den frågande menar.


Jag lyfter frågor för att jag tycker det är intressant och för att lära mig mera, räcker inte det?

ok, nu till mitt inlägg:
Jag hade flertalet tankar i mitt inlägg och det är nu flera som skjuter in sig på EN av dessa.
Just denna fråga var ett påhak på hur du beskrev resonanser från spikes vs. mjukfötter. (högre Q-värde på spikesresonanser)

Får väl vara utförligare denna gång så ni förstår frågan.
Nå...hur bred är resonansen (i Hz) på en spikesresonans och vid vilken frekvens finns den. Man kan svara med att ge några exempel tex små stativare, större golvare eller på annat sätt åskådliggöra då jag inser att det är olika för olika högtalare/stativ.

Samma fråga/högtalare fast nu med mjukisar under.

Bara så vi får lite VERKLIGA exempel att diskutera!!


Se även mina andra tankar i inlägget som innehöll ursprungsfrågan. Vore kul med feedback.

[IngOehman]

Sportbils...!

Ledsen att du tog mitt inlägg sådär, men jag tycker även att det är synd
att du väljer att hellre klagar på mig rent allmänt, än att kommentera det
jag faktiskt skrev.

Gick det fram?

Förstod du?

Är du på det klara med vad som var feltänkt i det du skivit?


Din sista fråga i inlägget tyder på att du fortfarande inte riktligt förstått
felet i ditt resonanmang. Det är inte hur smalbandig resonansen är som
beställer hur mycket den stör/påverkar (du måste släppa den förenklingen
om du skall kunna förstå det här) utan det är YTAN under grafen. Och när
Q-värdet stiger så ökar ytan, inte minskar. Så blir det i det här speciella
fallet. Att resonansen blir smalbandigare är alltså en schimär. Det är bara
dess relativa bredd som minskar, och det beror inte på en avsmalning, utan
på att toppen åker ivåg uppåt*.

Ok?


Vh, iö

- - - - -

*Då jämför jag alltså framförallt vad som skulle hända om man kunde tillföra
den mängd dämpning som hade behövts för att kontrollera spikfötternas
missbeteende.

Att jämföra beteendena vid spikfotsresonansen, med de vid mjukfotsreso-
nansen är i praktiken helt meningslöst, eftersom den senare inte kommer
att exiteras i stort sett alls.

Men allt det där kan man läsa om i Spikfotsartikeln från 1989 som finns i
en annan tråd.

[meanmachine]

Spenderade en stuind igårkväll till subjetivitetens enegtyckandemecka och varierade min lyssning mellan Sondcare superspikes, ordinära spikar samt SD mjukisar.

Objekt var Revel F30.

Faktiskt så upplevde jag subjektivt (bäst att tillägga) att spikarna gav aningen hårdare ljud men mellan SD och SC kunde jag omäjlig detektera skillnad. Noterar av skillnader endast kunde detekteras vid relativt höga ljudtryck. Skillnaden jag upplevde var enligt min tolkning i basområdet.

Nu var detta ett relativ snabbt test men eftersom soundcare inte arit varit upp tänkte jag att detta var en ny vinkel.