Njae, det beror ju på hur mycket grupplöptid man anser sig kunna stå ut
med, samt hur svår armresonansen är. Det finns definitivt fall där jag inte
skulle beskriva den som något större problem, och andra där den peakar
mer än 12 dB och dessutom ligger för lågt.
Min uppfattning är att man ibland behöver subsonicfilter, men att det
om ett sådant finns i kedjan, är bra om det går att koppla bort i de fall
då man inte behöver det. Mitt egen har en undre gränsfrekvens om låga
13 Hz (3:e ordn bw), och även om det påverkar signalen påfallande lite
hörbart, vill jag inte ha det med i kedjan när det inte behövs.
Ragnwald skrev:Man behöver således inte oroa sig för kapacitiva variationer ?
Jag förmodar att du menar reaktiva variationer (t ex impedanstoppar),
och svaret är att de kan förvisso, i kombination med komplexa insignaler,
t ex musik, ställa till med problem tillsammans med förstärkare med lätt-
triggade (inte så bra utformade) strömbegränsningar.
Det beror på att impedanstopparna som sådana är en sorts energilagrings-
system, och exiterar man den för att straxdärefter spela en annan ton
som hamnar där impedansen är lågomig, så kommer faktiskt summan av
insignalen och den lagrade frekvensens kvardröjande spänningssvingningar.
Om man utgår ifrån en normal högtalare med lite impedanstoppar, och
med den som utgångspunkt formar en "optimalt svår" insignal, så kan
man inte sälla tvinga ur förstärkaren toppströmmar som är 2-3 gånger
större än inspännningen/Re.
Vh, iö
- - - - -
PS. Jag instämmer alltså inte i det som Svante skrev tidigare i tråden.
Men min invändning är teoretisk, och det praktiska problemet behöver
inte vara så stort alla gånger. Vissa kombinationer mellan högtalare och
förstärkare ger dock stora problem, och toppströmmarna kommer INTE
att begränsas till U/Re.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).