TCM skrev:Tack för fördjupningen Jansson. Det är väl ofta så när det är en av ens verkliga favoriter som man kan utan och innan - det blir inte alltid samma favoritlåtar/-album som den tillfällige lyssnaren.
Valhistorian lät spännande

Jag vet inte hur många album det är kvar, kanske 10-15. Jag kanske får fuska och plocka ur en "icke bortglömd" hög också

Jag förstår verkligen varför du och andra uppskattar "David Live".
I mitt fall tror att det beror på var i tiden man befinner sig när man hör den första gången. Jag har den liksom från "då".
Bandet han har med sig är perfekt. Top flight. Men det blir en konstig tolkning av det album han turnerar med, Diamond dogs.
(Jag är överens med Pegg som också skriver om detta)
Om Diamond Dogs och efterföljande live album, David Live säger Bowie 1997:
Bowie börjar med att referera till Diamond dogs, sedan Live
(Pegg har tagit med det i sin bok)
"Some of my lines had sounded almost proto-punk because of my inabilities as a virtuoso. But by the time they took it on stage, they were playing it in a very musicianly style. Something was lost because of that. That album had a quality of obsession with what I wanted to get over That´s not there when I hear the gigs from that period...They play it too well and with too much fluidity. So to me, Diamond dogs was never played well on stage, or at least never with the sensibility that the album had."
Lustig sak är att han säger "they"....
Lyssna först på Diamond dogs å sedan Live.
De som av någon anledning vill spendera sin tid med att läsa intervjuer med DB:
http://www.bowiewonderworld.com/press/press.htm
Boken om Hacienda kommer att bli ett julklappstips till familjen.
"Icke bortglömd hög" låter fint som snus.
I CAN´T THINK.... ..... OF ANYTHING BOW LP2