Lådljud genom membranet (Linkwitztråden)

[Rundberg]

Hej Ingvar!

Tack för mycket intressant läsning!

En liten kommentar bara. Du skriver i ditt långa inlägga om "livehärmning" och vilka nackdelar som finns med det. Är det en kommentar till vad Linkwitz själv säger?

Följande stycke från honom:

"The best one can hope for with 2-channel sound reproduction is the illusion of listening into the recording venue. Physics does not allow the accurate reproduction of the original sound field with only two speakers."

Indikerar att han också verkar vara en förespråkare av loge-lyssning. Heller har jag missuppfattat din text?

Jag passar också på att ställa en fråga eftersom Strmbrg verkar vara ute för räkning

Linkwitz talar om fördelen med ett uniformt utstrålningsmönster genom hela frekvensregistret. En lådhögtalares utstrålningsmönster är inte uniformt genom hela frekvensregistret. Vilka anpassningar (om några) av lysningsrum och högtalarkonstruktion krävs för att ta itu med det?

Uppvisar verkligen dipolhögtalare ett uniformt utstrålningsmönster genom hela frekvensregistret? I det höga diskanregistret borde väl diskanten bli lika direktiv som i en motsvarande lådkonstruktion?

MVH

/Mattias

[steveo1234]

Vi tolkar honom exakt likadant, det vill säga - han
talar ju klarspråk, så han behöver inte tolkas.

Han menar det du tror, och det är precis samma
sak som det jag pratar om.

Grupplöptiden beror ju just på energilagringen i
de för ljudalstringen nögvändiga inblandade mek-
anismerna.


Du tror väl inte att grupplöptid är något mystiskt
okänt som inte har någon förklaring eller koppling
till trögheterna i systemet, som just lagrar energi?


Grupplöptiden är orsakad av just att det "tar tid
att få fart på polerna", och att få dem att stanna
upp likaså.


Det gäller dock även för ett membran vars massa
fjädrar i sin surround, sin spider och mot en inne-
sluten lufts elasticitet.

Även det är ett system som kan lagra energi (även
tonfrekvent, även om det inte är helt säkert), och
som därför kommer att ha en grupplöptid skiljd från
noll.


Vh, iö

Vart du har fått för dig att jag skulle tro att grupplöptid (eller någon annan empiriskt bevisbar och mätbar egenskap) skulle vara mystisk förvånar mig. Men nog om det.
Jag undrar hur du förklarar dessa två mätningarna på samma subwoofer:





Den första är en grupplöpstidsmätning och den andra visar hur en subwoofer lagrar och släpper ifrån sig energi över tiden. Grupplöptiden kan avläsas ur den sistnämnda men energiöverföringsfunktionen går inte att utläsa ur den förstnämnda.
Jag menar att det är två olika saker och jag tror att det är detta som Linkwitz menar. Eller så är det så enkelt att jag har fel.
Tankar?

[IngOehman]

Det är så enkelt som att du har fel.

Men det beror på hur mycket man förenklar det. Om man tittar på grupp-
löptiden för bara en frekvens har man t ex inte tillräcklig info för att kunna
bilda sig en ordentlig uppfattning om vad som händer, och skall man vara
noga kan man ju aldrig gå både bakåt och framåt i deravatorna.


Vh, iö

[steveo1234]

Det är så enkelt som att du har fel.

Men det beror på hur mycket man förenklar det. Om man tittar på grupp-
löptiden för bara en frekvens har man t ex inte tillräcklig info för att kunna
bilda sig en ordentlig uppfattning om vad som händer, och skall man vara
noga kan man ju aldrig gå både bakåt och framåt i deravatorna.

Vh, iö

Ok. Skulle du vilja förklara vart jag har fel också? Ingen slutsats jag dragit ovan är baserad på att man endast tittar på en enda frekvens, det är ju därför man använder sig av en frekvens vs tid graf. Möjligtvis att man förenklar till en frekvens över en tid som i sin tur är approximativt vänstertrunkerat normalfördelad. Men det är ju att göra det något mer komplext än det behöver vara. Tror jag.

Vad menar du med deravatorna? Är det en felstavning på derivator? Isåfall så går man aldrig framåt och bakåt kan man alltid gå exakt . I alla fall om man definierar framåt och bakåt såsom jag tror att du menar. Fast då blir jag ännu mer förvirrad eftersom jag är säker på att du kände till detta. Med andra ord: Hur menar du?

[subjektivisten]

Hej Ingvar!

Tack för mycket intressant läsning!

En liten kommentar bara. Du skriver i ditt långa inlägga om "livehärmning" och vilka nackdelar som finns med det. Är det en kommentar till vad Linkwitz själv säger?

Följande stycke från honom:

"The best one can hope for with 2-channel sound reproduction is the illusion of listening into the recording venue. Physics does not allow the accurate reproduction of the original sound field with only two speakers."

Indikerar att han också verkar vara en förespråkare av loge-lyssning. Heller har jag missuppfattat din text?

Jag är inte Ingvar men om du tittar igen så ser du att Linkwitz snackar om att vara där, medans loge tanken är att du får musiken till dig i ditt rum, via en stor öppning.

[Naqref]

Jag är inte Ingvar men om du tittar igen så ser du att Linkwitz snackar om att vara där, medans loge tanken är att du får musiken till dig i ditt rum, via en stor öppning.

Det är ingen direkt motsättning speciellt inte om man går över till multikanalsljud då man faktiskt reducerar logen helt. Man kan säga att det är samma sak men där öppningen i det ena fallet är 100%.

Det är däremot en värld av skillnad till det som kallas livehärming då det innebär att man ska få det låta som om musikerna stod i lyssningsrummet. En gigantisk skillnad.

[Almen]

Jag håller med Rundberg och Naqref: "listening into the recording venue" känns som logetänkandet.

[IngOehman]

Det tycker jag också, men det betyder ju inte att jag automatiskt håller
med honom om att det är det han åstadkommer med sitt sätt att gå till
väga.

Men jag tycker på sätt och vis att det känns lite konstigt att diskutera de
här sakerna utan att han är närvarandra.

Vad jag kan säga något om är vad jag tycker och tänker på för sätt, och
vilka konsekvenser hans koncept, enligt mina erfarenheter, leder till. Men
vad som är hans ambitioner bör man lyssna på honom om. Ingen annan
vet det bättre än han själv.


Vh, iö

[Nattlorden]

Ingvar, ifall du skulle vilja kommentera lite djupare i vad man egentligen kan utläsa av steveo's grafer så skulle det vara intressant.

[IngOehman]

Det är så enkelt som att du har fel.

Men det beror på hur mycket man förenklar det. Om man tittar på grupp-
löptiden för bara en frekvens har man t ex inte tillräcklig info för att kunna
bilda sig en ordentlig uppfattning om vad som händer, och skall man vara
noga kan man ju aldrig gå både bakåt och framåt i deravatorna.

Vh, iö

Ok. Skulle du vilja förklara vart jag har fel också? Ingen slutsats jag dragit ovan är baserad på att man endast tittar på en enda frekvens, det är ju därför man använder sig av en frekvens vs tid graf. Möjligtvis att man förenklar till en frekvens över en tid som i sin tur är approximativt vänstertrunkerat normalfördelad. Men det är ju att göra det något mer komplext än det behöver vara. Tror jag.

Vad menar du med deravatorna? Är det en felstavning på derivator? Isåfall så går man aldrig framåt och bakåt kan man alltid gå exakt . I alla fall om man definierar framåt och bakåt såsom jag tror att du menar. Fast då blir jag ännu mer förvirrad eftersom jag är säker på att du kände till detta. Med andra ord: Hur menar du?

Det där med att du har fel skrev jag mest på skoj, eftersom du sa att det
kunde vara så enkelt.


Man till saken - ja, derivator skulle det ha stått. Och vad jag menar är att
man kan gå från en fasgång till en grupplöptid (åt ena hållet) men man kan
inte gå från en grupplöptid till en fasgång. Det enda man kan säga (eftersom
man förlorade information när man deriverade, som inte kommer tillbaka
när man integrerar) är hur fasens derivata ser ut. Absolutvärdet är förlorat.


Därför kan det också vara svårt att från grupplöptiden få fram exakt vilka
mekanismer det är som skapat grupplöptiden. Säg att grupplöptiden t ex
är 20 ms vid alla frekvenser - det kan beror på energilagring, eller kan bero
på en ren fördröjning...? Det kan vara båda!

Men nu var ju frågan om energilagring i porten syns som grupplöptid?

Svar: Det gör den.

Den "är" grupplöptid (den tid det tar för energin att passera systemet) och
när en grupplöptid är skapad av en resonansvillighet så händer det minst
två saker - förloppet fördröjs & förloppet förlängs.


De två graferna du visade, visar samma sak, men ingen av dem visar allt.
Så den ena går inte att deschiffrera från den andra, såsom den andra kan
deschiffreras från den ena (fast inte perfekt i någon riktning faktiskt, på
grund av den låga upplösningen i presentationen).

De har de båda brister (ingen visar den kompletta komplexa verkligheten).
Den ena visar energins fördrölning, men inte dess förlängning, medan den
andra visar ett förlopp med en bedrövligt dålig upplösning i frekvensplan
(vilket ger falska pumpeffekter).

Men det är precis samma mekanismer som skapar både den ena och den
andra grafen. Det är bara två olika - stympade - sätt att visa precis sam-
ma fenomen (läs; överföringsfunktionen) på.

Alltså: Det handlar i båda fallen om energi som lagrats i systemet, och det
kan visas med en massa olika grafer, men mekanismen är ändå en och
samma. Det är inte två olika saker som händer.

Det som "händer" är att det finns en överföringsfunktion! (En som kanske
exiteras av en signal verklig eller hypotetisk, beroende på om det är en
mätning eller en beräkning, och från det kan man få ut olika sätt att redo-
visa vilka egenskaper som den där överföringsfunktionen har.)


Hoppas jag var i varje fall lite begripligare denna gång. Var nog lite otydlig
nyss.


Vh, iö

[subjektivisten]

Nag och Almen, ni har rätt, läste konstigt där.

[steveo1234]

Det är så enkelt som att du har fel.

Men det beror på hur mycket man förenklar det. Om man tittar på grupp-
löptiden för bara en frekvens har man t ex inte tillräcklig info för att kunna
bilda sig en ordentlig uppfattning om vad som händer, och skall man vara
noga kan man ju aldrig gå både bakåt och framåt i deravatorna.

Vh, iö

Ok. Skulle du vilja förklara vart jag har fel också? Ingen slutsats jag dragit ovan är baserad på att man endast tittar på en enda frekvens, det är ju därför man använder sig av en frekvens vs tid graf. Möjligtvis att man förenklar till en frekvens över en tid som i sin tur är approximativt vänstertrunkerat normalfördelad. Men det är ju att göra det något mer komplext än det behöver vara. Tror jag.

Vad menar du med deravatorna? Är det en felstavning på derivator? Isåfall så går man aldrig framåt och bakåt kan man alltid gå exakt . I alla fall om man definierar framåt och bakåt såsom jag tror att du menar. Fast då blir jag ännu mer förvirrad eftersom jag är säker på att du kände till detta. Med andra ord: Hur menar du?

Det där med att du har fel skrev jag mest på skoj, eftersom du sa att det
kunde vara så enkelt.


Man till saken - ja, derivator skulle det ha stått. Och vad jag menar är att
man kan gå från en fasgång till en grupplöptid (åt ena hållet) men man kan
inte gå från en grupplöptid till en fasgång. Det enda man kan säga (eftersom
man förlorade information när man deriverade, som inte kommer tillbaka
när man integrerar) är hur fasens derivata ser ut. Absolutvärdet är förlorat.


Därför kan det också vara svårt att från grupplöptiden få fram exakt vilka
mekanismer det är som skapat grupplöptiden. Säg att grupplöptiden t ex
är 20 ms vid alla frekvenser - det kan beror på energilagring, eller kan bero
på en ren fördröjning...? Det kan vara båda!

Men nu var ju frågan om energilagring i porten syns som grupplöptid?

Svar: Det gör den.

Den "är" grupplöptid (den tid det tar för energin att passera systemet) och
när en grupplöptid är skapad av en resonansvillighet så händer det minst
två saker - förloppet fördröjs & förloppet förlängs.


De två graferna du visade, visar samma sak, men ingen av dem visar allt.
Så den ena går inte att deschiffrera från den andra, såsom den andra kan
deschiffreras från den ena (fast inte perfekt i någon riktning faktiskt, på
grund av den låga upplösningen i presentationen).

De har de båda brister (ingen visar den kompletta komplexa verkligheten).
Den ena visar energins fördrölning, men inte dess förlängning, medan den
andra visar ett förlopp med en bedrövligt dålig upplösning i frekvensplan
(vilket ger falska pumpeffekter).

Men det är precis samma mekanismer som skapar både den ena och den
andra grafen. Det är bara två olika - stympade - sätt att visa precis sam-
ma fenomen (läs; överföringsfunktionen) på.

Alltså: Det handlar i båda fallen om energi som lagrats i systemet, och det
kan visas med en massa olika grafer, men mekanismen är ändå en och
samma. Det är inte två olika saker som händer.

Det som "händer" är att det finns en överföringsfunktion! (En som kanske
exiteras av en signal verklig eller hypotetisk, beroende på om det är en
mätning eller en beräkning, och från det kan man få ut olika sätt att redo-
visa vilka egenskaper som den där överföringsfunktionen har.)


Hoppas jag var i varje fall lite begripligare denna gång. Var nog lite otydlig
nyss.

Vh, iö

Tyvärr förstår jag inte mer denna gången.
Jag punktar upp så blir det lättare att läsa
1 Jag håller med dig om den analytiska relationen mellan fasgång och grupplöptid. Så kan vi släppa den pucken,
2 Jag vill dock hävda att du faktiskt har fel (eller?) angående de två graferna jag postade. Den första grafens information kan du få ut direkt från den andra grafen. Dvs all informationi första grafen finns i den andra. Den andra grafen innehåller dock mer än bara grupplöptiden. Den innehåller även den systemberoende utsmetningen av energin som uppstår av både grupplöptid (som sätter grundnivån i grafen) samt alla ANDRA egenskaper som subwoofern är behäftad med. Dessa egenskaper summeras alltid till något värde större än 0. Jag hoppas att de mer noggranna läsarna inser att den överföringsfunktion som du nämner inte är den teoretiska överföringsfunktionen som kan härledas teoretiskt ur polparen mm utan att den faktiskt är praktiskt uppmätt och antagligen komplex (inte imaginär, bara omständig).
3 Att all information inte går att läsa ur två diagram är ju ganska självklart? Innehåller ditt påstående mer information än jag lyckas dechiffra? Diagrammen säger ju faktiskt inte ens exempelvis någonting om ljudtrycket som mätningen gjorts vid. Eller ett hundratals andra egenskaper.

[IngOehman]

Var det inte ungefär det jag skrev?

Fast skall jag vara noga så håller jag ju inte helt med dig - den utsmet-
ning i tiden som sker, går inte att utläsa genom att titta på en punkt i
grupplöptidsgrafen, men väl genom att titta på den i sin helhet, i varje
fall om man får ha tonkurvan också, eller får backa ett snäpp och titta
på fasgången istället för grupplöptidskurvan.

Så...

Det enda jag känner att du inte verkar tro på av det jag skriver, är att
den "utdragning av energins förlopp" (i brist på bättre ord) som avges
i närheten av Fh från en basreflexlåda, är precis likadan som det man
ser från ett HP-filter med samma tonkurva.

Men så är det faktiskt.

I varje fall vid nivåer som är rimliga nog för att man skall kunna betrakta
dem som linjära system.

Det är liksom nästan det som är definitionen på sådana.


Vh, iö

[Piotr]

Uppvisar verkligen dipolhögtalare ett uniformt utstrålningsmönster genom hela frekvensregistret? I det höga diskanregistret borde väl diskanten bli lika direktiv som i en motsvarande lådkonstruktion?

Det beror ju naturligtvis på hur "dipolen" är konstruerad.

SL adderade en bakåtriktad diskant för ett eller ett par år sedan i Orion (den senaste dipolen från honom).


/Peter

[BB]

Jag tycker Herr Linkwitz är alldeles för insnöad på dipoler (även om han har en "mono-pol" i sortimentet...) Jag håller inte med om att dipolen är lösningen på alla "svåra" återgivningsproblem. Ta en sån sak som (den första) golfreflexen ) t ex. Min bedömning är att det är den värsta av alla reflexer. Inte ens en dipol fixar den.

Jo det gör den - om den är utformad som en linesource.

//BB

[IngOehman]

Om högtalaren är utformad som en line-source med samma höjd som
rummet (som t ex piLine var på sin tid, det vill säga på 80-talet) så tar
den rätt bra hand om takreflexen också, även vid mycket låga frekven-
ser.

Men några dipoler var de ju inte.

Kan väl säga att jag kommit fram till att jag för det mesta vill ha reflexer
från taket*, om det finns ett tak, eftersom det känns som om taket tillhör
lyssningslogen. Saknas de, så saknar jag dem, om taken är utformat på
så vis att det finns skäl att vänta sig att det borde komma reflexer från
det vill säga.


Vh, iö

- - - - -

*Men de kan inte se ut hur som helst, inklusive när det gäller anländan-
det i tiden.

Kommer de kort efter direktljudet så vill jag att de skall vara diffuserade,
och jag ser gärna att de är det med diffsion både i tiden och i rummet,
horiontellt om de anländer lyssnarna från behaglig vilkel och vertikalt
diffuserade om de inte gör. Vilkeln mätt utan diffusion i båda fallen.

Kommer de lite senare (mer än 7,5 ms fördröjda) kan de möjligen få vara
odiffuserade, alltså hårda reflexer, men...

Kommer de senare än 15 ms efter direktljudet så måste man börja tänka på att dämpa takreflexerna, är min erfarenhet. Och detta inte bara med tanke på förstareflexen därifrån, utan även med tanka på efterklangen.

[BB]

Kan väl säga att jag kommit fram till att jag för det mesta vill ha reflexer från taket*, om det finns ett tak, eftersom det känns som om taket tillhör lyssningslogen. Saknas de, så saknar jag dem, om taken är utformat på så vis att det finns skäl att vänta sig att det borde komma reflexer från det vill säga.

Intressant att du och jag som har samsyn på de flesta punkter, har lite olika personliga preferenser i det här avseendet... Jag vill transporteras till, och "befinna mig " i rummet där det musikaliska skeendet äger rum och väljer därför att undertrycka golv/tak-reflexer med den långa obrutna linjekällan samt undertrycker sidospridning av LF med stora dipoler, även dessa utformade som linjekällor.

Ser fram emot fikaträff och fortsatta trevliga diskussioner!

//BB

[IngOehman]

Man kan ju inte vara överens om allt.

Fast vi kanske är mera överens än oöverens om det där också?

Min uppfattning är egentligen bara att man behöver hitta rätt balans
mellan vad man vill åstadkomma, och vad som det finns resurser för
att åstadkomma. Det senare än ju ett system där olika faktorer har
ett förhållande till de andra, och det blir lite fråga om att ge och ta.

Vad jag erfarit är helt enkelt, att man med bara två kanaler måste
välja - flytta lyssnaren till platsen går, om lyssnaren sitter i sweet spot
och inte rör sig - eller man kan åstadkomma en mera holografisk kon-
takt med inspelningstillfället, där alltså många kan lyssna samtidigt från
olika platser i rummet, men då med en begränsad storlek på öppningen
till ursprungshändelsen.

Jag väljer det sistnämnda!

Mest för att jag inte vill vara hänvisad till en plats, och för att jag tycker
så mycket om att spela musik och diskutera den. Då är det trevligt att
slippa sweet spot. Jag siktar hellre på "sweet field", men accepterar att
öppningen till ursprungshändelsen inte kan vara hur stor som helst. Och
det är väldigt lätt för mig att acceptera det, eftersom det ju alltid går att
köra matriserad dekodning till flera kanaler om man vill "riva logen".

Eller bara spela inspelningar i äkta flerkanal. Men jag väljer ju hellre musik
som jag vill höra, än inspelningar som uppfyller vissa tekniska krav...


Men det betyder inte att jag menar att det förstnämnda är fel eller ett
dåligt val, det är bara inte mitt val. Jag väljer bort hörlurar av samma
skäl + några skäl till då.


Vh, iö

[steveo1234]

Var det inte ungefär det jag skrev?

Fast skall jag vara noga så håller jag ju inte helt med dig - den utsmet-
ning i tiden som sker, går inte att utläsa genom att titta på en punkt i
grupplöptidsgrafen, men väl genom att titta på den i sin helhet, i varje
fall om man får ha tonkurvan också, eller får backa ett snäpp och titta
på fasgången istället för grupplöptidskurvan.

Så...

Det enda jag känner att du inte verkar tro på av det jag skriver, är att
den "utdragning av energins förlopp" (i brist på bättre ord) som avges
i närheten av Fh från en basreflexlåda, är precis likadan som det man
ser från ett HP-filter med samma tonkurva.

Men så är det faktiskt.

I varje fall vid nivåer som är rimliga nog för att man skall kunna betrakta
dem som linjära system.

Det är liksom nästan det som är definitionen på sådana.

Vh, iö

Jag menar inte att det går att utläsa någonting ur en punkt. Min andra bild ovan är ju en avbildning av tre parametrar (tid, nivå och frekvens) som aldrig kan beskrivas av en punkt men möjligtvis av en gradient. Jag skriver inte att jag tycker att någonting ska avläsas i en punkt såvitt jag kan se? Jag tycker inte ens att grupplöpstidskurvan är särskilt intressant, däremot menar jag att det är mycket intressant med hur energilagringen kring portresonansfrekvensen ser ut. Men nog om detta.

Jag tycker nämnligen att det är signifikant skillnad mellan ditt och mitt inlägg. Jag lyckas dock tydligen inte att förklara min ståndpunkt tillräckligt bra (energilagring med samt utan grupplöpstidsbas). Förhoppningsvis klarar någon annan det bättre än mig.
Och nej, detta är inte att jag inte tror på dig, det handlar om att jag menar att det finns en detalj som jag tycker att du missar. Dessutom vill du säkert ändå inte att jag ska "tro på dig" och "lita på dig" bara för att det är du som säger någonting. Isåfall så skulle jag ju tvingas sluta tänka själv och bara acceptera tumregler, och de blir inte bra, oavsett vem som formulerar dem. Eller hur?

För övrigt köper jag att ett HP-filter och en basreflexport ger samma förändring av grupplöptiden. Det är en god anledning att låta bli att använda någon av dem

EDIT: Är det verkligen ingen annan som förstår vad jag menar och håller med om att det finns en faktisk skillnad mellan de två graferna? Isåfall får gärna någon annan försöka förklara min poäng då jag itne verkar lyckas. Eller, alternativt, om jag har fel kan förklara för mig varför jag har fel.

[Piotr]

Jag tycker Herr Linkwitz är alldeles för insnöad på dipoler (även om han har en "mono-pol" i sortimentet...) Jag håller inte med om att dipolen är lösningen på alla "svåra" återgivningsproblem. Ta en sån sak som (den första) golfreflexen ) t ex. Min bedömning är att det är den värsta av alla reflexer. Inte ens en dipol fixar den.

Jo det gör den - om den är utformad som en linesource.

//BB

Ja och en vettigt utformad dipol av icke linjekälla kommer långt på vägen också. Tänker på ett trevägs-system med ett par tre basar som lämnar över till det högre placerade mellanregistret vid 400-500Hz i kombination med matta (som tar energi ovan 1-2kHz).

Kvarstår reflekterad energi via golvet från mellanregistret som om det anses nödvändigt kan tas om hand av med hjälp av ett bord placerat på rätt ställe.


/Peter

[-Martin-]

Jag tycker Herr Linkwitz är alldeles för insnöad på dipoler (även om han har en "mono-pol" i sortimentet...) Jag håller inte med om att dipolen är lösningen på alla "svåra" återgivningsproblem. Ta en sån sak som (den första) golfreflexen ) t ex. Min bedömning är att det är den värsta av alla reflexer. Inte ens en dipol fixar den.

Jo det gör den - om den är utformad som en linesource.

//BB

Jo det såklart
Men han har ju ingen sån...

[paa]

Är det där samma sak som ett vattenfallsdiagram, eller?
Finns det någon info om sådana där grafer, som exakt förklarar vad dom visar någonstans på nätet?

[steveo1234]

Är det där samma sak som ett vattenfallsdiagram, eller?
Finns det någon info om sådana där grafer, som exakt förklarar vad dom visar någonstans på nätet?

Det är ju en sorts vattenfallsdiagram, men, inte av den sorten som vanligtvis menas.
Jag hittade en kort beskrivning:
"Energy Time Frequency Spectrogram.

What we are trying to show here is any tendency of the subwoofer to be slow at delivering certain frequencies, as well as any tendency of it to store energy so that sounds take longer than others to fade away into the background noise.

The plot consists of a series of slices taken at fixed time intervals after the start of the original signal and shows the variation of the signal over time compared to a uniform decay rate. Frequency bands where the sound takes time to grow/decay compared to the remainder show up as being more red. The point where the response drops back into the blue noise floor gets delayed spreading the signal out over time showing the effect of time-smearing. If you imagine this plot like a beach and sea-shore, then any curvature of the bay at the bass end is evidence of time-smearing and the tendency of the sub to store energy at certain frequencies will show up as 'rocky outcrops' poking out of the sea.
"

[paa]

Fattar ingenting. Jag skulle gissa at "noise floor" borde kallats purple, medans himlen är blå!

[steveo1234]

Fattar ingenting. Jag skulle gissa at "noise floor" borde kallats purple, medans himlen är blå!

Tvärtom blir det väl ändå? Signal skickas in i subwoofer och stoppas sen tvärt. Därmed kan man se hur avklingningsbeteendet ser ut för varje enskild produkt med avseende på tid (y-axel), frekvens (x-axel) och amplitud (z-axel, representerad av färg).

EDIT: Blir det tydligare av denna bilden?
Här visas ett perfekt beteende. Dvs, fullbandigt frekvenssvar, med grupplöptid satt till 0 och ett hastigt avklingningsbeteende:'

[Nattlorden]

Betyder "15Hz" att det bara är den tonen som spelats på, eller är det en del av namnet på baslådan, typ avstämning eller så?

Eller är det en mätning "per frekvens" som plottas ihop (vilket jag hoppas) ?

Edit: den senare graften ovan tyder på att det är gjort en mätning "per frekvens".

[steveo1234]

Betyder "15Hz" att det bara är den tonen som spelats på, eller är det en del av namnet på baslådan, typ avstämning eller så?

Eller är det en mätning "per frekvens" som plottas ihop (vilket jag hoppas) ?

Edit: den senare graften ovan tyder på att det är gjort en mätning "per frekvens".

15hz var subwooferns avstämningen vid mätningen (för just denna modellen är avstämningen valbar mellan 12,15,20hz har jag för mig)

Det är en mätning per 5hz-grupp ser det ut som ja.

[Almen]

Är insignalen typ rött brus?

[Nattlorden]

15hz var subwooferns avstämningen vid mätningen (för just denna modellen är avstämningen valbar mellan 12,15,20hz har jag för mig)

Det är en mätning per 5hz-grupp ser det ut som ja.

Ok... då blev jag mer glad... jag blev för en stund orolig att man fick skräptoner hela vägen upp vid excitering av en 15Hz-ton... *pust*

Ingvars målkurva verkar dock inte vara rak, utan lutande. 0,8/f förutom mellan 100 & 250 där han vill ha 0,2/f.

Får slänga in det i excel och se hur det kommer att se ut...

[steveo1234]

15hz var subwooferns avstämningen vid mätningen (för just denna modellen är avstämningen valbar mellan 12,15,20hz har jag för mig)

Det är en mätning per 5hz-grupp ser det ut som ja.

Ok... då blev jag mer glad... jag blev för en stund orolig att man fick skräptoner hela vägen upp vid excitering av en 15Hz-ton... *pust*

Ja. Fast det är ju precis det som händer! Porten lagrar och släpper ifrån sig energi runt avstämningsfrekvensen. Det händer naturligtvis mestadels runt 15hz (avstämningsfrekvensen) men även en bit upp i frekvens.

Almen: Jag vet inte vad insignalen är.