Svante skrev:Ja, man kan väl slå fast detta iaf:
-Båda analogierna beskriver samma verklighet och med samma noggrannhet.
Medhåll.
-Ingen av analogierna är mer "rätt" än den andra.
Medhåll.
-Impedansanalogier är klart vanligast i litteraturen.
Vet ej. Är faktiskt tveksam.
När det gäller strikt mekaniska system, så visst, men när det gäller elektroakustiska omvandlare är jag inte lika säker...
-Gyratorn är ett element som många har svårt att förstå.
Tror jag knappast. de som inte förstår den (>99% av alla), begriper nog för det mesta inte transformatorn heller.
Däremot har gyratorn ett givet tillkortakommande - den är inte bortplockingsbar med mindre än att komponenterna behöver byta skepnad. Detsamma gäller inte transformatorn, vars bortplockning bara renderar nya värden, Skriver man inte ut några värden alls så är det ingen skillnad om man inkluderar trafon eller ej, annat är att enheten med trafo är kilogram vid första kånkan, medan det utan blir farad.*
Det är en praktisk svaghet när man skall kontemplera ett system med en gyrator på plats. Det kanske inte gäller dig, men jag vågar sätta en krona på att det gäller dig också. Det blir mindre intuitivt helt enkelt.
Och så det som vi är oeniga om:
-Impedansanalogier är lättast att förstå.
-Admittansanalogier är lättast att förstå.
JMnjae... Om den ena eller andra är lättare kan man förstås diskutera, och det är ju det jag har försökt göra.
Jag har försökt lägga vikten på att visa att även DU som menar att det är logiskt att se rörelsen som en ström, kallar en lågohmig punkt för en styv punkt, snarare än en mjuk. Det är inte rationellt. Vill därför veta varför din synpunkt fortfarnade är ett giltigt argument. Jag tycker ju att vi bör börja med att reda upp vilka argument som är relevanta, om vi vill utreda frågan.
Jag har noterat att du svarat undvikande på dessa synpunkter.
... och där finns det ju uppenbarligen ingen objektiv sanning. Jag vet heller inte om det är meningsfullt att diskutera vilket som är bäst. Vet man att båda finns är det väl bäst att bilda sig en egen uppfattning. Jag har en känsla av att jag inte kommer att kunna övertyga dig (IÖ)iaf.
Allt det där håller jag med om.
Jag har fö märkt att du ofta talar om fjädringskonstanten k i stället för kompliansen C (som övriga högtalarvärlden gör). Är det för att det är så ologiskt att kalla spolen (som det blir i admittansschemor) för C?
Det beror bara på att det ter sig fjantigt att definiera en saks "mjukhet" när man kan tala om hårdheten istället.
Man kan naturligtvis mena att det finns en dumhet i att kondensatorer med högt värde är lågohmiga, medan spolar med högt värde är högohmiga, men dessa saker beror ju bara på vad man ser som grunkans "huvudsyfte".
Behöver man ingen kondensator ersätter man den med ett avbrott, inte med en kortslutning, men behöver man ingen induktans så är det en kortslutning man ersätter med.
Jag brukar säga att filteregenskaperna både hos kondensatorer och spolar beror på att de kan användas för att skapa trögheter, tillsammans med en kringimpedans. Många invänder intuitivt (men felaktigt) och menar att "kondensatorer och spolar är varandras motsatser - spolen är trög, medan kondensatorn är snabb!"
Jag påstår att kondensatorn är spänningströg, medan spolen är strömtrög. Ser man det så är det rimligare att värdet visar trögheten.
Men, det verkliga argumentet för mig är dock att det känns rimligt att värdet har någon sorts energi-proportionalitet.
Vid en given spänning är kapacitansen är proportionell mot kondensatorns energi. En given ström gör induktansen proportionell mot spolens energi.
Motståndet kan man med detta argument tycka skall anges i
ohm eller
siemens, beroende på om man anser att det går en given ström genom det, eller ligger en given spänning över det.
Bara att välja! Vi (de flesta av oss) har valt strömmen! Jag personligen skulle dock gärna ha sett att vi tagit fasta på spänningen istället, och alltså hade valt siemens istället, men jag har förlikat mig därvidlag.
Med samma argument blir massa ett bra mått (bättre än 1/massan), liksom fjädringsstyvheten (k) blir bättre än 1/k (kompliansen). En större massa i given hastighet har större kinetisk energi än en mindre, en styvare fjäder med en given ihoptrycking har mer energi lagrad än en mjukare.
v.s.v.
Vh, iö
- - - - -
*Fast man kan förstås kalla det "kilogram per kvadratteslameter" också.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
