När ska det hända något, på Riktigt?

[KarlXII]

En sak som jag inte riktigt får ihop är att man skäller på stereosystemet eftersom det finns fel, där man skall projicera mittbilder ifrån en center som inte finns. Sen ser man på hemmabio utan center för att det inte behövs när det nu faktiskt finns en centerkanal väl definierad. Och så längtar man efter multikanalsinspelningar för musik också. Är det tänkt att multikanals inspelningar också skall återges med en fantomcenter och då få dessa fel också?
En riktigt bra center som kan stå bakon en riktigt bra duk eller som passar riktigt bra ihop med en plasma kanske skulle vara bra? Känns kanske som att den redan finns bara man använder sig av den.

mvh/Harryup

Visst är det märkligt.

[subjektivisten]

Som exempel, varför inte i realtid kompensera för den position huvudet har i rummet, då du rör dig etc. Vilket jag skulle kunna tänka mig kräver lite kraft. Då dagens system bara för detta i en punkt, eller medel av fler.

Det lär bli en hyffsad eftersläpning på det.
Jag tror det man främst behöver göra är ta tag i inspelningssidan och kanske lämna stereosystemet. Där dom stora problemen finns enligt mig.

[IngOehman]

En sak som jag inte riktigt får ihop är att man skäller på stereosystemet eftersom det finns fel, där man skall projicera mittbilder ifrån en center som inte finns. Sen ser man på hemmabio utan center för att det inte behövs när det nu faktiskt finns en centerkanal väl definierad. Och så längtar man efter multikanalsinspelningar för musik också. Är det tänkt att multikanals inspelningar också skall återges med en fantomcenter och då få dessa fel också?
En riktigt bra center som kan stå bakon en riktigt bra duk eller som passar riktigt bra ihop med en plasma kanske skulle vara bra? Känns kanske som att den redan finns bara man använder sig av den.

mvh/Harryup

Visst är det märkligt.

Det är inte ett dugg märkligt.

Verkligheten är bara mycket mera komplicerad än ni tycks tro, givet
de där tumregellika sammanfattningarna.

Den får det ju att verka som om "stereosystemfel" bara skulle ha med
situationer med två högtalare att göra. Men så är det inte.


Dels är stereosystemfelens största bidrag inte att hitta i bildens cen-
trum, utan en bit till vänster och höger om denna (dock förstås helt
beroende på vilken stereosystemkompensation som föreligger, om
någon). Dessutom finns det ju flera dimensioner och egenskaper att ta
hänsyn till. Det verkar som om ni båda har missat de viktigaste av dem.


Så:

1. Stereosystemfelen blir inte nämnvärt mindre för att man har en
centerhögtalare. (Stereo betyder heller inte två om nu någon trodde
det.)

2. Centerhögtalaren kan på verka på flera olika sätt, men huvudskälet
till att man använder den är att den elminierar den holografiska repre-
sentationen i rummet som går att åstadkomma med fantomprojektioner
mellan L och R.

Det kan låta som en allvarlig brist, men med tanke på att bilden (även
om det har ett intrinsiskt djup, eller rent av är 3D) ju är projicerad på
en platt yta - kan faktiskt en centerhögtalare vara precis rätt medicin
för att "göra ljudet lika dåligt som bilden".

Det kan vara viktigt om man är känslig för den kognitiva dissonans
som uppstår mellan bild och ljud när man kör utan center.

Men - om man tror att centerhögtalarens syfte är att ÖKA ljudkvali-
teten så att den bättre skall matchar bilden, så har man nog miss-
förstått vad det handlar om.

Det är precis tvärtom - med centerhögtalaren så förstör man ljudet
så att det bli lika dåligt som bilden - så att de bättre passar ihop.

Bildens platthet kräver helt enkelt (med vissa tittare/lyssnare) att
ljudet skall plattas till (projektionsmässigt, vilket INTE betyder att
man inte hör något djup - bara att det inte längre finns någon holo-
grafisk projektion) lika mycket som bilden för att de skall passa ihop.

Många lyssnare är dock mycket adaptiva, och får ihop ljud och bild
även utan center, det gör i själva verket de flesta bara man sitter
stilla, men det är inte säkert att alla tror på det och accepterar det.

Det kan också nämnas att filmmusiken (alltså de ljud som förmedlar
stämning men inte är avsedda att få den som tittar på filmen att
uppfatta att de människor de ser på duken hör samma musik) ofta
är i tvåkanalsstereo, det vill säga representeras lite eller inget i
centerkanalen.

På så vis kan man skapa en "utombildlig" och friare (holografisk)
projektion av musiken, som gör att den blir starkare samtidigt som
den interfererar mindre med det som filmskaparna förmedlar "icke-
undermedvetet", alltså med bild och med de ljud som hör till bilden.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det ovan skrivna gäller i huvudsak hemmabiografer eller rättare
sagt småformatsrum. I stora biografer inser man snabbt att den akus-
tiska världen handlar om mycket mera än proportioner, och när man
skalar saker så händer väldigt mycket nytt... I en storbiograf är inte
fantomcenter ens en option.


PPS. Många av dessa saker är välkända för dem som arbetar med film-
och musikproduktion, och när det gäller flerkanalsmusikinspelningar så
förekommer det därför gott om exempel på att centerkanalen är tyst,
(och att även baskanalen är det). 4.0 alltså.

Det finns många goda skäl till att man vill göra just så när det är musik
utan bild till.

[shifts]

Läggs andra ljud än röster i centerkanalen? Tycker jag får lite olika bud på
det och vad eventuella nackdelar/fördelar är med eller utan centerkanal då.

[IngOehman]

Det görs ganska olika på olika filmer, men det är ofta även andra ljud
än bara röster i centerkanalen.

Däremot är det sorgligt vanligt att dialogen BARA ligger i centerkanalen.

Speciellt när lagringsformatet är DD, eftersom en av poängerna med DD
enligt Dolby själva, är att man kan åstadkomma olika språkversioner
genom att bara växla centerkanalen. Men det sker på bekostnad av att
dialogen bil monofonisk, det vill säga följer inte rollfigurernas rörelser
på duken, och dessutom kan rumsklangen från rösterna inte heller läg-
gas i de andra kanalerna.

DTS har inte dessa tillkortakommande, utan där byter man alltid hela
ljudspåret. Det går dock att göra så med DD också, men jag vet inte
hur vanligt det är att det görs så, och hur vanligt det är att man bara
byter dialog-kanalen för att ändra språkversion. Jag har av olika skäl
fått intrycket att det är rätt vanligt att man trots allt byter hela ljud-
spåret, men jag kan ha fel.

Oavsett vilket känns det trist när dialogen är monofonisk.


Vh, iö

[Harryup]

Och en film som är mixad med center låter bättre utan center?
Och hur har vi det med den oantastliga producentens/regissörens konstnärliga verk då om man vill förbättra det?
Det så att säga holografiska presentationen är väl inget som någon inom filmproduktion rekommenderar?
Eller finns det 5.1 skivor där regissören rekommenderar att skippa centern?
mvh/Harryup

[IngOehman]

Nu hänger jag inte riktigt med.

Jag svarade ju bara på dina frågor.

Den holografiska aspekten finns inte ens med i biografsalongen, efter-
som man dels sitter stilla i en stol och dessutom formatet är så enormt
att det inte hade fungerat oavsett vilket.


Så - vad är det du med din fråga vill antyda att jag påstått egentligen?

Jag säger ju bara att centerkanalen är till för film (och att det den gör är
att platta till ljudet så att det blir lika platt som bilden) och att det faktisk
är vanligt att man inte använder den, eller gör det ytterst försiktigt, för
filmmusiken*, och att många klarar sig utan centerhögtalaren i en hemma-
biograf, då hörseln ju är adaptiv. Men att det inte betyder att det är bät-
tre att göra så. Tror inte jag påstått något sådant. Sitter man i mitten är
frågan om att respektera filmljudläggarens konstnärliga ambitioner, dess-
utom helt irrelevant, eftersom man kan åstadkomma samma upplevelse
med eller utan center. Att fantomprojicera centerkanalen innebär ju inte
att ta bort någon information.

Vad är oklart?


Vh, iö

- - - - -

*Vilket ger den möjlighet att leva mera fritt från duken och kommunicera
dess budskap som stämnings- och känslobärare bättre.

Jag har väl inte sagt att man skall spela utan centerhögtalare?

Fast det finns faktiskt ett fall då det kan vara en poäng med att göra
det, nämligen för ljudläggaren!

Genom att köra centerkanalen som fantom, VET man att nivån är rätt.
Spelar med en separat högtalare så kan man låta sig luras av nivåfel
och karaktärsskillnader som har rumskaustiska skäl och är unika för
just den miljön.

Jag rekommenderar faktiskt alltid alla fillmixare att lyssna även utan
faktiskt centerhögtalare, av just dessa skäl - stämmer det inte då så är
något fel - som kommer att märkas även i andra uppspelningar MED
centerhögtalare, som inte delar de artefakter som givit upphov till skill-
naden mellan med och utan center i monitorlyssningen.

En fantomcenter har ju fördelen att den inte kan vara feljusterad i nivå,
och att den inte kan vara drabbad av olikheter av rumsakustiska skäl.
Så som verktyg för ljudläggaren har den sina poänger.

[Moment-23]

En kanske dum fråga är då, hur blir det med de nya 3D filmerna som börjar komma ut, får man där bättre resultat om man skippar centern? Alltså jag uppfattade att det blir mer holografiskt utan center, och detta kanske matchar 3D filmerna bättre?
Eller är det olika saker?

[IngOehman]

Frågan är inte dum alls!

Svar: holografiskt djup är något helt annat än 3D (stereoskopiskt djup).


3D filmerna är tredimensionella ungfär på samma sätt som ett "platt ljud"
med centerhögtalare.

Det vill säga det finns ett intrinsiskt djup i upplevelsen, men ingen holo-
grafisk presentation - perspektivet blir alltså samma oavsett sittplats
och händelserna man ser är låsta till duken i sid- och höjdled. Den enda
skillnaden mellan 2D- och 3D-bild är alltså att man hjälpt det intrinsiska
djupet på traven genom att gå från en klassisk platt 2D bild till en lika
platt 3D-bild som dock har inget bättre intrinsiskt djup.

Därför finns det inget skäl att skippa centerhögtalaren.

Den projektion som man åstadkommer med s k 3D kallas egentligen för
en stereoskopisk bildåtergivning, och den motsvarar fortfarande (precis
som en 2D-bild gör det) den platta projektion med intrinsiskt djup som
man får från en högtalar-setut med tre fronthögtalare.

Så - 2D eller 3D spelar ingen roll i det fallet.

Men om man däremot tar bort bilden helt så kan det vara en poäng att
spela upp ljudet holofoniskt. I hemmabiografernas mindre format kan
man dock testa utan center också om man vill, även när det finns bild.
I en storbio gör det inte dock, på grund av avstånden som inte ger TIT-
villkoren en chans att befria ljudet från de två sidokanalerna således
att ens fantomprojektioner kan uppkomma för några anndra än de som
sitter precis i mitten.


Vill även påminna (på grund av Harryups fråga "Eller finns det 5.1 skivor
där regissören rekommenderar att skippa centern?" i hans förra inlägg,
som jag ju redan svarat på i mitt inlägg före hans, men här kommer det
alltså igen) om att det alltså finns skivor som ges ut på 5.1- eller 7.1-
format, men där centern inte används.


Vh, iö

[Harryup]

IÖ:
Du må ha svarat ett par ggr nu men jag har i så fall inte uppfattat det.
Det holografiska djupet som du säger man får fram utan center. Var skapas det? Eftersom det ligger en centerkanalsignal på skivan så finns det där i någon medvetet inspelad form eller? Eller är det en tilltalande effekt man får av att inte använda center som uppstår i stärkaren som blandar eller i rummet?

mvh/harryup

[Harryup]

Vill även påminna (på grund av Harryups fråga "Eller finns det 5.1 skivor
där regissören rekommenderar att skippa centern?" i hans förra inlägg,
som jag ju redan svarat på i mitt inlägg före hans, men här kommer det
alltså igen) om att det alltså finns skivor som ges ut på 5.1- eller 7.1-
format, men där centern inte används.

Vh, iö

Nä, nu tolkade du fel. Vad jag frågar efter är om du känner till skivor som är inspelade med 5.1 dvs centerkanal ljud, där regissören rekommenderar att man trots det skall spela upp skivorna utan centerljud för att det ger det holografiska ljudet.
Dvs, vad jag undrar är finns det någon i filmbranschen som ser att man missar något på att använda center trots att det ligger 5.1 ljud på skivan?

mvh/Harryup

[Tengil]

[Vad jag frågar efter är om du känner till skivor som är inspelade med 5.1 dvs centerkanal ljud, där regissören rekommenderar att man trots det skall spela upp skivorna utan centerljud för att det ger det holografiska ljudet.
mvh/Harryup

Varför skulle man spela in centerljud i mixen och sedan rekommendera att koppla ur centern? det är väl bättre att inte lägga informationen i den kanalen så hörs det inget från centern ungefär som vissa konsertfilmer är mixade, L+R +LFE+ surrounder utan center.

Vh Christer

[Harryup]

Misstror inte IÖ vill bara veta var ursprunget till detta holografiska ljud.
Är det IÖ's tankar eller finns det fler?
Är det så att folk i branschen inte vill "ha det" eller?
Eller är det så att det är en tilltalande konsekvens av att inte köra center?
Finns det någon ursprunglig tanke med ljudet i "tillverkningsprocessen" eller snarare tvärtom?

mvh/Harryup

[IngOehman]

Vill först och främst nämna att det inte uppstår en holografisk projektion
av sig själv bara för att man inte använder en centerhögtalare.

Men det är EN av (de många) förutsättningarna som måste uppfyllas för
att det skall kunna gå att få en holografisk projektion. En perfekt holo-
grafisk projektion tror jag inte går att nå alls för övrigt, utan det är bara
något som man kan sträva mot, och komma hyggligt nära. Jag brukar
sträva efter att komma så nära det går.

Hel fri från geometriska projektionsfel går det inte att få ljudbilden dock.
Men 85% av en dröm är ju ändå kanske roligare än 0% av den? Det sker
ju inte på bekostnad av något annat.

IÖ:
Du må ha svarat ett par ggr nu men jag har i så fall inte uppfattat det.
Det holografiska djupet som du säger man får fram utan center. Var skapas det? Eftersom det ligger en centerkanalsignal på skivan så finns det där i någon medvetet inspelad form eller? Eller är det en tilltalande effekt man får av att inte använda center som uppstår i stärkaren som blandar eller i rummet?

mvh/harryup

Okej, nu tror jag att jag anar vad som kan vara huvudkinket i kommu-
nikationen...

Jag tror orsaken till att vi inte når fram riktigt till varandra, eller rättare
sagt att jag inte når fram till dig, är att du tycks tro att (jag påstått att)
holografiskt ljud skulle låta annorlunda än stereoskopiskt ljud. Alltså för en
lyssnare som sitter stilla i hotspot.

Så är det inte. Det låter i princip likadant.

Och just så (stilla i mitten) sitter ljudläggaren när han (hon?) gör sitt
arbete.

Och som sagt - jag brukar till och med rekommendera att man som
ljudläggare arbeter även utan center, för att undvika att göra de felmix-
ningar som kan beror av inställnings- och lokalartefakter. Men i stor bio-
grafen måste man ha centerhögtalare, för att fler än bara de fåtal som
sitter exakt i mitten, skall kunna uppfatta filmen rimligt likt regissörens
och ljudläggarnas avsikter.

- - - - -

Men vad är det då för skillnader mellan de olika sätten att dekoda den
inspelade informationen?

Att dekoda ljudet holografiskt betyder inte att man får det att låta på ett
annat sätt - bara att man får en annan verkan av att prova olika platser
i lyssningsrummet. Ett tredje sätt att packa upp den inspelade informati-
onen är att lyssna med hörlurar. Det ger varken en holografisk eller en
stereoskopisk projektion, utan en låst projektion, där man har med sig
hela orkestern fastnaglad runt huvudet, förvisso potetiellt med en verklig-
hetslik storlek om inspelningen är binaural, men de följer lika fullt med
alla huvudrörelser.


Så:

1. Med hörlurar följer ljudbilden med i huvudets rörelser.

2. Med stereoskopisk projektion (t ex med tre eller flera
framhögtalare) så projiceras ljudbilden via en plan yta som
genomskär högtalarna. Det är bra om en bild med till ljudet
geometriskt korrelerad info, beter sig på samma sätt - det
vill säga också projiceras via en plan yta (med 2D- eller 3D-
info på den).

3. Med holografisk projektion projiceras varje ljudkälla från
sin ursprungsposition i ljudbilden - alltså skiljt från det plan
där högtalarna står.

Sitter man stilla och (2&3) i mitten, så är det i varje fall teoretiskt möjligt
att uppnå samma upplevelse med 1, 2, och 3. ALLA kan alltså skapa en
känsla av bredd, höjd och djup. Men när man rör sig så faller däremot de
föreliggande skillnaderna ut.

Med holografisk projektion så blir det som verkligheten, och det är en för-
del (om man tycker det) när man lyssnar på musik (och troligen skälet till
att så många flerkanalsinspelningar av musik är utan centerkanal, i före-
kommande fall till och med när det finns bild till men den inte är rumsligt
korrelerad till ljudet, t ex de flesta konsertfilmer, där bilden byter perspektiv
titt som tätt, medan ljudet har samma hela tiden). Men när ljuden hör till
en bild som projieras via en platt yta (alla filmljud som hör till scenen man
ser) så är det ofta bättre att använda en centerhögtalare, och är formatet
stort som i en normal biograf, så är det till och med nödvändigt.

- - - - -

Jag vet inte riktigt hur jag skall försklara det hela tydligare än så för dig,
men kanske vi nästa gång vi ses kan ta det, så kan jag rita och förklara lite
tydligare? Det är lättare med papper och penna.

Tills dess!


Vh, iö

[Harryup]

Mmmm, så långt är jag med i teorierna.
Men, ett ljud som är mixat till centern hur skall det kunna ligga någon annanstans än i mitten om man väljer bort centern?
Och hur uppstår det riktiga djupet i så att säga ordning på ljudkällorna utifrån mixen? Menar du att det finns djupinfo i centerljudet som går förlorat med en center?

mvh/Harryup

[TCM]

Jag är ytterligt besviken på de kreativa människor och ingenjörer som lovade att vi alla skulle ha flygande bilar före millennieskiftet.

DARPA, US Marines team on proper flying car project

Blade Runner style sky-buggy Humvee/Jeep/Prius combo

[IngOehman]

Mmmm, så långt är jag med i teorierna.

Är du säker på det?

Men, ett ljud som är mixat till centern hur skall det kunna ligga någon annanstans än i mitten om man väljer bort centern?

Du skriver "...någon annanstans...". Jag skall strax återkomma till det.

Det finns många... låt mig kalla dem betraktningsdimensioner, som man
måste kunna jonglera med (alla samtidigt) om man på ett relevant sätt
och på djupet, skall kunna förstå och tränga in i ljudåtergivningens alla
geometriska mysterier (som i sin tur förstås bara en enda liten del av alla
de ljudåtergivningsmysterier som totalt finns).

Någon klok (KTH-)man sa någon gång att när antalet variabler överstiger
12 så övergår saken ifrån att vara vetenskap till att bli konst. Det gör den
här, många gånger om!

[Och även om det förstås är en halvsanning att det blir konst (det är ju
fortfarande vetenskap) så finns det en poäng i det. För det blir på sätt och
vis "konstlikt", på så vis att man inte kan arbeta helt analytiskt i sina hel-
heltsbetraktningar, utan måste använda sig av intuition (en vältrimmad
sådan förstås, och matad med korrekt och komplett information, annars
är det bättre att låta bli) för att förstå hur saken fungerar.]

- - -

"Någon annanstans" antyder att det är någon sorts belägenhet som man
åsyftar. Men denna kan beskrivas på fantastiskt många olika sätt, som i
vissa betraktningsfall blir utbytbara, men som i andra inte är det.

Om man startar en mening med "den är där" så kan det åsyfte något i en,
i två eller i tre dimensioner, eller en riktning. Men det kan också vara en
riktning eller en position till en transisionspunkt eller till ett transisionsplan,
på vägen mellan den fantomljudet och lyssnaren.

Alltså punkter, linjer eller ytor som intrycken förmedlas via.

En holofonisk förmedling av ljudbilden betyder att transisionspunkterna/
-linjärna/-ytorna är upplevelsemässigt raderade.

Men nota bene:

I en situation där man sitter stilla så avslöjas inte transissionen alls, efter-
som man hör in till .


I en monolyssningssituation är som regel transisionspunkten högtalaren.

I en stereolyssningssituation (fler än en högtalare) kan högtalarna utgöra
transissionspunkter, eller bättre - linjen mellan dem är det, eller bättre -
ytan mellan dem är det.

Det är till och med bäst i biosammanhang, eftersom bilden föredlas från en
yta (även när det är 3D), så då uppstår kognitiv konsonans.

Men bäst (för ljudförmedling där det inte finns en beledsagande bild) kan
man som lyssnare eventuellt tycka är, att förmedlingspunkter, -linjer och
-plan är helt utsuddade och man hör ljudkällorna inte bara "stereoskopiskt
där inne i ljudbilden" (via ytan hörs ett djup), utan att man gör det "holo-
grafiskt" (ytan försvinner ur ekvationen, även som transisionsplan).

- - -

Kort sagt, via att förenklingar av rumslig återgivning till någonting med
bara tre dimensioner, så går det inte att ens komma i närheten i att förstå
hur det fungerar på riktigt. Den modell som man vill använda måste helt
enkelt ha samma komplexitetsgrad som den verklighet som man vill att
den skall beskriva (lika elementärt som grundläggande). Skall man vara
mera noga så handlar det tre nivåer med var och en tre dimensioner (sam-
manlagt nio) där tre av de nio finns ihopvecklade till punkter och alltså bara
bär på intrinsiska rum.

Men jag brukar för det mesta trots allt förenkla det till ett sexdimensionellt
problem. Det räcker nämligen för att man skall kunna förmedla de huvud-
sakliga mekanismerna om man bryter ut några faktorer och hanterar dem
i en tids-matris istället.

Men för att gå djupare in på detta så behöver jag nog en tavla att skriva
och rita på, så det får bero tills det blir förutsättningar för något sådant.

Och hur uppstår det riktiga djupet i så att säga ordning på ljudkällorna utifrån mixen? Menar du att det finns djupinfo i centerljudet som går förlorat med en center?

mvh/Harryup

Jag lämnar den första delfrågan obesvarad (eftersom svaret finns i det jag
skrivit tidigare och i detta svar) så att du skall kunna återkoppla hur du
förstått det, så att jag får i varje fall en chans att förstå om du förstått.

Svaret på den andra delfrågan är: Info, mnjae... inte djupdimensionen.

Man kan rent av fråga sig om det är info alls (rumsinformation kan man ju
argumentera saknas - annat än intrinsisk (sådan som bärs av reflexioner)
i koincidenta inspelningar (som det blir tar om att kalla det när man mixar
ut en mono-centerkanal i L och R)) som det handlar om. Snarare handlar
det om grader att kognitiv rörelsedynamisk dissonans.

Och då blir svaret att den sistnämnda KAN minska, och gör det med de
flesta inspelningar, om man använder fantom-center och anläggningen
som används har potential till holofonisk återgivning.

- - -

Vill avsluta med att nämna att jag förstår och ber om ursäkt för att svaren
kanske är både kryptiska och att de i flera fall förutsätter en viss förförstå-
else, och att de i andra fall inte är så djupgående som kanske någon hade
velat. Men frågan är helt enkelt komplicerad, och att förmedla den såhär
på ett internetforum är svårt, för att inte säga hopplöst svårt. Det behövs
nästan att man har en tavla att rita på och möjlighet att få en direkt åter-
koppling på det man säger.

Helst skulle man också starta med att hålla några mera grundläggande
kurser i mera allmän fysik (och specifikt akustik, elektroakustik och kanske
också lite psykoakustik eller i varje fall audiologi) som behövs för att ge
dem som lyssnar en grundläggande förförstående för mekanismerna.

Det är svårt att föreläsa för en alltför blandad publik, helt enkelt.


Vh, iö

[Harryup]

Tack för svaret, skall smälta det.

mvh / Harryup

[Harryup]

Tycker det är klart intressant då det finns så olika praktiska lösningar. Om sedan "problemet" är identiskt är ju inte så säkert. Tänker bl.a. på Meridians Trifield där man lägger allt ljud som finns i båda kanalerna i centern istället.
Har ännu inte hört det låta bra men det finns ganska många som tycker det är bra och en och annan Meridian ägare inklusive mig då jag ägde Meridian som tycker att det är bättre utan Trifield. Skall inom kort bygga en center själv för att matcha sidosystemen, elementen finns i garaget.

mvh/Harryup

[IngOehman]

En knepighet med alla matriseringar (alltså att mixa ihop eller att mixa isär,
med summamatriser och differansmatriser, linjära och/eller olinjära), är att
resultatet tenderar att bli väldigt, väldigt olika beroende på hur inspelningen
har kodats.

Talar nu inte om olika antal kanaler, utan om användning av olika nycklar för
att bära riktningsinformationen. Främst TD- och AD-tekniker.

Å andra sidan är det så, att de sorters inspelningar som sämst klarar av att
matriseras, nästan undantagslöst är de som låter bäst utan det!


Vh, iö

[Richard]

Jag tycker att det vore bra om det fanns riktigt bra aktiva högtalare, med
inbyggd DAC. Det kanske kan bli vanligare nu när de digitala stegen (små
och effektiva samt svala) är bättre opch mer lätttillgängliga. Jo, det skulle
finnas ett grammofonsteg i lådan också.

Det finns väl redan.

Genelec.

[Kraniet]

men är problemet med center en fråga om fysiska restriktioner (går inte att göra holografiskt ljud med tre framhögtalare) eller ligger det i kodningen/avkodningen av ljudet?
Själv föredrar jag center till film mest för att det minskar problemet med kantring vilket jag tycker är väldigt störande. Kantring stör jag mig en hel del på vid musiklyssning också och har som avsikt att åtminstone prova uppspelning med center (med dts neo eller liknande).
De ino system jag hört (dock inte i specialanpassade rum) har kanske lyckats bättre på den punkten men de dras ju fortfarande med såpass mycket kantring att jag tycker det är störande.

Det måste väl finnas bättre (tänkbara) alternativ än tvåkanalsstereo för musikåtergivning?

[Harryup]

Steindelns spelning med center på senaste mässan var mycket övertygande. Förmodligen är man beroende av hur sidosystemen sprider.
Mvh/Harryup

[2-ch]

Steindelns spelning med center på senaste mässan var mycket övertygande.

Ja, på viss musik lät det imponerande. Kul också att höra en ljudbild som inte välter för att någon råkar ställa sig framför en av högtalarna.

[Harryup]

Hur vet man när rätt dos av holografi är uppnådd om man inte spelade in musiken själv?

Mvh/Harryup

[Nefilim]

Paul W Klipsch hävdade ju mycket tidigt att den optimala stereolyssningen
gjordes med tre högtalare.

[Harryup]

Och det finns ett antal fina inspelningar ifrån t.ex Living Stereo i 3-kanal.

Mvh/Harryup

[shifts]

Steindelns spelning med center på senaste mässan var mycket övertygande.

Ja, på viss musik lät det imponerande. Kul också att höra en ljudbild som inte välter för att någon råkar ställa sig framför en av högtalarna.

Jupp och jupp, det där gillade jag också.