Harryup skrev:Jag ser det som en fördel att elektrostater är ganska lätta då man skall hjälpa till att bära ut dom efter att man sålt dom.
mvh/Harryup
Men Harry då.... Varför så negativ?

Moderator: Redaktörer
Harryup skrev:Jag ser det som en fördel att elektrostater är ganska lätta då man skall hjälpa till att bära ut dom efter att man sålt dom.
mvh/Harryup
Harryup skrev:Och jag som var positiv.
Jo, jag tycker att elektrostater låter för polerat och vackert i regel.
Och spelar man högre så tycker jag inte att man bibehåller dynamiken.
Nu pratar jag alltså om fullområdeselektrostater.
Själv har jag haft ESL-63 och senare Beveridge 5 som ju har inbyggd bas vilken jag då gillade väsentligt bättre.
Men för snällt och för vackert för mig numera. Lite som äldre brittiska högtalare typ Spendor som lät trevligt men lite mörkt och med dålig dynamik för större verk. För kammarmusik så kan man dock få till väldigt trovärdig återgivning tycker jag men inte generellt ens för klassisk musik.
mvh/Harryup
RogerGustavsson skrev:Det är väl alltid basen har fått dålig kritik när det gäller Beveridge vare sig de har haft dynamiska basar inbyggda eller ej?
Callisto skrev:Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram 100 kg.
Callisto skrev:IngOehman skrev:Objektivisten skrev:steveo1234 skrev:Magnuz skrev:Bill50x skrev:Jag gillar ofta elektrostater men trots det är det lite som att släppa luften ur en ballong när man lyssnar på dom. Stort, rent, vackert - men det händer inget.
Samma här - det är ju ingen punch (i de jag hört vill säga, mest ML).
Någon som vet vad det beror på?
Jag har en egen teori; att det finns en psykoakustisk motsats mellan detaljrikedom och upplevd dynamik.
Med risk för att jag gör fel när jag tolkar ordet teori som teori (och inte
som hypotes, vilket kanske var det som åsyftades?), så vill jag nämna
att jag inte känner till någon sådan teori.
Har inte varken sett något sådant publiceras, eller hört något från verklig-
heten som antyder att det finns ett sådant samband.
Tvärtom är de system jag stött på med allra bäst detaljrikedom, även
de som uppvisat bäst (mest oförstörd) dynamik. På samma sätt har de
system som har sämst detaljrikedom, haft nästan obefintlig dynamisk
förmåga.
(Dock är ju slumpen som alltid bra på att tillse att det finns exempel på
alla möjliga kombinationer mellan företräden och tillkortakommanden på
den ena eller andra fronten - men något omvänt samband mellan detalj-
upplösning och dynamik har jag alltså inte sett ens röken av. Snarare
tvärtom.)
Tänker inte framlägga några egna hypoteser heller, med avseende på
något tumregelsamband som är knutna till koncepten som sådana, men
en sak tänkte jag nämna, som dock mest har med vissa faktiska prak-
tiska lösningar att göra, snarare än koncepten som sådana.
Nämligen detta: Jag har noterat att det finns en villfarelse, med avse-
ende på hur mycket massa som elektrostater skakar på, som nog i rätt
många fall har påverkat deras dimensionering rätt så mycket, och givit
olyckliga lösningar.
Det är för de flesta välbekant att membranmassan hos elektrostathög-
talare är låg, och att den måste vara det för att man skall kunna nå en
rimligt hög övre gränsfrekvens. I själva verket vill man ha en membran-
massa som per area väger mindre än ett 8 mm (4 på var sida) tjockt
luftlager. Skälet är, att om menbranet väger mera än så, så kommer
det att addera en reaktiv belastnings komponent som blir ett LP-filter,
som märks mer och mer ju högre upp i frekvens man tar sig.
Allt nog och medan - detta föranleder de flesta att tro, att den rörliga
massan är mycket låg när det gäller elektrostathögtalare (och andra
panelhögtalare), men så är inte alls fallet! Tvärtom är det MYCKET stor,
eftersom den medsvängande luften blir en väldigt stor massa vid lite
lägre frekvenser.
Konsekvensen av det är att mothållet väldigt ofta brister rejält för pan-
el-högtalare. De väger helt enkelt alldeles för lite för att orka hålla emot
krafterna från det stora "seglet".
Och nota bene - detta bristande mothållsproblem blir, till skillnad från
med konhögtalare, frekvensberoende. Mothållsproblemet blir större och
större ju lägre ned i frekvens man gör med elektrostathögtalare.
Så - att addera 100 kg massa till ramen på panelhögtalare, blir ofta en
klart märkbar skillnad, och att lägga till ytterligare 100 kg kan märkas
det med! I synnerhet i basregistret - trots den i sig korrekta uppgiften
att själva membranet i elektrostatfallet bara väger några få gram.
Vh, iö
Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram 100 kg.
IngOehman skrev:Med tanke på den trista attityd du visat i andra trådar så får det vara
med den saken. Jag diskuterar gärna saker med folk som beter sig
vänligt.
Johan_Lindroos skrev:Callisto skrev:Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram 100 kg.
Jag tar mig friheten att svara.
Gissningsvis är det inte det viktiga om det är 100 kg, 110 kg, eller 1000 kg. Det är istället kvoten mellan "mothållsmassa" och membranmassa som är det intressanta. Om membranet har tillräckligt stort spjärn mot en annan masströghet så spelar det i praktiken ingen roll om den skulle vara ännu större. Men det är inte bara att tänka att en massa runt ramen räcker, den yta varpå membranet är spänt behöver vara mycket styv också, således att den inte flexar, för annars uppnås inte det större tröghetsmomentet lokalt över membranet. Det är mer komplicerat än man skulle kunna tro.
På ett ungefär.
Du får gärna förklara varför du vill ha Ingvars "uträkning" redovisad. Jag begriper dig inte. Jag vill poängtera att det finns inga enkla formler för sådant här, utan jag bedömer det som att Ingvar svar är baserat på lång erfarnhet om vad som kan tänkas vara rimlig massökning.
Flint skrev:IngOehman skrev:Med tanke på den trista attityd du visat i andra trådar så får det vara
med den saken. Jag diskuterar gärna saker med folk som beter sig
vänligt.
När och var har Callisto agerat ovänligt? Citat tack.
Eller menar du att man direkt är ovänlig när man inte håller med dig?
Nattlorden skrev:Yta + vald lägsta stabila frekvens -> volym medsvängande luft -> svängande vikt/kraft
+ viktförhållande låda-kon/panel-ram för stabilitet
-> nödvändig vikt på ram/fot.
Fyll i resten själv.
Callisto skrev:Nattlorden skrev:Yta + vald lägsta stabila frekvens -> volym medsvängande luft -> svängande vikt/kraft
+ viktförhållande låda-kon/panel-ram för stabilitet
-> nödvändig vikt på ram/fot.
Fyll i resten själv.
Får du det till 100 kg är frågan
Callisto skrev:Flint skrev:IngOehman skrev:Med tanke på den trista attityd du visat i andra trådar så får det vara
med den saken. Jag diskuterar gärna saker med folk som beter sig
vänligt.
När och var har Callisto agerat ovänligt? Citat tack.
Eller menar du att man direkt är ovänlig när man inte håller med dig?
Ingvar påstår sig ha en egen teori (eterteori) som förklarar t.ex magnetism. Skriver Ingvar så får han räkna med att andra vill ta del av vad han menar. Jag är tydligen ovänlig bara för att jag vill att han ska lägga fram sin teori![]()
. Vetenskapligheten lyser verkligen starkt....
Callisto skrev:Nattlorden skrev:Yta + vald lägsta stabila frekvens -> volym medsvängande luft -> svängande vikt/kraft
+ viktförhållande låda-kon/panel-ram för stabilitet
-> nödvändig vikt på ram/fot.
Fyll i resten själv.
Får du det till 100 kg är frågan
Naqref skrev:Callisto skrev:Nattlorden skrev:Yta + vald lägsta stabila frekvens -> volym medsvängande luft -> svängande vikt/kraft
+ viktförhållande låda-kon/panel-ram för stabilitet
-> nödvändig vikt på ram/fot.
Fyll i resten själv.
Får du det till 100 kg är frågan
Beror ju på hur stort membran man använder. Tänker man på en ESL63 så kanske den medsvängande luftmassan blir 50g i det linjära området och med ett viktförhållande på 1000ggr så måste man hålla mot med minst 50kg. Bara en faktor 2 från 100kg.
Vee-Eight skrev:Luktar tumregel lång väg.
Callisto skrev:Johan_Lindroos skrev:Callisto skrev:Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram 100 kg.
Jag tar mig friheten att svara.
Gissningsvis är det inte det viktiga om det är 100 kg, 110 kg, eller 1000 kg. Det är istället kvoten mellan "mothållsmassa" och membranmassa som är det intressanta. Om membranet har tillräckligt stort spjärn mot en annan masströghet så spelar det i praktiken ingen roll om den skulle vara ännu större. Men det är inte bara att tänka att en massa runt ramen räcker, den yta varpå membranet är spänt behöver vara mycket styv också, således att den inte flexar, för annars uppnås inte det större tröghetsmomentet lokalt över membranet. Det är mer komplicerat än man skulle kunna tro.
På ett ungefär.
Du får gärna förklara varför du vill ha Ingvars "uträkning" redovisad. Jag begriper dig inte. Jag vill poängtera att det finns inga enkla formler för sådant här, utan jag bedömer det som att Ingvar svar är baserat på lång erfarnhet om vad som kan tänkas vara rimlig massökning.
Är det något fel i att få veta hur Ingvar räknat fram att det motsvarar ca 100 kg???
Jag frågar inte efter det du svarar på.
Johan_Lindroos skrev:Kläm fram med vad det är som verkar störa dig istället.
Nattlorden skrev:Johan_Lindroos skrev:Kläm fram med vad det är som verkar störa dig istället.
Att hans egna är 70-170kg för lätta eller så?
Användare som besöker denna kategori: Majestic-12 [Bot] och 30 gäster