Fördelar med elektrostathögtalare

av **Nattlorden** » 2010-02-26 15:05

Måste man ens det? Är det inte bara att peta dit en accelerometer på ramen och mäta?

av **Naqref** » 2010-02-26 15:08

Johan_Lindroos skrev:Om du tror att det går att räkna på sånt här liknande gymnasiefysiken med enkla formler så har du fel. Se Ingvar svar som en rimlig bedömning bara, så gör jag det i alla fall.

Klart man kan använda enkla formler för att få en ungefärlig koll på om det stämmer. För att veta exakt behövs betydligt noggrannare analyser men då måste man ju veta exakt hur högtalaren är beskaffad och här diskuterar vi mer "normala" elektrostater utan att diskutera specifika högtalare och då går det ju ändå inte använde de mer noggranna modellerna.

av **Naqref** » 2010-02-26 15:11

Nattlorden skrev:Måste man ens det? Är det inte bara att peta dit en accelerometer på ramen och mäta?

Kan funka om ramen är en homogen styv kropp tillsammans med gallerna men det är ju just det de inte är.

Johan nämnde ju lokal deformation och det kommer man få oavsett hur man fäster in högtalaren om gallret är vekt.

av **Nattlorden** » 2010-02-26 15:17

Ah.. ok...

Fast jag har ändå svårt att tro att ramen trots det skulle vara svajfri om styvhet och vikt är otillräcklig.

av **Callisto** » 2010-02-26 15:53

Johan_Lindroos skrev:
Callisto skrev:
Johan_Lindroos skrev:
Callisto skrev:Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram 100 kg.

Jag tar mig friheten att svara.

Gissningsvis är det inte det viktiga om det är 100 kg, 110 kg, eller 1000 kg. Det är istället kvoten mellan "mothållsmassa" och membranmassa som är det intressanta. Om membranet har tillräckligt stort spjärn mot en annan masströghet så spelar det i praktiken ingen roll om den skulle vara ännu större. Men det är inte bara att tänka att en massa runt ramen räcker, den yta varpå membranet är spänt behöver vara mycket styv också, således att den inte flexar, för annars uppnås inte det större tröghetsmomentet lokalt över membranet. Det är mer komplicerat än man skulle kunna tro.

På ett ungefär.

Du får gärna förklara varför du vill ha Ingvars "uträkning" redovisad. Jag begriper dig inte. Jag vill poängtera att det finns inga enkla formler för sådant här, utan jag bedömer det som att Ingvar svar är baserat på lång erfarnhet om vad som kan tänkas vara rimlig massökning.

Är det något fel i att få veta hur Ingvar räknat fram att det motsvarar ca 100 kg???
Jag frågar inte efter det du svarar på.

Om du tror att det går att räkna på sånt här liknande gymnasiefysiken med enkla formler så har du fel. Se Ingvar svar som en rimlig bedömning bara, så gör jag det i alla fall.

Kläm fram med vad det är som verkar störa dig istället.

Inget som stör mig, men 100 kg verkade lite mycket.
Jag tror jag klarar mig med fysiken jag har i min PhD

Nattlorden, ingen fara, delning vid 270 Hz så de väger inte för lite

av **Nattlorden** » 2010-02-26 15:54

Callisto skrev:Nattlorden, ingen fara, delning vid 270 Hz så de väger inte för lite

Ok, bra. 270Hz är ju en helt annan femma än säg... 40Hz...

av **hevi** » 2010-02-26 17:13

Callisto skrev:Nattlorden, ingen fara, delning vid 270 Hz så de väger inte för lite

<retorisk fråga>
Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram att de inte väger för lite?
</retorisk fråga>

H

av MP » 2010-02-26 17:24

Naqref skrev:Kan funka om ramen är en homogen styv kropp

Skärpning! :wink:

av **hevi** » 2010-02-26 17:33

MP skrev:
Naqref skrev:Kan funka om ramen är en homogen styv kropp

Skärpning!

Jag förstår inte riktigt, finns det bilder :wink:

.

H

av **Laila** » 2010-02-26 17:40

En nekrofil variant av asterix ? :roll:

av **IngOehman** » 2010-02-26 19:06

hevi skrev:
Callisto skrev:Nattlorden, ingen fara, delning vid 270 Hz så de väger inte för lite

<retorisk fråga>
Kan du redovisa din uträkning på hur du fick fram att de inte väger för lite?
</retorisk fråga>

H

Med reservation för att retorisk fråga brukar betyda "en fråga som alla
redan vet svaret på", det vill säga nog något annat än vad jag tror att du
menade (en fråga ställd för att peka på retoriken i den redan tidigare ställ-
da frågan?) så är ditt inlägg träffsäkert!

Det visar väl det du ville visa, så tydligt att jag tror alla förstår det.

I övrigt vill jag bara säga två saker - summan av det johan_lindroos och
Naqref skrivit tror jag räcker bra för att sammafatta problemet, och visa
ungefär storleksordningarna (speciellt Naqs goda approximation).

Känner därför inte att jag behöver lägga till något om detta, om jag inte
får några specifika frågor vill säga, från någon som inte frågar bara för att
vara otrevlig.

Däremot vill jag uppmana Callisto (och kanske även Nattlorden, som jag
dock tror bara höll med utan att varken räkna eller tänka hårt) att räkna
lite noggrannare, om han tror att medsvängande massan är jättemycket
lägre vid 270 Hz än vid t ex 27 Hz.

Skillnaden är inte så stor som jag tror (får intrycket) att du tror. För din
elektrostats membran är väl inte tio eller tiotals kvadratmeter stor väl?
Under sisådär 200 Hz börjar medsvängande massan bli frekvensobero-
ende om membranet är i storleksordningen 50 cm i diameter, 45*45 cm
eller 30*100 cm.

Vh, iö

- - - - -

PS. Oavsett allt detta så tror jag att BB gjort några mycket intressanta
experiment med att "hålla i" panelhögtalare lite bättre än vad som van-
ligen sker.

av **IngOehman** » 2010-02-26 19:28

Förtydligande, men först citat:

Naqref skrev:
Johan_Lindroos skrev:Om du tror att det går att räkna på sånt här liknande gymnasiefysiken med enkla formler så har du fel. Se Ingvar svar som en rimlig bedömning bara, så gör jag det i alla fall.

Klart man kan använda enkla formler för att få en ungefärlig koll på om det stämmer.

För att veta exakt behövs betydligt noggrannare analyser men då måste man ju veta exakt hur högtalaren är beskaffad och här diskuterar vi mer "normala" elektrostater utan att diskutera specifika högtalare och då går det ju ändå inte använde de mer noggranna modellerna.

Jag menar nog att ni har rätt båda två.

Både i att jag gjorde en rimlig bedömning (som jag även har testat praktiskt),
att det är komplicerat, att man kan göra överslag det vill säga räkna ungefär
med enkla beräkningar (eller med halva arslets intuition, för det här är faktiskt
väldigt enkla saker om man inte behöver räkna exakt), och att det inte går att
räkna specifikt eftersom det inte finns någon specifik högtalare att räkna på.

Men vet man att en kubikmeter luft väger knappt 1,3 kg, är det inte så svårt att
förstå vad ett stort membran har ett skaka på.

Men, det var ju en allmän synpunkt jag kom med, inte en som pekade på någon
specifik högtalare, så exakta luftvikter får vi klara oss utan.

Min synpunkt var ju bara, att man inte skall förledes tro att den rörliga massan
som skakas av membranet är något som är ens i närheten av det lilla* som råder
vid 20 kHz (då vi talar om ett par gram membranmassa + några gram luft för ett
50*50 cm membran).

Vh, iö

- - - - -

*Fast om man är fast i en vanföreställning så kan det finnas flera...

En kan
vara att den medsvängande luften är den enda som gör att membranets drivning
behöver ta spjärn. Så är det inte heller, för den reella komponenten är rätt signifi-
kant också, hos en elektrostat...

Vad som däremot är sant, är att huvuddelen av den massa som skakas av elektro-
stathögtalare (och som ger reaktionskrafter att ta hand om) inom huvuddelen av
frekvensområdet - är massa från luften och inte från membranet. Därför kan det
faktiskt finnas fog för påståenden som att de skapar en masslös drivning av luften.
Det är förstås inte sant, men om man accepterar vissa förenklingar så är det i
varje fall en god approximation#.

Detsamma gäller för övrigt hornhögtalare!

#Och med det menar jag att skillnaden faktiskt skulle bli minimal om man bytte
membran från det som finns där, och väger säg 3 gram, till ett som väger bara
0,000 003 pikogram!

av **hevi** » 2010-02-26 21:25

IngOehman skrev:Med reservation för att retorisk fråga brukar betyda "en fråga som alla
redan vet svaret på", det vill säga nog något annat än vad jag tror att du
menade (en fråga ställd för att peka på retoriken i den redan tidigare ställ-
da frågan?) så är ditt inlägg träffsäkert!
.

Mja, jag är ju rätt avigt inställd till "forskarsverige" eftersom jag anser att det är en bunt imbicilla trallgökar som spenderar mer tid till att hausa upp sig själva än att faktiskt prestera någon form av matnytta, men det är ju gödsel för en annan tråd...(och då är *alla* mina syskon och släktingar "forskarsverige", btw).

Forskarsverige skall väl tåla lite granskning och jag väljer att "hold my ground". Oavsett positiva genmälen från "Herr Öhman". Show me the money, forskarsverige?!?!

H

av **hevi** » 2010-02-26 21:26

Laila skrev:En nekrofil variant av asterix ?

Nej, det är inte OK, leila...

m...bop,

H

av **hevi** » 2010-02-26 21:35

IngOehman skrev:Skillnaden är inte så stor som jag tror (får intrycket) att du tror. För din
elektrostats membran är väl inte tio eller tiotals kvadratmeter stor väl?
Under sisådär 200 Hz börjar medsvängande massan bli frekvensobero-
ende om membranet är i storleksordningen 50 cm i diameter, 45*45 cm
eller 30*100 cm.

Vh, iö

- - - - -

PS. Oavsett allt detta så tror jag att BB gjort några mycket intressanta
experiment med att "hålla i" panelhögtalare lite bättre än vad som van-
ligen sker.

Näppeligen. Callisto är PhD och då snackar vi ju självfallet
übermench,OK? Eller? Jo? Ja... BB kan väl näpperligen veta vad han talar om, för han är väl inte PhD( eller)?

H
H

av **IngOehman** » 2010-02-27 03:43

Jag tror nog det ofta finns skäl att lyssna på vad BB säger. Jag
gör det i varje fall, och håller dessutom för det mesta med.

Däremot tror jag, trots att många som säger kloka saker har
akademiska titlar, sällan det finns skäl att bry sig om att någon
som säger något råkar "få med" sina titlar som någon sorts för-
täckt "du skall icke ifrågasätta mig" när de berättar något (som
saknar både underbyggnad och argument, vilket är en dålig kom-
bination).

Annars tycker jag egentligen inte att argument behöver bifogas
påståenden, som vilar på vetenskapligt allmängods.

Då är det ju liksom upp till läsaren att informera sig, t ex på egen
hand. Men - de som ställer genuint vänliga frågor har självklart
alltid bättre odds att få svar även dirket från den som sagt något
som sorterar ditåt. Det har många kloka människor märkt. Ja
inte bara kloka, utan genuint vänliga är de också såklart, annars
är det ju svårt att bete sig så.

Vh, iö

av **paa** » 2010-02-27 12:30

Bill50x skrev:
steveo1234 skrev:
subjektivisten skrev:
Zzombie skrev:Nu har elektrostater efterklang också...äter ni roliga piller eller nått?

Många av dom jag hört verkar ha en tilllagd "luftighet".

Det är nog den där luftigheten som jag upplever som "rent ljud". Kanske.
Någon som vet varför elektrostater låter sådär "luftigt"?

Är det inte konhögtalare som låter kompakt? Men eftersom sådana är normen och också används till elektrifierad musik så är man mest van vid det ljudet.

Många förväxlar luftigt med diskant, själv tror jag att kombinationen av ljus klang och lite mjukare ljud (brist på transienter eller låg dist?) ger en upplevd luftighet.

Jag gillar ofta elektrostater men trots det är det lite som att släppa luften ur en ballong när man lyssnar på dom. Stort, rent, vackert - men det händer inget.

/ B

Det finns en gammal tråd om "luftig diskant"

Detta inlägg kommer därifrån:

Isidor skrev:Symmetriskt drivna elektrostater och "magnetostater" (som jag här använder som samlingsbeteckning för band, kvasiband, elektromagnetiskt drivna stora membran etc) producerar generellt sett mycket låg THD upp till rimliga ljudtrycksnivåer (ca 80-90 dB / 1 m). Som extremt lågdistande exempel kan nämnas Quad ESL 63 och Apogee Duetta som ligger omkring 0.03-0.05 % vid 85 dB @ 1 m / 1 kHz. Minst en tiopotens lägre än konventionella element alltså. Det finns naturligtvis sämre konstruktioner också, men den underliggande fysiken medför att god linjäritet nästan är självskriven, om man inte gör något riktigt dumt förstås. Korta band uppvisar sällan lika låg distorsion som långa, men är vanligen ändå betydligt bättre än dynamiska element.

En helt annan sak är att både elektrostater och "magnetostater" ofta uppvisar en hel uppsjö av mer eller mindre svåra resonanser i större delen av sitt arbetsområde. Detta är i praktiken ofrånkomligt eftersom styvheten i membranet är nära noll. Att den drivande kraften är jämnt fördelad över ytan förbättrar situationen, men eliminerar inte exciteringen av resonanserna. Det är trots allt inte omöjligt att konstruera ett bandelement som i praktiken är mer eller mindre fritt från resonant ljudavstrålning om man vet vad man gör. Stora bredbands- eller basmembran (Apogee, Magnepan, Quad, Martin Logan m.fl.) blir i praktiken aldrig problemfria och det finns goda vibroakustiska skäl till detta.

Bl.a. John Atkinson i Stereophile har spekulerat i att den av många audiofiler upplevda "luftiga" diskanten från panelhögtalare beror på just den uppsjö av resonanser man lätt får i denna typ av högtalare. Han antar att man p.g.a. resonanta bidrag får en syntetisk "detaljrikedom" som även kan tolkas som luftighet. Själv tycker jag att membranresonanserna i förekommande fall mest låter som vad de är. Även om det kan ligga en del i Atkinsons tes, så är det knappast hela sanningen. Däremot måste jag säga att den låga distorsion som man kan uppnå är vanebildande och faktiskt får även de bästa dynamiska element att låta lätt orent.

av **RogerGustavsson** » 2010-02-27 12:39

IngOehman skrev:Oavsett allt detta så tror jag att BB gjort några mycket intressanta experiment med att "hålla i" panelhögtalare lite bättre än vad som vanligen sker.

Jo, det har BB berättat om även på detta forum. Just det där hur mycket massan hos den stillastånde delen av en dipol inverkar på nivån hos lägre frekvenser.

av **Nattlorden** » 2010-02-27 12:44

IngOehman skrev:(och kanske även Nattlorden, som jag
dock tror bara höll med utan att varken räkna eller tänka hårt) att räkna
lite noggrannare, om han tror att medsvängande massan är jättemycket
lägre vid 270 Hz än vid t ex 27 Hz.

Hoppsan... jag antog att funktionen var minst kvadratiskt avtagande, det verkar som jag hade intuitivt fel där då....

av **Flint** » 2010-02-27 13:01

Nattlorden skrev:
IngOehman skrev:(och kanske även Nattlorden, som jag
dock tror bara höll med utan att varken räkna eller tänka hårt) att räkna
lite noggrannare, om han tror att medsvängande massan är jättemycket
lägre vid 270 Hz än vid t ex 27 Hz.

Hoppsan... jag antog att funktionen var minst kvadratiskt avtagande, det verkar som jag hade intuitivt fel där då....

Varför det? Ordet/mängden "jättemycket" är knappast ett absolut värde. Det uppmuntrar istället till "en viss mängd" tolkning.

av **steveo1234** » 2010-02-27 13:07

paa skrev:
Bill50x skrev:
steveo1234 skrev:
subjektivisten skrev:
Zzombie skrev:Nu har elektrostater efterklang också...äter ni roliga piller eller nått?

Många av dom jag hört verkar ha en tilllagd "luftighet".

Det är nog den där luftigheten som jag upplever som "rent ljud". Kanske.
Någon som vet varför elektrostater låter sådär "luftigt"?

Är det inte konhögtalare som låter kompakt? Men eftersom sådana är normen och också används till elektrifierad musik så är man mest van vid det ljudet.

Många förväxlar luftigt med diskant, själv tror jag att kombinationen av ljus klang och lite mjukare ljud (brist på transienter eller låg dist?) ger en upplevd luftighet.

Jag gillar ofta elektrostater men trots det är det lite som att släppa luften ur en ballong när man lyssnar på dom. Stort, rent, vackert - men det händer inget.

/ B

Det finns en gammal tråd om "luftig diskant"

Detta inlägg kommer därifrån:

Isidor skrev:Symmetriskt drivna elektrostater och "magnetostater" (som jag här använder som samlingsbeteckning för band, kvasiband, elektromagnetiskt drivna stora membran etc) producerar generellt sett mycket låg THD upp till rimliga ljudtrycksnivåer (ca 80-90 dB / 1 m). Som extremt lågdistande exempel kan nämnas Quad ESL 63 och Apogee Duetta som ligger omkring 0.03-0.05 % vid 85 dB @ 1 m / 1 kHz. Minst en tiopotens lägre än konventionella element alltså. Det finns naturligtvis sämre konstruktioner också, men den underliggande fysiken medför att god linjäritet nästan är självskriven, om man inte gör något riktigt dumt förstås. Korta band uppvisar sällan lika låg distorsion som långa, men är vanligen ändå betydligt bättre än dynamiska element.

En helt annan sak är att både elektrostater och "magnetostater" ofta uppvisar en hel uppsjö av mer eller mindre svåra resonanser i större delen av sitt arbetsområde. Detta är i praktiken ofrånkomligt eftersom styvheten i membranet är nära noll. Att den drivande kraften är jämnt fördelad över ytan förbättrar situationen, men eliminerar inte exciteringen av resonanserna. Det är trots allt inte omöjligt att konstruera ett bandelement som i praktiken är mer eller mindre fritt från resonant ljudavstrålning om man vet vad man gör. Stora bredbands- eller basmembran (Apogee, Magnepan, Quad, Martin Logan m.fl.) blir i praktiken aldrig problemfria och det finns goda vibroakustiska skäl till detta.

Bl.a. John Atkinson i Stereophile har spekulerat i att den av många audiofiler upplevda "luftiga" diskanten från panelhögtalare beror på just den uppsjö av resonanser man lätt får i denna typ av högtalare. Han antar att man p.g.a. resonanta bidrag får en syntetisk "detaljrikedom" som även kan tolkas som luftighet. Själv tycker jag att membranresonanserna i förekommande fall mest låter som vad de är. Även om det kan ligga en del i Atkinsons tes, så är det knappast hela sanningen. Däremot måste jag säga att den låga distorsion som man kan uppnå är vanebildande och faktiskt får även de bästa dynamiska element att låta lätt orent.

Tack paa. Mycket intressant.
Men, ovanstående gäller ju mest Accustat&MartinLogan lösningen med fritt liggande metallmaterial.
Hur fungerar det i elektrostater av andra modeller såsom Beverige? Där ligger metallfilmen mellan två "kretskortsmaterial" synligt genom 10mm stora hål ungefär som ett spikförband. Det borde ju förändra resonansbeteendet tycker man.

av **IngOehman** » 2010-02-27 13:57

Nattlorden skrev:
IngOehman skrev:(och kanske även Nattlorden, som jag
dock tror bara höll med utan att varken räkna eller tänka hårt) att räkna
lite noggrannare, om han tror att medsvängande massan är jättemycket
lägre vid 270 Hz än vid t ex 27 Hz.

Hoppsan... jag antog att funktionen var minst kvadratiskt avtagande, det verkar som jag hade intuitivt fel där då....

Jo, jag anade det.

Men massan är bara linjärt avtagande när man går uppåt i frekvens*,
och linjärt tilltagande när man går nedåt, men bara en bit (ned till Fc).

Den är alltså inte kvadratiskt tilltagande, eller ens linjärt tilltagande,
vid låga frekvenser.

Det vill säga massans frekvensberoende upphör mer eller mindre när
man passerar under Fc, som alltså för de flesta elektrostatsystem
faktiskt ligger mindre än en oktav ifrån 270 Hz. Fc = 135 till 540 Hz
täcker in de flesta elektrostatpaneler.

Vh, iö

- - - - -

*Vilket jag dock än en gång vill komplettera med att påpeka att massa-
lasten inte är den enda att bry sig om, utan den reella vågens last även
den är reaktionskraftsmärkbar för elektrostathögtalare.

av **DQ-20** » 2010-02-28 12:13

hevi skrev:Näppeligen. Callisto är PhD och då snackar vi ju självfallet
übermench,OK? Eller? Jo? Ja... BB kan väl näpperligen veta vad han talar om, för han är väl inte PhD( eller)?

Det enda man säkert kan säga om en filosofie doktor (Ph.D.) är att man har en forskarutbildning och en avhandling. Att påstå eller antyda att man kan mer än någon annan enbart i kraft av sin titel är mindre begåvat. Risken är överhängande att man blir synad.

/DQ-20

av **IngOehman** » 2010-02-28 12:17

Jag tror hevi var ironisk.

Vh, iö

av **RogerGustavsson** » 2010-02-28 16:21

steveo1234 skrev:Men, ovanstående gäller ju mest Accustat&MartinLogan lösningen med fritt liggande metallmaterial.
Hur fungerar det i elektrostater av andra modeller såsom Beverige? Där ligger metallfilmen mellan två "kretskortsmaterial" synligt genom 10mm stora hål ungefär som ett spikförband. Det borde ju förändra resonansbeteendet tycker man.

Acoustat, Audiostatic och Soundlab har väl trådstatorer och inte perforerad plåt? Kretskortlaminat används av bl.a. Quad och det är där fäst på ett "rutnät". Plana perforerade plåtar är minst stabila men där finns som på de allra flesta elektrostater stabiliserande membranstöd, de frisvängande ytorna är i regel inte så stora. Martin Logan's ser att kunna vara stabilare.

av **steveo1234** » 2010-02-28 16:37

RogerGustavsson skrev:
steveo1234 skrev:Men, ovanstående gäller ju mest Accustat&MartinLogan lösningen med fritt liggande metallmaterial.
Hur fungerar det i elektrostater av andra modeller såsom Beverige? Där ligger metallfilmen mellan två "kretskortsmaterial" synligt genom 10mm stora hål ungefär som ett spikförband. Det borde ju förändra resonansbeteendet tycker man.

Acoustat, Audiostatic och Soundlab har väl trådstatorer och inte perforerad plåt? Kretskortlaminat används av bl.a. Quad och det är där fäst på ett "rutnät". Plana perforerade plåtar är minst stabila men där finns som på de allra flesta elektrostater stabiliserande membranstöd, de frisvängande ytorna är i regel inte så stora. Martin Logan's ser att kunna vara stabilare.

Ah ok. Ja, jag har inte så mycket erfarenhet av elektrostater i allmänhet utan sprang bara på en produkt som använde sig av dem och jag gillade vad jag hörde.
Min fundering står fortfarande kvar dock: Jag kan förstå att ML panelerna får mängder av resonanser i de olika ledderna vid olika frekvenser, men, hur fungerar det i ex Quad som använder sig av kretskortslaminatslösningen? Jag har svårt att se hur det skulle kunna uppstå några resonanser i dem.

av **subjektivisten** » 2010-02-28 16:41

Jag upplevde Per's Quad som mycket bättre än dom ML jag hört.

av **steveo1234** » 2010-02-28 16:50

Intressant! Quad´s paneler är ganska lika med beverige lösningen, även om den sistnämnda har större panelyta och mer kretskortsmaterial. Sen är det ju ganska stor skillnad i panelstorlek också, men, tanken bakom verkar vara samma. Det kan ju kanske förklara varför jag inte höra några resonanser. Men, det förklarar inte varför ljudet låter så "lätt" och oansträngt om det nu är resonanserna som gör att det skulle låta på det viset.

av **hevi** » 2010-02-28 16:50

IngOehman skrev:Jag tror hevi var ironisk.

Ja, det var jag. Jag fick faktiskt för första gången på mycket länge fullt psykbryt av kombinationen av mer eller mindre provicerande frågor, kvalificerande av kompetens via doktorstitel följt av ett påstående mer eller mindre exakt identiskt med det som Callisto medelst mestadels menlösa frågor avkrävt svar på. När dessutom slutsatsen som drogs var en smula tveksam så...

Så här i efterhand kanske jag borde kontrollerat mig lite bättre och varit mer nyanserad men av olika orsaker blev mina inlägg den kvällen en smula mer raljerande och onyanserade än vad jag själv kanske tycker är OK, vilket jag självklart tagit till mig.

Jag tror vi lämnar det vid det.

H

av **RogerGustavsson** » 2010-02-28 19:59

steveo1234 skrev:Intressant! Quad´s paneler är ganska lika med beverige lösningen, även om den sistnämnda har större panelyta och mer kretskortsmaterial. Sen är det ju ganska stor skillnad i panelstorlek också, men, tanken bakom verkar vara samma. Det kan ju kanske förklara varför jag inte höra några resonanser. Men, det förklarar inte varför ljudet låter så "lätt" och oansträngt om det nu är resonanserna som gör att det skulle låta på det viset.

Så här ser panelerna ut i Quad ESL-63. http://www.integracoustics.com/MUG/MUG/ ... HTWire.jpg

Är det så även panelerna i Beveridge 5 och 6 ser ut? De stora Model 2 ser ut så här. http://www.beveridge-audio.com/images/B ... ction_.png

Tyska Audio Exklusiv ser ut som Quads. De har också en styrd spridning med hjälp av fördröjningslänkar fast de är linjekällor till skillnad från Quad ESL-63 (och senare).

Acoustat hade också den där stödjande strukturen men med isolerad tråd istället för laminat.