Enlighten me

[AndersL]

Hejsan! Detta är min första tråd här på faktiskt.se och jag har höga förväntningar på er. Här finns mycket kompetent folk, det märks. Jag skrev i ett annat forum där man rekommenderade mig att fråga här istället.

För att ni ska få en bild av hur kunnig jag är i området högtalare kan jag säga så här: Jag kan nära på ingenting. Först för några dagar sedan fick jag klart för mig att lådan (som alla högtalare sitter i) är till för att förstärka ljudet.

Tanken med den här tråden är att jag ska lära mig hur högtalare fungerar. I den ursprungliga tråden på Flashback började jag i fel ände, tror jag, med tanke på de svar jag fick. Jag vet inte riktigt var jag ska börja för att lära mig teorin om ljud men jag har många frågor på lager. Om ni vet någon bra ände att börja i eller tips om bok eller ja vad som helst, säg till

Jag kan börja med en fråga:

1. Vad är syftet med lådan och vad uppfyller syftet?

[paa]

Lådan skall hindra att luften från membranets framsida tar genvägen till baksidan så att luftrörelsen blir "kortsluten" i de lägre frekvenserna.
Samtidigt måste lådan vara så stor att den ger en lagom fjdringseffekt för membranet.
En lämplig bok är Dickasons:



Finns på bl.a HiFiKit i Stockholm

ELAK-kompendiet brukar rekommenderas också:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 2664#82664

[Kraniet]

loudspeaker design cookbook finns att låna på bibliotek. låna high performance loudspeakers (Martin Colloms) på samma gång

[AndersL]

Lådan skall hindra att luften från membranets framsida tar genvägen till baksidan så att luftrörelsen blir "kortsluten" i de lägre frekvenserna.
Samtidigt måste lådan vara så stor att den ger en lagom fjdringseffekt för membranet.

Var kommer utblåset in i bilden?

Kom att tänka på en annan sak... trycks membranet utåt och åker sedan tillbaka till normalläget eller finns det ett minusläge också? Försök till förklarande bild:



Ska se efter Dickasons bok

[Max_Headroom]

Ja, konen rör sig åt båda hållen från neutralläget.

[AndersL]

Ja, konen rör sig åt båda hållen från neutralläget.

Betyder detta att du genom att ha en låda riktar alla ljudvågor åt "ett håll", och att det i teorin borde bli dubbelt så hög volym med låda jämfört med utan?

[soundbrigade]

Betyder detta att du genom att ha en låda riktar alla ljudvågor åt "ett håll", och att det i teorin borde bli dubbelt så hög volym med låda jämfört med utan?

Det finns högtalarkonstruktioner som försöker utnyttja att högtalarkonen faktiskt skjutsar en massa luft när den åker bakåt. Basreflex och transmissionsledningshögtalare är två konstruktioner som delvis utnyttjar det här. Tanken är ju att se till att den luftvågen är fasförskjuten så den inte släcker ut den som bildas när konen åker framåt.
Jag som lite halvrudis på sådant här, har dock insett att det finns massa olika effekter som övergår i varandra varför det aldrig riktigt blir rena konstruktioner. Alltså att en lådtyp utnyttjar en, och bara en, princip. Kvartvågshorn, t ex, är ju lite basreflex och lite transmissionledning samtidigt som de är kvartvågshorn, eller pipa ska man säga för att vara korrekt.

[AndersL]

Det finns högtalarkonstruktioner som försöker utnyttja att högtalarkonen faktiskt skjutsar en massa luft när den åker bakåt. Basreflex och transmissionsledningshögtalare är två konstruktioner som delvis utnyttjar det här. Tanken är ju att se till att den luftvågen är fasförskjuten så den inte släcker ut den som bildas när konen åker framåt.

Okej, får inte det effekten av att ljudet inte blir helt klart?

[soundbrigade]

Okej, får inte det effekten av att ljudet inte blir helt klart?

Du menar att det fördröjda ljudet (180 grader) skulle grumla ljudet. Din fråga är så dj*a brilliant att jag antar ingen tänkt på det. Men som sagt, det är en himla massa effekter och funktioner som griper in i varandra.
Om du leker lite genom att t ex ta hem HiFi Kits gratisprogram för högtalarberäkning och räknar på en basreflexlåda och en sluten låda ser du t ex att lådvolymerna skiljer sig, ofta riktigt mycket. Det skulle kunna indikera att det inte bara är att vända den "negativa ljudvågen" från högtalarlådan och skicka den framåt.
Jag tror, och så får någon ta över, att högtalarmembranet inte fungerar optimalt i fria luften. Genom att sätta det på en baffel eller i en låda gör man en (impedans)anpassning till luften i lyssningsrummet så man utnyttjar högtalarelementet bättre.
Tänk dig som en transformator där man omvandlar en spänning till en annan (och strömmen också).

[AndersL]

Jag tror, och så får någon ta över, att högtalarmembranet inte fungerar optimalt i fria luften. Genom att sätta det på en baffel eller i en låda gör man en (impedans)anpassning till luften i lyssningsrummet så man utnyttjar högtalarelementet bättre.
Tänk dig som en transformator där man omvandlar en spänning till en annan (och strömmen också).

Förstår inte hur exemplet ska tolkas, men menar du att membranet vill ha ett visst motstånd som trycker tillbaka det (den packade luften)? Uppnås detta med ett mindre utrymme då luften inte kan pressas särskilt långt?

[i]

Jag tror, och så får någon ta över, att högtalarmembranet inte fungerar optimalt i fria luften. Genom att sätta det på en baffel eller i en låda gör man en (impedans)anpassning till luften i lyssningsrummet så man utnyttjar högtalarelementet bättre.
Tänk dig som en transformator där man omvandlar en spänning till en annan (och strömmen också).

Förstår inte hur exemplet ska tolkas, men menar du att membranet vill ha ett visst motstånd som trycker tillbaka det (den packade luften)? Uppnås detta med ett mindre utrymme då luften inte kan pressas särskilt långt?

Jag tror att man kan säga att man vill att membranet ska "trycka till" luften så effektivt som möjligt och då får inte luften kunna "smita undan" s a s. Har du ingen baffel/låda kan luften smita runt kanten till baksidan - dvs det blir mera det att membranet rör sig i luften än att luften rör på sig (= tryckvågor = ljud).

I ett horn (om du vet vad det är i sammanhanget) är det ännu svårare för luften att "smita undan".

Det här är mitt sätt att förklara det hela för mig själv - kunniga kommer säkert att komplettera...

[soundbrigade]

Och egentligen börjar du i alldeles ......... rätt ände! Att förstå principerna gör det lättare när du fått hem dina TangBand-högtalare och ska börja snickra. Det är sällen någon förklarar varför utan bara pekar med hela handen.

[AndersL]

Jag tror att man kan säga att man vill att membranet ska "trycka till" luften så effektivt som möjligt och då får inte luften kunna "smita undan" s a s. Har du ingen baffel/låda kan luften smita runt kanten till baksidan - dvs det blir mera det att membranet rör sig i luften än att luften rör på sig (= tryckvågor = ljud).

I ett horn (om du vet vad det är i sammanhanget) är det ännu svårare för luften att "smita undan".

Det här är mitt sätt att förklara det hela för mig själv - kunniga kommer säkert att komplettera...

Förklaringen fungerar på mig iaf, mkt bra!

Och egentligen börjar du i alldeles ......... rätt ände! Att förstå principerna gör det lättare när du fått hem dina TangBand-högtalare och ska börja snickra. Det är sällen någon förklarar varför utan bara pekar med hela handen.

Precis... Då pengar är ganska viktiga föredrar jag att veta vad jag gör och köper innan jag gör något förhastat.

Jag tror vi kan lämna det där så länge. Ny fråga angående lådans material. Vill man att väggarna ska "svänga med" (vilket får luften utanför att röra sig, känns som att man tappar kraft?), eller vill man att de ska vara så kraftiga så att luften studsar utan att lämna några egentliga spår?

[subjektivisten]

1. Vad är syftet med lådan och vad uppfyller syftet?

Ja, det kan man fråga sig. En kompis till en kompis ansåg det inte behövdes utan spika upp elementen direkt på väggen istället!

Sorry for OT.

[AndersL]

Sorry for OT.

Då du bjöd på ett skratt så är du förlåten. Hur blev resultatet?

[i]

...

Ny fråga angående lådans material. Vill man att väggarna ska "svänga med" (vilket får luften utanför att röra sig, känns som att man tappar kraft?), eller vill man att de ska vara så kraftiga så att luften studsar utan att lämna några egentliga spår?

I väntan på kunniga så ger jag min syn:
Väggarna ska inte "svänga med" - och huvudskälet är att det är svårt att få "konstruktiv kontroll" över det svängandet. Vad jag förstått. Det lär finnas högtalartillverkare som utnyttjat väggarnas "svängande" som en del i konstruktionen.
Men i det flesta fall vill man att väggarna inte ska svänga med.

Fast det är förmodligen mindre viktigt än att dämpa inuti lådan för att resonanser i den luftvolymen inte ska höras. Dvs därför all denna glasull...

[soundbrigade]

Jag tror vi kan lämna det där så länge. Ny fråga angående lådans material. Vill man att väggarna ska "svänga med" (vilket får luften utanför att röra sig, känns som att man tappar kraft?), eller vill man att de ska vara så kraftiga så att luften studsar utan att lämna några egentliga spår?

Det finns en tråd (gör en sökning) som behandlar det.
Tänk på att det finns egenskaper som är lite motsägande. Jag gillar MDF eftersom det är ganska lätt att hantera och att alla ytor (tom snittytor) är rätt "snälla" (att ytbehandla). Det är ganska stumt vilket är bra.
Vanlig spånskiva är billigare.
Säg så här - ett porösare material "suger åt sig ljudenergin" utan att börjar vibrera, medan ett hårt material är styvare. Det är lite pest eller kolera.
Jag har sett i gamla konstruktioner att man byggde i dubbla lager - spånskiva eller plywood OCH tretex. Då kombinerade du två materials diametralt skilda egenskaper.
Jag skulle gå på MDF, bara för att jag tycker den är lättare att jobba med och lacka. Man kan ju välja en tjockare kvalitet, säg 19 eller 22mm.

[soundbrigade]

Jag skulle svarat på din fråga, men gjorde det indirekt. Den allmänna inställningen är att lådan ska vara STUM.
Jag har sett konstruktioner gjorda som om lådväggarna skulle ges möjlighet att fungera som membran, men det är lite special.

[AndersL]

Jag och en polare snickrade ihop en liten baslåda bara som test. Den gjordes av 4mm tjock plywood. Om man för handen över utblåset så är det nästan ingen skillnad mot valfri plats nära plywooden

Fast det är förmodligen mindre viktigt än att dämpa inuti lådan för att resonanser i den luftvolymen inte ska höras. Dvs därför all denna glasull...

Där kom min följdfråga. Kan du gå lite djupare där... blir det som eko utan dämpning?

[soundbrigade]

Du får stående våg. Det innebär att frekvenser (i musiken) som motsvarar våglängder som motsvarar multiplar (1x, 2x, 3x ...) av lådans innermått (längd, bredd, höjd) "förstärks". Det kan höras som överdrivet bumpigt ljud.
Ullen dämpar ljudvågorna i lådan och tar eliminerar dessa resonanser.

[AndersL]

Du får stående våg. Det innebär att frekvenser (i musiken) som motsvarar våglängder som motsvarar multiplar (1x, 2x, 3x ...) av lådans innermått (längd, bredd, höjd) "förstärks". Det kan höras som överdrivet bumpigt ljud.
Ullen dämpar ljudvågorna i lådan och tar eliminerar dessa resonanser.

Nu känns det motsägelsefullt, eller så har jag bara missförstått. Om man nu vill ta tillvara på ljudet som "går bakåt", varför dämpa det? Eller är det fortfarande en höjning av effekt, även om man dämpar det lite?

[soundbrigade]

Nu känns det motsägelsefullt, eller så har jag bara missförstått. Om man nu vill ta tillvara på ljudet som "går bakåt", varför dämpa det? Eller är det fortfarande en höjning av effekt, även om man dämpar det lite?

Det ÄR motsägelsefullt. Men du vill ju inte att din låda ska svänga med vid vissa avstämde frekvenser, säg 50Hz, 100Hz, 150Hz osv. Det låter för djävligt helt enkelt. Du får då dämpa lådan, få bort resonanserna men samtidigt tappar du i effektivitet. Det är bara så.
Därför labbar man ofta med andra varianter som öppna bafflar/dipoler. DET är ett eget kapitel.

[AndersL]

Det ÄR motsägelsefullt.

Det konstaterandet var skönt att se Då har jag fattat det hela rätt iaf.

Skillnaden mellan sluten låda och basreflex-låda då. Syftet med ett utblås är väl att all tryckutjämning ska ske via det? Kompenserar den slutna lådan detta med att ha väggar som agerar som membran?

[soundbrigade]

Du kommer att möta mycket konstigheter i ditt sökande efter upplösning. Det är ofta så att du hittar badkarskurvor där två motsatta effekter generarar en kurva som ser ut som ett badkar. I ytterändarna har då den ena eller andra effektens negativaste egenskaper och du får kompromissa och försöka hitta en punkt där du har ett minimum av respektive effekt.

Vi som bygger mycket rör har samma bekymmer. Ett s.k. entakt-steg (ett förstärkande rör på utgången) utnyttjar maximalt bara 25% av inmatad elektrisk effekt - resten blir värme.

[soundbrigade]

Skillnaden mellan sluten låda och basreflex-låda då. Syftet med ett utblås är väl att all tryckutjämning ska ske via det? Kompenserar den slutna lådan detta med att ha väggar som agerar som membran?

Grundprincipen för en basreflex är att trycket från högtalaren ska utnyttjas i en "lucka" på lådan. I en sluten låda ska "bakåt-trycket" absorberas inne i lådan - inget ska slippa ut = helt stumma väggar. Det gäller för alla slags högtalare.
Det finns iofs en variant där man sätter ett extra membran, slavbas (som högtalare men utan magnet och spole), i lådan. Det membranet är sedan avstämt (med vikter) så det samverkar med baselementet optimalt. Där har du nåstan "ordagrannt" hur man utnyttjar "bakåtblåset".

Notera: vi pratar i princip bara om basen. Och det kanske vi ska fortsätta med.

[AndersL]

Grundprincipen för en basreflex är att trycket från högtalaren ska utnyttjas i en "lucka" på lådan.

Försöker man leda ljudvågorna till luckan eller sköts det per automatik?

[soundbrigade]

Försöker man leda ljudvågorna till luckan eller sköts det per automatik?

Det sker automatiskt, även om det finns lådor .... nja inte riktigt (där höll jag på att i viss mån ge felaktiga uppgifter).
Det finns lådor där man leder ljudet i långa gångar. Ljudvågorna letar sig fram hur som helst, du hör ju mullret från åskväder 5km bort. Och jag har sett exempel där man lagt brädbitar på tvären så ljudet ska "ledas rätt". Men det handlar mest om att bryta upp parallella ytor så ljudet inte studsar fram och tillbaka utan studsar i rätt vinkel.
Dessa högtalare är i de flesta fall av transmissionslednings-typ (ljudledning).

Lite info och idéer om TL-högtalare hittar du här (osorterat):
http://www.t-linespeakers.org/
http://homepage.ntlworld.com/henry01/tx_line_speakers/tx_line_speakers.htm
http://www.quarter-wave.com/
http://members.shaw.ca/t-linespeakers/diy-11-apr-99/index.html (här ser du hur det sitter små sneda brädbitar som ska vinkla ljudvågorna rätt.

Mycket enkelt om basreflex:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bass_reflex
http://electronics.howstuffworks.com/speaker10.htm Den här verkar vara riktigt elementär och ge en bra förståelse.

[phloam]

http://www.drkrupp.se/hifi/index.html

bra, enkelt om högtalare!

[AndersL]

Vad jag förstått det som så ska ljudvågorna gå så kort väg som möjligt (och studsa så få ggr som möjligt) för att få mest effekt, annars dör de ut. Det vi kom in på nu verkar väldigt intressant. Funderar på om jag ska ta fördjupning i en annan tråd eftersom här ska det vara mer basics. Nu har jag inga mer frågor för tillfället men ni får gärna guida mig.

[soundbrigade]

Du ska också veta att många är lite lagom pragmatiska. Vi (jag räknar mig till pragmatikersläktet) tar lite genvägar, chansar här och där, och med vetskapen att om man knölar runt dämpmaterialet i låtan kan man få saker och ting ganska perfekt. Vi kör våra filter och lådor genom allehanda beräkningsprogram och när det verkar stämma stannar vi. Låter det illa drar vi ifrån eller lägger till en konjugatlänk eller 6dB mer/mindre på diskantfiltret osv.
Du väljer, i det ögonblick du sitter med hogtalarkatalogen i knäet, var du ska lägga din ambitionsnivå - i pengar och arbete. Ha klart för dig att kostsand/kvalitetskurvan är exponentiell. Du måste betala mer och mer för att få "samma förbättring" hela tiden.

[AndersL]

http://members.shaw.ca/t-linespeakers/diy-11-apr-99/index.html

Klär man även in "snestagen" med isolering? Min första reaktion på ett ja: isoleringsmaterial är väl ojämnt, så att det riktar ljudvågorna åt alla möjliga håll vilket inte är vad vi vill i det fallet, vi vill ju leda dem till utgången

[AndersL]

Om delningsfilter. Läste mig till att spolar och kondensatorer används till det men kan någon förklara hur det fungerar?

[PerStromgren]

Om delningsfilter. Läste mig till att spolar och kondensatorer används till det men kan någon förklara hur det fungerar?

Det tror jag leder väldigt långt. Man kan säga att du vill att diskantsignalerna bara ska gå till diskantelementet och bassignalerna till baselementet. Till det använder man ett filter uppbyggt av kondensatorer, spolar och motstånd.

Det enklaste filter som används är en kondensator i serie med diskantelementet.

Vad är det du vill veta?

Mer finns här: http://www.drkrupp.se/hifi/filter_allt_om_filter.html (Ifrån sajten phloam länkade till)

Har du kollat om Dickason finns på ditt bibliotek?

[AndersL]

Nej Dickasons har jag inte kollat efter ännu... börjar skolan nu imorgon så ska kolla där.

Det jag vill veta är väl egentligen hur man "hittar rätt" storlek/typ av filtret. På Wikipedia står det lite grann. Men jag förstår inte den elektriska biten riktigt. Kondensatorns impedans ökar väl gradvis, vilket väl medför att diskanten (oftast diskant i sammanhanget?) successivt börjar arbeta? Är inte det förlorad effekt?[/url]

[PerStromgren]

Det jag vill veta är väl egentligen hur man "hittar rätt" storlek/typ av filtret.

Om du tittar på sidan jag länkade till, så ser du att texten är rätt lång. Detta beror på att det du frågar efter är rätt komplicerat. Om du inte riktigt behärskar "det elektriska", så föreslår jag att du labbar med färdiga filter i dina första konstruktioner. Finns på http://www.hifikit.se/, bland annat.

[AndersL]

Om du tittar på sidan jag länkade till, så ser du att texten är rätt lång. Detta beror på att det du frågar efter är rätt komplicerat. Om du inte riktigt behärskar "det elektriska", så föreslår jag att du labbar med färdiga filter i dina första konstruktioner. Finns på http://www.hifikit.se/, bland annat.

Okej ska läsa om det och göra som du säger, experimentera med färdiga filter.

Tack för redigt snabba svar

Något annat jag har tänkt på (som jag misstänker inte är lika avancerat) är vilka komponenter det kan finnas i en ljudanläggning. Jag är verkligen ny på det här, så en genomgång skulle uppskattas.

Kända komponenter: CD-spelare, förstärkare, högtalare
Osäkra komponenter: Försteg(?), slutsteg ...

Vore tacksam om ni kunde förklara de osäkra komponenterna ("osäkra" för att jag inte riktigt vet syftet med dem) och även fylla på om det finns fler som behöver kännas till.

[PerStromgren]

Något annat jag har tänkt på (som jag misstänker inte är lika avancerat) är vilka komponenter det kan finnas i en ljudanläggning. Jag är verkligen ny på det här, så en genomgång skulle uppskattas.

Kända komponenter: CD-spelare, förstärkare, högtalare
Osäkra komponenter: Försteg(?), slutsteg ...

Vore tacksam om ni kunde förklara de osäkra komponenterna ("osäkra" för att jag inte riktigt vet syftet med dem) och även fylla på om det finns fler som behöver kännas till.

Det är enkelt: en förstärkare består av ett försteg plus ett slutsteg! Försteget väljer ingång (CD, radio, DVD, etc), förstärker signalen om du har en vinylspelare och reglerar volym, bas och diskant. Slutsteget förstärker det färdiga resultatet så att det räcker att driva högtalarna. Ofta bygger man ihop dessa komponenter. Dessa kalla "integrerade förstärkare" eller bara förstärkare.

Så många okända komponenter kan jag inte komma på. Signalkällan kan vara en spelare av någon sort: CD, DVD, MP3, etc eller en radio (kallas "tuner"). Ibland kopplar man in en speciell sorts tonkontroll mellan för- och slutsteg som kallas equalizer (eller bara "eq"), men det är överkurs.

Slut på lektionen!

[soundbrigade]

Om delningsfilter. Läste mig till att spolar och kondensatorer används till det men kan någon förklara hur det fungerar?

Kort - det finns tre komponenter som utmärks av att de inte förstärker signaler: motstång, spolar och kondensatorer.
Motstånd gör samma motstånd mot alla sorters signaler oavsett om det är likström eller växelström (alla frekvenser).
Kondensatorer och Spolar gör olika stora motstånd beroende på vilken frekvens det är på signalen. Genom att kombinera spolar och kondensatorer i olika konfigurationer ser man till att att bygga en krets som gör stort motstånd till låga frekvenser och släpper igenom höga till diskanten, och vice versa till basen.
Att räkna delningsfilter är egentligen en lätt historia, och ännu läåttare om man förstår hur spolar och kondingar fungerar.
Det får dockl bli en senare föreläsning.

[Richard]

Tips: Bygg någon av LTS konstruktioner. Dom är genomarbetade och korrekt utförda akustiskt, finns i olika prislägen.

Kolla på Hifikits hemsida.

Det finns inga tumregler vad det gäller att basreflex skulle vara sämre än sluten låda och vise versa. Det går att konstruera bra högtalare med båda principerna. Allt hänger på hur man gör konstruktionen.

[AndersL]

Bra svar där, alla klargjorde bra!

Kom att tänka på trycket i en basreflexlåda. När man räknar ut vilken volym man vill ha är det ju massa saker att tänka på. Men räknar man även med att luften sticker undan lättar i en basreflex? För det borde den väl göra iom att luften kan sticka ut via hålet... beror då även luftvolymen på hur stort hålet är?

[i]

Bra svar där, alla klargjorde bra!

Kom att tänka på trycket i en basreflexlåda. När man räknar ut vilken volym man vill ha är det ju massa saker att tänka på. Men räknar man även med att luften sticker undan lättar i en basreflex? För det borde den väl göra iom att luften kan sticka ut via hålet... beror då även luftvolymen på hur stort hålet är?

Vad jag förstår (as usual...) så förenklat sett så gäller:

volym = portformat + avstämningsfrekvens

portformat = volym + avstämningsfrekvens

avstämningsfrekvens = volym + portformat

Elementets egenskaper spelar naturligtvis också en avgörande roll.

(portformat = längd + tvärsnittsarea,
avstämningsfrekvens = den frekvens där porten bidrar med den största ljudeffekten.)

("+" = någonslags tvingande formel/samband)

[AndersL]

volym = portformat + avstämningsfrekvens

Intressant. Det är mycket jag vill fråga mer om där men jag vågar inte, har en känsla av att jag inte är redo... frågan gäller vilket samband de har.

Angående olika komponenter och tuners roll i det hela. Olika tuners skickar väl signaler med olika bra kvalité. Kan datorn som tuner vara en svag länk i det hela? Jag trivs nämligen med att ha all musik på datorn i.o.m. enkel sortering o.d.

[soundbrigade]

Det beror på mycket (tuners). Hur bra är mottagaren, hur bra är ljudkortet??
Har du musik på datorn kommer nästa fråga - i vilket format? Är det komprimerad musik (MP3, WMA ...) eller är det okomprimerat (wave ...). Med komprimerat menas (här) att man plockar bort delar av signalen som inte anses vara hörbar. Uppemot 90% av musikinformation kan vara bortsorterad i MP3.
Jag föredrar okomprimerat - alltså maximal information, för tänk om jag hör skillnad.

[AndersL]

Hehe jo det skulle vara tråkigt om du hör skillnad Jag tänkte väl mest på hårdvaran, inte kvaliteten på låtarna. Så det varierar mycket från dator till dator menar du? Finns det speciella, musikanpassade ljudkort? Finns det även seriöst bra uppspelningsprogram? Nu använder jag Winamp... vissa säger att Itunes ska vara bra.

[soundbrigade]

Det finns billiga ljudkort med billiga komponenter och det finns dyrare med dyrare (och troligen) bättre komponenter. Vill man lyssna på musik från datorn ska man titta ordentligt på ljudkort och lyssna vad folk härinne har att säga.

Vad programmen gör vet jag inte. Det kan vara så att program har olika speciella kodsträngar som omkodar de lagarde digitala musikfilerna till lyssningsbar musik. Jag använder efter tips från coachen (Faktiskt.se) foobar2000, men det är mest för att jag kan använda flera ljudkort (jag har ett löst som sitter på en USB-plugg).
Just det, det börjar komma bättre fristående ljudkort som har USB-anslutning.

[AndersL]

Jag använder efter tips från coachen (Faktiskt.se) foobar2000, men det är mest för att jag kan använda flera ljudkort (jag har ett löst som sitter på en USB-plugg).

Mycket intressant det där. Kommer nog använda något sånt i framtiden

Ursäkta att jag hoppar lite hipp som happ mellan områden, men jag frågar vad som ploppar upp. Tänkte på beräkning av baslådor igen. Om man har fått fram ett visst litermått som det ska vara, kan man bestämma bredd, höjd och djup precis som man vill då?

[soundbrigade]

Om man har fått fram ett visst litermått som det ska vara, kan man bestämma bredd, höjd och djup precis som man vill då?

I stort sett, även om man kan försöka undvika att man får mått som är för mycket jämna multipler av varandra. T ex skulle måtten 20 (cm) x 40 x 80 cm vara helt fel. Jag använder förhållandena 2 x 3 x 5 (bredd x djup x höjd), men det finns andra. Det hanlar om att undvika resonanser och stående våg. Man kan också låta göra lådan "sned" genom att t ex vinla fronten eller bakstycket.
Det här är mina högtalare. Topparna är ca 30 x 30 x30. Helt fel alltså, men så har man låtit fronten vara en sned kant som ställer saker och ting till rätta igen. Basarna likaså - också basmåtten 30 x 30 men med en sned avskärning.

[AndersL]

Aha så det är positivt att ha en "konstig" utformad högtalare. Okej jag börjar hajja det här nu känns det som

Utblåset. Spelar det någon roll var man har det? Nära/långt ifrån elementet? I toppen/botten av lådan?

Något som jag skulle tycka vara optimalt är att ha en låda med rätt mått, ha utblåset längst ner och elementet precis ovanför. Anledningen, i mitt tycke, är p.g.a. gravitationen annars kan det lika gärna vara längst upp. Eller är gravitationen ens märkbar?

Edit: schysst högtalare förresten

[soundbrigade]

Aha så det är positivt att ha en "konstig" utformad högtalare. Okej jag börjar hajja det här nu känns det som

Edit: schysst högtalare förresten

Utblåset får någon annan svara på. Men om mina lådor (Olle Mirsch Allegro NG8/6B): Topparna (som också vara full-range) har sitt utblås på sidan, medan basarna har elementet (6½" Peerless) riktad neråt och utblåset nästan längst upp.

Formen kan vara viktig, ja men det sägs att tex klotformade högtalare inte är något lyckat.

Tilläger:
Jag köpte min USB-omvandlare här:
http://users.skynet.be/bestelectrix/

[Kraniet]

Aha så det är positivt att ha en "konstig" utformad högtalare. Okej jag börjar hajja det här nu känns det som

det är inte speciellt viktigt med en "konstigt" formad låda. Ofta kan det tom vara en nackdel då den blir svår att förutsäga hur den beteer sig.
Finns långa trådar om lådmaterial och form osv på forumet från tiden då Isidor var aktiv.

[AndersL]

Vill lära mig hur förstärkare fungerar. Vad är det som förstärker ljudet? Vilken komponent skulle jag vilja fråga men antar att det snarare är en hel konstruktion.

Obs. Jag har läst Ellära A+B och Elektronik grundkurs, gymnasienivå... är därför lite införstådd i elektroniken men inget geni precis.

Ps. Sökte efter lådkonstruktioner men fick ingen fullträff, dock finns det kapacitet här på Faktiskts.se för hittade en massa roliga saker

[PerStromgren]

Vill lära mig hur förstärkare fungerar. Vad är det som förstärker ljudet? Vilken komponent skulle jag vilja fråga men antar att det snarare är en hel konstruktion.

Nja, det aktiva elementet (-en) är en transistor (eller, i gamla konstruktioner, rör). Har du inte sett ett schema för en förstärkare i skolan?

[AndersL]

Har du inte sett ett schema för en förstärkare i skolan?

Nej tyvärr har jag aldrig fått chansen...

Ger inte en transistor en bestämd förstärkning? Hur löser man isf volymregleringen? Potentiometer?

Haha många frågor, gillar det just nu

Edit: Jag ska få tag på Dickasons bok, men tills dess "utnyttjar" jag er.

[PerStromgren]

Har du inte sett ett schema för en förstärkare i skolan?

Nej tyvärr har jag aldrig fått chansen...

Ger inte en transistor en bestämd förstärkning? Hur löser man isf volymregleringen? Potentiometer?

Japp, den är en del av försteget och har normalt betckningen "volym". Slutsteget (som ger effekt till högtalarna) har däremot en bestämt förstärkning.

[i]

...

Tänkte på beräkning av baslådor igen. Om man har fått fram ett visst litermått som det ska vara, kan man bestämma bredd, höjd och djup precis som man vill då?

Inom vissa gränser. En trettiliterslåda kan t ex vara 2 x 3 x 5 dm, men 1 x 5 x 6 är inte bra. Dvs 1 dm är ett för litet minsta mått.

[Kaffekoppen]

Dickasson´s bok rekommenderas ödmjukt. Kanonbok

[soundbrigade]

Och vill du läsa en MYCKET bra bok om rör och rörförstärkare ska du skaffa Bruce Rozenblit - Beginners Guide To TUBE AUDIO DESIGN. Bruce beskriver på ett mycket pedagogiskt och lättförståeligt sätt hur rör och rörförstäkare fungerar - samt skriver en hel massa om elektronik över huvud taget.
Du kan nog beställa här igenom - http://www.transcendentsound.com/. Det finns en bok till av Bruce som tränger lite djupare men som också är otroligt bra och lättbegriplig: Audio Reality.

[PerStromgren]

Och vill du läsa en MYCKET bra bok om rör och rörförstärkare ska du skaffa Bruce Rozenblit - Beginners Guide To TUBE AUDIO DESIGN.

När skrevs den, 1934? ( )

[AndersL]

Jag kommer (som läget är nu) inte beställa från nätet. Anledningarna är få, men innebär detta ett problem eller går det att få tag på de böcker ni föreslår ändå?

[soundbrigade]

Och vill du läsa en MYCKET bra bok om rör och rörförstärkare ska du skaffa Bruce Rozenblit - Beginners Guide To TUBE AUDIO DESIGN.

När skrevs den, 1934? ( )

Jag har första utgåvan från 1997.

[PerStromgren]

Jag kommer (som läget är nu) inte beställa från nätet. Anledningarna är få, men innebär detta ett problem eller går det att få tag på de böcker ni föreslår ändå?

Menar du med det att du inte heller vill ringa in en order och betala med postförskott?

I så fall ska du leta upp en affär som säljer högtalarelement (hifi-kit, Ljudia, eller liknande) och köpa Vance Dickason där.

En bok om förstärkarkonstruktion hittar du säkert i skolan, fråga en elektroniklärare.

[Kraniet]

kolla gärna igenom Best Of

[AndersL]

Menar du med det att du inte heller vill ringa in en order och betala med postförskott?

I så fall ska du leta upp en affär som säljer högtalarelement (hifi-kit, Ljudia, eller liknande) och köpa Vance Dickason där.

En bok om förstärkarkonstruktion hittar du säkert i skolan, fråga en elektroniklärare.

Egentligen är jag bara rädd (?) för betalning via internet, postförskott är helt okej i min mening.

Nu har jag dickasons bok bredvid mig. Lånad dock. Är den såpass användbar att det är bättre att köpa den, så att jag har den "hela livet"?

Jag vet inte om jag drar förhastade slutsatser här, men är det inte så att rörförstärkare är lite förlegat? Ni behöver inte gå in på någon diskussion men är det kanske så att de är lättare att göra själv, därför de är intressanta?

[skrutten]

Jag tycker du bara ska låna boken, det kan ju vara så att den inte passar just dej, själv har jag aldrig tittat i den

Rörförstärkare är helt ok och föredras av många som sysslar high end ljudåtergivning.

[soundbrigade]

Om du läser tråden på Öppen Diskussion om varför vi DIY:ar framgår att DIY (hemmabyggen) handlar om en rad saker: terapi, hobby, man får det man vill ha, man kan bygga billigare (än att köpa nytt).
Det är enkelt att bygga mycket bra rörförstärkare idag. Kvaliteten på komponenter är i topp idag och det finns nya applikationer och nya kombinationer av rör man inte testade ut för 50 år sedan.

[AndersL]

Hejsan! Har en ny fråga angående ljudutbredning. Vad jag förstått det som så beter sig olika frekvenser på olika vis. Lågfrekvent ljud ska väl ha lättare att breda ut sig? Finns det då någon simpel formel för det här?

Sen förstår jag det som såhär: Om en ljudkälla befinner sig i en rymd så sprider sig ljudet i ett klot (åt alla håll) runt om källan. Men om källan t ex befinner sig i ett rör som har en mynning ut i det fria, så skulle ljudet först börja sprida sig i mynningen. Det är här jag vill ha en formel. Finns det något som stämmer överens med mitt babbel?

[Svante]

Hejsan! Har en ny fråga angående ljudutbredning. Vad jag förstått det som så beter sig olika frekvenser på olika vis. Lågfrekvent ljud ska väl ha lättare att breda ut sig? Finns det då någon simpel formel för det här?

Sen förstår jag det som såhär: Om en ljudkälla befinner sig i en rymd så sprider sig ljudet i ett klot (åt alla håll) runt om källan. Men om källan t ex befinner sig i ett rör som har en mynning ut i det fria, så skulle ljudet först börja sprida sig i mynningen. Det är här jag vill ha en formel. Finns det något som stämmer överens med mitt babbel?

Mja, det är nog två fenomen som passar in på det du beskriver; diffraktion och absorption.

Diffraktion innebär i korthet att lågfrekvent ljud går "runt" hörn, medan högfrekvent ljud mer rör sig som ljuset från en ficklampa, dvs ett hinder ger en skugga. Diffraktion räknar man inte på med enkla formler.

Absorptionen i luften märks bara på stora avstånd (>10m kanske) för hörbara frekvenser. Höga frekvenser dämpas mer än låga. Elefanter kan kommunicera med infraljud över stora avstånd. Det går inte med ultraljud.

[AndersL]

Mja, det är nog två fenomen som passar in på det du beskriver; diffraktion och absorption.

Diffraktion innebär i korthet att lågfrekvent ljud går "runt" hörn, medan högfrekvent ljud mer rör sig som ljuset från en ficklampa, dvs ett hinder ger en skugga. Diffraktion räknar man inte på med enkla formler.

Absorptionen i luften märks bara på stora avstånd (>10m kanske) för hörbara frekvenser. Höga frekvenser dämpas mer än låga. Elefanter kan kommunicera med infraljud över stora avstånd. Det går inte med ultraljud.

Sökte på diffraktion och det gav något om en "Gitterformel", dock var detta elektromagnetiska vågor vilket nog inte gäller. Tack för ett informativt inlägg.

Om de olika egenskaper elementen har: Fs, Qts och Vas. Hur mäter man upp dem?

Edit: Gitterformeln: http://www.his.se/upload/11901/L3.pdf

[BAMBAM]

Sökte på diffraktion och det gav något om en "Gitterformel", dock var detta elektromagnetiska vågor vilket nog inte gäller. Tack för ett informativt inlägg.

Om de olika egenskaper elementen har: Fs, Qts och Vas. Hur mäter man upp dem?

Edit: Gitterformeln: http://www.his.se/upload/11901/L3.pdf

Det fungerar utmärkt, vågor som vågor.
Det är utbredningshastighet och dämpning i mediet som skiljer.
konvertera till liknande våglängder

http://www.sengpielaudio.com/calculator-wavelength.htm
-- B