avstämnings test av basreflex låda hur går man till väga?

[Johannes]

hej skulle behöva göra ett avstämnings test på mina isobarik subbar för att verifiera simulering.

men känner mej lite osöker hur jag exakt skall göra vilket motstånd man skall ha och sånt. vill inte bränna sönder steget


Mvh Johannes

[Martin]

Man behöver inte använda något slutsteg som sagt utan det är bara signalen ut från ljudkortet till ett motstånd i serie med högtalaren du tänkt impedansmäta och höger och vänster kanal in på ljudkortets ljudingångar tar du in före och efter motståndet. Såhär:



Motståndet är den som "heter" 9.886 (10ohmsmotstånd) och högtalaren kopplas in på terminalen "BP2 Z?".

Den här kopplingen kan man använda för att mäta frekvensgång med datorn också och en mik/mikförstärkare.
http://www.speakerworkshop.com/SW/Project/Equipment.htm

[Johannes]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

[celef]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

så gjorde man på stenåldern, nu befinner vi oss i dataåldern vettu å då låter vi datorn göra jobbet, med arta i datorn så kan du mäta vaduvill

http://www.artalabs.hr/

så här kan man koppla om man följer anvisningarna i länken under



http://www.winmls.com/Applications/Wiza ... glish.html

[AndersD]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Helt rätt!

Du mäter spänning över ett motstånd som kopplas i serie med ena högtalarpolen (eller förstärkaren, sätt motståndet där du lätt kommer åt).

Du ska hitta en "topp", men kom ihåg att du ska hitta två dippar också, en på vardera sidan om "toppen".

Svantes "Tone" är ett ypperligt hjälpmedel, kör en frekvens åt gången. Om du kör ett svep lär du inte hinna med att anteckna.

[Martin]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

[AndersD]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

[Elfsberg]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

TACK!

[Svante]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

En fördel till är att det är väldigt utbildande. Det borde nästan vara förbjudet att mäta automatiskt innan man har gjort det så många gånger manuellt att man är urless på det.

Man behöver heller inte anteckna på papper, det går utmärkt att svepa lite fram och tillbaka för att hitta max- och minpunkterna och sedan ta några få punkter däremellan. Det brukar räcka för att rita en kurva.

Sen, när man har mätt sig trött och börjar tycka att det bara är tråkigt arbete att mäta, att det inte är någon förståelsemässig utmaning, då är det läge att lämna över det till ett datorprogram.

[IngOehman]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

TACK!

Det finns en annan fördel med stenåldersmetoden - chansen att man
lär sig vad det är som händer på riktigt, är mycket bättre.

Man får helt enkelt en mycket bättre chans att få känna ohms lag från
alla håll och vinklar.

Jag rekommenderar dock oscilloskop för den som verkligen vill känna
verklighetens relief under fotsulorna. Men en hemmakonstruerad ton-
generator (helst en jüsst wienbrygga, med glödlampsstabilisering!), en
mätmikrofon (en enkel elektret för några tior räcker bra till att börja
med) och ett oscilloskop så kan man göra nästan allting man behöver
kunna göra för att skapa anständig audio-utrustning.

Vill man göra superbra mojänger så skadar det inte att ha lite bättre
utrustning, men med den utrustning som de flesta använder idag så gör
de sig blinda - genom att de förlorat direktkontakten med de faktiska
skeendena.

Svantes program tumbstone är ett lysande undantag därvidlag, då han
ser till att mätprocessen liknar den gamla tidens instrument, som gör
att den som mätningen får en känsla för vad som sker. Men jag tycker
nog att man bör ge sig själv chansen att bygga sin egna tongenerator,
och att koppla ihop allt själv. Jo, den där tongeneratorn skall förstås ha
ett klippsteg också, vid sidan av med egen utgång, så att man får leka
lite med fyrkantsvågor också, och se hur de behandlas av de apparater
man kikar på, eller konstruerar.


Vh, iö

[IngOehman]

PS. Såg just Svantes inlägg före mitt. Håller förstås med principiellt,
men vill inte se något förbud.

/iö

[Naqref]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

En fördel till är att det är väldigt utbildande. Det borde nästan vara förbjudet att mäta automatiskt innan man har gjort det så många gånger manuellt att man är urless på det.

Man behöver heller inte anteckna på papper, det går utmärkt att svepa lite fram och tillbaka för att hitta max- och minpunkterna och sedan ta några få punkter däremellan. Det brukar räcka för att rita en kurva.

Sen, när man har mätt sig trött och börjar tycka att det bara är tråkigt arbete att mäta, att det inte är någon förståelsemässig utmaning, då är det läge att lämna över det till ett datorprogram.

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

[paa]

Bara för att kolla avstämningen kan man ju sätta en mätmick väldigt nära baselementets membran och ratta fram och tillbaka med t.ex Tombstone, eller annan frekvensgenerator, i närheten av avstämningsfrekvensen och där elementet har allra minst output, så har man hittat avstämningsfrekvensen.
Men en impedanskurva kan man förstås ha så mycket mer nytta av.

[Johannes]

Tack fö eran hjälp. Skall försöka testa detta i veckan. Skall bli kul att se hur lsp cad stämmer.

[Johannes]

Vad för motstånd rekommenderas ?

[UrSv]

Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?

[Naqref]

Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.

Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.

[rotel2]

Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?

Där fasen är 0grader.

[Naqref]

Där fasen är 0grader.

Kan vara så men behöver inte vara det. Beror på hur elementet i övrigt är utformat.

[Naqref]

Ser att UrSv har lagt till ett C i sin bild. Utmärkt. Man letar upp frekvenserna för A och C och sedan räknar man ut var B befinner sig genom att ta roten ur produkten av A och C. Där har man med rimlig precision avstämningsfrekvensen.

[petersteindl]

Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?

Där fasen är 0grader.

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

[Naqref]

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

Vanligtvis men inte nödvändigtvis.

[petersteindl]

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

Vanligtvis men inte nödvändigtvis.

När skulle det inte kunna vara så?

[Naqref]

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

Vanligtvis men inte nödvändigtvis.

När skulle det inte kunna vara så?

Bra fråga. Ämnet har varit uppe för länge sedan där någon kollade på stereophiles mätningar av impedans och dess fasgång och noterade att där derivatan på impedansen var noll så var inte fasen alltid noll.

[Naqref]

Kolla här exempelvis:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... %2A#147518

[Svante]

Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.

Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.

...fast det där är väl lite farligt. I varje fall om lådan är lite underavstämd. Här tex ger den röda kurvan (55+12)/2=33,5 Hz, mot avlästa 21 Hz direkt vid minimet.



Det verkar bättre att se över mätmetoden så att inte störningar påverkar.

...sen kan det förstås vara så att man känner sin konstruktion och då indirekt kan använda den vänstraste toppen som en lika bra indikator på avstämningsfrekvensen som dalen.

[Naqref]

Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.

Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.

...fast det där är väl lite farligt. I varje fall om lådan är lite underavstämd. Här tex ger den röda kurvan (55+12)/2=33,5 Hz, mot avlästa 21 Hz direkt vid minimet.



Det verkar bättre att se över mätmetoden så att inte störningar påverkar.

...sen kan det förstås vara så att man känner sin konstruktion och då indirekt kan använda den vänstraste toppen som en lika bra indikator på avstämningsfrekvensen som dalen.

Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.

[PerStromgren]

Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.

Det är ju närmare, men inte direkt spot-on, det heller: SQR(55*12)=25,7 Hz.

[petersteindl]

Kolla här exempelvis:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... %2A#147518

Ok.

[paa]

Men mäter man frekvensen där elementet har minsta output, med hjälp av mätmikrofon, så har man ju inte dom där problemen alls med att tolka osymmetriska impedanstoppar.

[Naqref]

Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.

Det är ju närmare, men inte direkt spot-on, det heller: SQR(55*12)=25,7 Hz.

Nej, det stämmer att det var lite långt ifrån i detta väldigt underavstämda fall. Men i alla normala fall... Ja ja, det kan vara en hjälp i rimligt många fall i alla fall.

[Naqref]

Men mäter man frekvensen där elementet har minsta output, med hjälp av mätmikrofon, så har man ju inte dom där problemen alls med att tolka osymmetriska impedanstoppar.

Mmm, det är ju så men det kan vara svårt att få till en bra mätning om element och portöppning sitter väldigt nära varandra. Dessutom så om portens output har lite halvlågt q-värde så då kan det vara lättare att mäta membranets minima som brukar vara tydligare.

[IngOehman]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

En fördel till är att det är väldigt utbildande. Det borde nästan vara förbjudet att mäta automatiskt innan man har gjort det så många gånger manuellt att man är urless på det.

Man behöver heller inte anteckna på papper, det går utmärkt att svepa lite fram och tillbaka för att hitta max- och minpunkterna och sedan ta några få punkter däremellan. Det brukar räcka för att rita en kurva.

Sen, när man har mätt sig trött och börjar tycka att det bara är tråkigt arbete att mäta, att det inte är någon förståelsemässig utmaning, då är det läge att lämna över det till ett datorprogram.

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Om man gjort en udda avstämning är det långt ifrån säkert att topparna är
symmetriskt placerade på var sida om avstämningsfrekvensen.


Vh, iö

[paa]

Men mäter man frekvensen där elementet har minsta output, med hjälp av mätmikrofon, så har man ju inte dom där problemen alls med att tolka osymmetriska impedanstoppar.

Mmm, det är ju så men det kan vara svårt att få till en bra mätning om element och portöppning sitter väldigt nära varandra. Dessutom så om portens output har lite halvlågt q-värde så då kan det vara lättare att mäta membranets minima som brukar vara tydligare.

Jo, och det kan man nästan känna med ett finger löst hållet mot membranet, samtidigt som det blåser och väser som mest från porten.

[IngOehman]

Bara för att kolla avstämningen kan man ju sätta en mätmick väldigt nära baselementets membran och ratta fram och tillbaka med t.ex Tombstone, eller annan frekvensgenerator, i närheten av avstämningsfrekvensen och där elementet har allra minst output, så har man hittat avstämningsfrekvensen.
Men en impedanskurva kan man förstås ha så mycket mer nytta av.

Om målet bara är att få veta avstämningsfrekvensen och impedanskurvan
inte är så noga är det nästan bättre att titta.

Brassa på signal så man ser konrörelserna ordentligt vid låga frekvenser och
sen är det bara att leta upp minimat vid avstämningen. Vill man göra minimat
extra tydligt kan man sätta t ex 22 eller 47 ohm i serie med elementet när man
letar. Då blir dippen ännu tydligare.

Sen finns det lite överkurs om var avstämningen egentligen ligger betraktad
med olika metoder, där kurvan har sitt minima eller maxima (porten) eller där
den sluttar med exakt 6 dB/oktav... Men överkurs är överkurs, så det kan
bero.


Vh, iö

[petersteindl]

Kolla här exempelvis:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... %2A#147518

Om man tittar på Wiki under Minimum Phase...

http://en.wikipedia.org/wiki/Minimum_phase

... så kan man läsa texten under rubriken "Relationship of magnitude response to phase response". (Nu kommer nepers)

A minimum-phase system, whether discrete-time or continuous-time, has an additional useful property that the natural logarithm of the magnitude of the frequency response (the "gain" measured in nepers which is proportional to dB) is related to the phase angle of the frequency response (measured in radians) by the Hilbert transform.
That is, in the continuous-time case, let be the complex frequency response of system H(s).

Then, only for a minimum-phase system, the phase response of H(s) is related to the gain by .

Vilket lätt inses!
Så, nu borde det vara lätt för TS att fixa avstämningen

... eller också kan TS titta på konens rörelse som IÖ skrev.

Mvh
Peter

[PerStromgren]

I radiobyggboken stod det att man skulle hålla ett ljus framför porten och kolla på lågan!

[Elfsberg]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Helt rätt!

Du mäter spänning över ett motstånd som kopplas i serie med ena högtalarpolen (eller förstärkaren, sätt motståndet där du lätt kommer åt).

Du ska hitta en "topp", men kom ihåg att du ska hitta två dippar också, en på vardera sidan om "toppen".

Ursäkta mig, men jag är halvt idiot och skulle gärna vilja ha en mer exakt förklaring. (LOL)

Jag har en multimeter.
Hur stort ska motståndet vara? Ska motståndet hålla någon speciell kvalitét?

Motståndet sätter jag alltså mellan, och endast i anslutning med, t ex plus-polen på förstärkaren respektiva anslutning på högtalaren. Men vart exakt sätter jag pinnarna från multimetern, och vilket läge ska multimetern stå i?

Hur mycket effekt ska jag mata elementet med, spelar det någon roll ö h t(?); kan multimetern gå sönder?

Mvh

Halv idiot

[IngOehman]

Om du har en stereoanläggnings förstärkare tillgänglig så föreslår jag att
du skippar den där tekniken och gör det enklare för dig genom att approxi-
mera en strömgenerator med ett mycket högohmigare motstånd, t ex på
2 kohm.

Då blir motståndet dominerande över alla normala högtalares impedans vid
alla frekvenser och motståndets verkan blir att se till så att det går sisådär
10 mA genom högtalaren om du kör 20 volt RMS från förstärkarnen, vilket i
sin tur betyder att du får en signal över högtalaren om 10 mA per ohm.

Så genom att välja ett tillräckligt dominerande motstånd för att approximera
en strömgenerator så slipper du bråka dig fram till rätt impedans.

Bara att avläsa voltmetern och multiplicera med 100 så får du impedansen.

Lätt som en plätt.

(Mätfelet vid 8 ohm blir 0,4% och mätfelet vid 50 ohm (vilket kan vara en
rätt vanlig maximpedans hos högtalare blir runt 2,4%. Vill man mininmera
mätfelen för lägre värden så kan man välja 1992 ohm istället för 2000 ohm.
Då blir mätfelen noll vid impedansen 8 ohm, och cirka 2% vid 50 ohm.)

I radiobyggboken stod det att man skulle hålla ett ljus framför porten och kolla på lågan!

Det är ett mycket dåliigt råd.

Fungerar inte alls. Det fläktar bra även långt under avstämningen.


Vh, iö

[PerStromgren]

I radiobyggboken stod det att man skulle hålla ett ljus framför porten och kolla på lågan!

Det är ett mycket dåliigt råd.

Fungerar inte alls. Det fläktar bra även långt under avstämningen.


Vh, iö

Precisionen i konstruktionstipsen är av arten att volym och portavstämning baseras på kondiamter och Fs på 20 Hz när; bara så att du fattar kontexten.

Ett smakprov:

sid 68-69

[Nattlorden]

kan multimetern gå sönder?

Definitivt; gör du mätningen under fritt fall så kan den definitivt gå sönder när ni träffar marken. Å andra sidan tror jag det är det minsta du bryr dig över just då.

[IngOehman]

Per:

Som sagt - ett mycket dåligt råd, och från en bok som inte säger något
vettigt om knappt något.

Typexempel på den sorts "kunskaper" som ger den som lär sig dem en
massa att olära om de skall kunna lära sig på riktigt.

Det som inte vet något vet mer.



Vh, iö

[PerStromgren]

Per:

Som sagt - ett mycket dåligt råd, och från en bok som inte säger något
vettigt om knappt något.

Typexempel på den sorts "kunskaper" som ger den som lär sig dem en
massa att olära om de skall kunna lära sig på riktigt.

Det som inte vet något vet mer.

Men Ingvar! Den skrevs innan Thiele Small hade publicerat sig. Dessutom var kraven från en amatörbyggare oerhört mycket mindre då. Vi måste se saken i sin tidsepok. Boken kom ut 1956, med en andra upplaga 1967.

Ingen lär nog läsa tipsen idag, så du kan vara lugn.

[Elfsberg]

Om du har en stereoanläggnings förstärkare tillgänglig så föreslår jag att
du skippar den där tekniken och gör det enklare för dig genom att approxi-
mera en strömgenerator med ett mycket högohmigare motstånd, t ex på
2 kohm.

Då blir motståndet dominerande över alla normala högtalares impedans vid
alla frekvenser och motståndets verkan blir att se till så att det går sisådär
10 mA genom högtalaren om du kör 20 volt RMS från förstärkarnen, vilket i
sin tur betyder att du får en signal över högtalaren om 10 mA per ohm.

Så genom att välja ett tillräckligt dominerande motstånd för att approximera
en strömgenerator så slipper du bråka dig fram till rätt impedans.

Bara att avläsa voltmetern och multiplicera med 100 så får du impedansen.

Lätt som en plätt.

(Mätfelet vid 8 ohm blir 0,4% och mätfelet vid 50 ohm (vilket kan vara en
rätt vanlig maximpedans hos högtalare blir runt 2,4%. Vill man mininmera
mätfelen för lägre värden så kan man välja 1992 ohm istället för 2000 ohm.
Då blir mätfelen noll vid impedansen 8 ohm, och cirka 2% vid 50 ohm.)

Vh, iö

Var det till mig?
Tack, för jag antar att du menar väl, men jag fattar nada.

[PerStromgren]

Den lilla bilden i boken jag länkade till kan kanske klargöra: http://em34.mine.nu/elektroarkivet/ARCH ... 78_IMG.jpg

IÖ rekommenderar 2000 ohm i stället för 100, som i bilden.

Sätt på din dator och förstärkare, eller vad det nu är som ska skapa en ton. Det ska låta, men behöver inte vara högt.

Ställ din multimeter på "ACV" eller "AC Volt", eller vad det nu står. Skruva tills du ser ett värde, om den inte är automatisk.

Nu kan du reglera frekvensen, så ska värdet ändras.

[Elfsberg]

Vart exakt sätter jag pinnarna från multimetern?

Det skrivs "mät över motståndet" men jag har ingen aning om vad det innebär.

En på vardera sida om motståndet(vart fan som helst antar jag.) eller plus på plus och minus på minus?

Det här är ohyggligt pinsamt.

[PerStromgren]

Vart exakt sätter jag pinnarna från multimetern?

Det skrivs "mät över motståndet" men jag har ingen aning om vad det innebär.

En på vardera sida om motståndet(vart fan som helst antar jag.) eller plus på plus och minus på minus?

Det här är ohyggligt pinsamt.

Nej, det står väl inte "över motståndet"? Du bör nog mäta över högtalaren, dvs direkt på högtalarens kontakter.

Vad är det du är ute efter, förresten? Det är kanske bäst att du berättar det, så jag inte skapar ännu mer förvirring.

[Elfsberg]

Du mäter spänning över ett motstånd som kopplas i serie med ena högtalarpolen (eller förstärkaren, sätt motståndet där du lätt kommer åt).

Jag vill mäta avstämningen på mina basmoduler, som står i köket och väntar på sista lagret färg.

EDIT:

Måste man ö h t ha ett motstånd? Jag gissar att det är safety. Går det lika bra att mäta på en mycket svag signal? (Så svagt att det knappt hörs.)

[PerStromgren]

Du mäter spänning över ett motstånd som kopplas i serie med ena högtalarpolen (eller förstärkaren, sätt motståndet där du lätt kommer åt).

Jag vill mäta avstämningen på mina basmoduler, som står i köket och väntar på sista lagret färg.

OK, då är det enklast att göra som IÖ beskriver och jag försökte förenkla ovan. Koppla in motståndet i serie med högtalaren och koppla mätpinnarna direkt på högtalaren. Variera frekvensen i närheten av din avstämningsfrekvens så ser du att spänningen ("volttalet") varierar. När du ser att den gör det, kan du börja notera frekvens och spänning i en tabell, och leta upp två toppar och ett minimumvärde.

[PerStromgren]

Måste man ö h t ha ett motstånd? Jag gissar att det är safety. Går det lika bra att mäta på en mycket svag signal? (Så svagt att det knappt hörs.)

Ja, du måste ha ett motstånd. Det är inte säkerhet.

[Svante]

Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.

Ahaja, my bad. Men jag tänkte faktiskt det geometriska medelvärdet, alltså mittemellan på logskala. Och eftersom impedanskurvan är assymetrisk på logskala (se min figur) så funkar inte metoden jämt.

Det var väl typ det jag ville ha fram.

[Svante]

I radiobyggboken stod det att man skulle hålla ett ljus framför porten och kolla på lågan!

Stod det inte också att det var "rätt" avstämt om lågan fladdrade mycket?

[Svante]

...att det går sisådär
10 mA genom högtalaren om du kör 20 volt RMS från förstärkarnen, vilket i sin tur betyder att du får en signal över högtalaren om 10 mA per ohm.

...du menar mV per ohm...

[PerStromgren]

I radiobyggboken stod det att man skulle hålla ett ljus framför porten och kolla på lågan!

Stod det inte också att det var "rätt" avstämt om lågan fladdrade mycket?

Jo, nå't sånt!

[Svante]

Den lilla bilden i boken jag länkade till kan kanske klargöra: http://em34.mine.nu/elektroarkivet/ARCH ... 78_IMG.jpg

*Nostalgi*

Jedrans vad jag läste den boken. Nu blev jag riktigt rörd.

[PerStromgren]

Den lilla bilden i boken jag länkade till kan kanske klargöra: http://em34.mine.nu/elektroarkivet/ARCH ... 78_IMG.jpg

*Nostalgi*

Jedrans vad jag läste den boken. Nu blev jag riktigt rörd.

Bodde du i Tyresö på den tiden också? Lånade du på bibblan? Då kanske vi läste samma exemplar!

[IngOehman]

Per:

Som sagt - ett mycket dåligt råd, och från en bok som inte säger något
vettigt om knappt något.

Typexempel på den sorts "kunskaper" som ger den som lär sig dem en
massa att olära om de skall kunna lära sig på riktigt.

Det som inte vet något vet mer.

Men Ingvar! Den skrevs innan Thiele Small hade publicerat sig. Dessutom var kraven från en amatörbyggare oerhört mycket mindre då. Vi måste se saken i sin tidsepok. Boken kom ut 1956, med en andra upplaga 1967.

Ingen lär nog läsa tipsen idag, så du kan vara lugn.

Jag är lugn, men det var ju du som antydde i ett inlägg att man kunde läsa
boken och lära sig hur man kan göra. Så nog måste det vara rimligt att jag
kommenterar rådet?

1956 visste de som visste någon mycket mer än sådär.

T&S' arbeta handlade mest om att systematisera. Det de gjorda var stort
och viktigt, men det är fel att tro att man inte visste mer än dumheterna som
står i den där boken 1956. Det som står är dumheter, och var det "redan
då", med vilket jag menar att det visste de som visste något, redan då.

Du skall inte ta det personligt. Jag talar om boken och det som står i den,
inte om dig. Och jag gör det bara för att det som står där inte stämmer, och
jag därför inte vill att någon skall förledas att tro på det. Ok?


Vh, iö

[PerStromgren]

Jag är lugn, men det var ju du som antydde i ett inlägg att man kunde läsa
boken och lära sig hur man kan göra. Så nog måste det vara rimligt att jag
kommenterar rådet?

Kommunikationsproblem dig och mig emellan, som vanligt. Jag använde en smiley i mitt första inlägg för att se till att ingen trodde jag menade allvar. Du såg den nog inte.

[IngOehman]

Om du har en stereoanläggnings förstärkare tillgänglig så föreslår jag att
du skippar den där tekniken och gör det enklare för dig genom att approxi-
mera en strömgenerator med ett mycket högohmigare motstånd, t ex på
2 kohm.

Då blir motståndet dominerande över alla normala högtalares impedans vid
alla frekvenser och motståndets verkan blir att se till så att det går sisådär
10 mA genom högtalaren om du kör 20 volt RMS från förstärkarnen, vilket i
sin tur betyder att du får en signal över högtalaren om 10 mA per ohm.

Så genom att välja ett tillräckligt dominerande motstånd för att approximera
en strömgenerator så slipper du bråka dig fram till rätt impedans.

Bara att avläsa voltmetern och multiplicera med 100 så får du impedansen.

Lätt som en plätt.

(Mätfelet vid 8 ohm blir 0,4% och mätfelet vid 50 ohm (vilket kan vara en
rätt vanlig maximpedans hos högtalare blir runt 2,4%. Vill man mininmera
mätfelen för lägre värden så kan man välja 1992 ohm istället för 2000 ohm.
Då blir mätfelen noll vid impedansen 8 ohm, och cirka 2% vid 50 ohm.)

Vh, iö

Var det till mig?
Tack, för jag antar att du menar väl, men jag fattar nada.

Okej, då skall jag försöka förklara ännu enklare:

0. Slå av anläggningen och koppla bort högtalarna från högtalarut-
gången om du inte har gjort det redan.

1. Koppla sen tongeneratorn till anläggningen. Använd valfri normal
linjeingång. Phono-ingången skall du inte använda.

2. Anslut en voltmeter till förstärkarutgången och slå på både för-
stärkaren och tongeneratorn. Ratta in t ex 100 Hz.

3. Dra upp volymen tills du har 20 V RMS på högtalarutgången

4. Koppla nu ett motstånd om t ex 1992 ohm från plusutgången
på förstärkaren till plus på högtalaren, och koppla förstärkarens
minusutgång till minuspolen på högtalarens anslutningspanel.

5. Koppla nu AC-voltmetern (den behöver ha en bandbredd som
är stor, vissa är bara gjorda för att mäta nätfrekvensen och har
därför en bandbredd som bara sträcker sig till max ett par kHz och
det duger inte här) direkt till högtalarens terminaler.

6. Vrid på generatorns frekvensratt och titta på voltmetern, den
visar nu impedansen vid den frekvens som du har rattat in, det
vill säga varje 10 mV representerar en ohm, så om du läser av
120 mV så betyder det att högtalaren vid den frekvensen har en
impedans om 12 ohm.

Ok?


Vh, iö

[Johannes]

Hm man skall alltså inte ställa in multimetern på ohm. Utan på volt. Växel ström då eller ?

[IngOehman]

Ja, V ac

Vilket betyder att man ställd in den att mäta växelspänning, trots
att ac betyder alternating current.


Vh, iö

[Svante]

Den lilla bilden i boken jag länkade till kan kanske klargöra: http://em34.mine.nu/elektroarkivet/ARCH ... 78_IMG.jpg

*Nostalgi*

Jedrans vad jag läste den boken. Nu blev jag riktigt rörd.

Bodde du i Tyresö på den tiden också? Lånade du på bibblan? Då kanske vi läste samma exemplar!

Nä, jag lånade i Spånga centrum, eller i Vällingby centrum, bakom Fontänen. Det var någon bok som jag lånade om så många gånger att de till sist sa att jag inte fick längre.

[IngOehman]

Jag har faktiskt läst den också, om inte pärm till pärm så i varje fall mer än
skummat igenom den, och jag skall väl säga att åtskilligt i den är mycket
bättre än det där rådet om att avgöra avstämningen genom att testa hur
mycket det blåser genom porten.


Vh, iö

[phon]

Haha, den där boken står ju här i hyllan ...

[Elfsberg]

OK, då är det enklast att göra som IÖ beskriver och jag försökte förenkla ovan. Koppla in motståndet i serie med högtalaren och koppla mätpinnarna direkt på högtalaren. Variera frekvensen i närheten av din avstämningsfrekvens så ser du att spänningen ("volttalet") varierar. När du ser att den gör det, kan du börja notera frekvens och spänning i en tabell, och leta upp två toppar och ett minimumvärde.

Om du har en stereoanläggnings förstärkare tillgänglig så föreslår jag att
du skippar den där tekniken och gör det enklare för dig genom att approxi-
mera en strömgenerator med ett mycket högohmigare motstånd, t ex på
2 kohm.

Då blir motståndet dominerande över alla normala högtalares impedans vid
alla frekvenser och motståndets verkan blir att se till så att det går sisådär
10 mA genom högtalaren om du kör 20 volt RMS från förstärkarnen, vilket i
sin tur betyder att du får en signal över högtalaren om 10 mA per ohm.

Så genom att välja ett tillräckligt dominerande motstånd för att approximera
en strömgenerator så slipper du bråka dig fram till rätt impedans.

Bara att avläsa voltmetern och multiplicera med 100 så får du impedansen.

Lätt som en plätt.

(Mätfelet vid 8 ohm blir 0,4% och mätfelet vid 50 ohm (vilket kan vara en
rätt vanlig maximpedans hos högtalare blir runt 2,4%. Vill man mininmera
mätfelen för lägre värden så kan man välja 1992 ohm istället för 2000 ohm.
Då blir mätfelen noll vid impedansen 8 ohm, och cirka 2% vid 50 ohm.)

Vh, iö

Var det till mig?
Tack, för jag antar att du menar väl, men jag fattar nada.

Okej, då skall jag försöka förklara ännu enklare:

0. Slå av anläggningen och koppla bort högtalarna från högtalarut-
gången om du inte har gjort det redan.

1. Koppla sen tongeneratorn till anläggningen. Använd valfri normal
linjeingång. Phono-ingången skall du inte använda.

2. Anslut en voltmeter till förstärkarutgången och slå på både för-
stärkaren och tongeneratorn. Ratta in t ex 100 Hz.

3. Dra upp volymen tills du har 20 V RMS på högtalarutgången

4. Koppla nu ett motstånd om t ex 1992 ohm från plusutgången
på förstärkaren till plus på högtalaren, och koppla förstärkarens
minusutgång till minuspolen på högtalarens anslutningspanel.

5. Koppla nu AC-voltmetern (den behöver ha en bandbredd som
är stor, vissa är bara gjorda för att mäta nätfrekvensen och har
därför en bandbredd som bara sträcker sig till max ett par kHz och
det duger inte här) direkt till högtalarens terminaler.

6. Vrid på generatorns frekvensratt och titta på voltmetern, den
visar nu impedansen vid den frekvens som du har rattat in, det
vill säga varje 10 mV representerar en ohm, så om du läser av
120 mV så betyder det att högtalaren vid den frekvensen har en
impedans om 12 ohm.

Ok?


Vh, iö

Tusen tack.



Jag återkommer när det är gjort.. kanske har jag tid i helgen.