avstämnings test av basreflex låda hur går man till väga?

[Johannes]

hej skulle behöva göra ett avstämnings test på mina isobarik subbar för att verifiera simulering.

men känner mej lite osöker hur jag exakt skall göra vilket motstånd man skall ha och sånt. vill inte bränna sönder steget


Mvh Johannes

[Martin]

Man behöver inte använda något slutsteg som sagt utan det är bara signalen ut från ljudkortet till ett motstånd i serie med högtalaren du tänkt impedansmäta och höger och vänster kanal in på ljudkortets ljudingångar tar du in före och efter motståndet. Såhär:



Motståndet är den som "heter" 9.886 (10ohmsmotstånd) och högtalaren kopplas in på terminalen "BP2 Z?".

Den här kopplingen kan man använda för att mäta frekvensgång med datorn också och en mik/mikförstärkare.
http://www.speakerworkshop.com/SW/Project/Equipment.htm

[Johannes]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

[celef]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

så gjorde man på stenåldern, nu befinner vi oss i dataåldern vettu å då låter vi datorn göra jobbet, med arta i datorn så kan du mäta vaduvill

http://www.artalabs.hr/

så här kan man koppla om man följer anvisningarna i länken under



http://www.winmls.com/Applications/Wiza ... glish.html

[AndersD]

Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Helt rätt!

Du mäter spänning över ett motstånd som kopplas i serie med ena högtalarpolen (eller förstärkaren, sätt motståndet där du lätt kommer åt).

Du ska hitta en "topp", men kom ihåg att du ska hitta två dippar också, en på vardera sidan om "toppen".

Svantes "Tone" är ett ypperligt hjälpmedel, kör en frekvens åt gången. Om du kör ett svep lär du inte hinna med att anteckna.

[Martin]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

[AndersD]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

[Elfsberg]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

TACK!

[Svante]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

En fördel till är att det är väldigt utbildande. Det borde nästan vara förbjudet att mäta automatiskt innan man har gjort det så många gånger manuellt att man är urless på det.

Man behöver heller inte anteckna på papper, det går utmärkt att svepa lite fram och tillbaka för att hitta max- och minpunkterna och sedan ta några få punkter däremellan. Det brukar räcka för att rita en kurva.

Sen, när man har mätt sig trött och börjar tycka att det bara är tråkigt arbete att mäta, att det inte är någon förståelsemässig utmaning, då är det läge att lämna över det till ett datorprogram.

[IngOehman]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

TACK!

Det finns en annan fördel med stenåldersmetoden - chansen att man
lär sig vad det är som händer på riktigt, är mycket bättre.

Man får helt enkelt en mycket bättre chans att få känna ohms lag från
alla håll och vinklar.

Jag rekommenderar dock oscilloskop för den som verkligen vill känna
verklighetens relief under fotsulorna. Men en hemmakonstruerad ton-
generator (helst en jüsst wienbrygga, med glödlampsstabilisering!), en
mätmikrofon (en enkel elektret för några tior räcker bra till att börja
med) och ett oscilloskop så kan man göra nästan allting man behöver
kunna göra för att skapa anständig audio-utrustning.

Vill man göra superbra mojänger så skadar det inte att ha lite bättre
utrustning, men med den utrustning som de flesta använder idag så gör
de sig blinda - genom att de förlorat direktkontakten med de faktiska
skeendena.

Svantes program tumbstone är ett lysande undantag därvidlag, då han
ser till att mätprocessen liknar den gamla tidens instrument, som gör
att den som mätningen får en känsla för vad som sker. Men jag tycker
nog att man bör ge sig själv chansen att bygga sin egna tongenerator,
och att koppla ihop allt själv. Jo, den där tongeneratorn skall förstås ha
ett klippsteg också, vid sidan av med egen utgång, så att man får leka
lite med fyrkantsvågor också, och se hur de behandlas av de apparater
man kikar på, eller konstruerar.


Vh, iö

[IngOehman]

PS. Såg just Svantes inlägg före mitt. Håller förstås med principiellt,
men vill inte se något förbud.

/iö

[Naqref]

Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.

Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?

En fördel till är att det är väldigt utbildande. Det borde nästan vara förbjudet att mäta automatiskt innan man har gjort det så många gånger manuellt att man är urless på det.

Man behöver heller inte anteckna på papper, det går utmärkt att svepa lite fram och tillbaka för att hitta max- och minpunkterna och sedan ta några få punkter däremellan. Det brukar räcka för att rita en kurva.

Sen, när man har mätt sig trött och börjar tycka att det bara är tråkigt arbete att mäta, att det inte är någon förståelsemässig utmaning, då är det läge att lämna över det till ett datorprogram.

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

[paa]

Bara för att kolla avstämningen kan man ju sätta en mätmick väldigt nära baselementets membran och ratta fram och tillbaka med t.ex Tombstone, eller annan frekvensgenerator, i närheten av avstämningsfrekvensen och där elementet har allra minst output, så har man hittat avstämningsfrekvensen.
Men en impedanskurva kan man förstås ha så mycket mer nytta av.

[Johannes]

Tack fö eran hjälp. Skall försöka testa detta i veckan. Skall bli kul att se hur lsp cad stämmer.

[Johannes]

Vad för motstånd rekommenderas ?

[UrSv]

Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?

[Naqref]

Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.

Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.

[rotel2]

Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?

Där fasen är 0grader.

[Naqref]

Där fasen är 0grader.

Kan vara så men behöver inte vara det. Beror på hur elementet i övrigt är utformat.

[Naqref]

Ser att UrSv har lagt till ett C i sin bild. Utmärkt. Man letar upp frekvenserna för A och C och sedan räknar man ut var B befinner sig genom att ta roten ur produkten av A och C. Där har man med rimlig precision avstämningsfrekvensen.

[petersteindl]

Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning

Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?

Där fasen är 0grader.

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

[Naqref]

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

Vanligtvis men inte nödvändigtvis.

[petersteindl]

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

Vanligtvis men inte nödvändigtvis.

När skulle det inte kunna vara så?

[Naqref]

Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.

Vanligtvis men inte nödvändigtvis.

När skulle det inte kunna vara så?

Bra fråga. Ämnet har varit uppe för länge sedan där någon kollade på stereophiles mätningar av impedans och dess fasgång och noterade att där derivatan på impedansen var noll så var inte fasen alltid noll.

[Naqref]

Kolla här exempelvis:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... %2A#147518

[Svante]

Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.

Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.

...fast det där är väl lite farligt. I varje fall om lådan är lite underavstämd. Här tex ger den röda kurvan (55+12)/2=33,5 Hz, mot avlästa 21 Hz direkt vid minimet.



Det verkar bättre att se över mätmetoden så att inte störningar påverkar.

...sen kan det förstås vara så att man känner sin konstruktion och då indirekt kan använda den vänstraste toppen som en lika bra indikator på avstämningsfrekvensen som dalen.

[Naqref]

Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.

Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.

...fast det där är väl lite farligt. I varje fall om lådan är lite underavstämd. Här tex ger den röda kurvan (55+12)/2=33,5 Hz, mot avlästa 21 Hz direkt vid minimet.



Det verkar bättre att se över mätmetoden så att inte störningar påverkar.

...sen kan det förstås vara så att man känner sin konstruktion och då indirekt kan använda den vänstraste toppen som en lika bra indikator på avstämningsfrekvensen som dalen.

Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.

[PerStromgren]

Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.

Det är ju närmare, men inte direkt spot-on, det heller: SQR(55*12)=25,7 Hz.

[petersteindl]

Kolla här exempelvis:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... %2A#147518

Ok.

[paa]

Men mäter man frekvensen där elementet har minsta output, med hjälp av mätmikrofon, så har man ju inte dom där problemen alls med att tolka osymmetriska impedanstoppar.