men känner mej lite osöker hur jag exakt skall göra vilket motstånd man skall ha och sånt. vill inte bränna sönder steget
Mvh Johannes
Moderator: Redaktörer
Johannes skrev:Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning
Johannes skrev:Okej Shit. Trodde man skulle koppla ett motstånd i serie eller nåt på högtalar terminal en. Och ohm mäta på nåt vis med multimeter. Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning
Martin skrev:Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.
AndersD skrev:Martin skrev:Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.
Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?
AndersD skrev:Martin skrev:Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.
Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?
Elfsberg skrev:AndersD skrev:Martin skrev:Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.
Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?
TACK!
Svante skrev:AndersD skrev:Martin skrev:Med stenåldersmetoden sitter man med en tongenerator, voltmeter och en mA-mätare. Man ställer in signalen så mA mätaren visar 10mA. Då får man impedansen i siffror på voltmetern som man noterar på papper. Tar tid, är jobbigt och går inte att simulera med sedan.
Jag vågar faktiskt slå vad om att det går fortare med stenåldersmetoden jämfört med att bygga kablage, switchboxar mm. Eller du tror att trådstartaren sitter med allt detta färdigt och sedan ställer frågan som han gjorde?
En fördel till är att det är väldigt utbildande. Det borde nästan vara förbjudet att mäta automatiskt innan man har gjort det så många gånger manuellt att man är urless på det.
Man behöver heller inte anteckna på papper, det går utmärkt att svepa lite fram och tillbaka för att hitta max- och minpunkterna och sedan ta några få punkter däremellan. Det brukar räcka för att rita en kurva.
Sen, när man har mätt sig trött och börjar tycka att det bara är tråkigt arbete att mäta, att det inte är någon förståelsemässig utmaning, då är det läge att lämna över det till ett datorprogram.
Johannes skrev:Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämning
Naqref skrev:Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.

UrSv skrev:Johannes skrev:Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämningNaqref skrev:Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.
Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?
rotel2 skrev:Där fasen är 0grader.
rotel2 skrev:UrSv skrev:Johannes skrev:Och köra ett frekvens svep och när manfår en topp på mätningen vid den ffrekvensen är portens avstämningNaqref skrev:Man behöver bara hitta topparna och så tar man det geometriska medelvärdet på var dessa befinner sig i frekvensdomänen. Det brukar blir tillräckligt exakt för alla rimliga ändamål.
Hmm, nu blir jag ju lite förbryllad. Det låter som om du letar efter punkt B medan TS letar efter punkt A. Vilken position visar portens avstämning?
Där fasen är 0grader.
petersteindl skrev:Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.
Naqref skrev:petersteindl skrev:Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.
Vanligtvis men inte nödvändigtvis.
petersteindl skrev:Naqref skrev:petersteindl skrev:Fast impedanskurvans fas = 0 grader även vid de två topparna.
Vanligtvis men inte nödvändigtvis.
När skulle det inte kunna vara så?
Naqref skrev:Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.
Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.
Svante skrev:Naqref skrev:Portens avstämning är vid B. Genom att mäta var topparna på ömse sidor befinner sig kan man enkelt räkna ut var B-efinner sig.
Att leta upp topparna är mycket enklare vid så primitiva metoder som beskrivs än att leta upp minimum. Jag använder metoden även för datoriserade mätningar när man får in störningar som gör att minima inte är entydigt.
...fast det där är väl lite farligt. I varje fall om lådan är lite underavstämd. Här tex ger den röda kurvan (55+12)/2=33,5 Hz, mot avlästa 21 Hz direkt vid minimet.
Det verkar bättre att se över mätmetoden så att inte störningar påverkar.
...sen kan det förstås vara så att man känner sin konstruktion och då indirekt kan använda den vänstraste toppen som en lika bra indikator på avstämningsfrekvensen som dalen.
Naqref skrev:Svante; Jag skrev geometriska medelvärdet medan du har tagit det aritmetiska medelvärdet.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 27 gäster