Lasta 208 ned till 2ohm

[AndreasArvidsson]

Jag funderar på att skaffa en 208 till för att driva basar. Det blir isf 2st parallellkopplade basar per kanal, men jag är osäker på hur en 208 trivs med att lastas ned till 2ohm som värst?

[Alexi]

Jag funderar på att skaffa en 208 till för att driva basar. Det blir isf 2st parallellkopplade basar per kanal, men jag är osäker på hur en 208 trivs med att lastas ned till 2ohm som värst?

Har hört om de som drivit dem bryggat i 4ohm och det är ju samma sak, så det går iaf att göras.

[IngOehman]

Avråder å det bestämdaste.

Runt 100 volt peak i 2 ohm avtvingar förstärkaren 5000 W.

Förvisso kan den leverera häpnadsväckande 100 A, men att lasta den med två ohm - ingen bra ide.


Vh, iö

[music4ever]

Jag har en liknande fråga som kanske Ingvar (eller någon annan) kan svara på. Kan en Rotel 1092 driva profundus Y-6? Eller finns det någon annan class d förstärkare som kan det?

[Alexi]

Det är väll ICE-power?

Denna säger minimum last 2 ohm. Max ström 40A:

http://www.icepower.bang-olufsen.com/files/solutions/icepower1000aspdata.pdf

[AndreasArvidsson]

Avråder å det bestämdaste.

Runt 100 volt peak i 2 ohm avtvingar förstärkaren 5000 W.

Förvisso kan den leverera häpnadsväckande 100 A, men att lasta den med två ohm - ingen bra ide.


Vh, iö

Det var ju synd. Observera att det varm min 2ohm. Inte nominelt.

[music4ever]

Det är väll ICE-power?

Denna säger minimum last 2 ohm. Max ström 40A:

http://www.icepower.bang-olufsen.com/files/solutions/icepower1000aspdata.pdf

Då borde den fixa Y-6 som är specad som min 2,33 ohm!

[music4ever]

Det jag funderar över är vad som händer med THDn när vi lastar ner slutsteget. Så här mäter den vid 8 ohm.

Om man lastar ner till 3-2,5 ohm, kommer THDn öka då?

[Komorok]

Den gillar inte infra ser det ut som för mig .

[music4ever]

Den gillar inte infra ser det ut som för mig .

Nej, men för mig så verkar det okej. Det jag funderar över vad det händer när man lastar ner den, kommer THDn öka för samma volt?

[Komorok]

Den gillar inte infra ser det ut som för mig .

Nej, men för mig så verkar det okej. Det jag funderar över vad det händer när man lastar ner den, kommer THDn öka för samma volt?

Jag har tyvärr inte svaret .

[Alexi]

Vad jag vet så distar alla slutsteg mer desto tuffare last de driver.

[music4ever]

Ja, jag har för mig det. Om det är ett hörbart problem för Y-6 kan man fråga sig.

[Alexi]

Jag tror den där 1-2% disten vid 10Hz är ett hörbart problem med Y6.

[music4ever]

Jag tror den där 1-2% disten vid 10Hz är ett hörbart problem med Y6.

Tror du det? Vid 316 watt vid 8 ohm, till Y-6 som antagligen har en känslighet på över 100 dB, så skulle jag gissa att det är svårt att 1% THD vid 10 hz skulle ge ett hörbart problem.

[Svante]

Vad jag vet så distar alla slutsteg mer desto tuffare last de driver.

Mja, är det så, vid samma uteffekt? Ett slutsteg lämnar ju ungefär dubbelt så mycket effekt i 4 ohm som i 8 ohm. Ta ett slutsteg som lämnar 200 W i 4 ohm och 100 W i 8 ohm, vilket distar mest vid 150 W?

Exemplet är förstås orättvist, men visar att man måste vara försiktig när man jämför.

[RogerGustavsson]

Det jag funderar över är vad som händer med THDn när vi lastar ner slutsteget. Så här mäter den vid 8 ohm.

Om man lastar ner till 3-2,5 ohm, kommer THDn öka då?

Oväntat hög distorsion i det slutsteget redan vid 30 V i 8 ohm.

[PerStromgren]

Jag tror den där 1-2% disten vid 10Hz är ett hörbart problem med Y6.

Jag är skeptisk. Finns det någon som provat?

[ante_77]

Jag tror den där 1-2% disten vid 10Hz är ett hörbart problem med Y6.

Kanske.
Själv tror jag inte 10Hz är hörbart.

[IngOehman]

Det gör disten desto hörbarare. Disten hamnar ju i det hörbara området.

- - -

Något känns hur som helst tveksamt om distorsionen stiger på det där viset mot låga frekvenser, och redan grunddistorsionen är ju väldigt hög.

Vem står för mätningen? Är den ens riktigt gjord?

- - -

Oavsett vilket så nämnde någon att det kanske är så att distorsionen alltid stiger när lasten sjunker, men det är inte riktigt, även om det är rätt så vanligt.

- - -

I princip kan man betrakta distorsion som en bieffekt bara. Det som finns på riktigt är olinjäriteter. Dessa kan visa sig som distorsion, när man genomför någon specifik mätprocedur på testobjektet.

Och när det gäller förstärkare så kan man dela upp olinjäriteterna i två grupper.

1. De som tillhör den olastade överföringsfunktionen, och,

2. De som tillhör själva (intrinsiska eller verkliga) utimpedansen.

Det är olinjäriteter i den senare som ger lastberoende distorsion. Och på grund av att båda fenomenen kan förekomma är det till och med möjligt att distorsionen kan sjunka med ökande last, på grund av kompensation.

I normalfallet blir det sällan så (eftersom det är väldigt osannolikt att två olinjäriteter i serie med varandra skall släcka ut varandra) men det finns ett specialfall där det nästan garanterat blir så, nämligen när förstärkaren är framkopplad.

Det är ett rätt så tossigt begrepp för när man, istället för att återkoppla för att få låg distorsion, lägger till en specifik olinjäritet i framriktningen, som leder till att summan av alla olinjäriteter blir linjär. Pre-distortion kallar man det ibland. Och en perfekt sådan förstärkare kommer att få ökad distorsion både vid högre och lägre last.

- - -

Sen finns det en faktor till som Svante var lite inne på, nämligen att man kanske inte bör glömma bort begrepp som effekt och verkningsgrad när man diskutera sådana här saker... Alltså inte stirra sig alltför blind på distorsion vid ett specifikt spänningssving.


När man går från att ha 8 ohm last till 4 genom att parallellkoppla två bassystem med varandra så händer ju TVÅ saker:

1. Dubbelt så mycket effekt levereras till högtalarna för ett givet spänningssving.

2. Verkningsgraden (i varje fall för nyttoljudet) ökar också med en faktor två, alltså 3 dB.

Summan av dessa effekter är att man (om man vill ljudtrycksrelatera distorsionen) faktiskt skall jämföra 100 W vid 8 ohm, med bara 25 W åttaohmseffekt (=50 W i 4 ohm) det vill säga halva spänningssvinget (- 6 dB).

Alltså 40 V peak (80 p-p / 28,28 V RMS) kontra 20 V peak (40 p-p / 14,14 V RMS)


Vh, iö

[ante_77]

Det gör disten desto hörbarare.

Något känns hur som helst tveksamt om distorsionen stiger på det där viset mot låga frekvenser, och redan grunddistorsionen är ju väldigt hög. Vem står för mätningen? Är den riktigt gjord?

Oavsett vilket så nämnde någon att det kanske är så att distorsionen alltid stiger när lasten sjunker, men det är inte riktigt, även om det är rätt så vanligt.

I princip kan man betrakta distorsion som en bieffekt bara. Det som finns på riktigt är olinjäriteter. Dessa kan visa sig som distorsion, när man genomför någon specifik mätprocedur på testobjektet.

Och när det gäller förstärkare så kan man dela upp olinjäriteterna i två grupper. Den som tillhör den olastade överföringsfunktionen, och de som tillhöra själva utimpedansen! Det är olinjäriteter i den senare som ger lastberoende distorsion. Och på grund av att båda fenomenen kan förekomma är det till och med möjligt att distorsionen kan sjunka med ökande last, på grund av kompensation.

I normalfallet blir det sällan så (eftersom det är väldigt osannolikt att två olinjäriteter i serie med varandra skall släcka ut varandra) men det finns ett specialfall där det nästan garanterat blir så, nämligen när förstärkaren är framkopplad. Det är ett rätt så tossigt begrepp för när man istället för att återkoppla för att få låg distorsion, lägger till en specifik olinjäritet i framriktningen, som leder till att summan av alla olinjäriteter blir linjär. Pre-distortion kallar man det ibland.

- - -

Sen finns det en faktor till som Svante var lite inne på, nämligen att man kanske inte bör glömma bort begrepp som effekt och verkningsgrad när man diskutera sådana här saker. Alltså inte stirra sig alltför blind på distorsion vid ett specifikt spänningssving.

När man går från att ha 8 ohm last till 4 genom att parallellkoppla två system med varandra så händer ju TVÅ saker:

1. Dubbelt så mycket effekt levereras till högtalarna för ett givet sving.

2. verkningsgraden (i varje fall för nyttoljudet) ökar också med en faktor två, alltså 3 dB.

Summan av dessa effekter är att man (om man vill ljudtrycksrelatera distorsionen) faktiskt skall jämföra 100 W vid 8 ohm, med bara 25 W åttaohmseffekt (=50 W i 4 ohm) det vill säga halva spänningssvinget.

Alltså 40 V peak (80 p-p / 28,28 V RMS) kontra 20 V peak (40 p-p / 14,14 V RMS)


Vh, iö

Kan det då vara en mening att köra aktivt HP filter för att slippa eventuella konstigheter vid 10Hz?
Om man spelar en CD, hur mycket information finns runt 10Hz?

Känns lite som att klaga på för mycket distortion vid 50kHz

[Almen]

Om man spelar en CD, hur mycket information finns runt 10Hz?

Känns lite som att klaga på för mycket distortion vid 50kHz

Fast distorsion för en 10 Hz-ton ger sig ju tillkänna vid 20 Hz och uppåt. Och visst kan det finnas info runt 10 Hz på en CD.

[IngOehman]

CD-systemet har ingen undre gränsfrekvens. Det kan spela 0,2 Hz om inte den specifika tillverkaren av CD-spelaren hindrat det.

Det känns oavsett vilket vettigare att välja en förstärkare som inte drabbas av kraftig distorsionsökning under 20 Hz. Något är i grunden fel om den beter sig så.

Väntar fortfarande på svar på vem som gjort mätningen och om man verkligen kan vara säker på att det är sådär illa.


Vh, iö

[AndreasArvidsson]

Här har ni hela testet:
http://www.hometheaterhifi.com/volume_1 ... art-3.html

[ante_77]

Om man spelar en CD, hur mycket information finns runt 10Hz?

Känns lite som att klaga på för mycket distortion vid 50kHz

Fast distorsion för en 10 Hz-ton ger sig ju tillkänna vid 20 Hz och uppåt. Och visst kan det finnas info runt 10 Hz på en CD.

Jo, nu har jag aldrig kollat upp några mätningar på en CD.
Men om den inte har någon info vid 10Hz så bör den inte påverka frekvenser vid 20Hz.

Som sagt, jag har ingen aning om vad slags informations som ligger på en CD, jag bara spånar och tänker lite högt för mig själv.

[ante_77]

CD-systemet har ingen undre gränsfrekvens. Det kan spela 0,2 Hz om inte den specifika tillverkaren av CD-spelaren hindrat det.

Det känns oavsett vilket vettigare att välja en förstärkare som inte drabbas av kraftig distorsionsökning under 20 Hz. Något är i grunden fel om den beter sig så.

Väntar fortfarande på svar på vem som gjort mätningen och om man verkligen kan vara säker på att det är sådär illa.


Vh, iö

Ja, självklart är det bättre att den inte drabbas av kraftig distortion under 20Hz.
Det är ju även självklart korkat att försöka "medicinera" mot en "sjukdom" om man kan undvika sjukdomen.

För min del så låter nog inte mina högtalare något vidare under 20Hz och helt säkert en oktav till uppåt.
Så till mina högtalare borde ett sådant steg duga. Och vill jag t.ex då dra bort dessa absolut onödiga, i min mening, distortionsdefekter, så kanske det skulle hjälpa med ett HP filter innan förstärkaren.

[RogerGustavsson]

Jo, nu har jag aldrig kollat upp några mätningar på en CD.
Men om den inte har någon info vid 10Hz så bör den inte påverka frekvenser vid 20Hz.

Som sagt, jag har ingen aning om vad slags informations som ligger på en CD, jag bara spånar och tänker lite högt för mig själv.

Jo, det KAN finnas information långt ner i frekvens men det är inte direkt vanligt. Det kan gälla t.ex. orgelinspelningar, syntmusik, naturinspelningar eller filmljud. Mera konventionell musik inspelad på vanligt sätt har sällan mycket långt ner, snarare tvärtom.

[Alexi]

Jo, nu har jag aldrig kollat upp några mätningar på en CD.
Men om den inte har någon info vid 10Hz så bör den inte påverka frekvenser vid 20Hz.

Som sagt, jag har ingen aning om vad slags informations som ligger på en CD, jag bara spånar och tänker lite högt för mig själv.

Jo, det KAN finnas information långt ner i frekvens men det är inte direkt vanligt. Det kan gälla t.ex. orgelinspelningar, syntmusik, naturinspelningar eller filmljud. Mera konventionell musik inspelad på vanligt sätt har sällan mycket långt ner, snarare tvärtom.

Fel!

Mina mätningar har visat att det är hyggligt vanligt, även om det oftast är omedvetet. Klassisk musik har ofta rumsinformation väldigt långt ner.

[RogerGustavsson]

Jo, det KAN finnas information långt ner i frekvens men det är inte direkt vanligt. Det kan gälla t.ex. orgelinspelningar, syntmusik, naturinspelningar eller filmljud. Mera konventionell musik inspelad på vanligt sätt har sällan mycket långt ner, snarare tvärtom.

Fel!

Mina mätningar har visat att det är hyggligt vanligt, även om det oftast är omedvetet. Klassisk musik har ofta rumsinformation väldigt långt ner.

Frågan är bara vad det är för något under 20 Hz? Är väl rätt svårt att höra vad det är för något? Att det går analysera ett fonogram säger antagligen inte vad det är för något bara att där finns något. Luftkondtioneringar, trafik etc. är väl vanligtvis på en rätt hög nivå i de flesta konsertlokaler? Själva lokalljuden från en större lokal ger sig väl tillkänna som att de uppträder med en lägre frekvens? Vi hör väl lokalens storlek på något vis med hjälp av lågfrekvensavtrycket? Förrutsatt att det finns med på inspelningen... Signalstörförhållandet blir väl också rätt mycket sämre ju lägre i frekvens man går? Åtminstone har Linkwitz visat hur det ser ut på mikrofoner. Vore kul att höra lokalen utan musik, dess bakgrundsljud.

[rikkitikkitavi]

Det jag funderar över är vad som händer med THDn när vi lastar ner slutsteget. Så här mäter den vid 8 ohm.

Om man lastar ner till 3-2,5 ohm, kommer THDn öka då?

Den kommer öka, givet du har samma utspänning.

[Alexi]

Jo, det KAN finnas information långt ner i frekvens men det är inte direkt vanligt. Det kan gälla t.ex. orgelinspelningar, syntmusik, naturinspelningar eller filmljud. Mera konventionell musik inspelad på vanligt sätt har sällan mycket långt ner, snarare tvärtom.

Fel!

Mina mätningar har visat att det är hyggligt vanligt, även om det oftast är omedvetet. Klassisk musik har ofta rumsinformation väldigt långt ner.

Frågan är bara vad det är för något under 20 Hz? Är väl rätt svårt att höra vad det är för något? Att det går analysera ett fonogram säger antagligen inte vad det är för något bara att där finns något. Luftkondtioneringar, trafik etc. är väl vanligtvis på en rätt hög nivå i de flesta konsertlokaler? Själva lokalljuden från en större lokal ger sig väl tillkänna som att de uppträder med en lägre frekvens? Vi hör väl lokalens storlek på något vis med hjälp av lågfrekvensavtrycket? Förrutsatt att det finns med på inspelningen... Signalstörförhållandet blir väl också rätt mycket sämre ju lägre i frekvens man går? Åtminstone har Linkwitz visat hur det ser ut på mikrofoner. Vore kul att höra lokalen utan musik, dess bakgrundsljud.

Det jag kunnat höra i mina tester är just att inspelningslokalen blir mer närvarande. Låter mer live å mindre studio. Mer luft mellan elementen.

[-Palle-]

Jag har ju köpt 2st 1092 som jag tänkt driva basar med, om någon kunnig vill göra lite fler mätningar på det så får dom låna ett ex av mig.

[RogerGustavsson]

Frågan är bara vad det är för något under 20 Hz? Är väl rätt svårt att höra vad det är för något? Att det går analysera ett fonogram säger antagligen inte vad det är för något bara att där finns något. Luftkondtioneringar, trafik etc. är väl vanligtvis på en rätt hög nivå i de flesta konsertlokaler? Själva lokalljuden från en större lokal ger sig väl tillkänna som att de uppträder med en lägre frekvens? Vi hör väl lokalens storlek på något vis med hjälp av lågfrekvensavtrycket? Förrutsatt att det finns med på inspelningen... Signalstörförhållandet blir väl också rätt mycket sämre ju lägre i frekvens man går? Åtminstone har Linkwitz visat hur det ser ut på mikrofoner. Vore kul att höra lokalen utan musik, dess bakgrundsljud.

Det jag kunnat höra i mina tester är just att inspelningslokalen blir mer närvarande. Låter mer live å mindre studio. Mer luft mellan elementen.

Ja, det är det som brukar sägas men det kräver välgjorda inspelningar där det verkligen finns med sådan rumsinformation. Tidigare var det inte direkt vanligt att de lägsta frekvenserna kom med. Analoga bandare var ofta rätt beskurna i lågbasen och mikrofonerna var/är det fortfarande. Vinyltiden krävde väl att det inte var för mycket lagbas också? Schoeps har oftast sina riktade mikrofoner beskurna vid 30 Hz (och rätt svaga redan där), finns rundtagande med 20 Hz som undre gräns. Denon och Telarc har en del inspelningar med få rundtagande mikrofoner där rumsinformation är mera närvarande. Absolut vanligast är ju närtagna panorerade multimonoinspelningar i studio nästan utan rumsinformation och där rummet lagts till på syntetisk väg. Lite intressant är det att läsa om hur inspelningar av klassisk musik gått till. Det verkar vara mycket vanligt att man spelar in i lokaler som är mera studio än konsertlokal. Det ställs väl andra krav på inspelningslokal än en konsertlokal?

[IngOehman]

Det finns rundtagande med 20 Hz som undre gräns, skriver du, men varifrån kommer den informationen?

Jag säger inte att du har fel, det vill säga att sådana mikrofoner inte finnas, men jag kan inte på rak arm komma på en enda rundtagande mikrofon som är så dålig. Snarare tillhör det det normala att rundtagande mikrofoner når ned till enstaka eller några få Hz, eller i varje fall i de trakterna.


Vh, iö

[Morello]

Handlar tråden om NAD208 eller tryckkännande mikrofoner?

[Komorok]

Handlar tråden om NAD208 eller tryckkännande mikrofoner?

Spelar ingen roll. Om två sidor handlar den om blindtester .

[Almen]

Handlar tråden om NAD208 eller tryckkännande mikrofoner?

Spelar ingen roll. Om två sidor handlar den om blindtester .

Eller så handlar den fortfarande om vad den handlar om.

[Empa]

Handlar tråden om NAD208 eller tryckkännande mikrofoner?

Spelar ingen roll. Om två sidor handlar den om blindtester .

Eller att något har stavat fel

[Komorok]

Handlar tråden om NAD208 eller tryckkännande mikrofoner?

Spelar ingen roll. Om två sidor handlar den om blindtester .

Eller att något har stavat fel

Menade du "någon"?

[RogerGustavsson]

Jo, nu ligger vi off-topic. Jo, Schoeps-mikrofonerna har en basfiltrering under 30 resp. 20 Hz (ett första ordningens fall under de frekvenserna). Är mycket medveten om att rundtagande kapslar kan ta upp lägre frekvenser ändå men är det vanligt i inspelningssammanhang av akustisk musik? Traditionell rockmusik har väl inte mycket under elbasens lägsta toner?

Har tidigare länkat till denna:

[Alexi]

Traditionell rockmusik har väl inte mycket under elbasens lägsta toner?

Nä vill man bara lyssna på grundtonen, kan man ju köpa bara best of synthesizer skivor.

Vill man däremot komma så nära ett äkta ljud som möjligt, vill man ha med övertoner, rumsinformation etc. allt som finns på inspelningen helt enkelt.
Jag gjorde lite klipp jag la upp på Youtube för två år sedan. Här har du ett typiskt exempel:
https://www.youtube.com/watch?v=3OsT1C8PaIE
Joshua Bell, The Philharmonia Orchestra, Esa-Pekka Salonen-The Red Violin : Chaconne For Violin and Orchestra

[RogerGustavsson]

Körde "The red violin" i MasVís. Någon form av manipulation verkar finnas där.



Spektrumanalys i Soundforge gav en rätt beskedlig nivå under 30 Hz, ungefär -55 dBFS som mest. Eftersom man inte "hör" de frekvenserna i vanlig mening, hur gör man bäst sådana här infraanalyser? Kan man säga vad det är för något som finns där? Om musiken sätter något i svängning kan det väl vara lite vad som helst? Själva musiken verkar generera ner till strax över 30 Hz, vilket jag misstänker är stora orkestertrumman. Sedan faller nivån raskt och om infranivån ligger lågt är det då något man uppfattar? Är inte uppfattningströskeln för infra väldigt hög, typ 100 dB?

[IngOehman]

Huga vilket junk till fonogram.

Vad har det där fonogrammet med sakfrågan att göra?


Vh, iö

[RogerGustavsson]

Inget... vi hamnade lite off-topic när det gäller infraljud.

[MiaM]

För att halvt återgå till ämnet, men ändå vara på gränsen till off-topic, så upprepar jag det jag nog tjatat om tidigare:

Varför görs det så torftiga tester på stärkare nu för tiden? Varför upphörde tester vara tillräckligt omfattande?

Det går ju givetvis trender och det har genom åren dykt upp metoder som avslöjat fel som tidigare gått att höra men varit svåra att mäta med dåtida metoder.

Men att bara mäta med 8 ohm resistiv impedans och bara med som bäst tre uteffektnivåer verkar torftigt. Fick testaren bara låna förstärkaren sju minuter inne i den lokala radio-tv-butiken?

På 90-talet och 00-talet minns jag att de svenska facktidningarna testade klippgränsen vid 1, 2, 4 och 8 ohms last och vid varje impedans gjordes testet med dels rent resistiv last och dels +/- 30 och 60 graders induktiv/kapacitiv last. Dessa tester visade dock bara uteffekt vid klippnivå (eller kanske vid en specad distortion). Det avslöjade en del brister i stärkare som t.ex. kunde krokna rejält vid vissa varianter av impedans och fasvridning. Jag undrar om det ens gjordes några bakom-kulisserna-tester med dessa lastvarianter men mer fullständiga grafer över hela frekvensspektrat? Jag inser givetvis problemet att ordna 30 eller 60 graders fasvridning induktivt eller kapacitivt över hela frekvensspektrat, men bara att testa med en given kapacitiv eller induktiv last per någon/några oktaver torde ge mer än inget alls.

Elektronikvärlden körde på 80-talet tester som visserligen bara mätte resistivt i nominell resistans men mätte varje frekvens och effektnivå på förstärkaren och visade ett "vattenfalldiagram". De tog tydligen fram mjukvaran själva. De datorstyrbara instrumenten tror jag kom från HP eller nåt sånt, datorn begärde en viss frekvens och nivå och frågade sedan om distortionsnivå, samlade ihop en omfattande tabell och ritade sen en snygg 3D-graf. Om jag minns rätt mätte de upp till 50kHz, jag minns dock inte lägsta frekvens. Dessa grafer såg oftast klart snyggare ut än de enkla graferna på det länkade testet av trådens 208, så man kan väl säga att ljudkvalitetsmässigt så låter denna 208 troligtvis sämre än de flesta toppförstärkare från andra halvan av 80-talet.

(Jag vet inte när eller varför de slutade köra dessa tester, de bättre stärkarna blev kanske såpass bra att det inte var nån mening att testa dem längre, och/eller så kanske utrustningen blev stenålder. Jag vet inte vad för dator de hade men gissar att det inte var en vanlig PC så om datorn gav upp så var det kanske svårt att ordna delar).

Har vi kommit till den nivån att förstärkarna kan delas in i två distinkta kategorier - dels de som är såpass bra att de mäter utmärkt med i princip alla kända metoder, och dels de som ändå visar brister i de enklaste testerna (t.ex. frekvenssvep med given nivå i simpelt 8-ohm-motstånd, ett test som vem som helst kan göra "i källaren" med ett acceptabelt ljudkort ihop med en spänningsdelare) - varpå det ändå inte är nån mening att testa mer noga?

[hifikg]

Det jag funderar över är vad som händer med THDn när vi lastar ner slutsteget. Så här mäter den vid 8 ohm.

Om man lastar ner till 3-2,5 ohm, kommer THDn öka då?

Fast... det där är en mätning på ett Rotel-steg, eller missar jag något?

Edit: Missade att tråden bytte ämne tämligen snabbt