Hur räknar man på konarea?

[BPM]

Vad använder man för formel för att räkna ut vilken konarea flera stycken små element motsvarar jämfört med färre eller enstaka större element?
T.ex 8st 3" motsvarar 1st 8" (eller vad det nu kan handla om).
Kan någon upplysa?

[Adhoc]

Konens mantelarea är den som ligger innanför surrounddelen. http://www.matteboken.se/lektioner/matt ... ch-pyramid (pi x r x s , där r = d/2 om du mäter själv). Enklare är väl att leta upp "sd" som anges i tillverkarens spec. Saknas den, går det säkert ganska bra att kolla in någon annan tillverkares spec för samma elementstorlek.

[Svante]

Enklast är som sagt att leta reda på Sd i databladet, har man 2 element blir Sd dubbelt så stor.

Man kan räkna på diametrar också, men då får man mäta diametern d mitt på konupphängningen och räkna ut Sd=d*d*pi/4 och sedan lägga ihop Sd för elementen.

I princip så motsvarar 4 st 4"-element ett 8"-element, men eftersom måttet (4" resp 8") är yttermåtten på korgen så brukar det stämma dåligt.

Och pratar man pumpvolym (vilket frågan inte gällde, men det är relaterat) så måste man multiplicera Sd med Xmax. Xmax är oftast större på större element.

[BPM]

Well, sd på de aktuella elementen är enligt datablad 31cm2 och xmax 9.5mm (men max excursion anges till 19.5mm)..
Jag funderar lite på att använda elementen i bilen och undrar på om 8st av dem skulle kunna motsvara en 8" i bastryck eller kanske ännu mer..

Gångar jag alltså sd med antalet element? Det skulle isf ge ett sd om 248cm2 och det motsvarar ju runt 9" efter vad jag kunnat få fram..

[Svante]

Well, sd på de aktuella elementen är enligt datablad 31cm2 och xmax 9.5mm (men max excursion anges till 19.5mm)..
Jag funderar lite på att använda elementen i bilen och undrar på om 8st av dem skulle kunna motsvara en 8" i bastryck eller kanske ännu mer..

Gångar jag alltså sd med antalet element? Det skulle isf ge ett sd om 248cm2 och det motsvarar ju runt 9" efter vad jag kunnat få fram..

Om det är maximal pumpvolym ("Maximal ljudnivå i basen") du är ute efter ska du multiplicera antal element med konarea och xmax. Alltså Vmax=n*Sd*xmax .

Se upp bara så att du får jämförbara siffror på xmax, det är vanligt att siffran är överdriven och en del anger topp-topp, vilket ger en dubbelt så hög siffra.

Vidare spelar elementens resonansfrekvens in för hur djupt elementen går i basen. Ovanstående handlar bara om hur starkt man kan spela vid låga frekvenser innan det börjar dista.

[BPM]

Se upp bara så att du får jämförbara siffror på xmax, det är vanligt att siffran är överdriven och en del anger topp-topp, vilket ger en dubbelt så hög siffra.

Vidare spelar elementens resonansfrekvens in för hur djupt elementen går i basen. Ovanstående handlar bara om hur starkt man kan spela vid låga frekvenser innan det börjar dista.

Svårt att veta hur olika tillverkare räknar.. De kallar alltså Xmax för 9.5mm men anger max excursion till 19.5mm..
Att elementet (Aura NS3) distar rätt hårt i basen vet jag. Jag ser det dock inte som ett stort problem i bilen, och att fs är ganska högt är inte heller lika problemematiskt i bilen som det vore i vardagsrummet. Kupén förstärker de lägre frekvenserna ganska ordentligt..
Planen är att sätta 8st i en kavitet om 38L asreflex spelandes in genom en helt tät passage mot "skidluckan". Jag har inga krav på större ljudtryck. Jag vill bara kunna höra en basgång även i motorvägsfart.. Som det är nu så är det fin bas i låga farter men den försvinner fullständigt i bilens egenljud när man kommer upp i lite hastighet.
Om man utgår ifrån det lägre värdet, 9.5mm, och räknar mot att SD motsvarar 248cm2 så blir det motsvarande en 9" bas med visserligen hög dist och högt fs med ett xmax om just 9.5mm. Det kommer, antar jag, räcka till för behovet. Bara att börja snickra..

[Johan_Lindroos]

BPM, slutade du gå i skolan efter mellanstadiet? ( )

[gflar]

BPM, slutade du gå i skolan efter mellanstadiet? ( )

Faktiskt när det är som allra sämst! Och att det är just du som fäller kommentaren förvånar inte

Hoppas att lördagsfyllan inte sätter alltför djupa spår, så att söndagen blir någorlunda uthärdlig.

[Adhoc]

Jag förstår Johans inlägg, för det är inte helt ovanligt att det dyker upp frågor med "enkla, självklara" svar eller att svar på frågan borde kunna googlas fram om bara viljan fanns. Samtidigt bör man inte döma ut folk hur som helst pga av deras oförmåga. Minns en elev när jag jobbade som lärarvikarie. Han lämnade in blankt på alla skriftliga prov, -förutom sitt eget felstavade namn då. Han gick då i nian och var inte någon s.k. "nyanländ" ... Muntligt fixade han samma frågor riktigt bra. (Anpassa nivån nedåt så att alla ska klara sig vidare med godkänt tycker jag är ett för samhället missriktat stort jäkla tankefel.)

[Svante]

...samtidigt ÄR det så att många har svårt med längdskala kontra areaskala. Om man inte har reflekterat över det tidigare och bara tittar på siffrorna är det ju lite konstigt att det behövs FYRA 4"-element för att ersätta ett 8"-element. Och sen kommer Xmax in också.

Jag tror att man ska utgå från att folk frågar för att de vill och behöver veta, och är det något jag har respekt för så är det att man har olika kunskapsnivå. Något som fö är något helt annat än smarthetsnivå.

Kommer tex Johan ihåg vad ett ackusativobjekt är för något?

[BPM]

BPM, slutade du gå i skolan efter mellanstadiet? ( )

Vill börja med att tacka gflar för backup och jag inser att det låter lite illa men jag har hängt här rätt länge nu och har en rätt klar bild av vad Johan försöker säga, och sättet han avser att säga det på. Man får bjuda på att någon gör sig lite rolig på ens bekostnad, och i det aktuella fallet har han (nästan) rätt..
Inte efter mellanstadiet för all del, men några högre studier har jag aldrig deltagit i. Själva matten funkar rätt bra. Jag har inga problem med att lösa matematiska uträkningar ens på lite nivå men däremot saknar jag rätt mycket grunder. Jag kan alltså räkna men begriper inte alltid HUR jag ska räkna. I fallet konarea så kan jag säkerligen räkna ut vad som gäller. Jag behöver bara först förstå vad som egentligen ska räknas ut...
Däremot har jag inga problem med att riva ner en bilmotor i sina beståndsdelar, med att hantera tunga maskiner eller bygga saker i metall.. Saker där jag misstänker att en del av de mer, i den akademiska världen, välbevandrade skulle få problem.. Vi är alla produkter av vår uppväxt och vårt umgänge och mina färdigheter är precis lika nyttiga för mig, i mitt liv, som de är värdelösa i någon annans. Och tvärtom..

Svante har rätt i att jag frågar för att jag vill/behöver veta. Självklart går svaret att ta reda på, men när folk redan sitter på kunskapen så ligger det lite i människans natur att följa minsta motståndets lag och fråga. Det kan tyckas vara fel men jag är helt enkelt inte så intresserad av att lära mig hur det fungerar utan erkänner att jag hellre utnyttjar någon annans kunskap och får ett svar. Jag vill ha resultat med minsta möjliga ansträngning. På samma vis begär inte akademikern en fullständig dokumentation på de ingående momenten som lett till att en trasig bil nu fungerar efter ett verkstadsbesök. Den ska liksom bara vara i ordning..
Vissa, likt jag själv, delar gärna med mig av kunskapen som finns. Kort och koncist. Andra gör det inte. En del hjälper genom att underlätta självhjälp. Den sistnämnda kategorin är vanlig här på faktiskt. Nyttan förutsätter dock att det faktiskt finns ett intresse av att lära sig... Jag är nog helt enkelt för gammal..
Självklart inser jag att detta inte faller i så god jord hos alla här men det är vad det är. Då detta är ett ljudforum kan jag inte på något vis bidra med mina kunskaper på samma vis som många andra men samtidigt hade jag ju inte behövt vara här om jag redan vetat vad som finns att veta..

[IngOehman]

Kanonbra inlägg!

Du formulerar dig superbt.


Och till det vill jag, som ju känner Johan rätt så bra, gå i god för att Johan bara skojade lite, och ville kanske visa hur olika människor är, han visade det hur som helst.

Inom psykologin skiljer man mellan S och N, människor som är "Sensing" respektive som är "iNtuitive".

De förstnämnda, du och majoriteten av alla, är bra på att lära sig saker, ta in instruktioner, räkna och nå slutsatser. Människor som är N är usla på att lära sig saker utantill, men väldigt bra på att förstå samband. De senare behöver i mindre grad lära sig saker utantill, t ex ekvationer, eftersom de kan konstruera dem när det behövs. S-personer är tvärtom - de vill lära sig ekvationerna men har svårare att konstruera dem och att förstå varför de ser ut som de gör.

Eftersom S-personer är i majoritet kan man hävda att de är mera normala än N-personer och stora delar av skolan fram till i varje fall mitten av högstadiet är även mer eller mindre anpassat för S-personer. Inte allt med det mesta.

Att N-personer (som jag t ex, men nästan säkert även Johan) har lite svårt att förstå hur det är att vara S-person är ingenting nytt. Så jag tror Johans kommentar framförallt skall ses som en illustration av just detta - den som ser värden som en N-person ser den såsom en massa samband, och HAR därför svårt att fatta hur man kan se den som en massa information/kunskaper som man kan lära sig utantill. N-personer är ju superdåliga på att lära sig saker utantill, de kan bara lära sig sambanden, och från det närma sig kunskaper.


Vh, iö

[Johan_Lindroos]

Förlåt BPM, det var inte meningen att såra dig. Du tog det bra i alla fall. Hur är det nu, har du fått de ledtrådar du behöver för att ha koll på läget?

[Morello]

...

Kommer tex Johan ihåg vad ett ackusativobjekt är för något?

Mja, formeln för cirkelns area behöver man inte memorera.
Rita upp en cirkel med radie r, ställ upp ett uttryck för arean av ett segment av cirkeln (dA) varpå du integreerar varvet runt (0 till 2*pi) och vips skall du se att den välkända formeln ramlar ut på anda sidan.

[UrSv]

Vad skönt att det var så enkelt. Då behöver ju ingen memorera den krångliga formeln utan kan lätt härleda den istället.

[BPM]

Förlåt BPM, det var inte meningen att såra dig. Du tog det bra i alla fall. Hur är det nu, har du fått de ledtrådar du behöver för att ha koll på läget?

No worries! Den käcka smileyn efter ditt inlägg säger med tydlighet vad du avsåg att förmedla. Jag tycker nog själv att det var ganska roligt..och hursomhelst så är mina matematikkunskaper knappast ett ämne som är känsligt för mig.
Och ja.. Jag har nog, efter att ha läst Svantes inlägg ett par gånger extra, fått lite koll. Tillräckligt för att inse att trots att området som ska täckas av de små Aura-elementen bara sträcker sig ner till 80Hz (eller 63Hz om jag kan få det att fungera) så går jag upp till 12st. Detta med pumpvolym, och vid vilka frekvenser, är saker jag inte ägnat en tanke tidigare men det är ju en hel djungel..*s*

"Ingvar"
Tackar! Ett sådant omdöme var såklart inte något som fanns med i tankarna när inlägget skrevs men det är roligt att någon faktiskt läser vad man skriver. Att någon man respekterar tar sig den tiden är extra roligt.

"Morello"
Ah.. Då fattar jag precis..

[Morello]

Vad skönt att det var så enkelt. Då behöver ju ingen memorera den krångliga formeln utan kan lätt härleda den istället.

Jag anar en viss sarkasm. Jag kan skriva ned härledningen på ett papper och scanna in så att du kan rekapitulera.

[UrSv]

Vad skönt att det var så enkelt. Då behöver ju ingen memorera den krångliga formeln utan kan lätt härleda den istället.

Jag anar en viss sarkasm. Jag kan skriva ned härledningen på ett papper och scanna in så att du kan rekapitulera.

Förlåt, sarkasmen skulle varit mer tydlig. Jag menade att jag misstänker att om man inte spontant kan formeln för cirkelns area så är det nog väldigt låg sannolikhet att man kan härleda fram den vid behov. Det är liksom lite mer komplicerad matematik att härleda formeln än det är att lära sig den.

[Morello]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

[PerStromgren]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

Det är göra det lätt för sig. Om man härleder sin formel 53 gånger tror jag det ska mycket till att vara tvungen att göra det även den 54:e; du lär nog komma ihåg det, vare sig du vill eller inte. Hur räknar du ut 6x7? Med matematik eller korvstoppning?

[Kraniet]

Aura NS3 har en angiven xmax på 9,5 mm peak to peak. Ofta anges xmax för enkel väg så siffran bör då halveras för att vara jämförbar.

En åttatummare har typskt ett xmax mellan 6-8 mm enkel väg. Så även om fyra NS3 är samma konarea som en 8" så är pumpkapaciteten typiskt 25-50% lägre. Nu verkar ju NS3 har rätt dåliga egenskaper i basen så användbar xmax akn ju sägas vara lägre, kanske 3mm? Så för att motsvara en 8" behövs nog en hel del ns3. FS är ju dessutom angiven till 80 Hz så det blir kanske inte så djup bas du får ut ur den.

För egen del googlar jag alltid formler, jag orkar inte komma ihåg dom. Trigonometri och geometri, bra sökord.

[Morello]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

Det är göra det lätt för sig. Om man härleder sin formel 53 gånger tror jag det ska mycket till att vara tvungen att göra det även den 54:e; du lär nog komma ihåg det, vare sig du vill eller inte. Hur räknar du ut 6x7? Med matematik eller korvstoppning?

Jag tänker nog "6*6+6", dvs 36+6=42

[Svante]

...

Kommer tex Johan ihåg vad ett ackusativobjekt är för något?

Mja, formeln för cirkelns area behöver man inte memorera.
Rita upp en cirkel med radie r, ställ upp ett uttryck för arean av ett segment av cirkeln (dA) varpå du integreerar varvet runt (0 till 2*pi) och vips skall du se att den välkända formeln ramlar ut på anda sidan.

Fast... Även om det där ger rätt resultat kan man ifrågasätta om det är ett bevis. Det bygger ju på att cirkelbågens längd går emot triangelns bas r*dfi och att triangelns area dA=r*r*dfi/2. A=I dA =...=r^2*pi, men det är ju lite som att säga att cirkelns omkrets O=I r*dfi från r=0 till 2pi velket ger O=2*pi*r.

Det är lite cirkelbevis över detta i dubbel bemärkelse. Vinkelmåttet radianer är ju definierat utifrån cirkelns omkrets och så använder man det för att härleda cirkelns omkrets. Eller area.

Eller?

[Svante]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

Det är göra det lätt för sig. Om man härleder sin formel 53 gånger tror jag det ska mycket till att vara tvungen att göra det även den 54:e; du lär nog komma ihåg det, vare sig du vill eller inte. Hur räknar du ut 6x7? Med matematik eller korvstoppning?

6x7 måste väl bli 42x ?

[ante_77]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

Det är göra det lätt för sig. Om man härleder sin formel 53 gånger tror jag det ska mycket till att vara tvungen att göra det även den 54:e; du lär nog komma ihåg det, vare sig du vill eller inte. Hur räknar du ut 6x7? Med matematik eller korvstoppning?

Jag tänker nog "6*6+6", dvs 36+6=42

Själv tycker jag att det är så stora tal, så jag räknar (6/2)*(7/2), vilket blir 10,5. Då jag har försnillat 1/4 tidigare så delar jag 10,5 i 0,25 och får fram 42.

[Svante]

Annars brukar jag använda multiplikationstabellen, den är inte så jobbig att memorera:

Kod: Markera allt

   0  1
0  0  0
1  0  1


Så räknar man enligt räkneschema:

Kod: Markera allt

   110
   111
   ---
   110
  110
 110
------
101010


och omvandlar till decimaltal 2+8+32=42

[ante_77]

Annars brukar jag använda multiplikationstabellen, den är inte så jobbig att memorera:

Kod: Markera allt

   0  1
0  0  0
1  0  1


Så räknar man enligt räkneschema:

Kod: Markera allt

   110
   111
   ---
   110
  110
 110
------
101010


och omvandlar till decimaltal 2+8+32=42

Ja, är man lat så kan man alltid göra så.

[PerStromgren]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

Det är göra det lätt för sig. Om man härleder sin formel 53 gånger tror jag det ska mycket till att vara tvungen att göra det även den 54:e; du lär nog komma ihåg det, vare sig du vill eller inte. Hur räknar du ut 6x7? Med matematik eller korvstoppning?

Jag tänker nog "6*6+6", dvs 36+6=42

Och var fick du svaret på 6x6 ifrån? Härleder du det också?

Min poäng är förstås att det är oerhört praktiskt att komma ihåg saker för att därigenom snabba upp uträkningar. Att kalla detta memorerande korvstoppning tycker jag är att nedvärdera detta praktiska sätt.

[PerStromgren]

Det är lite cirkelbevis över detta i dubbel bemärkelse.

[IngOehman]

Ja, det ena är matematik och det andra korvstoppning.

Det är göra det lätt för sig. Om man härleder sin formel 53 gånger tror jag det ska mycket till att vara tvungen att göra det även den 54:e; du lär nog komma ihåg det, vare sig du vill eller inte. Hur räknar du ut 6x7? Med matematik eller korvstoppning?

Oj vilken härlig S-konnentar. Jag som tänkte att du möjligen var N...

Men det sättet att se saken som du visar var så typiskt för en S-person som det kan vara.

Min uppfattning är att det är tvärtom: Varför skulle man lära sig en formel utantill om man härlett den 53 gånger? Det man lär sig utantill är ju bara mönstret som ÄR härledningen. Det är ju detta mönster man kontemplerar under härledningen.

Jag kan tänka mig att en S-person som tvingas härleda något bara vill ha svaret, och lägger metoden i glömskans byrålåda då den levererat den önskade formeln, men en N-person fungerar ju inte alls så.

- - -

Jag kan praktiskt taget inga formler utantill överhuvudtaget, men däremot behöver jag oftast inte härleda formler den långa vägen om jag haft skäl att härleda dem några gånger tidigare, för då finns ju sambandet i huvudet som en sorts flerdimensionell bild, och ur den så ramlar formeln liksom nästan av sig själv. Men det är sambandet som jag minns, inte formeln. Och inte tusan minns jag själva formeln bättre av att tänka på sambandet.

Och 6 gånger 7 räknar jag ut såhär:

1. Decimalsystemet gör att multiplikation av 6 och 10 inte behöver räknas ut eller kräver utantillkunskaper, det är bara att skifta sexan ett steg åt vänster. Dock fattas förstås 3 för att 7 skall bli 10, och tre stycken sexor kan jag se framför mig och räkna dem till 18, vilket subtraheras från 60 och då får jag 42.

De flesta rimligt enkla produkter kan räknas ut på liknande sätt på en eller några sekunder. Och samtidigt kan man ju tänka på annat med andra delar av hjärnan, så ingen signifikant tid har gått förlorad, så vad skulle jag vinna på att lära mig multiplikationstabellen utantill? Ingenting tänker jag, och har därför aldrig gjort det.


Vh, iö

[PerStromgren]

Saker som jag gör många gånger kan jag inte undvika att lära mig, vare sig jag vill eller inte. Jag har aldrig lärt mig 15x15, men likafullt vet jag svaret utan att räkna, för att ta ett närliggande exempel.

Brukar ni härleda Pythagoras sats? Ohms lag? Jag tvivlar.

[IngOehman]

Du har fel.

Jag "härleder" alltid båda dessa - varenda gång jag använder dem. Och det gör jag från den bild jag har i huvudet för det samband de representerar. Jag kan varken den ena eller den andra utantill utan måste alltid tänka till för att få till dem rätt om jag skall skriva ned ekvationerna.

Självklart finns det saker jag lärt mig utantill dock, t ex vad de fyra räknesätten (/, *, +, -) representerar. Språket som ekvationerna byggs runt. Annars hade jag inte kunna skriva upp ohm lag, bara kunnat använda den.

Jag använder för övrigt lika ofta pythagoras för att få fram en av kateterna, så att inte ha en formel där det är hypotenusan som skall räknas ut inbränd i den gråa vävnaden, känns bra. Detsamma gäller för övrigt för parallellkoppling av resistanser eller seriekoppling av konduktanser, även där är det nästan vanligare att jag är ute efter vilket parallellvärde som kommer att ge rätt totalvärde, och att ha en formel för vilket totalvärde man får med två parallellvärden hade bara varit till nackdel.

Det är därför mycket bättre att ha sambanden i huvudet, som just ett samband, en sorts flerdimensionell bild ur vilken valfri ekvation kan skakas fram.

Alltså bättre för mig.

För dig så kan det vara lättare att memorera enligt korvstoppningsmetoden, men jag är rätt så säker på att det är dig till nackdel om det du skall räkna ut inte stämmer riktigt med den ekvation du lärt dig. Eller hur?

...Kommer tex Johan ihåg vad ett ackusativobjekt är för något?

Mja, formeln för cirkelns area behöver man inte memorera.
Rita upp en cirkel med radie r, ställ upp ett uttryck för arean av ett segment av cirkeln (dA) varpå du integreerar varvet runt (0 till 2*pi) och vips skall du se att den välkända formeln ramlar ut på anda sidan.

Fast... Även om det där ger rätt resultat kan man ifrågasätta om det är ett bevis. Det bygger ju på att cirkelbågens längd går emot triangelns bas r*dfi och att triangelns area dA=r*r*dfi/2. A=I dA =...=r^2*pi, men det är ju lite som att säga att cirkelns omkrets O=I r*dfi från r=0 till 2pi velket ger O=2*pi*r.

Det är lite cirkelbevis över detta i dubbel bemärkelse. Vinkelmåttet radianer är ju definierat utifrån cirkelns omkrets och så använder man det för att härleda cirkelns omkrets. Eller area.

Eller?

Fast man kan väl med rätta säga att ett cirkelsegment blir allt mera lik en triangel ju mindre den är. Och därför blir arean allt likare R/2*tanV. Limes V>0.

Frågan är dock om ens det verkligen är en vettig genväg runt pi? Jagmenar, även tangens är ju något som man behöver kunna utantill, läsa från en tabell eller få hjälp av med en miniräknare. Men det är i varje fall på lägre nivå, typ.

Men min poäng är egentligen bara att man inte kan vila mot: "ställ upp ett uttryck för arean av ett segment av cirkeln". Det är ju liksom inte en utgångspunkt som är på lägre nivå än att säga: "ställ upp ett uttryck för arean av en cirkel". Lika mycket kvar att härleda i båda fallen.


Vh, iö

[Svante]

Brukar ni härleda Pythagoras sats? Ohms lag? Jag tvivlar.

Om jag ska vara allvarlig då, så minns jag det jag använder mycket eller har använt mycket sista tiden, pluttiflikationstabellen lärde jag mig av min äldre bror när han inte orkade ge mig uppgifter längre. Det var ju hundra rutor och det höll mig sysselsatt ett tag.

Sådant som jag inte kommer ihåg slår jag upp, men om jag har tid eller inte har tillgång till några bra källor så härleder jag. Det finns en viss tillfredställelse och är utbildande att göra sånt då och då.

Men Ohms lag är väl inget man härleder? Det är ju en modell av en observation.

[MagnusÖstberg]

BPM:

Medans de andra leker någon fånig lek, vill jag komma med lite input.

Små element har ofta andra begränsningar som kan vara av betydelse, tex nedre vettig gränsfrekvens. Det är inte ovanligt att de distar högre också med ökande slaglängd.

Vad är det för element du jämför?

[ante_77]

BPM:

Medans de andra leker någon fånig lek, vill jag komma med lite input.

Små element har ofta andra begränsningar som kan vara av betydelse, tex nedre vettig gränsfrekvens. Det är inte ovanligt att de distar högre också med ökande slaglängd.

Vad är det för element du jämför?

Ja, elementets egenskaper i övrigt har nog lika stor påverkan som konarean.
Tror det blir svårt att bygga baslåda med 1200st diskanter.

[PerStromgren]

Men Ohms lag är väl inget man härleder? Det är ju en modell av en observation.

Jag erkänner att jag bara provocerade utan att kolla att mitt exempel var så särskilt lämpligt. För att försöka rädda denna min fadäs, letade jag upp Drudes modell, som väl kan tänkas vara en generaliserad modell som kan användas att "härleda" Ohms lag? Från början tänkte jag att ta avstamp hos Maxwell, som diskuterade på Teknis som något som räckte till "allt", men jag har inte längre tillräcklig kunskap för att göra härledningen.

[BPM]

BPM:

Medans de andra leker någon fånig lek, vill jag komma med lite input.

Små element har ofta andra begränsningar som kan vara av betydelse, tex nedre vettig gränsfrekvens. Det är inte ovanligt att de distar högre också med ökande slaglängd.

Vad är det för element du jämför?

Well, det är mina gamla Aura NS3 som ligger utan att användas och det gnager i mig.. Ville ju hitta något 20-tal till och bygga linjer men det har inte gått se de 12 jag har behöver gärning.
Specarna är rätt usla för ändamålet. FS runt 80Hz och ett rykte att dista rätt illa i basen. Rätt många har trots det fina erfarenheter av elementen (även i basen) och jag själv högaktar dem. 5L basreflex, underavstämt (runt 50Hz) och de spelar fint, och mina 12 kan spela bas som utan vidare känns i soffan i ett 25-kvadrats vardagsrum.
De klarade utan att delas neråt spela även basrik musik på nivåer som passerat vad jag tycker är behaglig lyssning. Jag tänkte därför att de kanske kunde fungera att använda i bilen. Dels förstärker kupén basen ordentligt, och dels använder jag nog inte lika starka ljudtryck i bilen som jag maximalt gjort i vardagsrummet så förhoppningen var att de skulle räcka till.
3L slutet per element (36L totalt) i en låda där alla element spelar genom en öppen mittsektion som mynnar mot skidluckan. Dålig ritning..


En sektion till vänster och en till höger med basar i två rader i djupled. 6st i varje låda. De spelar ut i en öppning som ska sluta tätt över skidluckan.
Bredden kan jag låta svälla ut så volymen kan bli större, men basreflex känns lite onödigt då det ska delas neråt och då NS3 klarar 80Hz rätt bra i ett rum i en sluten låda så lär de inte ha några problem att göra detsamma i en bilkupé.

Under 80Hz finns större don som tar vid så det vore i så fall en ren midbaslösning. Min 12" subwoofer spelar fint i lågbasen och Wavecore WF146 i dörrarna gör även de ett fint jobb men midbasen saknas. Det låter fint vid stillastående men vid motorvägsfart hör jag lågbasen tydligt men en klar svacka mellan den och mellanregistret.
Förhoppningen är alltså att dessa 12st Aura-element kan användas som en "midbaslåda" mellan 80 och kanske 200-250Hz för att göra basgångar lite tydligare i fart.
Visst vore det kanske lämpligare att slänga i en SLS-8 eller något annat liknande som finns liggande men dels vill jag att elementen kommer till användning och dels tycker jag helt enkelt att det vore förbannat coolt att köra en midbaslösning med små 3"-element.. Kan man få det att funka så är det skithäftigt.
Ljudtryckskrav finns inte. Jag spelar aldrig starkare än att jag hyfsat obehindrat kan prata med en passagerare.
Utsiktslöst?

[IngOehman]

Brukar ni härleda Pythagoras sats? Ohms lag? Jag tvivlar.

Om jag ska vara allvarlig då, så minns jag det jag använder mycket eller har använt mycket sista tiden, pluttiflikationstabellen lärde jag mig av min äldre bror när han inte orkade ge mig uppgifter längre. Det var ju hundra rutor och det höll mig sysselsatt ett tag.

Sådant som jag inte kommer ihåg slår jag upp, men om jag har tid eller inte har tillgång till några bra källor så härleder jag. Det finns en viss tillfredställelse och är utbildande att göra sånt då och då.

Men Ohms lag är väl inget man härleder? Det är ju en modell av en observation.

Ja, så kan man i och för sig beskriva det, men det betyder inte att man behöver lära sig den utantill.

I mitt minne finns kunskapen om vad spänning och ström "är för något" samt de faktorer som gör att man kan lista ut sambandens linjäriteter, t ex att ohms första lag beskriver linjära samband (vilket är lätt att snabbt inse om man tänker sig att resistansen R/2 består av två parallellkopplade R, eller att resistansen 2R är två seriekopplade R...) och på samma sätt är det lätt att för sitt inre se varför proportionaliteten i andra fall (ohms andra lag t ex) är kvadratiskt.

Så kanske är det för dig fel ordval att tala om att härleda ekvationer, men ändå menar jag att det är precis det jag gör, trots att jag självklart utgår ifrån att definitionerna för t ex resistans (U/I) gjorts således att man slipper en massa nödkonstanter. Det är ju en av poängerna med SI-systemet - att man oftast extraherar enheter ur andra på så vis att man slipper korrektionskonstanter.

Vad jag säger är att jag inte varken minns eller stuvar om R=U/I till någon annan form när jag behöver dem, utan jag känner in sambandet eftersom jag har fungerade bilder av vad spänning, ström och motstånd är för något, och från det ramlar ekvationerna ut liksom av sig själv. Jag kan tänka mig att du gör likadant.

Eller menar du att du verkligen lärt dig ohms lag i sina olika varianter som ett antal memorerade formler?


Vh, iö

[rikkitikkitavi]

Fast någonstans måste man ju axiomt lära sig något utantill

Kemisters motsvarighet till ohms lag, allmänna gaslagen (som är väldigt allmän och väldigt tumregelsbaserad) kan man ju fundera på hur man kan stuva om bokstäverna på samma sätt som med åhms lag.

p V n R T , mfrt med U I R P(watt)

Det hela börjar med att man axiomt lär sig att molekyler rör sig. De rör sig mer om de har mer energi. Mer energi får de med mer temperatur.

När man sedan funderar kan man ju komma fram till ungefär som följande (bygger på att man härlett newtons fysik först)

Ju mer de rör sig , dest oftare och hårdare träffar de olika ytor, vilket betyder att de utövar en kraft på ytorna (oops, lite Newton också)
På samma sätt, ju fler de är desto oftare träffar en molekyl en yta
Om man sedan sprider ut molekylerna på större volym, ja då träffar de ju inte ytorna lika ofta.
och storleken på varje molekyl spelar så klart också roll.

För att göra det mindre tumregelsanpassat kan man ju säga att desto fler molekyler som samsas på en viss volym desto mer påverkar de varandra och det kanske inte är lika lätt att anta att alla som far omkring träffar en yta.

Vissa molekyler är dessutom mera sociala med varandra, och därför hänger de gärna ihop och konskekvensen är att man kan inte alls anta att det är två separata molekyler som far omkring och träffar olika ytor eller varandra. Men det är rätt svårt att veta exakt hur sociala de är då de är så väldigt små... alltså får man lära sig från fall till fall och skriva ner det för det orkar man ju inte lära sig utantill.
Iofs har det kommit datorer(och program) som är så vassa på att räkna så de kan faktiskt räkna ut hur sociala molekylerna är utan att behöva lära sig. De är så duktiga på att räkna att de kan tom för helt okända molekyler bestämma socialiseringsförmågan. Riktigt bra.


Och när det gäller lära sig utantill, exempelvis periodiska systemet , ramsor som man kan ha som minnesteknik för ex element 66-71
DYra HOror är TEmligen Ybbersta LUder
osv...
(nu var det 20 år sedan jag tentade av allmänn kemi och ingen förväntar sig minnas sådant utantill, men det man kan minnas är varför det heter periodiska systemet och förstå logiken med uppdelningen som är riktigt riktigt smart, faktum är att periodiska systemet är antagligen en av de första rosetta stenar vi kommer ha i kontakt med utomvärldsintelligenser )

Men det mesta kan man såklart skriva ner på papper, eller idag kolla upp på något ställe.

Wikipedia, the drain of all knowledge...

(fast det är bara en massa fakta, inte kunskap)

[IngOehman]

Fast om man skiljer mellan att kunna och att förstå, kunskap och förstånd, så är ju fakta just kunskap.

Fast någonstans måste man ju axiomt lära sig något utantill

Precis. Saker som vad spänning, ström, en hypotenusa... är.


Vh, iö

[Morello]

Fantastiskt att mitt lilla skämt orsakade en sådan debatt.

Jag har som grundregel att inte lära mig en massa saker utantill.
Det finns tabellsamlingar för sådant. Tex "Mathematics handbook" (Lennart Råde) och "Physics handbook" (Carl Nordling).

Två utmärkta böcker.

[rikkitikkitavi]

Detta är faktiskt. Vad väntade du dig?

Bra poäng det där med tabellsamlingar.

Iö, jag tror jg håller med, kanske inte,det beror lite på vad de orden har för mening. Och det är en heeelt annan debatt

Ialla för mig är inte kunskap att ha en massa fakta (ala wikipedia, tabellsamlingar) eller utantillärda formler i huvudet utan tvärtom förstå (på ett genomgående sätt, dvs varför den ser ut som den göe) härleda och tillämpa formlerna i olika sammanhang.
Om det finns en hypotenusa, finns det då en tenusa?

[ante_77]

Detta är faktiskt. Vad väntade du dig?

Bra poäng det där med tabellsamlingar.

Iö, jag tror jg håller med, kanske inte,det beror lite på vad de orden har för mening. Och det är en heeelt annan debatt

Ialla för mig är inte kunskap att ha en massa fakta (ala wikipedia, tabellsamlingar) eller utantillärda formler i huvudet utan tvärtom förstå (på ett genomgående sätt, dvs varför den ser ut som den göe) härleda och tillämpa formlerna i olika sammanhang.
Om det finns en hypotenusa, finns det då en tenusa?

Du har en viktig poäng.
Det viktiga är att man kan tillämpa det man har lärt sig.
Det finns många som inte har användning av sin "kunskap", då dom inte vet vad dom ska göra med formler eller hur de kan användas.

Vad hjälper det att kunna multiplikationstabellen när man inte förstår att 6st kottar á 3kr kostar 18kr tillsammans.

[Svante]

Jag har som grundregel att inte lära mig en massa saker utantill.

Och jag har det som tumregel. Ibland stämmer den inte. Jag anstränger mig aldrig för att lära mig utantill, men ibland bara fastnar saker ändå. Som 3,141592653... eller 2,7182818... Eller att i^i=0,208. Att U=sqrt(P*R) har också fastnat. Men formeln för magnetisk flödestäthet mitt i en solenoid får jag slå upp.

[Svante]

Jag tycker KTHs devis "Vetenskap och konst" är tänkvärd i sammanhanget. Den fångar just det två viktiga delarna en ingenjör måste behärska. Vetenskap (förståelse) och konst (kunskap).

[IngOehman]

Detta är faktiskt. Vad väntade du dig?

Bra poäng det där med tabellsamlingar.

Iö, jag tror jg håller med, kanske inte,det beror lite på vad de orden har för mening. Och det är en heeelt annan debatt

Annan än vilken då? Det är inte en annan än den här.

Ialla för mig är inte kunskap att ha en massa fakta (ala wikipedia, tabellsamlingar) eller utantillärda formler i huvudet utan tvärtom förstå (på ett genomgående sätt, dvs varför den ser ut som den göe) härleda och tillämpa formlerna i olika sammanhang.

Det finns en stor nackdel med att se det så (alltså att låta orden "kunskap/kunna" och "förstånd/förstå" betyda samma sak) nämligen att man då inte kan kommunicera skillnaden mellan att kunna och att förstå. Det tycker jag är lite synd.

Att kunna ohms lag är inte samma sak som att förstå den.

- - -

Jag som menar att böcker kan rymma massor av kunskap, men de förstår ingenting.

Ordformen "förstånd" är dock lite olycklig eftersom den ofta används som en sorts halvsynonym till förnuft. Det försvårar kommunikationen. Igen - det är bättre om ord har oluddiga betydelser, även om det ibland är svårt att hitta och/eller maka ord dit.

Men jag menar att det är bättre om kunskap får betyda att kunna/veta/känna till,
Om förnuft får betyda att skilja mellan sant/falskt, fungera/inte fungera, sämre/bättre... och,
Om förstånd får betyda att förstå/se samband.

Om det finns en hypotenusa, finns det då en tenusa?

Inte mera än att förnuft skulle antyda att även nuft finns. Eller att den som förlorat något vill lora det. Men som min morfar på skoj berukade säga, förlova låter som att någon har lovat för mycket - har gått och förlovat sig. Som att ha förätit sig, men om ett löfte.


Vh, iö

[IngOehman]

Jag tycker KTHs devis "Vetenskap och konst" är tänkvärd i sammanhanget. Den fångar just det två viktiga delarna en ingenjör måste behärska. Vetenskap (förståelse) och konst (kunskap).

För mig handlar både vetenskap och konst om ungefär samma sak - att förstå något.

Skillnaden är bara var i medvetandet man hittar det, lite som förnuft och känsla.

Ingen av dem handlar om att kunna något eller lära sig något utantill.

Fast vetenskap är förstås någonting mycket större än det. Det är ju ett helt logiskt system för frambringande av insikt, regler som i sig går att förstå, om hur man kan och får dra slutsatser. Alltså någonting mycket större än bara insikten själv. Och insikten om att ingen insikt är i sanning sann är kanske den viktigaste.

En ingenjör behöver sen självklart även lära sig annat än vetenskap, men mycket sällan är det utantillkunskaper som en ingenjör behöver, även om de som kan och vill lära sig utantill ibland för ett litet försprång. Men viktigare än att lära sig saker utantill är att lära sig hur man lär sig när det behövs, och hur man hittar information när man behöver den.


Vh, iö