Vad beror spelglädjen i OA14 på?

[olaume]

OA14 hör inte till de mer hyllade Carlsson-skapelserna, lite sedda över axeln på grund av sin vanlighet. 80-talsfantasterna föredrar OA50-serien. 70-talsfantasterna OA116. De riktiga nostalgikerna drömmer om OA6 typ 1. Alltså var det med måttliga förväntningar jag kom hem till en bekant som just hade fått basarna renoverade till sina i övrigt orörda OA14. De stod provisoriskt uppställda i köket, helt felplacerade och inkopplade med typ lampsladdar. Han satte på en CD i sin gamla DVD-spelare kopplad till Sonab R4000. Och jag tappade alla hakorna på en gång. Det lät så helt makalöst bra! Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om. Väl hemma satte jag på samma CD i min mångfalt exklusivare anläggning, Pioneer CD, 24 bitars DAC, Denon-förstärkare, renoverade OA116 med T22 och XTZ-subbas. Tja, kanske lite djupare i basen och lite mer bländande diskant, men knappast roligare att lyssna på. Någon mer som upplevt samma sensation med OA14? Hur gör man för att få till detta schvung i sin anläggning? Eller är det just gamla Sonab-förstärkare som på något konstigt sätt är optimerade för att korsbefrukta Carlsson-högtalare?

[Kermit116]

OA-116 och, ännu värre, 2212 är för oss som har en skruv lös. Av 70-talarna tror jag att OA-12 är den som nog dom flesta tycker imponerar mest. Att OA-14 ses över axeln är nog en funktion av att baselementet "inte räcker till" i den lådvolymen, se carlssonkults kommentarer. OA-12's popularitet över 14 har satt sig i priset på begagnatmarknaden menar jag.

Jag köpte ett par OA-14 en gång o renoverade dom och hade dom en kort stund i mitt lyssningsrum bredvid mina 51.N varvid jag snabbt bestämde att dom skulle till blocket. När jag demade dom inför försäljningen så var jag noga med att inte ha 51.N inkopplade.

Gissningsvis så var det väl något med musiken och rummet som gjorde att dom just där o då lät bra. Kanske en trevlig o kär gammal kamrat som Du inte träffat på länge eller att Du fick något riktigt gott att dricka. Kombinationen av alla prylarna kan ju ha medfört en lagom dos andratonsdistorsion, något som dom som förstår sånt här bättre än jag, säger att de mänskliga sinnena ofta inte ogillar. Och då utan att tredjetonsdistorsionen tog överhanden, något som samma männskor säger att vi inte gillar att höra.

Alla tester som sker med nyare SB-element hoppas jag ska utfalla till belåtenhet och medför en renässans för OA-14. I termer av "luftighet" i ljudet (ett uttryck som STDI lärt mig beträffande 70-talarna) så står OA-14 inte långt efter OA-116.

[hifikg]

Stigs ande finns i allt han skapat.

[olaume]

Jodå, jag känner väl till diskussionen om att baselementet inte är avstämt mot lådvolymen i OA14 och ännu mer i OA116. Fast jag är skeptisk mot det påståendet av en rad skäl, såväl teoretiska som empiriska. Det jag undrar över är just spelglädjen i OA14 som känns exceptionell. Jag har faktiskt själv haft ett par OA14 som jag dumt nog gjorde mig av med i samband med att jag bytte förstärkare från 70-tals Telefunken till HK, varvid basen bara försvann. Jag trodde i min okunnighet att det berodde på högtalarna men har senare förstått att orsaken var HK-förstärkarens usla RIAA-förförstärkare. Nu har jag både separat RIAA och subbas, så nu fattas garanterat ingen bas i huset. Däremot saknar jag fortfarande ibland schvunget i OA14 och skulle gärna vilja veta vad det egentligen består av (nej, det serverades inget starkare än kaffe vid besöket hos min bekant så det är inte förklaringen).

[juanth]

Jag hade för några år sedan samma upplevelse med OA14 & en Sonab R4000. Det lät helt plötsligt bättre än med andra förstärkare.
Jag tror att de till att börja med trivs bra ihop men…det jag insåg efter en stund var att i R4000 finns det en loudnessfunktion inbyggd. Jag minns inte exakt men jag tror att den även kan vara aktiv ihop med tonkontrollerna på något vis, delvis variabel, minns inte riktigt hur. Men om jag minns rätt så var det med den inkopplad i någon form som det blev lite mera kött på benen och att det subjektivt lät bättre..något sådant. Sen nästa dag när jag skulle undersöka vidare så brann förstärkaren upp….

Du kan forska lite i det då kanske..

[Chris71]

Dessa kanske är en match i himlen med Kenwoods förstärkare KA-7100 som är den enda jag sett som har loudness av, 1 och 2. Så vill man kräma ut det där sista eller bara luta sig tillbaka så fanns det en förstärkare som kunde erbjuda allt detta, kanske en ny referens rigg för LTS.

[Axorion]

Håller med om att OA14 har något visst, men gillade även OA12 när jag hade ett par, renoverade OA116 med Satori och Seas men tyckte magin försvann, de lät för "bra", Har redan ett par andra högtalare som är mer high end och slog OA116 på fingrarna.
Är i färd med att renovera ett par OA14, basar är omkantade, diskanter skall bytas till MT24 och filter byggas om, när de är färdiga hade jag tänkt testa dem med en gammal Copland CTA 401, ser fram emot det.

[distad]

Stigs ande finns i allt han skapat.

Det är därför som jag inte får titta i dina....

[Tell]

Hade du hört musiken han spelade förut? Har du hört just den mastern? Var maten och sällskapet väldigt gott? Hur mycket vin hade ni pimplat? Var loudness-knappen intryckt eller hade han vridit lite på typ diskantreglaget på förstärkaren? Var det ett väldigt kalt/välmöblret kök högtalarna spelade i? Hur dämpat är ditt lyssningsrum? Var hans högtalare placerade i hörn? Hur är storleken på era rum?

Det jag försöker säga är att det är trettioelva andra saker än just högtalarnas prestanda som kan ha påverkat din haktappning. Enda sättet att veta är att ta era högtalare in i ditt lyssningsrum alternativt hans kök och göra en noga A/B eller än hellre ABX-jämförelse och mätningar för att veta vad det är som diffa, annars blir det en rena spekulationer och gissningslekar för vad som ger OA14 och dess spelglädje

[distad]

Du får testa ett par OA14! Du kanske tappar hakan i golvet och hoppar runt av ren lycka när det svänger....

[Tell]

Du får testa ett par OA14! Du kanske tappar hakan i golvet och hoppar runt av ren lycka när det svänger....

Ja jag skulle gärna vilja lyssna på ett par såna, inte hört så många av den typen av högtalare. Närmaste är nog min fars Alfaton Alfa 1 (som jag själv har ett eget ärvt par utav men som står och samlar damm 50 mil härifrån) och låter ju okej hemma i päronens vardagsrum, även om jag själv då gärna skulle vilja gå lös med en DSP för att styra upp basen lite.

[Imperial-Blomman]

Enda sättet att veta är att ta era högtalare in i ditt lyssningsrum alternativt hans kök och göra en noga A/B eller än hellre ABX-jämförelse och mätningar för att veta vad det är som diffa, annars blir det en rena spekulationer och gissningslekar för vad som ger OA14 och dess spelglädje

Varför bryr du dej å vem e du å dissa andras glädje.
Ja tycker du ska byta t nåt annat forum efter som du tycker de e så flummigt här nuförtiden.
Du tillför ju inget positivt själv.
Sluta hacka ner på andra.

[Kermit116]

Du får testa ett par OA14! Du kanske tappar hakan i golvet och hoppar runt av ren lycka när det svänger....

Ja jag skulle gärna vilja lyssna på ett par såna, inte hört så många av den typen av högtalare. Närmaste är nog min fars Alfaton Alfa 1 (som jag själv har ett eget ärvt par utav men som står och samlar damm 50 mil härifrån) och låter ju okej hemma i päronens vardagsrum, även om jag själv då gärna skulle vilja gå lös med en DSP för att styra upp basen lite.

Finns gott om dom på auktioner, loppisar o blocket. Kan Du kanta om själv o inte bryr Dig om hur dom ser ut så är det inget dyrt äventyr.

Sossarna byggde folkhemmet.
Ingvar Kamprad möblerade det
och Stig Carlsson ställde dit OA-14.

[Tell]

Enda sättet att veta är att ta era högtalare in i ditt lyssningsrum alternativt hans kök och göra en noga A/B eller än hellre ABX-jämförelse och mätningar för att veta vad det är som diffa, annars blir det en rena spekulationer och gissningslekar för vad som ger OA14 och dess spelglädje

Varför bryr du dej å vem e du å dissa andras glädje.
Ja tycker du ska byta t nåt annat forum efter som du tycker de e så flummigt här nuförtiden.
Du tillför ju inget positivt själv.
Sluta hacka ner på andra.

Haha men nu får du fan ge dig. Jag hackade ingenstans, han frågade ju en seriös fråga och jag gav ett seriöst svar. Eller ska det här vara en ren flumtråd menar du där folk ska bara skuta från höften och inte komma fram till nånting? Jag säger ju inte att han ska mäta för att komma fram till en objektivt perfekt återgivning eller nåt, bara för att ta reda på om man kan få sig en lite klarare bild över den skillnaden han faktiskt hör.
Men visst, om någon har mer ingående erfarenhet av dom båda högtalarna i samma rum så är det ju värt att få höra om.

Finns gott om dom på auktioner, loppisar o blocket. Kan Du kanta om själv o inte bryr Dig om hur dom ser ut så är det inget dyrt äventyr.

Sossarna byggde folkhemmet.
Ingvar Kamprad möblerade det
och Stig Carlsson ställde dit OA-14.

Ja jag önskar jag hade mer tid och utrymme för att leka loss med högtalare. På sin höjd kan jag nog försöka få hit dom där Alfatonerna och ställa dom i arbetsrummet, oklart om tjejen är så sugen på det då jag redan har knappt använda högtalare skräpandes här hemma

[distad]

Enda sättet att veta är att ta era högtalare in i ditt lyssningsrum alternativt hans kök och göra en noga A/B eller än hellre ABX-jämförelse och mätningar för att veta vad det är som diffa, annars blir det en rena spekulationer och gissningslekar för vad som ger OA14 och dess spelglädje

Varför bryr du dej å vem e du å dissa andras glädje.
Ja tycker du ska byta t nåt annat forum efter som du tycker de e så flummigt här nuförtiden.
Du tillför ju inget positivt själv.
Sluta hacka ner på andra.

Haha men nu får du fan ge dig. Jag hackade ingenstans, han frågade ju en seriös fråga och jag gav ett seriöst svar. Eller ska det här vara en ren flumtråd menar du där folk ska bara skuta från höften och inte komma fram till nånting? Jag säger ju inte att han ska mäta för att komma fram till en objektivt perfekt återgivning eller nåt, bara för att ta reda på om man kan få sig en lite klarare bild över den skillnaden han faktiskt hör.
Men visst, om någon har mer ingående erfarenhet av dom båda högtalarna i samma rum så är det ju värt att få höra om.

Finns gott om dom på auktioner, loppisar o blocket. Kan Du kanta om själv o inte bryr Dig om hur dom ser ut så är det inget dyrt äventyr.

Sossarna byggde folkhemmet.
Ingvar Kamprad möblerade det
och Stig Carlsson ställde dit OA-14.

Ja jag önskar jag hade mer tid och utrymme för att leka loss med högtalare. På sin höjd kan jag nog försöka få hit dom där Alfatonerna och ställa dom i arbetsrummet, oklart om tjejen är så sugen på det då jag redan har knappt använda högtalare skräpandes här hemma

Om du skiter att hänga här, så får du mer tid...

[jansch]

Hade du hört musiken han spelade förut? Har du hört just den mastern? Var maten och sällskapet väldigt gott? Hur mycket vin hade ni pimplat? Var loudness-knappen intryckt eller hade han vridit lite på typ diskantreglaget på förstärkaren? Var det ett väldigt kalt/välmöblret kök högtalarna spelade i? Hur dämpat är ditt lyssningsrum? Var hans högtalare placerade i hörn? Hur är storleken på era rum?

Det jag försöker säga är att det är trettioelva andra saker än just högtalarnas prestanda som kan ha påverkat din haktappning. Enda sättet att veta är att ta era högtalare in i ditt lyssningsrum alternativt hans kök och göra en noga A/B eller än hellre ABX-jämförelse och mätningar för att veta vad det är som diffa, annars blir det en rena spekulationer och gissningslekar för vad som ger OA14 och dess spelglädje

Du har till stor del rätt, det handlar till stor del om lyssningsrummet och subjektiva åsikter.
Jag har haft alla "rundstrålande" modeller, från OA6 till OA2212 och kört A/B tester (dock inga blinda). Alla låter förstås olika men i mitt dåvarande lyssningsrum lät OA14 (MT24 diskanter) riktigt bra, OA12 som skall vara "tekniskt" bättre lät inget vidare.
När det gäller begagnat är dock pris/prestanda överlägsen för OA6typIIa.*
OA116 låter ganska "rätt" men jag föredrar ändå OA2212 som låter maffigare.
Som jämförelse trivdes jag aldrig med OA51 som lätt ganska platt i mitt lyssningsrum.

Numer kör jag Beolab5, lite som OA116 men betydligt renare och har djupare/bättre bas. Till stor del beroende på den automatisk EQ:n i basen.

* OA6typII måste dock ha "X justerade" Philips 9710M (inte M8) och basen eventuellt utbytt mot Visaton BG20 samt givetvis intrimmade slutsteg (Energizer som den marnadsfördes som).

Som sagt - subjektivt.......

[petersteindl]

Tråden handlar om spelglädjen.

Fenomenet och entiteten Spelglädje är till 100% en subjektiv upplevelse som inte går att kvantifiera med fysikaliskt objektiva storheter.

Det inses lätt om man försöker rita ett diagram med X-Y axlar där Y-axeln med vald skala representerar Spelglädjen.
X-axeln skall då vara någon fysikalisk storhet med viss vald enhet, t.ex. 2π ggr kvadratroten ur (frekvensgång multiplicerat med distorsion delat med fasen i kubik) whatever.

Då bör man också först definiera Enhet för storheten Spelglädje.
Enheten kan exempelvis vara stampa takten och vicka på huvudet, den beryktade stampavickningskoefficienten.

Då kan man ta logaritmen för detta, på något sätt, och få fram en slags enhet i exempelvis mS.
1 mS = 1 milliSteindl

Hög spelglädje uppnås då värdet överstiger 358,25 mS.

Fast, istället skulle man kunna ange en procentsiffra.

Tror de flesta insett att det inte är helt enkelt att med objektiva storheter kvantifiera entiteten Spelglädje.

[Tell]

Tråden handlar om spelglädjen.

Fenomenet och entiteten Spelglädje är till 100% en subjektiv upplevelse som inte går att kvantifiera med fysikaliskt objektiva storheter.

Det inses lätt om man försöker rita ett diagram med X-Y axlar där Y-axeln med vald skala representerar Spelglädjen.
X-axeln skall då vara någon fysikalisk storhet med viss vald enhet, t.ex. 2π ggr kvadratroten ur (frekvensgång multiplicerat med distorsion delat med fasen i kubik) whatever.

Då bör man också först definiera Enhet för storheten Spelglädje.
Enheten kan exempelvis vara stampa takten och vicka på huvudet, den beryktade stampavickningskoefficienten.

Då kan man ta logaritmen för detta, på något sätt, och få fram en slags enhet i exempelvis mS.
1 mS = 1 milliSteindl

Hög spelglädje uppnås då värdet överstiger 358,25 mS.

Fast, istället skulle man kunna ange en procentsiffra.

Tror de flesta insett att det inte är helt enkelt att med objektiva storheter kvantifiera entiteten Spelglädje.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition, men kan iaf säga att det som anses vara objektivt korrekt ljud med en platt frekvenskurva tycker iaf inte jag har någon vidare spelglädje, utan det låter bara platt, tunt och trist. Hissa däremot djupbasen med en low shelf på 5-10dB, sänk övre basen några dB och dra upp diskaten kanske en 3dB och jag tycker spelglädjen kickar på mycket bättre!

Så om nu OA14 har en god subjektiv spelglädje medans OA116 med tillhörande subbar inte har det så kan man ju alltså fortfarande jämföra dom med objektiva kvantifierade datan. För t ex just frekvensgången är ju nåt som vi ändå bildar mycket av våran ljuduppfattning om, och mäter man detta mellan dom båda systemen så kan man ju lätt se den relativa prestandan mellan dom båda och då antagligen korrelera den till vad man subjektivt sett anser är spelglädje.
Dock måste man ju fortfarande ta bort eventuella felkällor om det nu är just spelglädjen i ett par specifika högtalare mot ett annat par specifika högtalare som ska tas reda på, för t ex mängd vin innanför bältet påverkar garanterat den subjektiva spelglädjen, men den spelglädjen har ju egentligen inget med högtalarna att göra och bör därför inte tas med i beaktningen. Problemet är ju dock att den var med när olaume lyssnade på OA14 men kanske inte när han lyssnade på OA116 så att svara på hans fråga blir egentligen ganska svår. Så det man alltså måste göra är att ta bort ALLA felkällor om det är just subjektiva spelglädjen i ett par högtalare mot ett par andra som vi ska svara på. Därför _måste_ dom alltså placeras under exakt samma förutsättningar, men så _måste_ det också göras blint för att eventuell bias ska elimineras också (nån har ju påstått ganska bestämt att den ena är bättre än den andra och kan därför också påverkar upplevelsen, placebo är på riktigt!).
Sen kan man återigen då mäta högtalarna för att se om det finns någon skillnad där, och sedan EQa den ena till den andra och sen lyssna (blint) igen och se om det var just frekvensgången som påverkade spelglädjen. Om det ändå upplevs skillnad i spelglädje vilket det mycket väl kan göra eftersom dom nog sprider olika så kan man istället kanske konstatera att det var spridningen som var subjektivt najsare med den ena än den andra. Eller kanske om det var disten.
Eller så kanske det bara var ett väldigt bra vin.

Dock är det här såklart meckigt att genomföra, så allt det här är väl kanske överkurs oavsett och lär aldrig ske, men finns det redan mätningar på dessa två burkar så kan man ju jämföra dom och se om det finns nåt talande där, alternativt om det finns någon med erfarenheter av båda som kan flika in.

[petersteindl]

Nej, spelglädje går ej att kvantifiera. Här måste man som vanligt söka definitionen på företeelsen ”kvantifiera”.
Jag försökte i mitt exempel.

Kvantifiering är en vetenskaplig metod att sätta siffror eller tal på en magnitud hos en storhet.

När man kvantifierar något sätter man det i siffror. Att kvantifiera är att kunna räkna på kvantiteten av något eller uttrycka något i siffror. En kvantitet är en specifik mängd av något. Det kallas magnitud eller amplitud då det t.ex. är frågan om nivå på ljudtryck.

Det bör kunna skrivas:

Storhet = kvantitet*enhet.
Exempel:

Massa = 17,5 kg. Där är massa en storhet och kg en enhet samt 17,5 en kvantitet.

Fart/speed = 80 km/timme. Där är fart en storhet och km/timme en enhet samt 80 en kvantitet.

För att fullfölja resonemanget för ökad förståelse tar jag med ytterligare en parameter, nämligen riktning.

Hastighet = 100 meter/sekund med riktning rakt österut. Detta är en vektor med specifik riktning och specifik kvantitet/magnitud. Kvantiteten är magnituden hos hastigheten = 100. Enheten är meter/sekund.

Nu kan man föra in ytterligare en parameter, nämligen fas, och det handlar då om vågrörelse samt momentanvärdet i visst tidsögonblick.

Då börjar det bli mer komplicerat och det är detta som gäller gällande ljudvågor exempelvis i luften.

Momentan-värden måste förstås. Det är inte rms-värdet!

En sinuston på exempelvis 1000 Hz och 100 dB ljudtrycksnivå SPL rms har momentant i vissa tidpunkter noll ljudtryck.

Detta gäller vid tidpunkten 0 och 0,5 ms och 1 ms. Motsvarande absolut fas är 0 grader och 180 grader och 360 grader.

Absolut fas skall inte förväxlas med fasdifferens!

Storheten spelglädje kan inte uttryckas med tal och man kan inte räkna på det. Det finns inga formler. Hur multiplicerar man olika spelglädje, eller adderar eller subtraherar eller tar kvoten mellan olika spelglädje.

Det går inte att skapa fysikaliska matematiska kurvor eller diagram med spelglädjen som storhet.

Detta med kvantifiering och momentanvärden samt rms kan appliceras gällande Schroederfrekvensen som just nu behandlas i tråden Sluten planlösning.

Kan ljudvågor summeras med fas enligt superpositionsprincipen eller summeras de stokastiskt, är frågeställningen, som jag ser det. Då våglängden är lång så summeras vågor enligt superposition. Då kommer storheten fas in i bilden och den är kvantifierad. Därmed kan saker beräknas. Även stokastiska variationer kan beräknas, fast då med statistikens matematiska lagar.

[Tell]

Ja vad som är "spelglädje" är som sagt luddigt, men om vi inte ens ska kunna kvantifiera det till nånting så är det ju helt omöjligt att ens svara på frågan på ett vettigt sätt och därmed kan tråden låsas.

Men för att inte fastna i ännu en tråd där det enda som egentligen diskuteras är definitioner så valde jag att tolka olaumes inlägg på ett så enkelt sätt det bara går. Nämligen att han upplevde att högtalare A gav mer spelglädje än högtalare B och frågade vad detta beror på, det är alltså tydligt att han tror att det är nånting med högtalare A som gör att han tycker det låter bättre, najsare, trevligare, fetare, goare och mer digg. Han har alltså en preferens för vad som gör att han stampar takten mer med högtalare A, och preferenser inom hifi har det ju gjorts studier på. Det är alltså en kvantifierad kurva vilken frekvensgång folk tenderar att gilla och därmed antagligen kommer vilja fortsätta lyssna mer på sin musik om kurvan är närmre deras preferens.

sean olive preference.png (68.36 KiB) Visad 4429 gånger

Därför var alltså min tankegång att man ska eliminera allt annat som kan påverka "spelglädjen" utöver vad själva frågan gällde, och frågan gällde alltså OA14 mot OA116 och inte kompisen kök och sällskap med hans musik mot olaume själv i sitt eget rum med kanske samma musik men en annan master på en annan volymnivå trött efter en kväll med gott sällskap.
Och hörbara skillnader finns ju garanterat mellan dessa två högtalare och dom går garanterat att kvantifiera med mätningar och sen korrelera mot tycke och smak via ett utfört blindtest.

Men om du istället för att säga emot med att "spelglädje" inte går att kvantifiera, hur skulle du svara på olaumes fråga?

[petersteindl]

. . .

Men om du istället för att säga emot med att "spelglädje" inte går att kvantifiera, hur skulle du svara på olaumes fråga?

Hela forumet vimlar av personer som ställer in sin House curve. Det är för ökad spelglädje för sin egen del.

Den högtalare som efterliknar sin valda house curve mest, vinner oftast.

Det gäller då utan eq. Med eq är det andra parametrar som styr.

OBS! olika typer av högtalare kan återges med mest spelglädje med lite olika House curve.

Oftast har det med olika ljudspridning och olika distortion att göra.

[Tell]

. . .

Men om du istället för att säga emot med att "spelglädje" inte går att kvantifiera, hur skulle du svara på olaumes fråga?

Hela forumet vimlar av personer som ställer in sin House curve. Det är för ökad spelglädje för sin egen del.

Den högtalare som efterliknar sin valda house curve mest, vinner oftast.

Det gäller då utan eq. Med eq är det andra parametrar som styr.

OBS! olika typer av högtalare kan återges med mest spelglädje med lite olika House curve.

Oftast har det med olika ljudspridning och olika distortion att göra.

Jamen dåså, då går alltså "spelglädje" att kvantifiera, även om varje kvantifiering är något unik för varje person.

[petersteindl]

. . .

Men om du istället för att säga emot med att "spelglädje" inte går att kvantifiera, hur skulle du svara på olaumes fråga?

Hela forumet vimlar av personer som ställer in sin House curve. Det är för ökad spelglädje för sin egen del.

Den högtalare som efterliknar sin valda house curve mest, vinner oftast.

Det gäller då utan eq. Med eq är det andra parametrar som styr.

OBS! olika typer av högtalare kan återges med mest spelglädje med lite olika House curve.

Oftast har det med olika ljudspridning och olika distortion att göra.

Jamen dåså, då går alltså "spelglädje" att kvantifiera, även om varje kvantifiering är något unik för varje person.

Nej, du har fortfarande inte förstått begreppet kvantifiering. Jag skrev på det sättet med flit. Det var en fälla. Detta för att se om du förstått det jag skrivit.
Jag gör så då jag vill ta reda på något och då detta är bästa och snabbaste alternativet för att syna korten.

Det du far efter kallas kvalitet. Det handlar om kvantitet kontra kvalitet. Det är två skilda saker.

Kvantitativ forskning är en typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.
Kvantitativ forskning eftersträvar statistiska, kvantifierbara och vanligtvis generaliserbara resultat.
Kvantitativa forskare utgår från att det går att göra objektiva mätningar av de fenomen som undersöks.
Kvantitativ forskning analyserar högt strukturerade data som kan kvantifieras i siffror.

Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data.
Kvalitativ forskning är ofta tolkande samhällsvetenskaplig forskning med rötter bl.a. i den humanvetenskapliga forskningstraditionens hermeneutik.
Kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap är ofta dessutom hämtade från etnologin, d v s läran om folk, som är studiet av människor som kulturvarelser i grupp.

Spelglädjen är en typisk kvalitativ och subjektiv entitet. Något som är kvalitativt kan ändå delas in, men ej ges kvantitet i form av en siffra som kan användas med matematiska operatorer. Den går inte att kvantifiera.

[Tell]

Nej, du har fortfarande inte förstått begreppet kvantifiering. Jag skrev på det sättet med flit. Det var en fälla. Detta för att se om du förstått det jag skrivit.
Jag gör så då jag vill ta reda på något och då detta är bästa och snabbaste alternativet för att syna korten.

Det du far efter kallas kvalitet. Det handlar om kvantitet kontra kvalitet. Det är två skilda saker.

Kvantitativ forskning är en typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.
Kvantitativ forskning eftersträvar statistiska, kvantifierbara och vanligtvis generaliserbara resultat.
Kvantitativa forskare utgår från att det går att göra objektiva mätningar av de fenomen som undersöks.
Kvantitativ forskning analyserar högt strukturerade data som kan kvantifieras i siffror.

Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data.
Kvalitativ forskning är ofta tolkande samhällsvetenskaplig forskning med rötter bl.a. i den humanvetenskapliga forskningstraditionens hermeneutik.
Kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap är ofta dessutom hämtade från etnologin, d v s läran om folk, som är studiet av människor som kulturvarelser i grupp.

Spelglädjen är en typisk kvalitativ och subjektiv entitet. Något som är kvalitativt kan ändå delas in, men ej ges kvantitet i form av en siffra som kan användas med matematiska operatorer. Den går inte att kvantifiera.

Jag vet väl vad kvantifiera betyder och jag använder det precis som jag vill använda det. I detta fall så var det OA14 mot OA116 där OP föredrar den tidigare och detta bör alltså utmärkt gå att kvantifiera med mätningar vad skillnaden mellan dessa är och därmed varför han tycker den ena har mer subjektiv spelglädje än den andra. Ja undantaget alla dessa felkällor som jag redan nämnt flertal gånger.

[petersteindl]

Nej, du har fortfarande inte förstått begreppet kvantifiering. Jag skrev på det sättet med flit. Det var en fälla. Detta för att se om du förstått det jag skrivit.
Jag gör så då jag vill ta reda på något och då detta är bästa och snabbaste alternativet för att syna korten.

Det du far efter kallas kvalitet. Det handlar om kvantitet kontra kvalitet. Det är två skilda saker.

Kvantitativ forskning är en typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.
Kvantitativ forskning eftersträvar statistiska, kvantifierbara och vanligtvis generaliserbara resultat.
Kvantitativa forskare utgår från att det går att göra objektiva mätningar av de fenomen som undersöks.
Kvantitativ forskning analyserar högt strukturerade data som kan kvantifieras i siffror.

Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data.
Kvalitativ forskning är ofta tolkande samhällsvetenskaplig forskning med rötter bl.a. i den humanvetenskapliga forskningstraditionens hermeneutik.
Kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap är ofta dessutom hämtade från etnologin, d v s läran om folk, som är studiet av människor som kulturvarelser i grupp.

Spelglädjen är en typisk kvalitativ och subjektiv entitet. Något som är kvalitativt kan ändå delas in, men ej ges kvantitet i form av en siffra som kan användas med matematiska operatorer. Den går inte att kvantifiera.

Jag vet väl vad kvantifiera betyder och jag använder det precis som jag vill använda det. I detta fall så var det OA14 mot OA116 där OP föredrar den tidigare och detta bör alltså utmärkt gå att kvantifiera med mätningar vad skillnaden mellan dessa är och därmed varför han tycker den ena har mer subjektiv spelglädje än den andra. Ja undantaget alla dessa felkällor som jag redan nämnt flertal gånger.

DU ANVÄNDER ORDEN FELAKTIGT. DU FÅR ANVÄNDA DEM SOM DU VILL. DET ÄR DIN ENSAK. MEN DET ÄR I STRID MOT ORDENS EGENTLIGA BETYDELSE OCH DEFINITION.
DU SÄGER ATT DU DESSUTOM VET VAD ORDET BETYDER MEN DU ANVÄNDER ORDET PÅ FELAKTIGT SÄTT ÄNDÅ.

DET EXISTERAR INGEN SPELGLÄDJESKALA SOM DU KAN SÄTTA ETT TAL PÅ (DET ÄR DET SOM ÄR EN KVANTITET) OCH DET SKALL DESSUTOM GÄLLA UNIVERSELLT. DÄRFÖR ÄR SPELGLÄDJE INTE EN KVANTITATIV STORHET. DU SKALL DESSUTOM SÄTTA EN ENHET PÅ SKALAN. VILKEN ENHET VILL DU ANVÄNDA PÅ SPELGLÄDJE? NÄRMAST TILL HANDS ÄR %. MEN VAD BETYDER 38 % ELLER 18 %. DE BETYDER INGET. DE SAKNAR RELEVANS.
FREKVENSGÅNG PÅ X-AXELN KAN FÅS ATT VERKA SOM EN KVANTITATIV SKALA. +/- 3 dB T.EX. DET ÄR EN MÄTBAR STORHET SOM BESKRIVS MED TAL.
SPELGLÄDJE PÅ Y-AXELN ÄR DOCK EN KVALITATIV OCH SUBJEKTIV STORHET OCH UTAN ENHET. DET ÄR BARA ATT GILLA LÄGET.

DU ANVÄNDER ORDET OFÖRNUFTIGT, TANKLÖST OCH IRRATIONELLT SAMT KONTRAPRODUKTIVT.
JAG ANVÄNDER ORD OCKSÅ SÅ SOM JAG VILL OCH JAG VET DESSUTOM DERAS DEFINITION OCH BETYDELSE DÅ JAG ANVÄNDER DEM.
VET JAG INTE DET SÅ VILL JAG INTE ANVÄNDA ORDEN, FÖRRÄN JAG LÄRT MIG VAD DE EGENTLIGEN BETYDER.
DU FÖRSÖKER FÅ TILL SAKER PÅ DITT SÄTT, ÄVEN FAST DU VERKAR VETA ATT DU HAR FEL. VÄND OM. GÖREN BÄTTRING. LÄR DIG AV KUNSKAP DU FÅR. DET ÄR MITT RÅD.

[Tell]

DU ANVÄNDER ORDEN FELAKTIGT. DU FÅR ANVÄNDA DEM SOM DU VILL. DET ÄR DIN ENSAK. MEN DET ÄR I STRID MOT ORDENS EGENTLIGA BETYDELSE OCH DEFINITION.
DU SÄGER ATT DU DESSUTOM VET VAD ORDET BETYDER MEN DU ANVÄNDER ORDET PÅ FELAKTIGT SÄTT ÄNDÅ.

DET EXISTERAR INGEN SPELGLÄDJESKALA SOM DU KAN SÄTTA ETT TAL PÅ (DET ÄR DET SOM ÄR EN KVANTITET) OCH DET SKALL DESSUTOM GÄLLA UNIVERSELLT. DÄRFÖR ÄR SPELGLÄDJE INTE EN KVANTITATIV STORHET. DU SKALL DESSUTOM SÄTTA EN ENHET PÅ SKALAN. VILKEN ENHET VILL DU ANVÄNDA PÅ SPELGLÄDJE? NÄRMAST TILL HANDS ÄR %. MEN VAD BETYDER 38 % ELLER 18 %. DE BETYDER INGET. DE SAKNAR RELEVANS.
FREKVENSGÅNG PÅ X-AXELN KAN FÅS ATT VERKA SOM EN KVANTITATIV SKALA. +/- 3 dB T.EX. DET ÄR EN MÄTBAR STORHET SOM BESKRIVS MED TAL.
SPELGLÄDJE PÅ Y-AXELN ÄR DOCK EN KVALITATIV OCH SUBJEKTIV STORHET OCH UTAN ENHET. DET ÄR BARA ATT GILLA LÄGET.

DU ANVÄNDER ORDET OFÖRNUFTIGT, TANKLÖST OCH IRRATIONELLT SAMT KONTRAPRODUKTIVT.
JAG ANVÄNDER ORD OCKSÅ SÅ SOM JAG VILL OCH JAG VET DESSUTOM DERAS DEFINITION OCH BETYDELSE DÅ JAG ANVÄNDER DEM.
VET JAG INTE DET SÅ VILL JAG INTE ANVÄNDA ORDEN, FÖRRÄN JAG LÄRT MIG VAD DE EGENTLIGEN BETYDER.
DU FÖRSÖKER FÅ TILL SAKER PÅ DITT SÄTT, ÄVEN FAST DU VERKAR VETA ATT DU HAR FEL. VÄND OM. GÖREN BÄTTRING. LÄR DIG AV KUNSKAP DU FÅR. DET ÄR MITT RÅD.

Herregud, tänk på hjärtat!
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

kvanti·­fi·­era verb ~de ~t
• ut­trycka i bestämda kvantiteter; ut­trycka med siffror

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

[STDI]

...så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, ...

Peter har ingen medlemstråd.

[Bill50x]

Skojig diskussion.

Jag håller med PS om att spelglädje inte går att kvantifiera. MEN, spelglädjen beror ju på något!
Jag har själv upplevt skillnaden mellan två, mycket olika högtalare. Vi pratar mitten av 80-talet här. Det ena paret var Acustat 2+2, 2,4 meter höga monoliter (elektrostater). Det andra paret mina egna Dahlqvist DQ10.
Acustaterna lät underbart, rent och stort men bara inledningsvis. Sedan tappade vi intresset. DQ10:orna, med konventionella högtalarelement, hade mer just spelglädje. Istället för att koncentrera oss på ljudkvaliteten blev det mer av att vi plockade fram den ena efter den andra skivan och hittade massor med spännande musik att lyssna på.

Spelglädjen beror naturligtvis på något tekniskt, det är ju inte voodoo eller magiska kristaller vi diskuterar. Och dessa tekniska parametrar är (borde vara) såväl mätbara som kvantifierbara! Med erkänd terminologi och tekniska storheter. Den stora frågan är: vilka parametrar då? Min egen inställning är att det är en cocktail av parametrar och inte nödvändigtvis "bara" (tex) frekvensgång.

Jag och sambon var på HiFi-klubben och lyssnade på Dali och B&W. Sambon gjorde direkt tummen ner till Dali-golvarna medan jag tyckte de lät hyggligt. Hon är totalt ointresserad av teknik, men sjunger i kör och kan hjälpligt spela piano. Sedan byttes det till B&W stativare, då blev det tummen upp, själv insåg jag att detta var mycket roligare. Spelglädjen var nog minst 20% högre

/ B

[Kraniet]

Alla vet ju att det är Linn man ska ha om det ska va spelglädje

[Chris71]

Alla vet ju att det är Linn man ska ha om det ska va spelglädje

Åh fan jag har alltid trott att det var för folk som gillade att stampa takten i golvet, därav det sladdriga chassiet på LP12.

[Bill50x]

Alla vet ju att det är Linn man ska ha om det ska va spelglädje

Inte alls. Mina DQ10:or har massor med spelglädje, tex drivna av en GAS Grandson som trots sina modesta 40 W fungerar bra ihop med högtalarna. Lägg på ett par hundra tusen för Audio Research rörförstärkeri och ett par Sonus Faber högtalare så får du spelglädje i massor.

/ B

[petersteindl]

. . .
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

kvanti·­fi·­era verb ~de ~t
• ut­trycka i bestämda kvantiteter; ut­trycka med siffror

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

SAOL har rätt, och det är precis detta jag gång på gång skrivit. Men du har fel.
Tråden handlar om spelglädje. Spelglädje i sig kan inte kvantifieras.

Du vill göra mätningar på någon egenskap hos högtalare eller på någon produktkombinations tekniska egenskaper och på så sätt kvantifiera en produkts tekniska egenskaper. Produkten är ett objekt och objektets egenskaper kan kvantifieras genom mätningar på objektet för att mäta fram en egenskap som kan uttryckas med tal. Då fås en kvantitet samt en enhet på den uppmätta kvantiteten. På så sätt kvantifierar man ett objekts fysikaliska egenskaper. Du kan dock inte mäta spelglädje hos produkten ifråga. Den egenskapen ligger hos subjektet.
Jag kan tänka mig att du efter mätning hos produkten/mätobjektet vill överföra detta mätresultat till subjektets upplevda spelglädje och på så sätt kunna överföra mätobjektets kvantitet till subjektets kvalitetsupplevelse för att kvantifiera det kvalitativa hos lyssnaren. Men det fungerar ej.

Spelglädje är en upplevd egenskap hos subjektet d v s lyssnaren d v s som finns som en subjektiv upplevd egenskap hos en lyssnare. Vill man kvantifiera spelglädje så skall det i så fall ske någon form av mätning på lyssnaren d v s på subjektet där du i mätningen får fram en kvantitet i form av ett uppmätt tal i siffror d v s ett numeriskt data, samt en enhet som talets storlek representerar.

Om det vore så att du skulle sätta någon form av mätinstrument på lyssnaren i stället och mäta neuronaktivitet och lokalisera speciella neuroner eller kluster av neutroner eller nätverk av neutroner eller nervcentra för just upplevd spelglädje där du lyckas mäta aktiviteten i dessa neuroner, exempelvis i form av förändrat antal nervimpulser per sekund.
Då kvantifierar man i så fall spelglädje som exempelvis 182 nervimpulser/sek. Då är talet 182 en kvantitet och nervimpulser/sek är enheten för storheten Spelglädje. Sedan skall denna uppmätta kvantitet stämma överens med subjektets verbala beskrivning på subjektets upplevda subjektiva spelglädje. Fås då en direkt proportionalitet mellan det verbala och det uppmätta i form av nervimpulser/sekund, så har spelglädje kunnat kvantifieras med mätning.

Men du vill mäta på högtalarna. Det går i och för sig bra, men du kan endast få kvalitativa resultat gällande just fenomenet spelglädje.

Linn med Ivor Tiefenbrun har i 45 år försökt att kvantifiera egenskapen spelglädje. Då, i egenskap av stampa takten. Ju mer du omedvetet stampar takten till musiken desto större spelglädje. Ett annat sätt var att spela marschmusik och marschera till musiken. Ju mer man kunde marschera i takt med musiken desto högre spelglädje enligt Linn.
Linn använder därvidlag en form av mätning hos subjektet d v s lyssnaren.

Men, spelglädje är en kvalitativ egenskap som inte går att fastställa i numeriska uppmätta data i form av tal.

Det hindrar inte att kvaliteten spelglädje kan upplevas. Det hindrar inte att mäta upp produkterna som det lyssnas på. Men det tillhör kvalitativ forskning.

Dessutom anser jag att kunskap förhöjer förståelse för människors medvetenhet och för fysikaliska naturfenomen.
Har man kontroll över ordens betydelse och definition så är man i stort sett hemma gällande förståelse och insikt. Sök därför korrekt och adekvat definition på saker, så vecklas problematiken upp och kommer i dager. Vill man gömma ords korrekta definition så famlar man i mörker. Nog om detta.

[Tell]

. . .
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

kvanti·­fi·­era verb ~de ~t
• ut­trycka i bestämda kvantiteter; ut­trycka med siffror

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

SAOL har rätt, och det är precis detta jag gång på gång skrivit. Men du har fel.
Tråden handlar om spelglädje. Spelglädje i sig kan inte kvantifieras.

Du vill göra mätningar på någon egenskap hos högtalare eller på någon produktkombinations tekniska egenskaper och på så sätt kvantifiera en produkts tekniska egenskaper. Produkten är ett objekt och objektets egenskaper kan kvantifieras genom mätningar på objektet för att mäta fram en egenskap som kan uttryckas med tal. Då fås en kvantitet samt en enhet på den uppmätta kvantiteten. På så sätt kvantifierar man ett objekts fysikaliska egenskaper. Du kan dock inte mäta spelglädje hos produkten ifråga. Den egenskapen ligger hos subjektet.
Jag kan tänka mig att du efter mätning hos produkten/mätobjektet vill överföra detta mätresultat till subjektets upplevda spelglädje och på så sätt kunna överföra mätobjektets kvantitet till subjektets kvalitetsupplevelse för att kvantifiera det kvalitativa hos lyssnaren. Men det fungerar ej.

Spelglädje är en upplevd egenskap hos subjektet d v s lyssnaren d v s som finns som en subjektiv upplevd egenskap hos en lyssnare. Vill man kvantifiera spelglädje så skall det i så fall ske någon form av mätning på lyssnaren d v s på subjektet där du i mätningen får fram en kvantitet i form av ett uppmätt tal i siffror d v s ett numeriskt data, samt en enhet som talets storlek representerar.

Om det vore så att du skulle sätta någon form av mätinstrument på lyssnaren i stället och mäta neuronaktivitet och lokalisera speciella neuroner eller kluster av neutroner eller nätverk av neutroner eller nervcentra för just upplevd spelglädje där du lyckas mäta aktiviteten i dessa neuroner, exempelvis i form av förändrat antal nervimpulser per sekund.
Då kvantifierar man i så fall spelglädje som exempelvis 182 nervimpulser/sek. Då är talet 182 en kvantitet och nervimpulser/sek är enheten för storheten Spelglädje. Sedan skall denna uppmätta kvantitet stämma överens med subjektets verbala beskrivning på subjektets upplevda subjektiva spelglädje. Fås då en direkt proportionalitet mellan det verbala och det uppmätta i form av nervimpulser/sekund, så har spelglädje kunnat kvantifieras med mätning.

Men du vill mäta på högtalarna. Det går i och för sig bra, men du kan endast få kvalitativa resultat gällande just fenomenet spelglädje.

Linn med Ivor Tiefenbrun har i 45 år försökt att kvantifiera egenskapen spelglädje. Då, i egenskap av stampa takten. Ju mer du omedvetet stampar takten till musiken desto större spelglädje. Ett annat sätt var att spela marschmusik och marschera till musiken. Ju mer man kunde marschera i takt med musiken desto högre spelglädje enligt Linn.
Linn använder därvidlag en form av mätning hos subjektet d v s lyssnaren.

Men, spelglädje är en kvalitativ egenskap som inte går att fastställa i numeriska uppmätta data i form av tal.

Det hindrar inte att kvaliteten spelglädje kan upplevas. Det hindrar inte att mäta upp produkterna som det lyssnas på. Men det tillhör kvalitativ forskning.

Dessutom anser jag att kunskap förhöjer förståelse för människors medvetenhet och för fysikaliska naturfenomen.
Har man kontroll över ordens betydelse och definition så är man i stort sett hemma gällande förståelse och insikt. Sök därför korrekt och adekvat definition på saker, så vecklas problematiken upp och kommer i dager. Vill man gömma ords korrekta definition så famlar man i mörker. Nog om detta.

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

[petersteindl]

. . .
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

SAOL har rätt, och det är precis detta jag gång på gång skrivit. Men du har fel.
Tråden handlar om spelglädje. Spelglädje i sig kan inte kvantifieras.

Du vill göra mätningar på någon egenskap hos högtalare eller på någon produktkombinations tekniska egenskaper och på så sätt kvantifiera en produkts tekniska egenskaper. Produkten är ett objekt och objektets egenskaper kan kvantifieras genom mätningar på objektet för att mäta fram en egenskap som kan uttryckas med tal. Då fås en kvantitet samt en enhet på den uppmätta kvantiteten. På så sätt kvantifierar man ett objekts fysikaliska egenskaper. Du kan dock inte mäta spelglädje hos produkten ifråga. Den egenskapen ligger hos subjektet.
Jag kan tänka mig att du efter mätning hos produkten/mätobjektet vill överföra detta mätresultat till subjektets upplevda spelglädje och på så sätt kunna överföra mätobjektets kvantitet till subjektets kvalitetsupplevelse för att kvantifiera det kvalitativa hos lyssnaren. Men det fungerar ej.

Spelglädje är en upplevd egenskap hos subjektet d v s lyssnaren d v s som finns som en subjektiv upplevd egenskap hos en lyssnare. Vill man kvantifiera spelglädje så skall det i så fall ske någon form av mätning på lyssnaren d v s på subjektet där du i mätningen får fram en kvantitet i form av ett uppmätt tal i siffror d v s ett numeriskt data, samt en enhet som talets storlek representerar.

Om det vore så att du skulle sätta någon form av mätinstrument på lyssnaren i stället och mäta neuronaktivitet och lokalisera speciella neuroner eller kluster av neutroner eller nätverk av neutroner eller nervcentra för just upplevd spelglädje där du lyckas mäta aktiviteten i dessa neuroner, exempelvis i form av förändrat antal nervimpulser per sekund.
Då kvantifierar man i så fall spelglädje som exempelvis 182 nervimpulser/sek. Då är talet 182 en kvantitet och nervimpulser/sek är enheten för storheten Spelglädje. Sedan skall denna uppmätta kvantitet stämma överens med subjektets verbala beskrivning på subjektets upplevda subjektiva spelglädje. Fås då en direkt proportionalitet mellan det verbala och det uppmätta i form av nervimpulser/sekund, så har spelglädje kunnat kvantifieras med mätning.

Men du vill mäta på högtalarna. Det går i och för sig bra, men du kan endast få kvalitativa resultat gällande just fenomenet spelglädje.

Linn med Ivor Tiefenbrun har i 45 år försökt att kvantifiera egenskapen spelglädje. Då, i egenskap av stampa takten. Ju mer du omedvetet stampar takten till musiken desto större spelglädje. Ett annat sätt var att spela marschmusik och marschera till musiken. Ju mer man kunde marschera i takt med musiken desto högre spelglädje enligt Linn.
Linn använder därvidlag en form av mätning hos subjektet d v s lyssnaren.

Men, spelglädje är en kvalitativ egenskap som inte går att fastställa i numeriska uppmätta data i form av tal.

Det hindrar inte att kvaliteten spelglädje kan upplevas. Det hindrar inte att mäta upp produkterna som det lyssnas på. Men det tillhör kvalitativ forskning.

Dessutom anser jag att kunskap förhöjer förståelse för människors medvetenhet och för fysikaliska naturfenomen.
Har man kontroll över ordens betydelse och definition så är man i stort sett hemma gällande förståelse och insikt. Sök därför korrekt och adekvat definition på saker, så vecklas problematiken upp och kommer i dager. Vill man gömma ords korrekta definition så famlar man i mörker. Nog om detta.

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Tråden handlar om spelglädjen.

Fenomenet och entiteten Spelglädje är till 100% en subjektiv upplevelse som inte går att kvantifiera med fysikaliskt objektiva storheter.

Det inses lätt om man försöker rita ett diagram med X-Y axlar där Y-axeln med vald skala representerar Spelglädjen.
X-axeln skall då vara någon fysikalisk storhet med viss vald enhet, t.ex. 2π ggr kvadratroten ur (frekvensgång multiplicerat med distorsion delat med fasen i kubik) whatever.

Då bör man också först definiera Enhet för storheten Spelglädje.
Enheten kan exempelvis vara stampa takten och vicka på huvudet, den beryktade stampavickningskoefficienten.

Då kan man ta logaritmen för detta, på något sätt, och få fram en slags enhet i exempelvis mS.
1 mS = 1 milliSteindl

Hög spelglädje uppnås då värdet överstiger 358,25 mS.

Fast, istället skulle man kunna ange en procentsiffra.

Tror de flesta insett att det inte är helt enkelt att med objektiva storheter kvantifiera entiteten Spelglädje.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition, men kan iaf säga att det som anses vara objektivt korrekt ljud med en platt frekvenskurva tycker iaf inte jag har någon vidare spelglädje, utan det låter bara platt, tunt och trist. Hissa däremot djupbasen med en low shelf på 5-10dB, sänk övre basen några dB och dra upp diskaten kanske en 3dB och jag tycker spelglädjen kickar på mycket bättre!

Så om nu OA14 har en god subjektiv spelglädje medans OA116 med tillhörande subbar inte har det så kan man ju alltså fortfarande jämföra dom med objektiva kvantifierade datan. För t ex just frekvensgången är ju nåt som vi ändå bildar mycket av våran ljuduppfattning om, och mäter man detta mellan dom båda systemen så kan man ju lätt se den relativa prestandan mellan dom båda och då antagligen korrelera den till vad man subjektivt sett anser är spelglädje.
Dock måste man ju fortfarande ta bort eventuella felkällor om det nu är just spelglädjen i ett par specifika högtalare mot ett annat par specifika högtalare som ska tas reda på, för t ex mängd vin innanför bältet påverkar garanterat den subjektiva spelglädjen, men den spelglädjen har ju egentligen inget med högtalarna att göra och bör därför inte tas med i beaktningen. Problemet är ju dock att den var med när olaume lyssnade på OA14 men kanske inte när han lyssnade på OA116 så att svara på hans fråga blir egentligen ganska svår. Så det man alltså måste göra är att ta bort ALLA felkällor om det är just subjektiva spelglädjen i ett par högtalare mot ett par andra som vi ska svara på. Därför _måste_ dom alltså placeras under exakt samma förutsättningar, men så _måste_ det också göras blint för att eventuell bias ska elimineras också (nån har ju påstått ganska bestämt att den ena är bättre än den andra och kan därför också påverkar upplevelsen, placebo är på riktigt!).
Sen kan man återigen då mäta högtalarna för att se om det finns någon skillnad där, och sedan EQa den ena till den andra och sen lyssna (blint) igen och se om det var just frekvensgången som påverkade spelglädjen. Om det ändå upplevs skillnad i spelglädje vilket det mycket väl kan göra eftersom dom nog sprider olika så kan man istället kanske konstatera att det var spridningen som var subjektivt najsare med den ena än den andra. Eller kanske om det var disten.
Eller så kanske det bara var ett väldigt bra vin.

Dock är det här såklart meckigt att genomföra, så allt det här är väl kanske överkurs oavsett och lär aldrig ske, men finns det redan mätningar på dessa två burkar så kan man ju jämföra dom och se om det finns nåt talande där, alternativt om det finns någon med erfarenheter av båda som kan flika in.

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

[Tell]

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition...

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

[Chris71]

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition...

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

[distad]

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.


Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Får ett starkt -1 av mig. Det blir liksom helt onödigt att ha ett forum med den inställningen.

[Tell]

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

[petersteindl]

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition...

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

Du har fel i det du påstår att jag läst dina tidigare inlägg i tråden. Så, det är din insinuation som är ett falskt påstående.

Jag läste också hela ditt inlägg som jag sedan svarade på.

Igen, du skriver: "Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter." och i nästa mening: "Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition. . ."

Utav dessa två meningar ser jag den första som den dominanta. Det är där kristallklart vad du menar och det du menar är felaktigt. Den andra meningen kan tolkas på olika sätt.
Ett sätt är att du själv förkastar det du skriver i meningen dessförinnan. Fast, det verkar långsökt och lite konstigt. I så fall hade du nog raderat den meningen.
Ett annat sätt att tolka det, är att se den andra meningen som att, då du tänker efter så vet du inte huruvida din första mening är korrekt. Du blir alltså tveksam.
Ett tredje sätt att se dina meningar på är att du menar: "Trots att "spelglädje" är lite av en diffus definition så går "spelglädje" att kvantifiera med objektiva storheter."

Därför försökte jag förklara vad som menas med ordet kvantitet och kvantitativ. Det är helt vedertagna begrepp inom forskning och vetenskap och matematik.

Nu skriver du så här:

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

Du börjar nu haka på det jag skrivit men ändå klankar du. Du använder ordet kvantifiering och du verkar inte vetat vad det betyder. Varför använda ord som man inte vet vad de betyder? Och varför klaga på dem som förstår och förklarar vad de betyder? Du kallar orden du själv använder för ord med irrelevanta definitioner. Varför använder du i så fall ord som du själv bedömer ha irrelevant definition? Lär dig och var glad istället för att klanka på andra och speciellt på de som förstår och söker förklara.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

[Imperial-Blomman]

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

Mätning ger svar på frekvensgången.
Men va skulle ett abx test visa?
De spelar ingen roll om de e blint lr inte.
OA-14 å OA-116 låter så pass olika så de e inge problem å höra skillnad.
Har du ens lyyssnat på högtalarna själv i fråga.
Köp ett par OA-14 själv å mät på.

[Tell]

Du har fel i det du påstår att jag läst dina tidigare inlägg i tråden. Så, det är din insinuation som är ett falskt påstående.

Jag läste också hela ditt inlägg som jag sedan svarade på.

Igen, du skriver: "Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter." och i nästa mening: "Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition. . ."

Utav dessa två meningar ser jag den första som den dominanta. Det är där kristallklart vad du menar och det du menar är felaktigt. Den andra meningen kan tolkas på olika sätt.
Ett sätt är att du själv förkastar det du skriver i meningen dessförinnan. Fast, det verkar långsökt och lite konstigt. I så fall hade du nog raderat den meningen.
Ett annat sätt att tolka det, är att se den andra meningen som att, då du tänker efter så vet du inte huruvida din första mening är korrekt. Du blir alltså tveksam.
Ett tredje sätt att se dina meningar på är att du menar: "Trots att "spelglädje" är lite av en diffus definition så går "spelglädje" att kvantifiera med objektiva storheter."

Därför försökte jag förklara vad som menas med ordet kvantitet och kvantitativ. Det är helt vedertagna begrepp inom forskning och vetenskap och matematik.

Nu skriver du så här:

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

Du börjar nu haka på det jag skrivit men ändå klankar du. Du använder ordet kvantifiering och du verkar inte vetat vad det betyder. Varför använda ord som man inte vet vad de betyder? Och varför klaga på dem som förstår och förklarar vad de betyder? Du kallar orden du själv använder för ord med irrelevanta definitioner. Varför använder du i så fall ord som du själv bedömer ha irrelevant definition? Lär dig och var glad istället för att klanka på andra och speciellt på de som förstår och söker förklara.

facepalm.jpg (174.36 KiB) Visad 2690 gånger

Mer virr, och du påstår att jag nu hakar på det du skrivit när jag fortsätter skriva exakt det jag skrivit hela tiden. Orrrrrkar inte.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

Tack för att du faktiskt gör ett riktigt försök! Spelglädjen kan alltså kanske bero på frekvensgångsskillnader, nånting jag påstått hela tiden och som går att mäta.

Mätning ger svar på frekvensgången.
Men va skulle ett abx test visa?
De spelar ingen roll om de e blint lr inte.
OA-14 å OA-116 låter så pass olika så de e inge problem å höra skillnad.
Har du ens lyyssnat på högtalarna själv i fråga.
Köp ett par OA-14 själv å mät på.

Nej jag har inte lyssnat på dom men jag skulle gärna göra om jag fick chansen, och ja dom låter säkert så pass olika att det inte är nåt problem att höra skillnad mellan dom. Men för att förstå exakt vad skillnaden faktiskt är så är mäter man gärna, annars blir det mest oexakta gissningar.
Blindtest är väl bra för att försöka ta reda på när man känner mest spelglädje utan att veta vad det är man lyssnar på. Tänker alltså att man ska testa med olika uppmätta och kanske också justerade frekvensgånger för att veta när man stampar takten som mest typ. Allt för att ta reda på exakta svaret på OPs fråga. Iofs är väl det mesta antagligen överkurs, men just eftersom han frågade så svarade jag.

[petersteindl]

Mer virr, och du påstår att jag nu hakar på det du skrivit när jag fortsätter skriva exakt det jag skrivit hela tiden. Orrrrrkar inte.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

Tack för att du faktiskt gör ett riktigt försök! Spelglädjen kan alltså kanske bero på frekvensgångsskillnader, nånting jag påstått hela tiden och som går att mäta.

Jag tror inte du förstått det jag skrivit gällande kvantifiering. Du skulle inte svarat på det sätt du gör i så fall.

Att man kan mäta på högtalare är väl inget konstigt. Tycker du det är konstigt eller någon slags ny information som inga andra förstått? Jag har nämnt mätning hela tiden. Då fås en kvantifiering på egenskaper hos högtalaren. Men det är inget mått på "spelglädje" som leder till kvantifiering av "spelglädje". Det ger ingen siffra på kvantitet gällande "spelglädje". Spelglädje är ett kvalitetsmått som undersöks hos lyssnaren.
Däremot kan man möjligtvis få ett subjektivt kvalitetsmått under förutsättning att det föreligger samband mellan mätning och lyssning där spelglädje redovisas av lyssnaren. Det bör dessutom vara flertalet lyssnare som tycker likadant i en testsituation. Detta är inga konstigheter.

Dessutom skriver TS: "Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om."

Då har vi sväng och gung också. Normalt sett är dessa termer/storheter kvalitetsmått på något. Det är synnerligen subjektivt. Ofta kan det upplevas via klockradio. Behövs ingen stereoanläggning för det. Det kan till och med vara så att det svänger mer om musiken via klockradion än hajändanläggningen. Lyssna på Djungelboken. Baloo är bra på det där.

[Tell]

Mer virr, och du påstår att jag nu hakar på det du skrivit när jag fortsätter skriva exakt det jag skrivit hela tiden. Orrrrrkar inte.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

Tack för att du faktiskt gör ett riktigt försök! Spelglädjen kan alltså kanske bero på frekvensgångsskillnader, nånting jag påstått hela tiden och som går att mäta.

Jag tror inte du förstått det jag skrivit gällande kvantifiering. Du skulle inte svarat på det sätt du gör i så fall.

Att man kan mäta på högtalare är väl inget konstigt. Tycker du det är konstigt eller någon slags ny information som inga andra förstått? Jag har nämnt mätning hela tiden. Då fås en kvantifiering på egenskaper hos högtalaren. Men det är inget mått på "spelglädje" som leder till kvantifiering av "spelglädje". Det ger ingen siffra på kvantitet gällande "spelglädje". Spelglädje är ett kvalitetsmått som undersöks hos lyssnaren.
Däremot kan man möjligtvis få ett subjektivt kvalitetsmått under förutsättning att det föreligger samband mellan mätning och lyssning där spelglädje redovisas av lyssnaren. Det bör dessutom vara flertalet lyssnare som tycker likadant i en testsituation. Detta är inga konstigheter.

Dessutom skriver TS: "Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om."

Då har vi sväng och gung också. Normalt sett är dessa termer/storheter kvalitetsmått på något. Det är synnerligen subjektivt. Ofta kan det upplevas via klockradio. Behövs ingen stereoanläggning för det. Det kan till och med vara så att det svänger mer om musiken via klockradion än hajändanläggningen. Lyssna på Djungelboken. Baloo är bra på det där.

[ YouTube ]

Ja och återigen så är det tydligt att du inte läst eller förstått hela mitt resonemang. Jag tar det återigen men för en sista gång:
olaume hörde skillnad i den subjektiva och diffusa termen "spelglädje" när han lyssnade på OA14 hos sin kompis och OA116 hemma hos sig och frågar varför den diffar mellan dom två specifika högtalarna. Enda sättet att ta reda på vad den kanske beror på utan alla externa faktorer som inte har med högtalarna i sig men som också ger stor påverkan på spelglädjen just där och då är genom att mäta vilket då ger dom objektiva kvantifierbara skillnaderna på fina grafer mellan dom två, därav kan man typ ish på ett ungefär kvantifiera skillnaden i den luddiga termen "spelglädje" mellan dom två om man sen också kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det.
Om du fortfarande väljer att fastna i nån liten petitess så får du väl göra det, men blanda inte in mig i det är du snäll.

Men oavsett så har väl OP lämnat tråden för länge sen, precis som sedvanligt alltså, så vi kan ju fortsätta dunka våra huvuden blodiga tillsammans utan att komma fram till nåt faktiskt svar på frågan

[petersteindl]

. . .
Ja och återigen så är det tydligt att du inte läst eller förstått hela mitt resonemang. Jag tar det återigen men för en sista gång:
olaume hörde skillnad i den subjektiva och diffusa termen "spelglädje" när han lyssnade på OA14 hos sin kompis och OA116 hemma hos sig och frågar varför den diffar mellan dom två specifika högtalarna. Enda sättet att ta reda på vad den kanske beror på utan alla externa faktorer som inte har med högtalarna i sig men som också ger stor påverkan på spelglädjen just där och då är genom att mäta vilket då ger dom objektiva kvantifierbara skillnaderna på fina grafer mellan dom två, därav kan man typ ish på ett ungefär kvantifiera skillnaden i den luddiga termen "spelglädje" mellan dom två om man sen också kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det.
. . .

Jo, jag har redan från början förstått ditt resonemang. Även fast man skulle göra allt det du skriver och mäta på båda högtalarna och på så sätt kvantifiera någon högtalaregenskap och sedan titta på skillnaderna på dessa kvantiteter och även om man kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det så har man inte ens på ett ungefär kvantifierat något i den luddiga termen "spelglädje".

Det beror på att du använder ordet kvantifiera i samband med ”spelglädje”, eftersom företeelsen kvantifiera inte har den betydelsen som du associerar ordet till.

Det beror på att man i bästa fall får fram en kvalitet hos en högtalare/uppspelning, men där kvalitén inte har en specifik kvantitet gällande spelglädje. Högtalarmätningen och skillnaden i kurvorna kan ges en viss specifik kvantitet, men den kvantiteten kan inte överföras som en kvantitet på ”spelglädje”, däremot som kvalitet. En tredje högtalare som mäter helt olika kan också anses ge spelglädje då den lyssnas på.
En fjärde högtalare som mäter lika som den högtalare som gav spelglädje men ger ingen spelglädje.

Om det vore så att man skulle kunna ge kvantitet på spelglädje, så kan man gradera spelglädje med exempelvis procent.

En högtalare har exempelvis 30%, en annan har 50% och en tredje har 40% och en fjärde har 80%.
Då skulle den fjärde högtalaren ge dubbla spelglädjen gentemot den tredje högtalaren om kvantifieringen är korrekt. Men så är inte fallet. Däremot kan mätdata på högtalarna uttryckas i %.
En högtalare på 40% kan ge spelglädje, men inte högtalaren på 50%, däremot en högtalare på 60%.

För att kvantifiering skall kunna ske av en egenskap så skall objektet dels vara linjär gällande den egenskapen, dels vara invariant. Spelglädje uppfyller inte dessa kriterier.

Jag har gjort tillräcklig många mätningar och lyssningar på högtalare i över 50 år för att veta att lyssnarparametern ”spelglädje” inte är kvantifierbar men däremot en kvalitet.
Däremot så ger alla mätningar på högtalare en kvantitet på den egenskap man mäter och då är egenskapen man mätt kvantifierbar.

[Hjalmar_Branting]

Egenskapen Spelglädje är subjektiv och inte mätbar i talform i mitt tycke.
Spelglödje är inte bara knytet till just en specifik högtalare utan även miljö,just då avspelad musik,mm,mm

Om vi bryter ut glädje, hur mäter man gädje?
-Idag är jag extra glad, 83% glad faktiskt


Lyssna på lite musik istället grabbar så kanske ni uppnår uppemot 92% glädje och kanske tom finner 100% spelglädje i era högtalare just där och då.

[Tell]

. . .
Ja och återigen så är det tydligt att du inte läst eller förstått hela mitt resonemang. Jag tar det återigen men för en sista gång:
olaume hörde skillnad i den subjektiva och diffusa termen "spelglädje" när han lyssnade på OA14 hos sin kompis och OA116 hemma hos sig och frågar varför den diffar mellan dom två specifika högtalarna. Enda sättet att ta reda på vad den kanske beror på utan alla externa faktorer som inte har med högtalarna i sig men som också ger stor påverkan på spelglädjen just där och då är genom att mäta vilket då ger dom objektiva kvantifierbara skillnaderna på fina grafer mellan dom två, därav kan man typ ish på ett ungefär kvantifiera skillnaden i den luddiga termen "spelglädje" mellan dom två om man sen också kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det.
. . .

Jo, jag har redan från början förstått ditt resonemang. Även fast man skulle göra allt det du skriver och mäta på båda högtalarna och på så sätt kvantifiera någon högtalaregenskap och sedan titta på skillnaderna på dessa kvantiteter och även om man kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det så har man inte ens på ett ungefär kvantifierat något i den luddiga termen "spelglädje".

Det beror på att du använder ordet kvantifiera i samband med ”spelglädje”, eftersom företeelsen kvantifiera inte har den betydelsen som du associerar ordet till.

Det beror på att man i bästa fall får fram en kvalitet hos en högtalare/uppspelning, men där kvalitén inte har en specifik kvantitet gällande spelglädje. Högtalarmätningen och skillnaden i kurvorna kan ges en viss specifik kvantitet, men den kvantiteten kan inte överföras som en kvantitet på ”spelglädje”, däremot som kvalitet. En tredje högtalare som mäter helt olika kan också anses ge spelglädje då den lyssnas på.
En fjärde högtalare som mäter lika som den högtalare som gav spelglädje men ger ingen spelglädje.

Om det vore så att man skulle kunna ge kvantitet på spelglädje, så kan man gradera spelglädje med exempelvis procent.

En högtalare har exempelvis 30%, en annan har 50% och en tredje har 40% och en fjärde har 80%.
Då skulle den fjärde högtalaren ge dubbla spelglädjen gentemot den tredje högtalaren om kvantifieringen är korrekt. Men så är inte fallet. Däremot kan mätdata på högtalarna uttryckas i %.
En högtalare på 40% kan ge spelglädje, men inte högtalaren på 50%, däremot en högtalare på 60%.

För att kvantifiering skall kunna ske av en egenskap så skall objektet dels vara linjär gällande den egenskapen, dels vara invariant. Spelglädje uppfyller inte dessa kriterier.

Jag har gjort tillräcklig många mätningar och lyssningar på högtalare i över 50 år för att veta att lyssnarparametern ”spelglädje” inte är kvantifierbar men däremot en kvalitet.
Däremot så ger alla mätningar på högtalare en kvantitet på den egenskap man mäter och då är egenskapen man mätt kvantifierbar.

Ja och nu virrar du ner dig vidare i samma hål igen. Mitt resonemang står kvar medans dig är klar med.

[Johan_Lindroos]

Kan ni ta det ett varv till?

[Tell]

Kan ni ta det ett varv till?

Ja bah kavla upp ärmarna då och påt igen. Vi vrider upp det till elva också bara för att få lite mer kvantifierad forumglädje!

[Axorion]

[Chris71]

Jag har egentligen bara 2 önskemål för del 2,

Kan vi använda SI systemet för att undvika begreppsförvirring särskilt när det kommer till kinematik, i övrigt så bör vi kunna vurma för matematiskt historia och de gamla grekerna.

[olaume]

Jag var med om en rakt motsatt upplevelse när jag för ett antal år sedan lyssnade igenom alla Larsen-modeller hos en bättre handlare. De hade högtalarna optimalt uppställda i perfekt byggt lyssningsrum, Hegel-förstärkare och halvdecimetertjocka kablar. Jag fick sitta ifred en hel eftermiddag och lyssna till medhavda skivor på både CD och vinyl. Det lät onekligen bra i något slags teknisk mening, Larsen 8 bäst, fast den hett eftertraktade spelglädjen ville aldrig infinna sig. Så det blev inget köp.

[JM]

OA14 hör inte till de mer hyllade Carlsson-skapelserna, lite sedda över axeln på grund av sin vanlighet. 80-talsfantasterna föredrar OA50-serien. 70-talsfantasterna OA116. De riktiga nostalgikerna drömmer om OA6 typ 1. Alltså var det med måttliga förväntningar jag kom hem till en bekant som just hade fått basarna renoverade till sina i övrigt orörda OA14. De stod provisoriskt uppställda i köket, helt felplacerade och inkopplade med typ lampsladdar. Han satte på en CD i sin gamla DVD-spelare kopplad till Sonab R4000. Och jag tappade alla hakorna på en gång. Det lät så helt makalöst bra! Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om. Väl hemma satte jag på samma CD i min mångfalt exklusivare anläggning, Pioneer CD, 24 bitars DAC, Denon-förstärkare, renoverade OA116 med T22 och XTZ-subbas. Tja, kanske lite djupare i basen och lite mer bländande diskant, men knappast roligare att lyssna på. Någon mer som upplevt samma sensation med OA14? Hur gör man för att få till detta schvung i sin anläggning? Eller är det just gamla Sonab-förstärkare som på något konstigt sätt är optimerade för att korsbefrukta Carlsson-högtalare?

Kan du rita köket, lyssningspositionen o hur OA14 var placerade med vissa viktiga avstånd.Lät OA14 i annat rum lika bra?

JM

[Tell]

Jag var med om en rakt motsatt upplevelse när jag för ett antal år sedan lyssnade igenom alla Larsen-modeller hos en bättre handlare. De hade högtalarna optimalt uppställda i perfekt byggt lyssningsrum, Hegel-förstärkare och halvdecimetertjocka kablar. Jag fick sitta ifred en hel eftermiddag och lyssna till medhavda skivor på både CD och vinyl. Det lät onekligen bra i något slags teknisk mening, Larsen 8 bäst, fast den hett eftertraktade spelglädjen ville aldrig infinna sig. Så det blev inget köp.

Då är jag nyfiken vad som skulle skett om du haft tillgång till en EQ att ratta lite med? För som sagt för mig så är en objektivt "perfekt" anläggning lite tråkig och inger inte alls lika mycket spelglädje som när jag får hissa djupbas och diskant efter min tycke och smak. Jag menar jag har ju suttit i Ingvars källare och lyssnat på hans p60s, och självklart lät det väldigt bra med dom låtarna han spelade, men jag föredrar ändå min hemmaanläggning