Fråga ang. basreflexrör/port

[bjornsva]

Jag har ett ProAc bygge på gång och tänkte skippa basportarna (http://www.mds.se/?artnr=375001) eftersom basreflexröret jag har är 13mm tjockt och jag är osäker på om det går att montera en basport på dessa.

Innerdiametern på basreflexröret är 76mm (ska vara 75mm enligt originalritningen) och jag vill höra med er om ni tror det kommer fungera bra utan portarna?

Måste jag kompensera längden på rören om jag kör utan portar tror ni?

[Svante]

Du kommer att tappa bas om du inte har med basreflexröret. Funktionen på det är ju just att utöka basområdet neråt.

Om du inte hittar rätt dimensioner på rör, så går det att räkna om. Jag har lite svårt att förstå din beskrivning, vad menar du med att basreflexröret är 13 mm "tjockt"?

[Nefilim]

Kan det vara godstjockleken?

[Svante]

Kan det vara godstjockleken?

På röret? 1,3 cm?

[Nefilim]

Rejäla doningar! Jag har iofs aldrig sett ett basreflexrör med den godstjockleken. Måste vara rejäl överkurs i så fall!

[phon]

.... och jag är osäker på om det går att montera en basport på dessa.

Porten går normalt utanpå basröret, men här blir det kanske lite trångt. Du kan fila/klippa/bryta bort kanten på porten och limma kant-i-kant, om det nu är så att högtalaren är så konstruerad att den har nytta av portar.

Det hela beror ju på hur starkt du vill kunna spela, ett basrör utan portar tål inte lika hög lufthastighet i basröret innan röret storknar.

Du kan också köra med dina tjocka basrör utan plastportar och fila till en rundning i rörmaterialet direkt, porten behöver inte nödvändigtvis vara i vacker svart plast. Fila, spackla och lacka sedan, så brukar jag göra rätt ofta.

[Svante]

Ah, du kallar rundningen som ska sitta i änden av röret för "port". Ja då förstår jag. Jag brukar kalla hela röret, inklusive rundning, för port.

Ja, konsekvensen av att avstå från rundade kanter på porten är att porten lättare överstyr, dvs vid höga ljudnivåer blir det mer flåsljud från porten och man får kompression av basen. Tonkurvan förändras alltså med ljudnivå och mot en lägre nivå i basen (relativt högre frekvenser) om man spelar starkt.

[IngOehman]

En basreflexport är ofta ett rör, precis som Svante säger.

Eller skall man vara riktigt noga (och det är det ibland bra att vara, så att missförstånd kan undvikas) så är porten hålet som finns inuti ett basreflexrör. Det är hålet som är en port/öppning in till lådan.

Om sedan portens rör har kanter med den ena eller andra radien har ingenting med denna fråga att göra. En basreflexport kan man åstadkomma med t ex:

1. En rektangulär spalt.

2. Ett rakt rör.

3. Ett rör med rundade ändar.

4. En rör + en yttre-, och en inre portände (tre delar alltså).

5. Ett runt eller kantigt hål i en låda, utan rör.

6. En valfri öppning med annan form - vilken som helst!


En basreflexport är helt enkelt en öppning in till lådvolymen. Man kan BILDA en port med hjälp av t ex ett rör som limmas i ett hål.

Denna ports inneslutna luft har en vikt (m=luftens densitet * portens volym + ändkorrektioner) som fjädrar mot lådans fjädring (k=p*ad*Sp^2/V) och bildar en resonans (f=SQR(k/m)/2pi) och vid denna frekvens tar resonanssystemet över luftpumpningen från membranet.

Vid lägre frekvenser uppstår såsmåningom utsläckning, men vid högre frekvenser bildar sesonanssystemet ett andraordningens LP-filter som fasvänder inutilådanljudet - så att portens utläckande ljud och det som kommer från membranets framsida arbetar i fas med varandra!

I varje fall tills man når upp till så höga frekvenser att en halv våglängd får plats i porten, för då uppstår en ny resonans, som brukar kallas portens orgelpipsresonans (den är ond!) och skall man vara noga finns det ytterligare flera dylika, vid dubbla, tredubbla... frekvensen.

Detta i några korta ord vad en basreflexport är för något.


Vh, iö

- - - - -

PS. Eller Svante kanske tycker att det är lämpligt att inte referera till förefintliga definitioner, och istället säga:
Jag brukar definiera sisåhär, men språket är som det blir - det finns inga rätt och fel - halleluja!
(Appropå en gammal diskussion alltså. )

[Svante]

PS. Eller Svante kanske tycker att det är lämpligt att inte referera till förefintliga definitioner, och istället säga:
Jag brukar definiera sisåhär, men språket är som det blir - det finns inga rätt och fel - halleluja!
(Appropå en gammal diskussion alltså. )

Hehe...

Faktum är att om alla utom jag skulle tycka att port är just rundningen så skulle jag vara tvungen att ge mig. Nu eller någon gång i framtiden. Men just nu är det ju inte så.

Men hördu, vad krångliga ekvationerna ser ut när du vänder uppochner på fjädringen...

Mehöröö, va krånlia ekvationa sut näru vädd upåne på fjädingen

[tvett]

Ska de rundade kanterna räknas med i port-längden?

[Svante]

Ska de rundade kanterna räknas med i port-längden?

Ja. Fast allteftersom diametern ökar så verkar varje millimeter i längsled lite kortare. Om tvärsnittsytan ökar med tex 1,2 gånger, så ska just den millimetern bara räknas som 1/1,2=0,83 mm.

För rör med korta avrundningar är det inte så kinkigt, man höftar lite och kollar i efterhand att avstämningen blev riktig och vid behov kortar eller förlänger man den cylindriska delen så att det blir rätt.

[bjornsva]

Då kör vi Ledsen om jag var otydlig men ni verkar ha kommit på vad jag menade.

Du kommer att tappa bas om du inte har med basreflexröret. Funktionen på det är ju just att utöka basområdet neråt.

Om du inte hittar rätt dimensioner på rör, så går det att räkna om. Jag har lite svårt att förstå din beskrivning, vad menar du med att basreflexröret är 13 mm "tjockt"?

Jag har ett rör färdigt, med innerdiametern 76mm vilket bara är 1 mm större än enligt originalritningen så det borde fungera.

Med 13mm tjockt menar jag godstjockleken som Nefilim nämnde, alltså "väggarna" i röret är 13mm På Billerud där jag hittade dessa rör användes dom som stommen i enorma pappersrullar, samma sak som på toapappersrullar ni vet men aningen större

Jag hittade inga dedikerade basreflexrör med innerdiameter på 75mm.

Du kan också köra med dina tjocka basrör utan plastportar och fila till en rundning i rörmaterialet direkt, porten behöver inte nödvändigtvis vara i vacker svart plast. Fila, spackla och lacka sedan, så brukar jag göra rätt ofta.

Detta var en mycket bra idé faktiskt, med 13mm tjocka väggar finns det ju en hel del att ta av. Reslutatet kan nog bli snyggare än vanliga MDS portar med lite arbete.

Ja, konsekvensen av att avstå från rundade kanter på porten är att porten lättare överstyr, dvs vid höga ljudnivåer blir det mer flåsljud från porten och man får kompression av basen. Tonkurvan förändras alltså med ljudnivå och mot en lägre nivå i basen (relativt högre frekvenser) om man spelar starkt.

Tror du/ni att jag får tillräckligt rundade kanter genom att fila i röret som phon nämnde eller behövs en större avrundning? Kompression av basen och försämrad ljudkvalité är ju det sista jag vill råka ut för.

Ska de rundade kanterna räknas med i port-längden?

Såhär står det på originalsidan för klonerna:

"Port is 140mm long by 75mm internal diameter and located about 350mm from top of cabinet, and if desired with internal flanges placed at both port ends inside the cabinet to reduce air turbulence (use either 100 x 100mm square MDF which can also brace side walls or PVC pipe flange)"

Det framgår inte hur originalet såg ut på denna punkt, om den hade avrundad port eller bara ett rör. Eftersom dom var så ospecifika kanske det är av mindre betydelse hur man bygger?

[Svante]

Ja, konsekvensen av att avstå från rundade kanter på porten är att porten lättare överstyr, dvs vid höga ljudnivåer blir det mer flåsljud från porten och man får kompression av basen. Tonkurvan förändras alltså med ljudnivå och mot en lägre nivå i basen (relativt högre frekvenser) om man spelar starkt.

Tror du/ni att jag får tillräckligt rundade kanter genom att fila i röret som phon nämnde eller behövs en större avrundning? Kompression av basen och försämrad ljudkvalité är ju det sista jag vill råka ut för.

Det går inte att svara på generellt. Vad man kan säga är att det är ett allvarligare problem nuförtiden än vad det var i förhistorien. Detta eftersom
-man har bättre element som kan pumpa mer luft
-man ofta har mindre lådor som gör att man inte kan göra portdiametern stor utan att göra porten för lång.
Båda dessa faktorer leder till att man har högre lufthastighet i portar idag än man hade igår.

Vad man kan göra är att man simulerar systemet och ser vad det blir för hastighet i porten. Då kan man se om den är ett problem och om du skulle ha nytta av en större rundning än raspen medger.

[bjornsva]

Okej, har ni något tips på program där man kan simulera detta i så ska jag göra ett försök

[Svante]

Om du lägger upp T/S-parametrarna på elementet och storlek på port och låda kan jag göra en simulering i Basta!.

[Haakan_W]

75mm är väl innerdiametern på ett helt vanligt 3" avloppsrör...

som passar perfekt med några portar som herr iö säljer fast frågan är om du får köpa dom utan att handla tillhörande baselement

[Morello]

Med baselemetet ifråga tror jag näppeligen att en 3"-port överstyr mer än marginellt utan strömningsanpassade avslut.

[bjornsva]

Om du lägger upp T/S-parametrarna på elementet och storlek på port och låda kan jag göra en simulering i Basta!.

T/S-parametrarna finns här:

http://www.tymphany.com/datasheet/printview.php?id=87

Porten enligt ritningen är 14cm lång med 7,5cm innerdiameter.

Lådan mäter i cm: 102*22,5*25,5 / höjd*bredd*djup.
Invändigt mäter den: 97*18,7*20,5 / höjd*bredd*djup.

Schysst att du gör en simulering åt mig!

[bjornsva]

75mm är väl innerdiametern på ett helt vanligt 3" avloppsrör...

som passar perfekt med några portar som herr iö säljer fast frågan är om du får köpa dom utan att handla tillhörande baselement

Avloppsrör alltså? Jag ska kolla upp detta imorrn, med lite tur så Dom 3" basreflexrör som finns vet jag mäter 69mm invändigt och 75mm utvändigt men det kanske är något annorlunda mått med avloppsrör.

[Morello]

Med ett såpass stort rör som cirka 70 mm blir porten väldigt lång om helmholtzresonansen ska hamna vettigt. Kanske lämpligare med 2" och strömningsanpassade avslut?

[bjornsva]

Med ett såpass stort rör som cirka 70 mm blir porten väldigt lång om helmholtzresonansen ska hamna vettigt. Kanske lämpligare med 2" och strömningsanpassade avslut?

Du tappade bort mig vid helmholtzresonansen och sen vet jag inte riktigt vad strömningsanpassade avslut är för något. Orkar du förklara?

Jag vill helst inte ändra så mkt från originalritningen då högtalaren ändå är optimerad efter denna. Att helt överge röret med 75mm innerdiameter vågar jag nog inte göra.

[Kaffekoppen]

Du tappade bort mig vid helmholtzresonansen och sen vet jag inte riktigt vad strömningsanpassade avslut är för något. Orkar du förklara?

Jag kan förklara... Strömningsanpassade avslut är ett finare ord på "tillräckligt avrundade portmynningar för att undvika blåsljud och kompression", dvs rundade portöppningar...

Den andra saken är att om röret är för långt så riskerar man att man får resonanser i det, ojlud. Om ritningen föreskriver 75mm port utan rundade kanter kan du vara lugn för att ditt stabila 76mm rör gör detsamma. Du behöver dock göra röret lite längre om det är 1mm mer i diameter, börja med ett lite längre rör, som du kortare ner om du tycker det behövs. Eller så gör du ett antal olika rörlängder...och väljer det du tycker är bäst (en ritning är ju bara vad någon tyckte var bra, du kanske kan göra så det låter bättre i ditt rum, eller mycket bättre än den som gjorde ritningen.... det är DIY det )

[phon]

Ah, du kallar rundningen som ska sitta i änden av röret för "port". Ja då förstår jag. Jag brukar kalla hela röret, inklusive rundning, för port.

Jag har nog alltid kallat röret för rör och portarna för portar. Inre port, yttre port och basrör. Ungefär som HiFiKit gör här eller här men man kanske borde ändra sig?

PS. Eller Svante kanske tycker att det är lämpligt att inte referera till förefintliga definitioner, och istället säga:
Jag brukar definiera sisåhär, men språket är som det blir - det finns inga rätt och fel - halleluja!

För mig är porten till huset själva dörröppníngen, en långsmal hall innnanför ingår inte i porten, även om det är enda vägen in i huset. Får mig osökt att tänka på ordet portgång, som beskriver en gång innanför en port (t.ex. Hesekiel 40:24,25 a propos halleluja )

Hur var det nu ... "men språket är som det blir - det finns inga rätt och fel" och det stämmer ju. Det som förr har hetat port och portgång heter numera bara port hur lång den än är. Om det nu är så, jag är inte övertygad, även om användningen vid högtalarlådor har inneburit att vi är på the slippery slope.

[Kaffekoppen]

Ler... ja det här med port används slarvigt, men visst har såväl Hifi-Kit som Phon helt rätt. Själva porten, vare sig den inre eller yttre har inget med basreflexröret att göra. Möjligtvis hur de är kopplade till röret.

"Porten är 47X250mm" är ett utryck som ofta används, men det borde egentligen heta "basreflexröret är 47x250mm". I vilket fall som helst är det underförstått att basreflexröret saknar portar.

[bjornsva]

Jag kan förklara... Strömningsanpassade avslut är ett finare ord på "tillräckligt avrundade portmynningar för att undvika blåsljud och kompression", dvs rundade portöppningar...

Så det var inte svårare än så?

Den andra saken är att om röret är för långt så riskerar man att man får resonanser i det, ojlud. Om ritningen föreskriver 75mm port utan rundade kanter kan du vara lugn för att ditt stabila 76mm rör gör detsamma. Du behöver dock göra röret lite längre om det är 1mm mer i diameter, börja med ett lite längre rör, som du kortare ner om du tycker det behövs. Eller så gör du ett antal olika rörlängder...och väljer det du tycker är bäst.

Byggbeskrivningen är som sagt luddig när det gäller basreflexröret, det kommer inte fram hur originalet såg ut, om den var portad eller inte. Jag citerade byggbeskrivningen i mitt första inlägg här i tråden. Som du ser hade dom kunnat vara mer specifika

Men jag har ju ganska mkt rör hemma, från 20cm långa och ner mot 14cm så det blir väl antagligen till att experimentera med dessa.

Det ska bli roligt att se vad Svantes simulering säger, det blir nog det första jag testar.

[Morello]

Om det är Proac 2,5 vi talar om, så har originalet alldeles för hög avstämningsfrekvens för att ge vettig basåtergivning och dessutom saknar portarna strömningsanpassning.

[UrSv]

Jag, och mina samtidigt byggande vänner, använde avloppsrör och med en mycket liten kantrundning på kanske radie 1 mm. Vi har alla spelar så att högtalaren gråtande bönat och bett på sina bara knän att vi skall dra ner volymen utan att vi brytt oss ett dugg om det. Under denna spelning kunde åtminstone inte jag höra något missljud som direkt kunde hänföras till basreflexporten.

Om det sedan beror på att det fanns så myclet missljud i övrigt från andra ingående delar eller att jag helt enkelt hör illa som otränad lyssnare låter jag nån annan bedömma.

[Morello]

Precis, jag tror elementet kroknar vid run +/- 5 mm och motorn är ganska svag så någon kopiös förskjutning av luften i porten är i att vänta.

[UrSv]

Om det är Proac 2,5 vi talar om, så har originalet alldeles för hög avstämningsfrekvens för att ge vettig basåtergivning och dessutom saknar portarna strömningsanpassning.

Stämmer förmodligen väl för basen som högtalaren levererar lämnar en del övrigt att önska. Simulering med UniBox ger en fantastiskt illa avstämd basreflex i min lekmannamening.

[UrSv]

Precis, jag tror elementet kroknar vid run +/- 5 mm och motorn är ganska svag så någon kopiös förskjutning av luften i porten är i att vänta.

Helt riktigt det också skulle jag tro. Resten av högtalaren har lagt ned verksamheten innan porten är ett problem.

[Kaffekoppen]

Det där ser inte alls bra ut...

[Kaffekoppen]

Förresten. precis som Morello säger så kan det löna sig att ha ett lite längre rör än beskrivningen säger...så prova på bara !! (den där lilla puckeln på basen kommer bli mindre)

[bjornsva]

Om det är Proac 2,5 vi talar om, så har originalet alldeles för hög avstämningsfrekvens för att ge vettig basåtergivning och dessutom saknar portarna strömningsanpassning.

Så originalen hade alltså inga avrundade portar? Äntligen fick man det bekräftat.

Ni säger också att högtalarna inte flyttar så mycket luft och detta ställer ju mindre höga krav på basreflexröret. Jag tror jag kommer testa utan avrundade kanter men inte permanent montera röret innan jag testat lite olika alternativ.

Stämmer förmodligen väl för basen som högtalaren levererar lämnar en del övrigt att önska. Simulering med UniBox ger en fantastiskt illa avstämd basreflex i min lekmannamening.

Detta är mitt första bygge så ursäkta min okunnighet, men vad i basen är det som är dåligt? Vad säger diagrammet?

Sen vill jag passa på att tacka alla som bidrar med sin expertis! Jag har som sagt väldigt dåliga kunskaper inom DIY men intresset finns ju och med detta bygge hoppas jag lära mig iaf något.

[Haakan_W]

simuleringen säger i stora drag att avstämmningen är för hög och puckeln gör att du kommer få lite discobas samt tidig avrullning....dvs man utnyttjar inte elementets potential max...

[UrSv]

Precis, basen är accentuerad lite högt upp och låter allmänt oprecis och sladdrig. Lite diskobas men helt utan diskoegenskaper i resten av registren. Tycker jag.

[Kaffekoppen]

Lycka till med projektet! Har du frågor efter vägen så kommer svaren flygandes!

Det är bra att du testar lite olika rör. Vem vet, discobasen kanske passar bra i ditt rum, eller så behöver du ett lite längre rör för att få lite mer djupbas... bara att testa!


Edit: säkerställt att även andra än jag förstår

[Haakan_W]

jaså nu behöver rummet vara längre för bättre "ljupbas"

[Kaffekoppen]

Du skall få korrekturläsa alla mina poster innan publicering Håkan

[Haakan_W]

ja igår kom jag på mig själv med att korrekturläsa en offert skriven i Word

[Svante]

Janurå. Jag har höftat elementets placering på baffeln, men det spelar mest roll över någon kHz. Tjocka kurvor: Blå kurva är enligt din beskrivning. Det blir en ganska tydlig bulle runt 50 Hz, som man kan få ner antingen genom att ha mycket dämpmaterial i lådan (vilket kan vara bra mot stående vågor), eller så kan man flytta ner portavstämningen från 42 Hz till tex 30 Hz, som i fallet med röd och grön kurva. Om man flyttar ner den genom att förlänga röret till 334 mm (fortfarande 75 mm diameter) så åker första rörresonansen ner till dryga 400 Hz, det känns lite lågt, tycker jag. Då kan man välja ett rör med mindre diameter, tex 50 mm, som då blir 137 mm långt. Då hamnar rörresonansen vid knappt 1kHz, vilket är bättre. Basta! överskattar erfarenhetsmässigt amplituden på rörresonanserna en del, men frekvensen är riktig.
Jag har här satt en gräns på 10 m/s för porthastigheten och man kan se att man når de hastigheterna kring portens resonans (streckade kurvor). Det får konsekvenser för maximal utnivå (tunna kurvor) för de olika systemen.

Om högtalaren ska användas upp till ~2 kHz eller så skulle jag nog välja den gröna kurvan om det inte är extremt viktigt att kunna spela starkt. Jag skulle också förse den med rundade avslutningar, eftersom lufthastigheten i porten kan bli ganska hög pga det trängre röret.

Blå kurva blir nog mer "discobas", det går att spela starkare, men basen blir inte särskilt djup.

Simuleringen är utan delningsfilter, de kommer att påverka tonkurvorna, speciellt om de har någon inbyggd baffelstegskompesation.

[IngOehman]

Ler... ja det här med port används slarvigt, men visst har såväl Hifi-Kit som Phon helt rätt. Själva porten, vare sig den inre eller yttre har inget med basreflexröret att göra. Möjligtvis hur de är kopplade till röret.

Nej, nej, nej!!!

Fel från början till slut. Begreppet basreflexport (själva hået in till lådan) är fantastiskt mycket äldre än bruket av strämningsanpassade ändar till nämnd port. Porten är öppningen. Den kan var kort eller lång. Den kan vara bara ett hål, eller rörformad. Rund eller fyrkantig, eller annan valfri form, men det är alltid öppningen som är porten. Och så har det alltid varit.

Det som SKAPAR porten är dock olika från fall till fall. I detta fall talar vi om ett rör som har försetts med avslutningar både inåt och utåt eller också inte alls. Att hifi-kit kallar en portände för en port bör inte användas som grund till att omdefiniera språket. HiFi-kit (hyvens som de är) är inte några goda språkliga föredömen.

"Porten är 47X250mm" är ett utryck som ofta används, men det borde egentligen heta "basreflexröret är 47x250mm". I vilket fall som helst är det underförstått att basreflexröret saknar portar.

NEEEEEJ!!!

Porten är hålet/öppningen in till lådan!

Den kan skapas med en hålsåg, eller ett fastlimmat rör, som i sin tur kan avrundas i ändarna eller till och med förses med änddelar.

Detta änddelar är INTE porten. De kan mäjligen kallas yttre och inre portmynnig om man absolut vill att ordet port skall vara med i benämnningen av delarna.


Repetition:
Ordet port har använts för basrefexhögtalare innan det var vanligt att man försåg rör med strämningsanpassade former, än mindre speciella delar för att åstadkomma detta.
Det är i själva verket ett så gammalt ord att det användes när det var vanligt att man bara gjorde ett hål i lådan! (lådorna var större på den tiden, och baselementens membran likaså, dock inte alltid deras motorstyrka)
Porten är öppningen, vara den stor eller liten, kort eller lång. Det är inte någon speciell del som skapar den öppning (port) som finns i en låda som arbetar enligt basreflexprincipen. Delen heter basreflexrör, i förekommande fall med änddelar/ändavslutningar/strömningsanpassningar...

Capice?


Vh, iö

[phon]

Nej, nej, nej!!!

Fel från början till slut. Begreppet basreflexport (själva hået in till lådan) är fantastiskt mycket äldre än bruket av strämningsanpassade ändar till nämnd port.

Jo, mycket äldre är det nog

Han fick ju problem, den gode Hesekiel. Inte under sin livstid men väl efter den. Han beskrev annars rätt bra de kommunikationsutrustningar som var i bruk vid tiden och där ingick väl också hemmabion i grottan.

Inte helt osannolikt satt det både basrör och portar även på dessa högtalare, men det får vi aldrig veta för man vill inte översätta de delarna av hans skrifter.

Det är antagligen därför man förväxlar basrör med basport såhär 2500 år senare.
Men språket (hur var det nu?) blir ju vad det blir eller nåt
Fredrik Lindström vet hur det blir.


(fritt nedtecknat ur ett suddigt minne anno 2006, möjligen med stöd av någon schweitzare )

[phon]

Repetition:
Ordet port har använts för basrefexhögtalare innan det var vanligt att man försåg rör med strämningsanpassade former, än mindre speciella delar för att åstadkomma detta.
Det är i själva verket ett så gammalt ord att det användes när det var vanligt att man bara gjorde ett hål i lådan! (lådorna var större på den tiden, och baselementens membran likaså, dock inte alltid deras motorstyrka)

Ja, där är ju svaret på frågan, vackert.

Då, långbortilängesedan, tog man bara ett hål i lådan, ofta rektangulärt. Man kallade det basreflexport, för det var ju just en port. Hålet in i lådan, ungefär som en dörröppning.

Sedan ville man försöka med lite mindre basreflexlådor och införde ett nytt byggelement, basröret, som man monterade på nämnda port. Hela aggremanget kallades slarvigt för basport.

Ytterligare senare förfinades själva portarna till strömningsoptimerade sådana, i takt med att man ville klämma mer bas ur alldeles för små lådor, samt i takt med att elementen blev kapablare. Det blev också vanligt med en inre port. Fortfarande slarvade man dock med benämningarna på delarna.


Språkbruket har överlevt sedan dess, jag misstänker att det finns folk än idag som kallar basrör med tillhörande portar för bara basport.


Nu känner jag mig övertygad!

[Svante]

Ler... ja det här med port används slarvigt, men visst har såväl Hifi-Kit som Phon helt rätt. Själva porten, vare sig den inre eller yttre har inget med basreflexröret att göra. Möjligtvis hur de är kopplade till röret.

Nej, nej, nej!!!

Vad skönt det är att vara överens med dig om ett ords betydelse...

[IngOehman]

Ja, fast har vi någonsin varit oöverens? Alltså egentligen. Jag minns såhär på rak arm inga sådana fall (fast det säger naturligtvis inte mycket ).

simuleringen säger i stora drag att avstämmningen är för hög och puckeln gör att du kommer få lite discobas samt tidig avrullning....dvs man utnyttjar inte elementets potential max...

Njae...

Jag skulle snarare vilja säga att kurvorna visar att baselementets motorsystem är svagt jämfört med de flesta baselement som man brukar använda i lådor av ungefär denna storlek. Det är ju välkänt att högtalaren ifråga har en lite annorlunda bastergivning, och det är väl också därför den blivit omtalad (OCH uppskattad av vissa med överensstämmande preferenser, men kanske inte av just dem som gillar en så ackurat återgivning som möjligt?).

Att påstå att avstämningen är "för hög" är tveksamt om jag kan hålla med om - det är ju en värdering som gör anspråk på att vara en sanning. Och att en sådan föreligger är svårt att vidmakthålla i alla sammanhang - i synnerhet när det ju är just den feta basen som kännetecknar den här högtalaren.

Om man säger "för hög", så måste man säga vad det är den är för hög för.

Den fundamentala frågan blir dock: Varför bygga just denna högtalar-klon om man inte gillar just de egenskaper som den har?


Vh, iö

[Haakan_W]

den är för "hög" för lådan vi talar om? enligt svantes simuleringar verkar en avstämning kring 30hz ge en större naturtrogenhet

fast jag håller iofs med om att det finns säkerligen folk som uppskattar en dylik kurva....alla verkar ju gilla wilson...

om du iö hade vart tvungen att simulera fram en högtalare med detta element hur stor hade lådan varit samt vilken avstämning?

med min lekmannakompetens hade jag nog haft lite större låda samt lägre avstämning kanske runt 30hz (men som sagt det finns ju en anledning till varför jag inte bygger själv)

[Kaffekoppen]

Det är antagligen därför man förväxlar basrör med basport såhär 2500 år senare.

Skyldig! (Här borde en riktig skämmig smily sitta)

Menade precis det IÖ skrev, fast jag själv inte alls skrev så...

Port=hålet
Basrörslängd=portens längd
Inre portöppning=portens avslutning mot lådans insida
yttre portöppning=portens öppning ur lådan

"Porten är 75x260mm"påtalar bara hur stor öppning och hur långt röret skall vara, beskrivning över inre och yttre portöppningar får beskrivas separat..

Bättre, eller fortfarande förvirrande?

[Nattlorden]

"Porten är 75x260mm"påtalar bara hur stor öppning och hur långt röret skall vara, beskrivning över inre och yttre portöppningar får beskrivas separat..

Bättre, eller fortfarande förvirrande?

Fortfarande förvirrande. En port på 75x260mm är alltså ett stort rektangulärt hål och ev. rör innanför beskrivs ej.

"Porten har diameter på 75mm och rörlängden är 260mm" är tydligt däremiot.

[Svante]

Ja, fast har vi någonsin varit oöverens? Alltså egentligen. Jag minns såhär på rak arm inga sådana fall (fast det säger naturligtvis inte mycket ).

Nej, inte i sak. Men ords betydelse har vi väl debatterat mer än en gång. Ledtrådar: färgning, distorsion...

[Kaffekoppen]

Så sant!

Även om jag aldrig sett en rektangulär port, i modern tid, benämnas just så. Det brukar beskrivas portöppning 75x260mm

Men visst tusan har du rätt!

[Jocke]

Ska de rundade kanterna räknas med i port-längden?

Ja. Fast allteftersom diametern ökar så verkar varje millimeter i längsled lite kortare. Om tvärsnittsytan ökar med tex 1,2 gånger, så ska just den millimetern bara räknas som 1/1,2=0,83 mm.

För rör med korta avrundningar är det inte så kinkigt, man höftar lite och kollar i efterhand att avstämningen blev riktig och vid behov kortar eller förlänger man den cylindriska delen så att det blir rätt.

Det måste vara något skumt med det här! I vanliga fall blir ju röret längre om arean är större, eller?

/J

[Svante]

Ska de rundade kanterna räknas med i port-längden?

Ja. Fast allteftersom diametern ökar så verkar varje millimeter i längsled lite kortare. Om tvärsnittsytan ökar med tex 1,2 gånger, så ska just den millimetern bara räknas som 1/1,2=0,83 mm.

För rör med korta avrundningar är det inte så kinkigt, man höftar lite och kollar i efterhand att avstämningen blev riktig och vid behov kortar eller förlänger man den cylindriska delen så att det blir rätt.

Det måste vara något skumt med det här! I vanliga fall blir ju röret längre om arean är större, eller?

/J

Ja, just det, det blir det ju. Om en millimeter bara räknas som 0,83 mm, så behöver man ju 1,2 såna millimetrar för att det ska bli en. Typ, liksom...

[Jocke]

Ja just det! Visst, tunneln blir längre, såklart!

/J

[Kaffekoppen]

Det gäller bara att hänga med i Svantes finurliga beskrivningar

[bjornsva]

Den fundamentala frågan blir dock: Varför bygga just denna högtalar-klon om man inte gillar just de egenskaper som den har?


Vh, iö

Precis som du säger så är inte denna högtalare den mest neutrala och korrekta. Det är jag fullt medveten om och jag tror den kommer passa min smak. Nu senaste hade jag ett par analytiska högtalare i Swan Diva 6.1 och dessa gjorde mig lyssningstrött ganska snabbt. ProAc med dess spelglädje och engagemang tror jag kommer passa mig betydligt bättre

Jag fyndade förresten fanér idag. Ringde ett lokalt snickeri som sålde överblivet ekfanér till mig för 10:- kvadratmetern. Inte illa!
Nu är det bara dämpull jag behöver och såklart hade MDS i Luleå slut

Har det förresten någon betydelse om jag använder MDS vita eller svarta dämpull? Den ena är ju till slutna lådor och den andra till basreflexlådor.