Oj, oj, oj, här haglar råden ser jag.
Först och främst - det finns ingenting som säger att konjugatlänkar gör något bättre, annat än möjligen någon korkad tumregel (korkad i betydelsen att den inte innehar något förstånd och därför inte kan avgöra om det är en bra eller dålig idé i ett enskilt fall). Det är bara ett verktyg som står till buds, och man bör möjligen vara lite försiktig med att använda dem om man inte behärskar ämnet och förstår när det är bra respektive dåligt att använda dem.
Sedan adderar bidrag med samma styrka och som ligger i fas med +6dB och inte +3dB (Som Svante redan skrivit).
Ligger de i olika faslägen (vilket de i enklaste tänkbara fallet (om man bortser ifrån elementens egna överföringsfunktioner) gör, med det filter som beskrivits) så kan de addera hur dåligt som helst, inklusive destruktivt, alltså så att summan blir lägre än enskildheterna. Den kan till och med bli noll vid något frekvens, eller i varje fall dippa väldigt djupt. Det är också det vi ser i simuleringen.
Jag kan inte bedöma om simuleringen fått riktig indata, men det är inte ovanligt att andra ordningens filter ger utsläckningar och att fasvända diskanten är ett steg mot en lösning på problemet. Om det inte blir någon utsläckning med elementen anslutna i fas så betyder det att delningen akustiskt närmar sig något som liknar en knapp tredje ordningens delning, summerar de till +3dB som liknar det en tredje ordningens delning, och summerar elementen till +6dB med filtret på plats så närmar det sig något som påminner en fjärde ordningens delning (alltså således att summan blir ett allpasssystem med 360 graders fasvridning runt delningen).
Skälen till att så kan blir fallet även om man mäter en mindre flankbranthet än 18 respektive 24 dB/oktav är att det kan finnas tidsfördröjning med i ekvationen också, närmare bestämt att baselementet akustiskt sett sitter längre bort från lyssnaren än diskanten.
Hur det blir beror på, och det beror på mycket, men att man får ungefär sådana utsläckningar som simuleringen visar är som sagt inte ovanligt. Blir fasintegrationen mindre dålig med denna sorts filter och diskant kopplad i fas, så beror det på att diskantens egen tonkurva viker av tillräckligt nära delningen för att bidra med fasvridning (diskanten är i sig ett andra ordningens system) och även att baselementet sitter på samma baffel, vilket gör att det med sitt koniska membran levererar sitt ljud fördröjt - vilket ger en faspåverkan som påminner om fasvridning från ett LP-filter. Denna fasvridning bidrar därför till att LP-funktionen påminner mera om en sylik med ett högre ordningstal.
- - -
Vill inte peka ut någon specifik person, men jag vill lite försiktigt varna trådstartaren för att lyssna på råd från dem som mest skriver en massa rappakalja i tråden, väl medveten om svårigheten att skilja rappakalja från förnuft om man själv saknar kunskaperna.
Det bästa vore om den som inte kan dessa saker i grunden, kunde avhålla sig från att formulera en massa påståenden som ser så tvärsäkra ut. Det gör det väldigt svårt för den som vill ha hjälp, att veta vem man bör lyssna på. Säger man någonting tvärsäkert så bör man helt enkelt ha på fötterna, alltså se till så att att det man säger verkligen är riktigt, tycker jag.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
