Subwoofer Tangband 8wq 1071 basreflex

[Tangband]

Jag har nyss provat att bygga om dessa 50 liters lådor från slutna till basreflex istället. Jag ville prova Perfektors bas-avstämning, en slags avstämning en bra bit över elementets fs. Basröret fungerar som en fjäder mot konen och gör att man teoretiskt kan spela högre.
Jag tog ut all acosto Q ullen och lät bara fårullen vara kvar mot bakväggen. Två skjutbara basrör monterades sedan i vardera låda.

[Perfector]

Jag har nyss provat att bygga om dessa 50 liters lådor från slutna till basreflex istället. Jag ville prova Perfektors bas-avstämning, en slags avstämning en bra bit över elementets fs. Basröret fungerar som en fjäder mot konen och gör att man teoretiskt kan spela högre.
Jag tog ut all acosto Q ullen och lät bara fårullen vara kvar mot bakväggen.

Har du kollat så det inte kommer blåsljud ur hålet?
Annars blir det ganska irriterande

[Tangband]

Två utdragbara basrör med tätlist i varje högtalare- börjar att lyssna helt ihopskjutet. Det borde ge en tuning på ungefär 34 hz, eftersom röret är 14 cm långt och 6,7 cm i diameter.
Med sveptoner från nätet mellan 20-200 hz har jag trots den höga avstämningen god respons ned till ungefär 28 hz.

[Tangband]

Jag har nyss provat att bygga om dessa 50 liters lådor från slutna till basreflex istället. Jag ville prova Perfektors bas-avstämning, en slags avstämning en bra bit över elementets fs. Basröret fungerar som en fjäder mot konen och gör att man teoretiskt kan spela högre.
Jag tog ut all acosto Q ullen och lät bara fårullen vara kvar mot bakväggen.

Har du kollat så det inte kommer blåsljud ur hålet?
Annars blir det ganska irriterande

Jag får se om det blir blåsljud då jag förlänger röret.
Edit: med 14 cm rör och 34 hz avstämning kan jag spela väldigt starkt utan blåsljud.

[Perfector]

Jag har nyss provat att bygga om dessa 50 liters lådor från slutna till basreflex istället. Jag ville prova Perfektors bas-avstämning, en slags avstämning en bra bit över elementets fs. Basröret fungerar som en fjäder mot konen och gör att man teoretiskt kan spela högre.
Jag tog ut all acosto Q ullen och lät bara fårullen vara kvar mot bakväggen.

Har du kollat så det inte kommer blåsljud ur hålet?
Annars blir det ganska irriterande

Jag får se om det blir blåsljud då jag förlänger röret.
Edit: med 14 cm rör och 34 hz avstämning kan jag spela väldigt starkt utan blåsljud.

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

[Tangband]

Denna subwoofer har jag hört i stereouppsättning, en Rel s5. Kostar dryga 20000:-, styck. En slavbaskonstruktion.
De har det bästa basljudet jag hört. De är avstämda rätt högt enlig denna test. Ända uppe vid 32 hz.
Jag tycker denna REL subwoofer spelar musik bättre än tex svs 12 pb 2000 , trots att denna är avstämd betydligt lägre i frekvens. ( lyssningarna var med samma anläggning )

Jag tänkte därför prova och gå lite " tvärs emot " det som på detta forum räknas som bra avstämning och börja med att stämma av röret högre- blir det bättre på musik ?
Ska sedan testa lägre avstämningar.

[HenrikE]

Med sveptoner från nätet mellan 20-200 hz har jag trots den höga avstämningen god respons ned till ungefär 28 hz.

Du skulle göra livet så mycket enklare om du skaffade en enkel Windowsburk! Svantes Tone är mycket smidigare än förinspelade svep och testtoner.
http://tolvan.com/index.php?page=/tone/tone.php
Sen kunde du ju köra Basta! på den, och skaffar du en mätmick finns det hur mycket skoj som helst att göra!

[Tangband]

Med sveptoner från nätet mellan 20-200 hz har jag trots den höga avstämningen god respons ned till ungefär 28 hz.

Du skulle göra livet så mycket enklare om du skaffade en enkel Windowsburk! Svantes Tone är mycket smidigare än förinspelade svep och testtoner.
http://tolvan.com/index.php?page=/tone/tone.php
Sen kunde du ju köra Basta! på den, och skaffar du en mätmick finns det hur mycket skoj som helst att göra!

Jo, men jag gillar iOS och då får man ju begränsningarna på köpet

[Tangband]

Har du kollat så det inte kommer blåsljud ur hålet?
Annars blir det ganska irriterande

Jag får se om det blir blåsljud då jag förlänger röret.
Edit: med 14 cm rör och 34 hz avstämning kan jag spela väldigt starkt utan blåsljud.

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Aha, en metod för att kolla om diametern är tillräcklig alltså ?

[Tangband]

Jag kommer även prova med längre rör , de tips som bl.a. Kraniet gett ska förstås provas.

[Perfector]

Jag får se om det blir blåsljud då jag förlänger röret.
Edit: med 14 cm rör och 34 hz avstämning kan jag spela väldigt starkt utan blåsljud.

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Aha, en metod för att kolla om diametern är tillräcklig alltså ?

Jupp, det är där jag börjar om jag inte vet med tex. ett ovalt element.
Se'n kan man intonera längden så det stämmer.
Stort lycka till med lekstugan.

[HenrikE]

Jo, men jag gillar iOS och då får man ju begränsningarna på köpet

Jag hade förstått om du bara ville köra macOS, men att bara köra ett mobil-os är ju så himla begränsande..

[DanNorman]

Basreflexlösningar funkar alltid som "fjäder mot konen" oavsett avstämningsfrekvens.
Lådvolym och avstämningsfrekvens väljs utifrån önskad tonkurva i rum samt elementets begränsningar. Inget dravel om elementdiameter x pi eller annan skit.

[Cortado]

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Är du helt allvarlig nu?

Utan röret är ju avstämningen något helt annat.

[boom]

Har du kollat så det inte kommer blåsljud ur hålet?
Annars blir det ganska irriterande

Jag får se om det blir blåsljud då jag förlänger röret.
Edit: med 14 cm rör och 34 hz avstämning kan jag spela väldigt starkt utan blåsljud.

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Hmm härdsmälta.

[Tangband]

Basreflexlösningar funkar alltid som "fjäder mot konen" oavsett avstämningsfrekvens.
Lådvolym och avstämningsfrekvens väljs utifrån önskad tonkurva i rum samt elementets begränsningar. Inget dravel om elementdiameter x pi eller annan skit.

Jovisst- men perfektors variant ( och som det verkar även RELs ) stäms av en bra bit över elementets fs. Det innebär hög effekttålighet på bekostnad av djupaste basen. Alla element trivs inte med avstämning lägre än elementets resonansfrekvens.
Men jag ska prova lägre avstämningar också

[Tangband]

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Är du helt allvarlig nu?

Utan röret är ju avstämningen något helt annat.

Verkar vara en metod att avgöra hur stor diameter röret sedan ska ha.

[Cortado]

Jovisst- men perfektors variant ( och som det verkar även RELs ) stäms av en bit över elementets fs

Perfector har mig veterligen aldrig sagt att han tar hänsyn till fs när han gör sin dimensionering. Hur REL gjort vet jag inte men vet du vad elementet har för ts-parametrar och vad porten har för fp?

Alla element trivs inte med avstämning lägre än elementets resonansfrekvens.

Hur kom du fram till det och är det något du kan förklara djupare?

[Cortado]

Verkar vara en metod att avgöra hur stor diameter röret sedan ska ha.

Det är isåfall ingen bra metod för det eftersom olika avstämningar behöver olika dimensioneringar eftersom lägre frekvenser flyttar mer luft än höga (och då behövs en grövre och längre port). Ett hål i lådan på tex 80mm ger inte samma avstämning som ett rör på tex 200mm.

[Perfector]

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Är du helt allvarlig nu?

Utan röret är ju avstämningen något helt annat.

Man lyssnar efter flödet inte avstämning.
Ett för smalt rör blir som en cykelpump.
Jag beskrev det i tråden ett försök att förklara.

[Cortado]

Blåsljudet bör du lyssna efter utan rör, bara i hålet

Är du helt allvarlig nu?

Utan röret är ju avstämningen något helt annat.

Man lyssnar efter flödet inte avstämning.
Ett för smalt rör blir som en cykelpump.
Jag beskrev det i tråden ett försök att förklara.

Okej, vad är det då som bestämmer hur mycket luft som flyttas in och ut ut lådan (genom hålet eller porten) ?

Varför uppstår blåsljudet överhuvudtaget enligt dig?

[Perfector]

Är du helt allvarlig nu?

Utan röret är ju avstämningen något helt annat.

Man lyssnar efter flödet inte avstämning.
Ett för smalt rör blir som en cykelpump.
Jag beskrev det i tråden ett försök att förklara.

Okej, vad är det då som bestämmer hur mycket luft som flyttas in och ut ut lådan (genom hålet eller porten) ?

Varför uppstår blåsljudet överhuvudtaget enligt dig?

Konutslaget ger upphov till blåsljud
Hålet skall minimera lufthastigheten så att det inte låter cykelpump vid den lägsta frekvensen elementet kan återge enligt spec från fabrik.
Amplituden är ju direkt proportionerlig mot frekvensen så det är därför den skall intoneras så den rör sig minimalt vid den lägsta frekvensen.
Ju högre upp i frekvens man kommer, desto mindre behöver elementet styras.
Tangband har en underbar inställning till att prova principen vilken ingen annan på forumet har gjort.
Jág ser med spänning fram emot hans lekstuga och vad det ger.

[Cortado]

Konutslaget ger upphov till blåsljud

Ja, blåsljudet skulle aldrig uppstå om konen inte rörde på sig. Men varför blir det ett blåsljud överhuvudtaget?

[PerStromgren]

Konutslaget ger upphov till blåsljud

Ja, blåsljudet skulle aldrig uppstå om konen inte rörde på sig. Men varför blir det ett blåsljud överhuvudtaget?

Oftast är det nog hög lufthastighet, kanske i kombination med turbulent strömning pga hinder i luftvägen. Båda dessa effekter har symptom i form av blåsljud. Blås med öppen mun resp i ett sugrör så hör du! I bägge fallen är det nog lika mycket luftvolym per tidsenhet, men i det senare fallet mycket högra hastighet.

[Perfector]

Konutslaget ger upphov till blåsljud

Ja, blåsljudet skulle aldrig uppstå om konen inte rörde på sig. Men varför blir det ett blåsljud överhuvudtaget?

Oftast är det nog hög lufthastighet, kanske i kombination med turbulent strömning pga hinder i luftvägen. Båda dessa effekter har symptom i form av blåsljud. Blås med öppen mun resp i ett sugrör så hör du! I bägge fallen är det nog lika mycket luftvolym per tidsenhet, men i det senare fallet mycket högra hastighet.

Per, du är en pärla.
TACK!

[dewpo]

Här finns en liten kalkylator som ska förutspå huruvida portljud uppstår eller ej.
http://www.subwoofer-builder.com/flare-it.htm

[Kraniet]

För att mäta var avstämningen hamnar så kan du göra en närfältsmätning på baselementet. Mät typ två cm från dammkåpan.

[Tangband]

För att mäta var avstämningen hamnar så kan du göra en närfältsmätning på baselementet. Mät typ två cm från dammkåpan.

Bra tips

[Tangband]

Jovisst- men perfektors variant ( och som det verkar även RELs ) stäms av en bit över elementets fs

Perfector har mig veterligen aldrig sagt att han tar hänsyn till fs när han gör sin dimensionering. Hur REL gjort vet jag inte men vet du vad elementet har för ts-parametrar och vad porten har för fp?

Alla element trivs inte med avstämning lägre än elementets resonansfrekvens.

Hur kom du fram till det och är det något du kan förklara djupare?

Konstruktören av sinus element i Bureå nämnde detta för mig för en hel del år sedan. Det finns element som klarar avstämning under elementets fs , men många element ger en väldigt illaljudande bas som resultat. Detta är inget som syns tydligt i simuleringsprogram. Man måste prova och lyssna sig fram vad som passar bäst. Vilket jag tänker göra med olika rörlängder.
REL som väl kan betraktas som subbasspecialister och inga gröngölingar använder konsekvent avstämning i sina samtliga slavbas och basreflexlådor ÖVER elementets fs och motiveringen är att det låter bättre. Ett exempel är deras s5 i ovanstående artikel där den är tunad vid 32 hz, vilket enligt faktiskt- normer är tokhögt.
Ändå presterar den subbasen bas ned till under 20 hz i rum.
Och basljudet från denna är det bästa jag hört, tight dynamisk och avgrundsdjup

[Tangband]

Här finns en liten kalkylator som ska förutspå huruvida portljud uppstår eller ej.
http://www.subwoofer-builder.com/flare-it.htm

Tack för denna .
Rörets diameter påverkar inte bara blåsljud från denna har jag för mig. Avstämningens Q-värde blir också olika med olika tjocklek på röret.

[RogerGustavsson]

Basreflexlösningar funkar alltid som "fjäder mot konen" oavsett avstämningsfrekvens.
Lådvolym och avstämningsfrekvens väljs utifrån önskad tonkurva i rum samt elementets begränsningar. Inget dravel om elementdiameter x pi eller annan skit.

Jovisst- men perfektors variant ( och som det verkar även RELs ) stäms av en bra bit över elementets fs. Det innebär hög effekttålighet på bekostnad av djupaste basen. Alla element trivs inte med avstämning lägre än elementets resonansfrekvens.
Men jag ska prova lägre avstämningar också

Det där att välja en avstämning är väl ett val man gör? Det fanns några artiklar skrivna av Tore Hevreng i MoLt för många år sedan om vad som händer och man jämförde bl.a. med det val som gjorts på Carlsson OA-51.
Det Fs du nämner är det i låda eller med elementet i fri luft? Monterat i låda stiger ju Fs och en gammal tumregel var att lägga avstämningen på Fs i låda så att man fick två likadana toppar över och under Fs i impedanskurvan. JBL var väl förespråkare för lite högre avstämning? Antagligen beroende på att man prioriterade den basen på bekostnad av den allra lägsta.

[Tangband]

Basreflexlösningar funkar alltid som "fjäder mot konen" oavsett avstämningsfrekvens.
Lådvolym och avstämningsfrekvens väljs utifrån önskad tonkurva i rum samt elementets begränsningar. Inget dravel om elementdiameter x pi eller annan skit.

Jovisst- men perfektors variant ( och som det verkar även RELs ) stäms av en bra bit över elementets fs. Det innebär hög effekttålighet på bekostnad av djupaste basen. Alla element trivs inte med avstämning lägre än elementets resonansfrekvens.
Men jag ska prova lägre avstämningar också

Det där att välja en avstämning är väl ett val man gör? Det fanns några artiklar skrivna av Tore Hevreng i MoLt för många år sedan om vad som händer och man jämförde bl.a. med det val som gjorts på Carlsson OA-51.
Det Fs du nämner är det i låda eller med elementet i fri luft? Monterat i låda stiger ju Fs och en gammal tumregel var att lägga avstämningen på Fs i låda så att man fick två likadana toppar över och under Fs i impedanskurvan. JBL var väl förespråkare för lite högre avstämning? Antagligen beroende på att man prioriterade den basen på bekostnad av den allra lägsta.

Jo det var sf i fri luft för elementet jag menade.
Det blir en avvägning- spontant tycker jag överlag det låter bättre än vad det gjorde med den helt slutna LT-lådan just nu.
Jag behöver ingen som helt EQ med avstämning vid 34 hz, men jag ska prova att stämma av lägre.

[RogerGustavsson]

Gjorde lite simuleringar i all hast med de data som anges för Tangband-basen. Med avstämning vid 34 Hz får jag en puckel vid 40-50 Hz rean innan rumsbidrag och så ett rätt brant fall därunder. Lägre avstämning vid 27 eller 24 Hz ger snyggare kurvor som jag tror ger bra kurvor med rummets kavitetshöjning. Sluten låda ger rätt tidig men flack avrullning men den kan kanske rättas upp med lite EQ. Bassreflex med avstämning vid 34 Hz ger lägre maxnivå än sluten låda vid de lägsta frekvenserna (under 25-26 Hz).

[Tangband]

Gjorde lite simuleringar i all hast med de data som anges för Tangband-basen. Med avstämning vid 34 Hz får jag en puckel vid 40-50 Hz rean innan rumsbidrag och så ett rätt brant fall därunder. Lägre avstämning vid 27 eller 24 Hz ger snyggare kurvor som jag tror ger bra kurvor med rummets kavitetshöjning. Sluten låda ger rätt tidig men flack avrullning men den kan kanske rättas upp med lite EQ. Bassreflex med avstämning vid 34 Hz ger lägre maxnivå än sluten låda vid de lägsta frekvenserna (under 25-26 Hz).

Jag har förut kört slutet med LT + 4,8 db från 41 Hz och nedåt.
Avstämning vid 24 Hz ger somsagt snyggare kurva i dataprogrammen ( jag använder ett gratisprogram för iOS ) men då blir det ju under elementets fs i fri luft. Ska prova det ändå och återkomma med intryck. Just nu alltså ca 34 Hz , 14 cm rör med 6,7 cm diameter tjockt rör. Nästa steg blir att dra ut röret en cm i taget och sedan lyssna noga på olika musik.

Med sveptoner just nu känns det som det är ganska linjärt mellan ungefär 32-75 Hz. Så den där puckeln vid 40-50 Hz du pratar om verkar inte finnas i verkligheten i min lyssningsposition.

[RogerGustavsson]

Alla avstämningar hamnar under Fs med elementet i låda. Jag fick Fs för den slutna lådan med tänkt stoppning att hamna på ca 42 Hz.

[Tangband]

Alla avstämningar hamnar under Fs med elementet i låda. Jag fick Fs för den slutna lådan med tänkt stoppning att hamna på ca 42 Hz.

Då jag pratar om sf menar jag elementets egna resonansfrekvens i fri luft.

Ett 18 cm rör borde ge en avstämning ungefär vid 31 Hz eller strax under, ska prova det strax.
Då finns det marginal ned till elementets egna resonansfrekvens på 27 Hz.

[Tangband]

Alla avstämningar hamnar under Fs med elementet i låda. Jag fick Fs för den slutna lådan med tänkt stoppning att hamna på ca 42 Hz.

Jo, det var därför jag använt LT från ungefär den frekvensen, 41 Hz.

[Cortado]

Då jag pratar om sf menar jag elementets egna resonansfrekvens i fri luft.

Det finns någonslags myt att Fs på något sätt är den parameter som avgör hur man ska stämma av basreflexen. Det är bara en av flera saker som man tar hänsyn till när man ska välja avstämningsfrekvensen.

Ett 18 cm rör borde ge en avstämning ungefär vid 31 Hz eller strax under, ska prova det strax.
Då finns det marginal ned till elementets egna resonansfrekvens på 27 Hz.

Vad är det som händer när man stämmer av lådan till en frekvens som ligger under Fs mer exakt?
( Då är jag ute efter en förklaring som är lite mer faktabaserad än att "Det är inte bra", "Elementet gillar inte det" eller "För att Björta Bjärtholmsson på Björtas Chark och Ljud sa det!" )

[Perfector]

Den här kan i viss mån förklara varför det inte är bra att utsträcka ett nedre omfång i något baselement.

[Cortado]

Den här kan i viss mån förklara varför det inte är bra att utsträcka ett nedre omfång i något baselement.

Absolut, men det har INGET med elementets Fs att göra.


Parentes: Kan du klippa ut bilderna lite vettigare så man inte får en massa vitt i bilden? Använd tex "skärmklippsverktyget" i Windows..

[RogerGustavsson]

Nu är det dessutom basreflex vi diskuterar och då är det porten som bidrar mest runt avstämningsfrekvensen.

[Cortado]

Nu är det dessutom basreflex vi diskuterar och då är det porten som bidrar mest runt avstämningsfrekvensen.

Exakt;

Här har vi Basta!:s standardhögtalare, det enda jag ändrat är avstämningen (i inkrement om 5Hz, både över och under Fs) och bilden illustrerar tonkurva vs konutslag vid 2,83V. Elementet har en Fs på 35Hz.

De svarta kurvorna representerar systems tonkurva, röda visar konutslaget. Dipparna i konutslaget är där avstämningsfrekvenserna hamnar.

FsFpConeexcursion.png (56.64 KiB) Visad 3906 gånger

[Cortado]

Här är en till bild, här visar vi samma fem högtalare som i föregående bild med konutslag mot lufthastighet i port för de olika avstämningsfrekvenserna. Återigen är det vid 2,83V - dvs inte i närheten av elementets maxeffekt. Dock har elementet ett Xmax på 5,5mm och det skulle vara en kraftig begränsning vid lägre frekvenser - främst under avstämningsfrekvensen.

VelocityVsExcursion.png (38.14 KiB) Visad 3904 gånger

[boom]

Den här kan i viss mån förklara varför det inte är bra att utsträcka ett nedre omfång i något baselement.

Fet glöm det lever du ännu på medeltiden det har hänt en hel del på basfronten.Som du har missat tydligen.

[jonasp]

Den här kan i viss mån förklara varför det inte är bra att utsträcka ett nedre omfång i något baselement.

Blir det sant bara för att det är skrivet med skrivmaskin och skannat? Ja, slaglängdsbehovet ökar med 12dB/okt neråt i frekvens, i termer av hur mycket luft som måste flyttas. För en basreflexlåda är det avsevärt mer komplicerat än så, om vi talar om elementets rörelse.

[Tangband]

Nu är det dessutom basreflex vi diskuterar och då är det porten som bidrar mest runt avstämningsfrekvensen.

Ikväll ska jag ( om jag hinner ) tuna nedåt i frekvens genom att förlänga röret. Rörets totala längd tillåter tuning under 25 Hz, detta blir intressant

Det känns som att jag nog skulle vilja ha en aning lägre avstämning än 34hz.

[Perfector]

Nu är det dessutom basreflex vi diskuterar och då är det porten som bidrar mest runt avstämningsfrekvensen.

Ikväll ska jag ( om jag hinner ) tuna nedåt i frekvens genom att förlänga röret. Rörets totala längd tillåter tuning under 25 Hz, detta blir intressant

Det känns som att jag nog skulle vilja ha en aning lägre avstämning än 34hz.

Kolla om det stämmer med intoneringen.
Annars riskerar du att få ett element som tappar styrningen

[Kraniet]

Intonering? Det är väl nåt man gör med musikinstrument?

Förstår inte varför det ska göras så komplicerat. Det är ingen mystik kring detta med att designa en basreflexlåda. Det är fysik det handlar om.
Hitta en avstämning som ger en fin avrullning som passar till rummet. Håll koll på att slaglängden inte överskrids och att group delay hålls inom rimliga nivåer, det är en bra utgångspunkt. Sen kan man fundera på om det uppstår blåsljud vid den ljudvolym man spelar och ifall det behövs mer portarea.
Sen gäller det att hitta delningsfrekvenser som fungerar så att det blir en bra summering av basar och topplådor.
Släng in lite EQ för att justera baskruvan nedåt och ta ned toppen runt 40-50 Hz (som är relativt vanlig) och kanske något annat rumsfenomen upp under 200 Hz.
Svårare än så är det inte att få ett topp/bas system att låta bra.

[Perfector]

Intonering? Det är väl nåt man gör med musikinstrument?

Förstår inte varför det ska göras så komplicerat. Det är ingen mystik kring detta med att designa en basreflexlåda. Det är fysik det handlar om.
Hitta en avstämning som ger en fin avrullning som passar till rummet. Håll koll på att slaglängden inte överskrids och att group delay hålls inom rimliga nivåer, det är en bra utgångspunkt. Sen kan man fundera på om det uppstår blåsljud vid den ljudvolym man spelar och ifall det behövs mer portarea.
Sen gäller det att hitta delningsfrekvenser som fungerar så att det blir en bra summering av basar och topplådor.
Släng in lite EQ för att justera baskruvan nedåt och ta ned toppen runt 40-50 Hz (som är relativt vanlig) och kanske något annat rumsfenomen upp under 200 Hz.
Svårare än så är det inte att få ett topp/bas system att låta bra.

Det handlar om att belasta konen vid sin lägsta frekvens, det var ju det Tangband vill prova.

[Kraniet]

Intonering? Det är väl nåt man gör med musikinstrument?

Förstår inte varför det ska göras så komplicerat. Det är ingen mystik kring detta med att designa en basreflexlåda. Det är fysik det handlar om.
Hitta en avstämning som ger en fin avrullning som passar till rummet. Håll koll på att slaglängden inte överskrids och att group delay hålls inom rimliga nivåer, det är en bra utgångspunkt. Sen kan man fundera på om det uppstår blåsljud vid den ljudvolym man spelar och ifall det behövs mer portarea.
Sen gäller det att hitta delningsfrekvenser som fungerar så att det blir en bra summering av basar och topplådor.
Släng in lite EQ för att justera baskruvan nedåt och ta ned toppen runt 40-50 Hz (som är relativt vanlig) och kanske något annat rumsfenomen upp under 200 Hz.
Svårare än så är det inte att få ett topp/bas system att låta bra.

Det handlar om att belasta konen vid sin lägsta frekvens, det var ju det Tangband vill prova.

Vad betyder det? Dess lägsta frekvens? Det beror ju på avstämningen. Den kan ju läggas var som helst.

[Perfector]

Intonering? Det är väl nåt man gör med musikinstrument?

Förstår inte varför det ska göras så komplicerat. Det är ingen mystik kring detta med att designa en basreflexlåda. Det är fysik det handlar om.
Hitta en avstämning som ger en fin avrullning som passar till rummet. Håll koll på att slaglängden inte överskrids och att group delay hålls inom rimliga nivåer, det är en bra utgångspunkt. Sen kan man fundera på om det uppstår blåsljud vid den ljudvolym man spelar och ifall det behövs mer portarea.
Sen gäller det att hitta delningsfrekvenser som fungerar så att det blir en bra summering av basar och topplådor.
Släng in lite EQ för att justera baskruvan nedåt och ta ned toppen runt 40-50 Hz (som är relativt vanlig) och kanske något annat rumsfenomen upp under 200 Hz.
Svårare än så är det inte att få ett topp/bas system att låta bra.

Det handlar om att belasta konen vid sin lägsta frekvens, det var ju det Tangband vill prova.

Vad betyder det? Dess lägsta frekvens? Det beror ju på avstämningen. Den kan ju läggas var som helst.

Nej, elementet har ju ett angivet frekvensomfång från tillverkaren.
Då är det lämpligt att rätta sig efter det, eller köpa ett annat element som gör det man vill.
Belastning vid lägsta frekvens ger absolut styrning och ökar även effekttåligheten som är angivet den mekaniska effekttåligheten.
Den elektriska tåligheten är Ca: 3 gånger den mekaniska.

[Cortado]

Kolla om det stämmer med intoneringen.

"Intoneringen"?

Syftar du på det vi andra kallar "avstämningen"?

Annars riskerar du att få ett element som tappar styrningen

Vad säger du om detta:

- Vid avstämningsfrekvensen pumpar ju elementet som minst eftersom det är där portbidraget är som störst. Naturligt blir också att konhastigheten minskar vid avstämningsfrekvensen eftersom minskad amplitud ger kortare "restid" för konen.
- Utanför avstämningsfrekvensen ökar konamplituden eftersom portbidraget minskar. Då ökar naturligtvis konhastigheten, vilket kanske kan förklara det du menar med fladder.


Det du kallar "Belastning"..

- I avstämningsområdet "knuffar" konen på luftmassan i porten vilket då kan ses som ett motstånd (belastning som du kallar det). Lite som en föräldrer som gungar sitt barn i en gunga..
- Utanför avstämningsområdet minskar motståndet/belastningen. Lite som att samma föräldrar knuffar tom luft medan barnet sitter stilla i gungan. Detta blir väl främst ett problem när konutslagen blir stora vilket sker under avstämningsfrekvensen där konutslagen är stora och behöver vara det.


Kan hända att det är jag som inte förstått, det är dock fritt fram att rätta.

[Perfector]

Kolla om det stämmer med intoneringen.

"Intoneringen"?

Syftar du på det vi andra kallar "avstämningen"?

Annars riskerar du att få ett element som tappar styrningen

Vad säger du om detta:

- Vid avstämningsfrekvensen pumpar ju elementet som minst eftersom det är där portbidraget är som störst. Naturligt blir också att konhastigheten minskar vid avstämningsfrekvensen eftersom minskad amplitud ger kortare "restid" för konen.
- Utanför avstämningsfrekvensen ökar konamplituden eftersom portbidraget minskar. Då ökar naturligtvis konhastigheten, vilket kanske kan förklara det du menar med fladder.


Det du kallar "Belastning"..

- I avstämningsområdet "knuffar" konen på luftmassan i porten vilket då kan ses som ett motstånd (belastning som du kallar det). Lite som en föräldrer som gungar sitt barn i en gunga..
- Utanför avstämningsområdet minskar motståndet/belastningen. Lite som att samma föräldrar knuffar tom luft medan barnet sitter stilla i gungan. Detta blir väl främst ett problem när konutslagen blir stora vilket sker under avstämningsfrekvensen där konutslagen är stora och behöver vara det.


Kan hända att det är jag som inte förstått, det är dock fritt fram att rätta.

Tanken med "belastningen" är att minska risken för skador på talspolen vilket kan ske om elementet rör sig okontrollerat med stora amplituder.
Det har aldrig blivit fel och alla som testad min teori har bekräftat att det funkar klockrent.
Mer om det i tråden ett försök att förklara.
viewtopic.php?f=9&t=62272
Jag tänker inte förgifta den här tråden med det en gång till

[Cortado]

Nej, elementet har ju ett angivet frekvensomfång från tillverkaren.

Njae, det var rätt länge sen man slutade med (ursäkta barskheten) sådana dumheter. Det som bör avgöra inom vilket "omfång" elementet ska jobbas inom är tonkurvan. Ett element kan som du förstår spela vilken frekvens som helst men den kommer inte bete sig bra vid alla frekvenser. Därför begränsar man omfånget själv, t.ex. utifrån hur det mäter eller hur det ser ut på databladet.

Om det är Fs du tänker på så är det inte någon gräns på vad tillverkaren säger, det är bara konens* resonansfrekvens i friluft, eller "utan låda". Så fort du stoppar elementet i en låda, portad eller sluten, så ingår elementet i ett system där elementet beter sig annorlunda och då är det inte Fs som "gäller".

* = förenkling, där ingår andra saker

[Cortado]

Det du kallar "Belastning"..

- I avstämningsområdet "knuffar" konen på luftmassan i porten vilket då kan ses som ett motstånd (belastning som du kallar det). Lite som en föräldrer som gungar sitt barn i en gunga..

- Utanför avstämningsområdet minskar motståndet/belastningen. Lite som att samma föräldrar knuffar tom luft medan barnet sitter stilla i gungan. Detta blir väl främst ett problem när konutslagen blir stora vilket sker under avstämningsfrekvensen där konutslagen är stora och behöver vara det.

Tanken med "belastningen" är att minska risken för skador på talspolen vilket kan ske om elementet rör sig okontrollerat med stora amplituder.

Är det bara jag som tycker att du inte läste det jag skrev?

[Johan_Lindroos]

Kolla om det stämmer med intoneringen.

"Intoneringen"?

Syftar du på det vi andra kallar "avstämningen"?

Annars riskerar du att få ett element som tappar styrningen

Vad säger du om detta:

- Vid avstämningsfrekvensen pumpar ju elementet som minst eftersom det är där portbidraget är som störst. Naturligt blir också att konhastigheten minskar vid avstämningsfrekvensen eftersom minskad amplitud ger kortare "restid" för konen.
- Utanför avstämningsfrekvensen ökar konamplituden eftersom portbidraget minskar. Då ökar naturligtvis konhastigheten, vilket kanske kan förklara det du menar med fladder.


Det du kallar "Belastning"..

- I avstämningsområdet "knuffar" konen på luftmassan i porten vilket då kan ses som ett motstånd (belastning som du kallar det). Lite som en föräldrer som gungar sitt barn i en gunga..
- Utanför avstämningsområdet minskar motståndet/belastningen. Lite som att samma föräldrar knuffar tom luft medan barnet sitter stilla i gungan. Detta blir väl främst ett problem när konutslagen blir stora vilket sker under avstämningsfrekvensen där konutslagen är stora och behöver vara det.


Kan hända att det är jag som inte förstått, det är dock fritt fram att rätta.

Tanken med "belastningen" är att minska risken för skador på talspolen vilket kan ske om elementet rör sig okontrollerat med stora amplituder.
Det har aldrig blivit fel och alla som testad min teori har bekräftat att det funkar klockrent.
Mer om det i tråden ett försök att förklara.
Jag tänker inte förgifta den här tråden med det en gång till

När fick din så kallade "teori" ett annat beteende än det som förklaras med helt vanlig fysik? Eller menar du att din "teori" ligger helt i linje med den fysik som de flesta andra beskriver som en "basreflexlåda", så kanske du inte behöver ta upp saken om och om igen?

I min synvinkel använder du helt andra begrepp och nomenklatur, men egentligen vill du beskriva samma sak som andra som pratar om "basreflexlådor". Men det blir fel i din kommunikation för du har inte koll på begreppen och storheterna.

[Perfector]

"Intoneringen"?

Syftar du på det vi andra kallar "avstämningen"?



Vad säger du om detta:

- Vid avstämningsfrekvensen pumpar ju elementet som minst eftersom det är där portbidraget är som störst. Naturligt blir också att konhastigheten minskar vid avstämningsfrekvensen eftersom minskad amplitud ger kortare "restid" för konen.
- Utanför avstämningsfrekvensen ökar konamplituden eftersom portbidraget minskar. Då ökar naturligtvis konhastigheten, vilket kanske kan förklara det du menar med fladder.


Det du kallar "Belastning"..

- I avstämningsområdet "knuffar" konen på luftmassan i porten vilket då kan ses som ett motstånd (belastning som du kallar det). Lite som en föräldrer som gungar sitt barn i en gunga..
- Utanför avstämningsområdet minskar motståndet/belastningen. Lite som att samma föräldrar knuffar tom luft medan barnet sitter stilla i gungan. Detta blir väl främst ett problem när konutslagen blir stora vilket sker under avstämningsfrekvensen där konutslagen är stora och behöver vara det.


Kan hända att det är jag som inte förstått, det är dock fritt fram att rätta.

Tanken med "belastningen" är att minska risken för skador på talspolen vilket kan ske om elementet rör sig okontrollerat med stora amplituder.
Det har aldrig blivit fel och alla som testad min teori har bekräftat att det funkar klockrent.
Mer om det i tråden ett försök att förklara.
Jag tänker inte förgifta den här tråden med det en gång till

När fick din så kallade "teori" ett annat beteende än det som förklaras med helt vanlig fysik? Eller menar du att din "teori" ligger helt i linje med den fysik som de flesta andra beskriver som en "basreflexlåda", så kanske du inte behöver ta upp saken om och om igen?

I min synvinkel använder du helt andra begrepp och nomenklatur, men egentligen vill du beskriva samma sak som andra som pratar om "basreflexlådor". Men det blir fel i din kommunikation för du har inte koll på begreppen och storheterna.

Som jag ser det utifrån vad som sägs så räknar dom flesta på en frekvens för avstämningen av portens längd.
Jag räknar en given frekvens som bas och ger röret en längd som belastar vid resonansen eller den lägsta frekvens elementet är specat till.
Det är inte riktigt samma sak.

[Cortado]

Som jag ser det utifrån vad som sägs så räknar dom flesta på en frekvens för avstämningen av portens längd.
Jag räknar en given frekvens som bas och ger röret en längd som belastar vid resonansen eller den lägsta frekvens elementet är specat till.
Det är inte riktigt samma sak.

Du kan räkna på vilket sätt du vill, varken lådan, porten eller elementet har någon hänsyn till hur man räknat - det fungerar bara på ett sätt. Människosläktet (ja, inte alla men de som studerat saken) har stenkoll på hur det fungerar och det vet man för att kan koppla ihop t.ex. simuleringar med hur det sedan beter sig i verkligheten. Teorin stämmer med facit så att säga.

[Perfector]

Som jag ser det utifrån vad som sägs så räknar dom flesta på en frekvens för avstämningen av portens längd.
Jag räknar en given frekvens som bas och ger röret en längd som belastar vid resonansen eller den lägsta frekvens elementet är specat till.
Det är inte riktigt samma sak.

Du kan räkna på vilket sätt du vill, varken lådan, porten eller elementet har någon hänsyn till hur man räknat - det fungerar bara på ett sätt. Människosläktet (ja, inte alla men de som studerat saken) har stenkoll på hur det fungerar och det vet man för att kan koppla ihop t.ex. simuleringar med hur det sedan beter sig i verkligheten. Teorin stämmer med facit så att säga.

Det har fungerat i mer än 25 år som jag byggt högtalare, så det funkar nog nu med.
Det konstiga är att alla vill få Tangband (som det verkar) att inte förlita sig på test av diameter och längd på röret i sina lådor (något han sa sig vilja prova)

[Tangband]

Perfektor, oroa dig inte. Jag har varit med alltför länge för att köpa och svälja allt som teorin föreskriver. Jag tänker stämma av baslådan så att det låter bäst i mitt rum. Det skulle inte falla mig in att bara följa teorin i ett dataprogram om det skulle visa sig låta sämre.
Snart får jag veta vilken intonering av basröret som krävs för att det ska låta bäst i mitt rum och med de lådor och det element jag har. Kommer det inget ljud ur röret, dvs stämmer man av för lågt så är avstämningen fel enligt min mening.
REL och många andra förespråkar avstämning över elementets sf.
Jag tänker prova allt från 24 hz till 34 hz och sedan kolla vad som blir bäst i mitt fall. Jag håller allting öppet.

[RogerGustavsson]

Tycker det är lite märkligt att det hängs upp på elementets lägsta frekvens. Den är ju beroende på hur lådan ser ut. Men det är väl över femtio (50) år sedan Thiel & Small gjorde sin avhandling i ämnet? Varför hålla på med "vedbodavstämningar" när det redan finns fysik som beskriver vad som händer? Dessutom finns det program som räknar ut sakerna åt en... En del program kan även visa om det är en helt galen avstämning man valt.

[Morello]

Varför inte ladda ned marknadens bästa simulator -Basta

http://www.tolvan.com/index.php?page=/basta/basta.php

[Perfector]

Tycker det är lite märkligt att det hängs upp på elementets lägsta frekvens. Den är ju beroende på hur lådan ser ut. Men det är väl över femtio (50) år sedan Thiel & Small gjorde sin avhandling i ämnet? Varför hålla på med "vedbodavstämningar" när det redan finns fysik som beskriver vad som händer? Dessutom finns det program som räknar ut sakerna åt en... En del program kan även visa om det är en helt galen avstämning man valt.

Lägsta frekvens, största amplitud alltså styr jag konen med hänvisning till det och skonar ev. talspolen från att slå i bakre polstycket.
Men, jag tycker vi låter Tangband själv avgöra vad som är vad och undviker att sabba tråden med hugg och mothugg.
Jag vill i alla fall veta vad han får för resultat, även om ingen annan är intresserad.

[Kraniet]

Tangbandelementet har ett bakstycke som är "förlängt". Talspolen kan aldrig bottna, hur gör du i det fallet?

edit: för den delen så går det ju alltid att bottna elementet så det känns som en konstig "parameter" att optimera emot. Med en lägre avstämning så kommer elementet kunna hantera lägre frekvenser med mindre slaglängd. Så det kan ju knappast vara en meningsfull sak att använda för optimering.

I den här bilden syns det ju väldigt tydligt att det maximala konutslaget är nästan exakt lika oavsett avstämningsfrekvens. Däremot ger en lägre avstämning lägre konutslag vid samma frekvens. Tex kan vi se att vid 25 Hz så har den högsta avstämningen ett konutslag på ca 2mm medan avstämningen 25 Hz har nästan noll konutslag. Det är en direkt effekt av hur fysiken fungerar. Vid avstämningen är det porten som jobbar medan det för högre frekvenser är elementet som jobbar. För frekvenser under avstämningen blir det allt mindre ljud för ett allt högre konutslag.

[Kraniet]

I bilden ser vi också hur lådan får olika Q-värden. Dvs hur dämpad systemet är.
Den högsta avstämningen ser ut att ligga runt Q0,9 vilket förmodligen är på gränsen till acceptabelt. näst högsta avstämningen är kanske Q0,8 vilket kan ge "rolig" bas men något "okontrollerad". Tredje avstämningen verkar nära en Q0,707 vilket brukar benämnas "optimal" eller "maximal flat". Dvs det är den kurva som har lägst -3dB punkt, men fortfarande ett skarpt "knä".
Under Q 0,7 kallas dämpat och ljudet blir allt mer "torrare" ju lägre Q vi har.

Det som saknas är integrationen med rummet. Eftersom rummet lyfter basfrekvenserna så kan en låda med högre Q ge sämre totalljudskurva än en låda med lägre Q. Det blir alltså en avvägning mellan hur odämpat/dämpat ljud man vill ha och ifall man vill ha en puckel i ljudet eller en mer "neutral" totalljudskurva i rummet.

En tredje sak som saknas är group delay. En högre avstämning med högre Q ger högre GD vilket är lättare att höra jämfört med samma mängd GD vid lägre frekvenser. Ju mjukare avrullningen mot lägre frekvenser är destå mindre GD kommer lådan ha.

Kanske låter komplicerat, men det är inte så svårt..

Edit: På denna hemsida finns det en del förklaringar i ämnet. Kan länka direkt till en typ av låda som är ganska populär i vissa kretsar (speciellt i USA). Extended bass shelf. Där använder man en något störe låda och stämmer av ganska långt under elementets Fs. Det ger en låda som kan spela djupare men man offrar lite maximal total ljudstyrka. Kan dock ge en bra integrering med rummet. Lådan behöver i det fallet göras större så att elementet orkar driva porten. Ett resultat av det är ett högre Q när lådan väl rullar av. Men eftersom det är såpass låg frekvens så kommer hörbarheten av det vara mindre.
Det är bara en typ av avstämning. Kanske den mest extrema
http://www.diysubwoofers.org/prt/ported5.htm

Ett exempel på hur det kan se ut ses nedan. När de högre frekvenserna EQats till så ser man att kurvan ser ut som en Q 0,7 med -3dB vid ca 17Hz. Dvs mycket lägre än vad en "vanlig" avstämning kunnat ge.
Eftersom högtalare är minimumfassystem så är det den resulterande frekvenskurvan som spelar roll. Dvs ljudet bör vara ungefär likvärdigt med en låda och element med T/S som medger en sådan avstämning "normalt". Hur väl det fungerar beror förstås på elementet som används. Principen är känd sedan 40-talet å det är knappast något "nytt påhitt".

[Cortado]

Ambitiösa inlägg Kraniet!

Hoppas folk läser igenom det.

( Japp, jag läste! )

[Kraniet]

Ambitiösa inlägg Kraniet!

Hoppas folk läser igenom det.

( Japp, jag läste! )

Jag är ju bara en glad amatör, så det är kanske inte till 100% korrekt allt, men kanske är det en någorlunda vettig utgångspunkt för en del experiment. Jag är inget fan av "blind leder döv" och "en blind höna finner också korn" typ av approach till högtalarkonstruktion. Förhoppningsvis är jag bara halvblind och halvdöv så jag åtminstone med lite möda kan hamna någorlunda rätt..
Jag tycker man gör sig en någorlunda tjänst om man håller sig till vederlagd fysik, etablerad högtalarteori och nomenklatur. Det känns väl ändå som en grundläggande utgångspunkt för en seriös diskussion.

[jonasp]

Först av allt: superbra inlägg Kraniet!

Jag tycker man gör sig en någorlunda tjänst om man håller sig till vederlagd fysik, etablerad högtalarteori och nomenklatur. Det känns väl ändå som en grundläggande utgångspunkt för en seriös diskussion.

Det är inte bara att göra sig själv en tjänst att hålla sig till etablerad vetenskap, det är en förutsättning för att överhuvudtaget få det att fungera. Basreflexkonstruktioner är rätt komplicerade, det finns många parametrar att skruva på. Det är också en absolut förutsättning för ett vettigt samtal.

[darkg]

Det är ett elände med detta ord. Vederhäftig och belagd å ena sidan, vederlagd å andra sidan. Vanligt att det blir fel.

Det vederlagda är alltså det motbevisade, det konstaterat oriktiga. En vederhäftig källa är pålitlig, saklig, sanningsenlig.

[DanNorman]

Jag tror att Tangband inte riktigt kan kvantifiera vad han vill ha. Om man inte förstår grunderna är det lätt att ta fasta på olika koncept, tex Perfectors, som ju i praktiken är en slumpgenerator. Skulle han veta exakt vad han vill ha och kunna utrycka det i fysikaliska termer, så är jag säker på att vi skulle kunna hjälpa honom att skapa ett bra system på en kafferast


Ursäkta att jag talar i tredjeperson.

[jonasp]

Det är ett elände med detta ord. Vederhäftig och belagd å ena sidan, vederlagd å andra sidan. Vanligt att det blir fel.

Det vederlagda är alltså det motbevisade, det konstaterat oriktiga. En vederhäftig källa är pålitlig, saklig, sanningsenlig.

Tack för påpekandet! Det innebär således att mitt inlägg är rena gallimattiasen!

[Perfector]

Det är ett elände med detta ord. Vederhäftig och belagd å ena sidan, vederlagd å andra sidan. Vanligt att det blir fel.

Det vederlagda är alltså det motbevisade, det konstaterat oriktiga. En vederhäftig källa är pålitlig, saklig, sanningsenlig.

Hur ställer sig begreppet vedervärdig i sammanhanget?

[darkg]

Det är ett elände med detta ord. Vederhäftig och belagd å ena sidan, vederlagd å andra sidan. Vanligt att det blir fel.

Det vederlagda är alltså det motbevisade, det konstaterat oriktiga. En vederhäftig källa är pålitlig, saklig, sanningsenlig.

Hur ställer sig begreppet vedervärdig i sammanhanget?

Och vederbörlig, vederlag. Jag förstår mig inte på ordet (morfemet, whatever), tyvärr. SAOB-artikeln är aslång men hjälper inte.

[Tangband]

Denna kväll bjöd på intressanta iakttagelser för mig
Har provat fyra alternativa avstämningsfrekvenser, men nu har jag bestämt mig för en av dessa.

[Cortado]

Denna kväll bjöd på intressanta iakttagelser för mig
Har provat fyra alternativa avstämningsfrekvenser, men nu har jag bestämt mig för en av dessa.

Du får berätta mer!

Tänker du inte ha några flänsar på röret?

[Almen]

Det är ett elände med detta ord. Vederhäftig och belagd å ena sidan, vederlagd å andra sidan. Vanligt att det blir fel.

Det vederlagda är alltså det motbevisade, det konstaterat oriktiga. En vederhäftig källa är pålitlig, saklig, sanningsenlig.

Hur ställer sig begreppet vedervärdig i sammanhanget?

Och vederbörlig, vederlag. Jag förstår mig inte på ordet (morfemet, whatever), tyvärr. SAOB-artikeln är aslång men hjälper inte.

"veder" betyder helt enkelt "mot"/"åter". Sedan är många av orden inlånade från tyskan, så egentligen är det oftast andraledet som gör det lite svårbegripligt.

Här är en liten etymologisk sammanställning från Institutet för språk och folkminnen: Vederlägga och vederhäftig

I vederhäftig kommer häftig av tyskans haften, som bland annat kan betyda ’att prestera’. Den som är vederhäftig var ursprungligen ’en som duger som borgen’, det vill säga den som kan komma med en motprestation vid ett lån eller dylikt. Så småningom har det kommit att betyda ’den som har något att förlora’ och därifrån ’den som är betrodd’.

Vedergälla, ’besvara med bestraffning, hämnas’, ’återgälda’, kommer av lågtyskans weddergelden med samma betydelse. Ursprungligen betyder det ’ge i gengäld’, ’ge något åter’.

Vederlägga i sin tur innebär att ’lägga fram bevis mot’, alltså motbevisa.

Vedervärdig, ’vidrig, motbjudande’, kommer av lågtyskans wedderwerdich med samma betydelse; ursprungligen har det betytt ’motsatt, vänd emot’.

[Tangband]

Jag tror att Tangband inte riktigt kan kvantifiera vad han vill ha. Om man inte förstår grunderna är det lätt att ta fasta på olika koncept, tex Perfectors, som ju i praktiken är en slumpgenerator. Skulle han veta exakt vad han vill ha och kunna utrycka det i fysikaliska termer, så är jag säker på att vi skulle kunna hjälpa honom att skapa ett bra system på en kafferast


Ursäkta att jag talar i tredjeperson.

Det där med att skapa ett bra system på en kafferast tror du nog inte ens själv på .
Du har rätt i att jag fysikaliskt inte vet ens elementets riktiga TS . På så vis är det lite att famla i blindo eftersom inget dataprogram kan hjälpa mig då. Även om jag hade all info om elementet så vill jag dessutom att mina öron ska bli tillfredsställda, inte ett dataprogram. Det är intressant och lärorikt detta. Och kul
Jag har möjligheten att ibland kunna lyssna på en väldigt påkostad anläggning, så min referens ligger nog där. Och då vet jag att jag gillar ljudet från Rel s5. Och att det saknas en hel del dynamik i mitt system

[AndreasArvidsson]

Fast datorprogrammet säger inget om välljud. Den talar bara om så exakt som möjligt hur resultatet rent fysikaliskt kommer bli givet de parametrar du matar in. Oavsett smak så bör man simulera anser jag för det har ingenting med smak att göra.

Det går såklart att bygga högtalare genom att mer eller mindre slumpartat testa sig fram, men det är inte en speciellt effketiv process enligt mig.

Oavsett hur du gör så lycka till iaf!

[Tangband]

Fast datorprogrammet säger inget om välljud. Den talar bara om så exakt som möjligt hur resultatet rent fysikaliskt kommer bli givet de parametrar du matar in. Oavsett smak så bör man simulera anser jag för det har ingenting med smak att göra.

Det går såklart att bygga högtalare genom att mer eller mindre slumpartat testa sig fram, men det är inte en speciellt effketiv process enligt mig.

Oavsett hur du gör så lycka till iaf!

Tack !
Jo, kan hålla med dig i vad du skriver. Men öronen får avgöra i slutänden.

[AndreasArvidsson]

Tack !
Jo, kan hålla med dig i vad du skriver. Men öronen får avgöra i slutänden.

Det håller nog alla här med om; det finns väldigt få personer som konstruerar högtalare utan att lyssna på dem. Jag vill bara påpeka att simuleringar och mätutrustning är några av verktygen man har till hands när man konstruerar "saker"(inte bara högtalare) det betyde dock inte att man måste sluta använda ens andra verktyg som tex syn, hörsel eller sunt förnuft. En bra kombination av alla hjälpmedel du har till ditt förfogande förespråkar jag. Sen exakt vad det är kan man också diskutera till värden ände så jag lämnar det medvetet vagt.

Mitt tips är bara att göra de så enkelt för sig själva som möjligt och självklart är det hur man själv upplever resultatet med sina egna sinnen som är det viktiga det kanske bara inte är bästa tillvägagångsättet att endast lyssna och inte göra något annat. Anser jag iaf. Tjo!

[Tangband]

Denna kväll bjöd på intressanta iakttagelser för mig
Har provat fyra alternativa avstämningsfrekvenser, men nu har jag bestämt mig för en av dessa.

Du får berätta mer!

Tänker du inte ha några flänsar på röret?

Jag använder detta gratisprogram:
http://www.micka.de/en/index.php#ideal

Såhär blev kurvorna och den lösning som befanns låta bäst (för mig ). Jag simulerade på 48 liter eftersom elementet och röret tar upp lite plats från de 50 literna. Det rör jag använder är i snitt 6.8 cm i diameter, det är ju två skjutbara element, det ena med 6.7 cm och det andra med 6.9 cm vilket var praktiskt vid provningarna. Jag har varit noggrann med att allting är helt tätt både i lådan och runt element och rör ( nya tätningslister ). Lådan målades då den byggdes med trälim på insidan eftersom Mdf läcker luft genom väggarna.
Jag ska senare byta ut rören mot hifikits med flänsar.

Röret vid denna simulering som befanns låta bäst var alltså 6.8 cm i diameter samt 18.5 cm långt, vilket ger en avstämning på ungefär 31 Hz. Jag Kör inte någon PEQ alls i basområdet just nu, men ska ändå prova eftersom jag vet att rummet har en peak vid 44 Hz. Allt delas av vid 16 Hz 12 db /okt.

Titta på grafen nedan. Programmet vill egentligen ha en lägre volym i lådan med de TS som Tangband uppgett. Till höger är min egen avstämning.

[Tangband]

Kan tillägga att jag provat avstämningar ned mot 24 Hz, men det kommer nästan inget ljud och inte mycket luft ur porten med lägre avstämningar än 27 Hz. Jag gillade basen bäst vid 31 Hz avstämning.

I min lyssningsposition så verkar jag ha mindre output under 30 Hz , detta även då jag körde slutet med LT. Tre meter åt sidan har jag betydligt högre nivå. Eftersom lyssningspositionen inte kan ändras så har jag tunat röret efter vad som låter bäst där jag sitter.
Kanske påverkar det min avstämning av lådan ?

[jonasp]

Kan tillägga att jag provat avstämningar ned mot 24 Hz, men det kommer nästan inget ljud och inte mycket luft ur porten med lägre avstämningar än 27 Hz.

Hur kom du fram till detta? Har du mätt frekvensgången hos högtalaren med de olika portavstämningar, och impedanskurvan? Ett väldigt lärorikt experiment är att mäta impedanskurvan vid olika inspänningsnivåer på en basreflexavstämd högtalare, speciellt när porten börjar storkna...

[Tangband]

Kan tillägga att jag provat avstämningar ned mot 24 Hz, men det kommer nästan inget ljud och inte mycket luft ur porten med lägre avstämningar än 27 Hz.

Hur kom du fram till detta? Har du mätt frekvensgången hos högtalaren med de olika portavstämningar, och impedanskurvan? Ett väldigt lärorikt experiment är att mäta impedanskurvan vid olika inspänningsnivåer på en basreflexavstämd högtalare, speciellt när porten börjar storkna...

Tack för tipset. Jag har kört lite sinus-svep från youtube, audiolabs testskiva som finns på Spotify och mestadels musik som innehåller djup bas.

[jonasp]

Avstämningen påverkas bara av lådvolym, portarea och portlängd. Däremot kan tonkurvan uppfattas väldigt olika på olika platser i rummet på grund av rumsmoder. Du är långt under övergångsfrekvensen (schrödinger) när vi talar om ljudet från en basmodul vilket innebär att stående vågor uppstår. Det innebär att du kommer att ha toppar och dalar i frekvensgången som är mycket kraftigt beroende av både din och basmodulens placering. Generellt kan man säga att ju närmare ett hörn du ställer modulen desto bättre blir den på att sätta igång rumsmoderna.

Jag menar att man ska anpassa tonkurvan hos basmodulen för det tilltänkta lyssningsrummets storlek, alltså ge den en tonkurva som passar med inte bara en rumskurva utan ett intervall av rumskurvor. (En basmodul för hemmabruk har rimligen aldrig rätt tonkurva för att använda i ett jättelik biografsalong, t ex). I ditt fall kan man såklart välja att bara anpassa basmodulen till befintligt rum.

[RogerGustavsson]

Kan tillägga att jag provat avstämningar ned mot 24 Hz, men det kommer nästan inget ljud och inte mycket luft ur porten med lägre avstämningar än 27 Hz.

Hur kom du fram till detta? Har du mätt frekvensgången hos högtalaren med de olika portavstämningar, och impedanskurvan? Ett väldigt lärorikt experiment är att mäta impedanskurvan vid olika inspänningsnivåer på en basreflexavstämd högtalare, speciellt när porten börjar storkna...

Tack för tipset. Jag har kört lite sinus-svep från youtube, audiolabs testskiva som finns på Spotify och mestadels musik som innehåller djup bas.

Din simulering verkar utgå från en låda helt utan dämpning. Med dämpning blir volymen större.
Mitt gamla simuleringsprogram ger följande kurvor, rummets kavitetshöjning mot lägre frekvenser är inte med.
http://user.faktiskt.io/RogerGustavsson ... t%2002.JPG

Nu hamnade visst bilden med simuleringar längst ner...

Grön kurva med halvdämpad låda med rör avstämt till 31 Hz.
Röd kurva med med rör avstämt till 27 Hz.
Turkos kurva med rör avstämt till 24 Hz.

Om sedan den port du använt räcker till vid riktigt låg avstämning vet jag inte. Elementets förmåga att driva porten är väl ännu en faktor som vi inte känner? Om du upplever att du inte hör så mycket med lägre avstämning är det nog rätt normalt. Vi "hör" inte så mycket så långt ner. Dessutom kan musiken du spelar ha rätt lite innehåll under 25-30 Hz.

[Perfector]

Hur kom du fram till detta? Har du mätt frekvensgången hos högtalaren med de olika portavstämningar, och impedanskurvan? Ett väldigt lärorikt experiment är att mäta impedanskurvan vid olika inspänningsnivåer på en basreflexavstämd högtalare, speciellt när porten börjar storkna...

Tack för tipset. Jag har kört lite sinus-svep från youtube, audiolabs testskiva som finns på Spotify och mestadels musik som innehåller djup bas.

Din simulering verkar utgå från en låda helt utan dämpning. Med dämpning blir volymen större.
Mitt gamla simuleringsprogram ger följande kurvor, rummets kavitetshöjning mot lägre frekvenser är inte med.
http://user.faktiskt.io/RogerGustavsson ... t%2002.JPG

Nu hamnade visst bilden med simuleringar längst ner...

Grön kurva med halvdämpad låda med rör avstämt till 31 Hz.
Röd kurva med med rör avstämt till 27 Hz.
Turkos kurva med rör avstämt till 24 Hz.

Om sedan den port du använt räcker till vid riktigt låg avstämning vet jag inte. Elementets förmåga att driva porten är väl ännu en faktor som vi inte känner? Om du upplever att du inte hör så mycket med lägre avstämning är det nog rätt normalt. Vi "hör" inte så mycket så långt ner. Dessutom kan musiken du spelar ha rätt lite innehåll under 25-30 Hz.

Roger, kan du simulera ett rör 6.8 cm i diameter samt 16.5 cm långt?
Vore kul att se i samma låda som din tidigare.

[RogerGustavsson]

Det blir en avstämning nästan exakt som den trådskaparen Tangband valt. Visar en jämförelse mellan max nivå i sluten låda och i basreflex med det rör du ville ha. Vi tappar en del under 25 Hz. Lägger man sedan på lite rumsbidrag misstänker jag att det blir en puckel i kurvan med den basreflexavstämningen.

basreflex vs sluten låda.gif (21.87 KiB) Visad 3938 gånger

[Perfector]

Det blir en avstämning nästan exakt som den trådskaparen Tangband valt. Visar en jämförelse mellan max nivå i sluten låda och i basreflex med det rör du ville ha. Vi tappar en del under 25 Hz. Lägger man sedan på lite rumsbidrag misstänker jag att det blir en puckel i kurvan med den basreflexavstämningen.

basreflex vs sluten låda.gif

Jepp, och det är exakt vad jag får med den typen av avräkning i alla högtalare.
en liten loudnesspuckel som hjälper örat vid låga volymer.
Jag byggde i 15 år innan jag fick ett program CAAD 2.0 av monacor som bekräftade att jag gjorde rätt.
Då slipper med EQ'a eller dsp'a ljudet i de flesta fall.
Tack för din hjälp.

[RogerGustavsson]

Fast det är just sådana pucklar man ofta vill undvika... Har haft en sådan med Audio Pro basar och föredrar att vara utan den puckeln. Klart att det är lite av en smaksak, en del vill ha det fett...

[Tangband]

Fast det är just sådana pucklar man ofta vill undvika... Har haft en sådan med Audio Pro basar och föredrar att vara utan den puckeln. Klart att det är lite av en smaksak, en del vill ha det fett...

Jag kan inte påstå att jag märker av den där puckeln du skriver om. Kanske har jag en rumslig dipp vid 30 Hz som motverkar ?

[Cortado]

Fast det är just sådana pucklar man ofta vill undvika... Har haft en sådan med Audio Pro basar och föredrar att vara utan den puckeln. Klart att det är lite av en smaksak, en del vill ha det fett...

Jag kan inte påstå att jag märker av den där puckeln du skriver om. Kanske har jag en rumslig dipp vid 30 Hz som motverkar ?

Vad har du för dimensioner på rummet?

Hur har du "mätt" avstämningen?

[Johan_Lindroos]

Det diskuteras som om någon puckel någonstans skulle bli ett faktum. Min åsikt är att det beror på många saker förutom själva högtalarna där placering av högtalare och lyssningsposition samt rummets akustiska beskaffenheter är de främsta. Det kan likaväl bli dippar också. Ett vanligt utseende på frekvensgång i basregistret liknar berg- och dalbana med väldiga knyckar. Det är lixom "standardutfallet".

[RogerGustavsson]

Javisst är det standardutfallet. Fast det är ju inte ovanligt att lådor som är dimensionerade för en rak kurva utan rum med avrullning med -3 dB vid 30 Hz (som ovan), kan få en höjning i när de placeras i ett rum. Samtidigt finns det de som vill ha den där höjningen som en "loudnesskompensation".

[PeterAkemark]

Tangband:
Efter som du verkar vilja experimentera lite så vill jag föreslå att du bygger ett 6:e ordningens basreflexsystem. Med ett sådant kan du komma ned till ca 20 Hz med din lådans avstämning behöver också vara ca 20 Hz samt med litet konutslag.

[Tangband]

Javisst är det standardutfallet. Fast det är ju inte ovanligt att lådor som är dimensionerade för en rak kurva utan rum med avrullning med -3 dB vid 30 Hz (som ovan), kan få en höjning i när de placeras i ett rum. Samtidigt finns det de som vill ha den där höjningen som en "loudnesskompensation".

Jag har snabbt gjort en ändring med plussning 2 db nedåt med början vid 35 hz shelving. Jag upplever det som en förbättring gentemot helt rak inställning i dsp:n.
Med tuning vid 34 hz med 14 cm rör behövdes ingen shelving, men basen gick inte lika djupt då.

[Tangband]

Nu börjar det bli bra Gjorde några sinussvep och jag har bas som både låter och känns linjär ned till ungefär 25 Hz , trots avstämning vid 31 Hz.
Har använt Peq mellan 43-55 Hz på -2,3 db för att ta ned en rumsberoende peak samt shelving med plus några db nedanför 30 Hz.
Nöjd än så länge.

[Tangband]

Det handlar om att belasta konen vid sin lägsta frekvens, det var ju det Tangband vill prova.

Vad betyder det? Dess lägsta frekvens? Det beror ju på avstämningen. Den kan ju läggas var som helst.

Nej, elementet har ju ett angivet frekvensomfång från tillverkaren.
Då är det lämpligt att rätta sig efter det, eller köpa ett annat element som gör det man vill.
Belastning vid lägsta frekvens ger absolut styrning och ökar även effekttåligheten som är angivet den mekaniska effekttåligheten.
Den elektriska tåligheten är Ca: 3 gånger den mekaniska.

Elementet har ju,väl i praktiken ett frekvensområde som nästan alltid sammanfaller med elementets fs i fri luft ?
I Tangband w8q1071 innebär det 27 Hz enligt databladet.
Det jag tror perfektor alltså menar är att röret ska belasta elementet ned t.o.m. sin lägsta frekvens, eller ovanför den, dvs den frekvens som anges som fs för fri luft i databladet.
Enligt perfektor ges elementet absolut styrning av belastningen från baktrycket från röret vid eller ovanför sf i fri luft.

Jag tror jag förstår vad perfektor menar, men tror att han genom sina många byggen genom åren använt örat då han tunat lådorna innan mätprogrammen kom.

Jag kör just nu med shelving från 31hz och nedåt på +2.8 db. Mätte nyss alldeles vid röret och har full sula ned till ungefär 26 Hz från det. Det låter bra på lyssningsplats

[Perfector]

Vad betyder det? Dess lägsta frekvens? Det beror ju på avstämningen. Den kan ju läggas var som helst.

Nej, elementet har ju ett angivet frekvensomfång från tillverkaren.
Då är det lämpligt att rätta sig efter det, eller köpa ett annat element som gör det man vill.
Belastning vid lägsta frekvens ger absolut styrning och ökar även effekttåligheten som är angivet den mekaniska effekttåligheten.
Den elektriska tåligheten är Ca: 3 gånger den mekaniska.

Elementet har ju,väl i praktiken ett frekvensområde som nästan alltid sammanfaller med elementets fs i fri luft ?
I Tangband w8q1071 innebär det 27 Hz enligt databladet.
Det jag tror perfektor alltså menar är att röret ska belasta elementet ned t.o.m. sin lägsta frekvens, eller ovanför den, dvs den frekvens som anges som fs för fri luft i databladet.
Enligt perfektor ges elementet absolut styrning av belastningen från baktrycket från röret vid eller ovanför sf i fri luft.

Jag tror jag förstår vad perfektor menar, men tror att han genom sina många byggen genom åren använt örat då han tunat lådorna innan mätprogrammen kom.

Jag kör just nu med shelving från 31hz och nedåt på +2.8 db. Mätte nyss alldeles vid röret och har full sula ned till ungefär 26 Hz från det. Det låter bra på lyssningsplats

Du har helt rätt, Tangband.
Förutom intoneringen, där jag använt tongenerator och sedan kollat med ögat snarare än örat.
Mätningar gjordes på HiFi-Connection i Mälarhöjden där jag finslipade principen med rörbelastningen.
Göran Kling, före detta medarbetare på HiFi-Kit Stockholm hjälpte mig med det.
Jag anser honom vara en unik förmåga som byggde de mätinstrument som då inte fanns att köpa för pengar.
Med du har ju fått det du sökte ser det ut som.
Då har jag inga tvivel om att du gjort rätt.
Hoppas du är nöjd, länge

[Tangband]

Det verkar också som jag kan spela betydligt starkare, känns som jag har en massa headroom nu jämfört med de slutna lådorna. Inte blev basen bumlig heller , vilket jag befarat. Det känns som om basen kommer ut ur lådorna nu jämfört med slutna då basen var mera ” inne ” i lådan , svårt att förklara men nöjd är jag.

[Tangband]

Med nytt slutsteg så har jag varit tvungen att göra om vissa inställningar i filtret. Förutsättningarna känns annorlunda. Basen är knaster-torr nu med Crown xli 1500 , då t amp stegen ibland kunde ”blöta till” basen en smula allra längst ned.

Därför kommer jag att prova något lägre avstämningar än 31 Hz , har nyss köpt flänsar till rören och ska nu prova 22 cm istället för 18,5 cm.

[Tangband]

Kan man (möjligen ) stämma av lägre med bättre slutsteg ?

[Tangband]

Resultatet blev : det upplevdes inte bättre med 22 cm inklusive fläns. Basen låter sämre, det känns som elementet pumpar men utan styrning/dämpning av röret. Basen blir lite odefinierad . Tillbaka till 19 cm inkl. inre fläns ( motsvarar 18,5 cm utan fläns )
Bättre !

[darkg]

Hur ställer sig begreppet vedervärdig i sammanhanget?

Och vederbörlig, vederlag. Jag förstår mig inte på ordet (morfemet, whatever), tyvärr. SAOB-artikeln är aslång men hjälper inte.

"veder" betyder helt enkelt "mot"/"åter". Sedan är många av orden inlånade från tyskan, så egentligen är det oftast andraledet som gör det lite svårbegripligt.

Här är en liten etymologisk sammanställning från Institutet för språk och folkminnen: Vederlägga och vederhäftig

I vederhäftig kommer häftig av tyskans haften, som bland annat kan betyda ’att prestera’. Den som är vederhäftig var ursprungligen ’en som duger som borgen’, det vill säga den som kan komma med en motprestation vid ett lån eller dylikt. Så småningom har det kommit att betyda ’den som har något att förlora’ och därifrån ’den som är betrodd’.

Vedergälla, ’besvara med bestraffning, hämnas’, ’återgälda’, kommer av lågtyskans weddergelden med samma betydelse. Ursprungligen betyder det ’ge i gengäld’, ’ge något åter’.

Vederlägga i sin tur innebär att ’lägga fram bevis mot’, alltså motbevisa.

Vedervärdig, ’vidrig, motbjudande’, kommer av lågtyskans wedderwerdich med samma betydelse; ursprungligen har det betytt ’motsatt, vänd emot’.

Tack!

[AndersP]

Intonering är verkligen ett olyckligt ordval i dom här sammanhangen. I övrigt blir det spännande att få ta del i resultaten av experimenten.

Jag har stött på element med data som indikerar stor djupbaskapacitet, men som av olika skäl låtit prutt i de nedre regionerna. Ska man bygga bör man undersöka ett element mer noggrannt än med ett simuleringsprogram trots att det är bökigare.

[Tangband]

Intonering är verkligen ett olyckligt ordval i dom här sammanhangen. I övrigt blir det spännande att få ta del i resultaten av experimenten.

Jag har stött på element med data som indikerar stor djupbaskapacitet, men som av olika skäl låtit prutt i de nedre regionerna. Ska man bygga bör man undersöka ett element mer noggrannt än med ett simuleringsprogram trots att det är bökigare.

Håller med dig .
Har elementen tex problem med upphängningen under resonansfrekvensen i fri luft ( som Tangband w8q 1071 verkar ha enligt en del källor ) så är det inget man kan se i tillverkarens TS data. Simuleringsprogram kan ge en hint om vad som "borde" fungera men verkligheten kan se helt annorlunda ut. Därför kan man nog inte säga " såhär är det ", utan istället säga " möjligen " eller " kanske ".

[Kraniet]

Öhman brukar prata om "tryckfaktor". Vet inte om jag förstår konceptet fullt ut (förmodligen inte) men det har att göra med hur bra elementet kan "driva" lådan. Dvs hur bra den kan bygga upp det tryck som behövs för en viss lådvolym. Är tryckfaktorn låg så krävs en större låda för att driva porten till samma ljudtryck.
Tryckfaktorn är lättare att få till med mindre element och en anledning till att stora element är olämpliga att använda i små lådor.

Så har jag förstått saken men jag kan ju ha missförstått helt.

[AndersP]

Ett sätt jag har använt för att grovsålla bort värsta böset av element är att helt enkelt svepa dom från 20 Hz och neråt med sinuston. Svantes "Tone" är kanon", men har man inte ljudkort finns ett fint svep på LTS (0-60 Hz på 60 s) Jag Mäter inte. Räcker med att lyssna. Hör man nånting så är det dåligt. Lite hörs det alltid med stora konutslag, men ni fattar grejen

[Kraniet]

Ett sätt jag har använt för att grovsålla bort värsta böset av element är att helt enkelt svepa dom från 20 Hz och neråt med sinuston. Svantes "Tone" är kanon", men har man inte ljudkort finns ett fint svep på LTS (0-60 Hz på 60 s) Jag Mäter inte. Räcker med att lyssna. Hör man nånting så är det dåligt. Lite hörs det alltid med stora konutslag, men ni fattar grejen

Ja det är nog en metod att ta till. Men det beror ju lite på också om elementet ska sitta i en sluten volym eller inte. Vissa saker som hörs behöver ju inte vara ett problem när elementet väl sitter i lådan.
Ett element som är dåligt för en lådvolym och lådprincip behöver ju inte nödvändigtsvis vara dåligt i en annan applikation.

Själv har jag nog hittills kört mera på "även en blind höna.."