Tokoptimerad I-or port

[Chris71]

Bättre yta inuti porten samt enklare utskrift under prototypstadiet.

Jag fattar, tycker att det varit relativt problemfritt med räv storleken iaf så långt.
Lite minimal trådning i ytterhörnet, lite fartbegränsning avvärjer det mesta dock sen tog smärgelduken resten.

[Neuhausen]

Tack för bilderna på den nuvarande porten, så länge man inte vill ha en 3d skriven ytfinish och kan tänka sig en snabb slipning så tycker jag att det ser mycket bra ut.

Man kan välja att skriva ut den nya i en del eller som flera delar. När man delar den så kan man skriva den så att det blir lite bättre finish inne i porten. Men inget förhindrar att man skriver ut dem i ett stycke och kanske får putsa lite på dem.

De nuvarande är inte lämpade för delning på det här sättet.

Vill man ytbehandla porten så att den inte ser hemmaskriven ut så är nog den nuvarande porten snyggast. Men vill man använda porten som den kommer ur skrivaren så har den nya stor fördel.

Det står en låda med en Bambulab P1S i hallen sedan några timmar tillbaka. Det skall bli intressant att pyssla med lite senare. Men jag har alltid haft lite svårt för 3d utskrifter då det ofta ser så ofärdigt ut, de fina resultaten en del fått här på forumet hjälper till att bryta ner motståndet.

[johaneriksson]

Nu är jag igång med min superfina testlåda bestyckad med en wo24p. Optimerad ior-port ska testas till Rävelator trevägarna. Intern volym om ungefär 60 liter. Slitsporten är 200mm bred, 15mm hög och jag kan variera längden från 25-40cm.

[momotom]

Nu snackar vi estetisk fest

[Calleberg]

Ahhh, vackert. Ett nytt "Benchmark" för "Tillräckligt bra". Gillart!

[Neuhausen]

Spännbanden var en snygg touch!

[Morello]

För att inte tala om den snobbiga slipsporten.

[Almen]

Elegant!

Nä, men jag är väldigt förtjust i sådana rishögar ((positivt menad) ingenjörs-beteckning på experimentuppkopplingar likt denna).

[jonasp]

Untz untz untz?

Hur har du tänkt utvärdera portarna? Har du tänkt mäta maximal lufthastighet i porten? Distorsion i porten? Eller testa vid vilken spänning som impedansen förändras (när dippen i impedanskurvan börjar fyllas i börjar porten komprimeras)?

[I-or]

Egentligen bör man mäta portbrus som Bezzola (även om han hade tillgång till ett efterklangsrum, vilket förenklar det hela), gärna i kombination med den slutgiltiga överstyrningspunkten.

https://www.comsol.com/paper/download/6 ... _paper.pdf

[Neuhausen]

Testmetod är intressant.

Det jag varit mest oroad för är oljud på grund av hög lufthastighet. Så att både spela in och mäta nivån på ljudet någon meter från porten tycker jag att är intressantast.

Men att mäta nivån på portens bidra med olika avstånd till begränsningsytor är intressant för många av de kompromisser som man behöver göra med portar. Att komplettera det med impedansmätningar är kanske en bra ide.

Men då de olika beräkningsprogrammen räknar väldigt olika på lufthastighet för portarna så skulle det också vara intressant att kunna mäta lufthastigheten.

[I-or]

Det går bra att beräkna partikel-/strömningshastigheten ur ljudtrycksnivån om man utför markplansmätningar utomhus. Om man sedan vill flytta inomhus när man bökar med huvuddelen av mätningarna så kan man korrelera inomhusresultaten med markplansresultaten.

Anledningen till att gränshastigheterna vid simuleringar skiljer sig så mycket är att strömningsakustik är ett ytterst komplicerat område.

[johaneriksson]

Det går bra att beräkna partikel-/strömningshastigheten ur ljudtrycksnivån om man utför markplansmätningar utomhus. Om man sedan vill flytta inomhus när man bökar med huvuddelen av mätningarna så kan man korrelera inomhusresultaten med markplansresultaten.

Anledningen till att gränshastigheterna vid simuleringar skiljer sig så mycket är att strömningsakustik är ett ytterst komplicerat område.

Inte riktigt läge för utomhusmätningar i landets norra del så vad är näst bästa metod?

[johaneriksson]

Lite hack på kurvan. Var ska jag börja söka för att hitta hacken vid 200 och 500 Hz?

[Neuhausen]

Kan du ge längd och mått på port och låda för den mätningen först så kan jag börja grubbla över om den får plats i Rävelator?

[I-or]

Det handlar om en ganska stor låda, så det bildas en ganska tydlig kavitetsresonans redan vid 215 Hz.

Eftersom det handlar om en basmodul är detta dock inget större problem, men om du vill bli av med topparna så kan du sätta mineralull på väggarna. Det bör dock observeras att förlusterna ökar även i lågfrekvensområdet med sådana åtgärder.

[I-or]

Inte riktigt läge för utomhusmätningar i landets norra del så vad är näst bästa metod?

Utomhusmätningar är uteslutna här också.

Använd simulerade resultat för spänningskänsligheten för basmodulen. Om man kan utföra korrelerande impedansmätningar eller närfältsmätningar så ökar noggrannheten påtagligt. Dessa resultat kan sedan ligga till grund för en uppskattning av gränshastigheten, t.ex. definierad som en reduktion av den linjärt förväntade ljudtrycksnivån om 3 dB.

Noggrannheten blir på detta sätt dock inte bättre än i bästa fall sådär +/- 15 % men är nog ändå tillräcklig för rock'n'roll som det brukar heta.

[petersteindl]

Lite hack på kurvan. Var ska jag börja söka för att hitta hacken vid 200 och 500 Hz?

[ Bild ]

Uteslutningsmetoden. Själv skulle jag mäta impedansen hos elementet i fri luft. Sedan skulle jag sluta lådan och mäta impedansen i sluten låda med befintligt dämpmaterial i lådan och sedan med lådan i stort sett fylld med dämpmaterial.

Efter detta kan man dra lite mer slutsatser. Impedanskurvan under 100 Hz ser bra ut.

Resonanserna över 100 Hz beror på att både massa och fjädring ingår d v s både kapacitans och induktans som bildar resonanskrets. Det kan då vara upphängningen eller spider eller membranuppbrytning eller pipresonans i basreflexröret eller resonanser p g a stående vågor inuti lådan.

Beroende på varje mätnings utseende så kan man dra slutsatser. Resonanser finns strax över: 200 Hz, 500 Hz, 1 kHz, 3 kHz, 4 kHz och 5 kHz. Alla med lite olika Q-värden.

[Maarten]

Gryffe Gryffindor! (Betyder grymt).

Egentligen bör man mäta portbrus som Bezzola (även om han hade tillgång till ett efterklangsrum, vilket förenklar det hela), gärna i kombination med den slutgiltiga överstyrningspunkten.

https://www.comsol.com/paper/download/6 ... _paper.pdf

Noterar att Bezzola har puffskyddet på i dessa mätningar, säkert klokt i detta fall:

Bezzola_GRAS.png (661.5 KiB) Visad 904 gånger

För att inte tala om den snobbiga slipsporten.

[Chris71]

Nu är jag igång med min superfina testlåda bestyckad med en wo24p. Optimerad ior-port ska testas till Rävelator trevägarna. Intern volym om ungefär 60 liter. Slitsporten är 200mm bred, 15mm hög och jag kan variera längden från 25-40cm.

[ Bild ]

Mitt tips är att interagera lite med Hjalmar Branting som redan har 2 såna lådor som har agerat botten till både OA52 och senast OA51 Purifi innan han uppgraderade till Purifi 10", det lär finnas en del erfarenheter att få då han jobbade med flera slot varianter innan han blev nöjd med resultatet.

[Maarten]

Några bilder lånade av pna och Neuhausens från maildialog om Rävelator, lägger in dem här för spårbarhet.
Jag har ingen koll på förutsättningar, hur de är gjorda (eller typ validitet eller reliablitet), varför de kanske ska tas med en nypa salt. Endast kort förklarande text, möjligen kan pna och Neuhausen kommentera ifall det är några synpunkter eller frågor:

Jag körde fyra scenarion, alla i 30 Hz med inflödet anpassat någorlunda för att försöka pricka 1, 10, 20 och 30 m/s i mitten av portkanalen.
Filmerna är olika storheter plottade under en cykel i taget från att utblåsningscykeln börjar i randvillkorsytan. Cykeln är utklippt ur en längre transient körning, tror det är typ 11:e cykeln i körningen, där förloppet stabiliserat sig hyfsat. Varje cykel tar 33 ms i "verkligheten" och 5 sekunder i videon och sen byter den plottade storheten till nästa cykel. Det är likadana flödes-pilar med längd och riktning från flödet genom hela filmsnuttarna.

Nedan är korta urkliipp som Neuhausen gjorde:
Flöde 1 MPS:



Flöde 10 MPS:



Flöde 20 MPS:



Flöde 30 MPS: Notera rökpuffarna!










En port på baksidan som mynnar framåt:

[jonasp]

Spännande! Är modelleringen utförd i Comsol?

[Neuhausen]

Vi använder Solidworks simulering.

Den nedre är gjord av mig med mycket lägre beräkningsprecision och där jag sätter farten direkt i portens smala del, så lådan är inte med alls. Tanken är att kunna göra en snabb simulering och sedan göra ändringar. För att först efter det försöka göra en mer högupplöst simulering. Eller att låta någon som är bra på det simulera.

De övre är gjorda av pna med vansinnig beräkningsprecision och med en större modell så att man ser insida och utsida arbetar tillsammans. pna beskriver nog skillnaden bäst själv.

[petersteindl]

Velocity i det här fallet är partikelhastigheten d v s particle velocity, och vad jag förstått ofta kallad flödeshastighet i strömningslära.

Då man mäter med mikrofon så mäter man ljudtrycket.

Ljudintensiteten = ljudtrycket multiplicerat med partikelhastigheten.

Men vid turbulens så funkar inte vanlig beräkning gällande vågrörelse. Turbulent rörelse är inte ljudvågor d v s vågrörelse i gängse mening.

Andra hastigheter är fashastighet och/eller våghastighet d v s ljudvågors hastighet i mediet som i detta fall är luften d v s ett kompressibelt medium. Våghastighet är applicerbar vid vågrörelse. Vid turbulens är det inte vågrörelse. Om det inte är vågrörelse så existerar heller inte det man kallar våglängd och i så fall är heller inte frekvens helt definierad.

Man måste införa ytterligare parametrar i ekvationerna. Vågekvationen fungerar då inte i sin enkla form och är inte applicerbar. Möjligtvis fungerar Navier-Stokes ekvationer. Dessa ekvationer har den nackdelen att för vissa fall blir beräkningarna kaotiska och då faller beräkningen.
Detta är I-ors specialitet och även lilltrolls som gjorde en del simuleringar gällande detta då han var anställd i Bremen. Jag hade tänkt komma in på den typen av frågor i petersteindl?-tråden i samband med vad entiteten ”ljud” är för något. I förenklad form finns finns första, andra och tredje derivata eller högre heltals-ordningens derivator. Jag gav dock arbetsuppgiften till lilltroll att beräkna och simulera ”fractions of derivatives”. Det är då t.ex. 1,5 eller 1,73 eller 2,38 ordningens derivator. Med icke-heltalsderivatorer kunde vi få perfekta modeller av högtalarelements impedanskurvor, vilket inte går med heltalsderivatorer.

Lägger man då på delningsfilter och högtalarelementens akustiska uppmätta frekvenskurvor i 180 olika riktningar så fick vi perfekta frekvensgångssimuleringar i samtliga gällande riktningar. Man håller sig innanför högtalarsystemets linjära område gällande ljudnivå.

Återkommer i frågan gällande definitionen på ljud. Turbulens ligger utanför gängse definition på ljud. Vid turbulens ökar energiförlusterna dramatiskt. Det får konsekvenser. Om energin skall förflyttas från alstraren till observatören och det är 4 meter i luften, så kommer energin från icketurbulent signal att följa gängse lagar gällande ljudnivån efter 4 meter, men vid turbulens med högre inneboende effektförluster så bör dess ursprungsnivå minska mycket fortare efter 4 meters fortskridande i luften.

Hur man ser på detta som ljud betraktat kan diskuteras. Detta är synnerligen överkurs.

Då en kvinna är havande och man gör ultraljudsmätningar för att se fostret och dess kön så går inte det utan att införa fractional derivatives. Detta applicerande av abstrakt teori till praktiskt användande används även vid andra idag vanliga företeelser. Däremot är kunskapen därom nästan obefintlig utanför det akademiska området.

[jonasp]

Vi använder Solidworks simulering.

Den nedre är gjord av mig med mycket lägre beräkningsprecision och där jag sätter farten direkt i portens smala del, så lådan är inte med alls. Tanken är att kunna göra en snabb simulering och sedan göra ändringar. För att först efter det försöka göra en mer högupplöst simulering. Eller att låta någon som är bra på det simulera.

De övre är gjorda av pna med vansinnig beräkningsprecision och med en större modell så att man ser insida och utsida arbetar tillsammans. pna beskriver nog skillnaden bäst själv.

Mycket intressant!

Jag tycker mig se att den inre portöppningen störs av närhet till sidoväggen, partikelhastighetsfronten (oklar terminologi!) är betydligt jämnare vid den yttre öppningen.

[Neuhausen]

Den tvådimensionella simuleringen kan nog luras lite, modellen pna använt där matas från ovansidan så flödet in mot porten kommer naturligt från det hållet.

Något jag tänkt på är konstruktioner som dirigerar om flödet in och ut ur den inre portmynningen ifall det blir trångt mot en vinkelrät vägg. Som tex det här där jag provar hur flödet blir med olika former på något som är i vägen framför porten. Den yttre och inre portmynningen tror jag att behöver hanteras på olika sätt då brus skapat av hög strömningshastighet utanför lådan är direkt hörbart men samma ljud inne i lådan har svårt att ta sig ut.

Screenshot from 2026-03-01 15-39-06.png (316.3 KiB) Visad 389 gånger

Nästa port på slaktbänken är den här som jag hoppas få lite bättre under kvällen. Jag har räknat med att portmynningen skall flyttas in 3-5cm från främre planet, men jag började här så att det finns något att jämföra med.

Screenshot from 2026-03-01 16-18-22.png (1.2 MiB) Visad 389 gånger

[I-or]

Det är inte enkelt att rikta om flödet utan att porten tappar prestanda, vilket framgår tydligt ur bilderna ovan. Detta behöver dock inte leda till katastrof i form av tydlig hörbarhet för skräpet.

Som mätningar av portskräpet i denna tråd: viewtopic.php?f=10&t=75915 visar är t.o.m. slitsportar som inte har inte mer än halvtafflig till hygglig utformning lågbrusande och lågkomprimerande. Notera att de maximala strömningshastigheterna ovan gäller peak till skillnad från RMS i den länkade tråden (peak-värden för sinussignaler är 1,41 gånger högre än RMS).

[Neuhausen]

Som ett sidoprojekt så planerar jag mina basar och när jag simulerade en port för dem så ser det ut som att jag skalat portar fel hittills.

Vid simuleringarna så har vi sett att de låga portarna gärna skjuter eldklot, men med samma fart på luften ser jag nu att en högre skalenlig port inte gör det.

Sättet jag skalat på tar inte hänsyn till det. Det blir så rätt det kan om man skalar porten för att få plats med den i en liten låda. Men en låg port kan också betyda att man fått plats med en väldigt bred port.

Här är en 30mm hög port och en 12mm hög port som båda just har börjat flöda inåt efter att ha flödat utåt med 30m/s. Vid den stora porten är det lungt och all luft är någorlunda överens om vart den skall, men vid den övre är det ganska rörigt.

Screenshot from 2026-03-02 14-20-47.png (191.92 KiB) Visad 263 gånger

[I-or]

Det ser ut som att portarna stör varandra en hel del eftersom asymmetrin i strömningen är omfattande trots att det handlar om symmetriskt utformade portar.

En helt annan sak är att man inte bör förlita sig alltför mycket på CFD-simuleringar - alldeles speciellt inte när det gäller strömningsakustik. Det är alldeles för lätt att Computational Fluid Dynamics förvandlas till Colorful Fluid Dynamics.

[I-or]

Det bör även observeras att den tokoptimerade formen har ett mynningshöjd/konstanthöjd-förhållande om 4:1. Det ser vid närmare anblick inte ut som att så är fallet ovan.