Moderator: Redaktörer
Harryup skrev:Ett stort problem med Shibata slipningen är att man har tagit ett runt ämne och slipat två plan. Då får man ett rundning fram och ett skarpt veck bak. Så långt allt väl eftersom det vecket inte ligger an mot skivan, men det gör däremot det övergången mellan den runda ytan och planet. Man får alltså en yta med en böjd radie från topp till spetsen som ligger an mot skivsidan.
Det gör att man kommer få en lyftkraft på nålen och en hackande gång.
Slet ut CD-4 skivorna kraftigt redan på 70-talet. Fördelen för Ortofon är väl att man behöver slipa bara 2 plan och inte 4 st 3-dimensionella ytor.
mvh/Harry
Thomas_A skrev:Harryup skrev:Ett stort problem med Shibata slipningen är att man har tagit ett runt ämne och slipat två plan. Då får man ett rundning fram och ett skarpt veck bak. Så långt allt väl eftersom det vecket inte ligger an mot skivan, men det gör däremot det övergången mellan den runda ytan och planet. Man får alltså en yta med en böjd radie från topp till spetsen som ligger an mot skivsidan.
Det gör att man kommer få en lyftkraft på nålen och en hackande gång.
Slet ut CD-4 skivorna kraftigt redan på 70-talet. Fördelen för Ortofon är väl att man behöver slipa bara 2 plan och inte 4 st 3-dimensionella ytor.
mvh/Harry
Frågor, är det inte en elliptisk ämne som man slipat två ytterligare plan på? Enligt Shibatapatentet ser det ut så.
Böjd radie, lyftkraft och hackande gång? Hmm, blir det inte bara en liten skillnad i anliggningsgeometri på olika delar av spåret?
Thomas_A skrev:Harryup skrev:Ett stort problem med Shibata slipningen är att man har tagit ett runt ämne och slipat två plan. Då får man ett rundning fram och ett skarpt veck bak. Så långt allt väl eftersom det vecket inte ligger an mot skivan, men det gör däremot det övergången mellan den runda ytan och planet. Man får alltså en yta med en böjd radie från topp till spetsen som ligger an mot skivsidan.
Det gör att man kommer få en lyftkraft på nålen och en hackande gång.
Slet ut CD-4 skivorna kraftigt redan på 70-talet. Fördelen för Ortofon är väl att man behöver slipa bara 2 plan och inte 4 st 3-dimensionella ytor.
mvh/Harry
Frågor, är det inte en elliptisk ämne som man slipat två ytterligare plan på? Enligt Shibatapatentet ser det ut så.
Böjd radie, lyftkraft och hackande gång? Hmm, blir det inte bara en liten skillnad i anliggningsgeometri på olika delar av spåret?
Harryup skrev:Thomas_A skrev:Harryup skrev:Ett stort problem med Shibata slipningen är att man har tagit ett runt ämne och slipat två plan. Då får man ett rundning fram och ett skarpt veck bak. Så långt allt väl eftersom det vecket inte ligger an mot skivan, men det gör däremot det övergången mellan den runda ytan och planet. Man får alltså en yta med en böjd radie från topp till spetsen som ligger an mot skivsidan.
Det gör att man kommer få en lyftkraft på nålen och en hackande gång.
Slet ut CD-4 skivorna kraftigt redan på 70-talet. Fördelen för Ortofon är väl att man behöver slipa bara 2 plan och inte 4 st 3-dimensionella ytor.
mvh/Harry
Frågor, är det inte en elliptisk ämne som man slipat två ytterligare plan på? Enligt Shibatapatentet ser det ut så.
Böjd radie, lyftkraft och hackande gång? Hmm, blir det inte bara en liten skillnad i anliggningsgeometri på olika delar av spåret?
Jo, runt eller elliptiskt ämne är samma sak enl VdH. Om du tänker dig en normal ner genom anläggningsytan så på en VdH-nål så är den ett rakt streck, men på an Shibata blir det 2 streck eftersom man lagt in ett rakt lutande plan. Tar man då skillnaden mellan strecken så är det den minsta radie som skall spela av spåret. Eftersom ämnet är runt och planet är rakt så blir ytan böjd. Detta gjorde att den bärvåg man skulle spela av för bakkanalerna slets ut i CD4 systemet ganska fort. Har för mig att det var ca 44kHz. Att man slipade raka plan istället för en listigare utformning som typ VdH-1 nålen har att göra med att sliperierna helt enkelt inte kunde göra något annat på den tiden.
Därför är det heller inte någon skillnad på anliggningsytan mellan ett runt ämne eller ett elliptisk ämne.
mvh/Harry
Laila skrev:Thomas_A !
Fick hem en AT95SA(AT-95 med Shibata-nål ej "nude shank") för
c:a 3 veckor sedan. Köpte den av ren nyfikenhet o kan berätta att
den gör utmärkt ifrån sig spelandes Ortofon:s testskiva. D.v.s.
spårar rubbet, Difference tone-test "försvinner" nästan helt i egenbruset.
"Knaster/rep-undertryckningen" är utmärkt o innerspår är nada problema.
Vet ej vilken exakt dimension nålslipningen har men kan upplysa om att
den är inköpt på LPGear för $89.95+$20 i fraktkostnad.
ps. Puppen spelar naturligtvis utmärkt även på musikvinyl ds.
Mandozzi skrev:Thomas_A skrev:Harryup skrev:Ett stort problem med Shibata slipningen är att man har tagit ett runt ämne och slipat två plan. Då får man ett rundning fram och ett skarpt veck bak. Så långt allt väl eftersom det vecket inte ligger an mot skivan, men det gör däremot det övergången mellan den runda ytan och planet. Man får alltså en yta med en böjd radie från topp till spetsen som ligger an mot skivsidan.
Det gör att man kommer få en lyftkraft på nålen och en hackande gång.
Slet ut CD-4 skivorna kraftigt redan på 70-talet. Fördelen för Ortofon är väl att man behöver slipa bara 2 plan och inte 4 st 3-dimensionella ytor.
mvh/Harry
Frågor, är det inte en elliptisk ämne som man slipat två ytterligare plan på? Enligt Shibatapatentet ser det ut så.
Böjd radie, lyftkraft och hackande gång? Hmm, blir det inte bara en liten skillnad i anliggningsgeometri på olika delar av spåret?
Enligt shibatapatentet slipar man tre plan.
Mandozzi skrev:För övrigt är Vinyl én förlegad och helt ointressant ljudbärare, i af om man jämför med mastertejperna. Men det klart, gillar man distortion, svaj och kanster så e det ju jättebra... Men det finns pluggar som simulerar eländet mycket trovärdigt oxå...
petersteindl skrev:Jag tror inte Ortofon OM 40 har problem med spårning.![]()
PS
Hi Thomas,
I think you have the right idea about the relationship between groove amplitude and frequency given a constant groove velocity. By my calculations, the groove amplitude for a lateral velocity of 5-cm/s RMS (0-dB) at 1000-Hz is 11.25-µm. Since groove velocity is proportional to the product of amplitude and frequency, you can calculate a new groove amplitude for another frequency at the same velocity by the following equation:
(new groove amplitude) = 1000 × 11.25-µm ÷ (new frequency)
Using the above equation, the groove amplitude for 300-Hz at 5-cm/s RMS velocity is 37.51-µm. Now, there is also something called RIAA equalization that tends to reduce the groove velocity and amplitude by -5.48-dB at 300-Hz. So, when you factor in RIAA equalization, 0-dB groove amplitude at 300-Hz is actually 19.95-µm.
If you are interested in 80-µm amplitude at 300-Hz, it is approximately four times the 0-dB groove amplitude, or +12-dB. Therefore, if the HFNRR test record antiskating bands are actually based on a lateral 0-dB velocity of 5-cm/s RMS reduced by the RIAA equalization, these grooves have extremely high amplitudes. The following table lists what I believe to be the 300-Hz groove amplitudes of the HFNRR test record antiskating grooves.
Volume ..... Groove
Level ....... Amplitude
12-dB ...... 79.42µm
14-dB ...... 99.99µm
15-dB ..... 112.19µm
16-dB ..... 125.88µm
18-dB ..... 158.48µm
These amplitudes seem awfully high to me, but as far as I can tell the math is accurate. If I’ve made a mistake, I’d really like to know about it. Can anyone help?
Thanks,
John Elison
Laila skrev:Hm.. Ortofon specar på sin testskiva det svåraste spåret som
80µm vid 315Hz ! Svårt tro att ovan resonemang kan stämma
i praktiken.
ps.Jag har båda skivorna ds.
Specar Ortofon utnivå för sitt 80µm-spår? Annars, kan du jämföra hur starkt de olika spåren på HiFi News jämfört med Ortofon?
petersteindl skrev:Jag talade länge med Van den Hul om nålar för 6 veckor sedan och han sa att det är stor skillnad på dagens diamantnålar och de som slipades på 80-talet. Då var dom naturdiamant till stor del. Idag är det en helt övervägande del fabricerade diamanter och dessa är mer lättslipade eftersom hårdheten är något lägre om jag förstod honom rätt.
Jag kan tänka mig att shibataslipningen idag inte är densamma som den var på 80-talet.
Då jag hade ljudbutiken så spelade vi samma demoskivor hela dagarna. Dessa skivor slets ner efter ett tag. Med shibata slets dom fortare än med elliptisk nål. Runda nålar var heller ingen höjdare.
Med VdHulnålar slets de nästan inte alls. VdHul hade en enklare och en dyrare nålspets. Den dyrare slet inte på skivorna som jag hade. Den billigare som satt på Goldring 920 IGC slet något. Säg att vi kunde spela samma skiva 40 ggr per dag i 6 månader. Med rund nål borde vi bytt skiva var 5e dag. Med VdHuls dyraste nål bytte vi nog aldrig skiva förrän den blev ickedemoaktig av annan orsak.
Det är min reflektion i ämnet.
Väl mött
PS
Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 20 gäster